Sammanfattning från slutkonferensen den 25 november Att laga revor i samhällsväven Ett samtal om social utsatthet och sociala risker

Transkript

1 Appendix Sammanfattning från slutkonferensen den 25 november 2014 Att laga revor i samhällsväven Ett samtal om social utsatthet och sociala risker Konferensen genomförs i samverkan mellan Malmö Högskola, Länsstyrelsen Skåne och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Konferensens upplägg innebar att Malmö Högskola presenterade sina forskningsprojekt inom ramen för Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering. För beredskap inför 2000-talets kriser som finansierats av MSB. Presentationerna varvades med diskussioner med inbjudna deltagare som fick reflektera kring presentationerna och komplettera med egna erfarenheter. Förmiddagens diskussioner leddes av moderator Rainar All från MSB. Eftermiddagen, som hade samma upplägg, inleddes av Länsstyrelsen som redovisade erfarenheter och slutsatser från projektet Sociala risker i Skåne län. Konferensen avslutades med en övergripande diskussion kring förhållningssätt och perspektiv i arbetet med att laga revor i samhällsväven. Moderator under eftermiddagen var professor Göran Cars från KTH. Tema 1: Vad är en social risk? Varför pratar vi om sociala risker just nu? Per-Olof Hallin, Malmö Högskola. Går det att tala om sociala risker? Hallin konstatera att vi lever i en samhällsomvandling som pågått år. Inkomstfördelningen närmar sig samma nivåer som under första världskriget, med konsekvensen att det finns grupper i samhället som lever i utbredd social utsatthet. Social risk grundas på tre perspektiv: Social inriktad definition: Möjligheten att på grund av brister i grundläggande livsvillkor hamna i en sårbar livssituation och inte kunna leva ett fullgott liv. Instrumentell definition: Sannolikheten för oönskade händelser med socialt ursprung. Negativa konsekvenser på något skyddsvärt. Maktkritisk definition: Sociala händelser som vissa samhällsaktörer identifierar som oönskade. Språk, begrepp och metod för samhällstyrning. Trygghets- och säkerhetsområdet är komplext, social risk kan ses innefatta fyra olika diskurser. Alla har de gemensamma nämnarna levnadsförhållanden och livsvillkor. Beredskaps- och säkerhetsdiskurs Ordningsskapande diskurs Social hållbarhetsdiskurs Omsorgs- och trygghetsdiskurs Tuija Nieminen Kristofersson, Malmö Högskola. Fattigdom som social risk: från allmosor till socialpolitik Nieminen Kristofersson presentarar en idéhistorisk studie kring synen på fattigdom. Historiskt gav de rika allmosor till de fattiga, eftersom man trodde att det 1

2 skulle ganga dem själva efter döden. Främst var det den egna familjen som var omsorgsgivare. Tanken grundades på allas lika värde. När kristendomen fick fäste på 300-talet ökade acceptansen för de allra fattigaste och kyrkan fick uppdraget att hjälpa dem. Kyrkan fick skattelättnader gentemot fattigvård. Det fanns då ingen allmän utbildning eller någon socialoch bostadspolitik. Skattenivåerna var låga. Efter 300-talet började man för ordningens skull att kontrollera de fattiga och vem som var berättigad till allmosor. Antikens Rom var en multietnisk stad och de fattiga var utsatta och hade sämre hälsa. Det var först på 1500-talet som samhället började delas upp i olika inkomstklasser. Tidigare bodde rika och fattiga integrerat. Fördelningen i ett flerbostadshus var exempelvis att de rika bodde längst ner och de fattiga högst upp. Fattiga har alltid upplevts som ett hot. De har protesterat mot ordningen och mot orättvisa livsvillkor. För ordningens skull har man alltid arbetat med att stävja de fattiga. I dag har fattigdomen ökat från drygt 7 procent år 1991 till nästan 14 procent år Under New Public Managements nyliberala lösningar ställs krav på individens egna ansvar. Detta tar sig uttryck i den svenska lagstiftning där långtidsarbetslösa personer kan bli utförsäkrade, med konsekvensen att samhället ställer krav på att individen genom familj eller kontaktnät får ekonomiskt och Foto: Most Photos 2

3 annat stöd. Det vi upplever i dag är alltså en återgång till tidigare förhållningssätt av fattiga och marginaliserade människor. Samhällsväven är därmed hotad. Carin Björngren Cuadra, Malmö högskola. Hur arbeta med sociala frågor i RSA? I ett pågående projekt som drivs av Socialstyrelsen, med finansiering från MSB, utreds om och hur socialtjänstens roll kan utvecklas i kommunala risk- och sårbarhetsanalyser. I dag saknas metoder för att systematiskt ta tillvara socialtjänstens kunskaper. Men enligt socialtjänstlagen ska socialnämnden göra sig väl förtrogen med levnadsförhållanden i kommunen och de ska delta i samhällsplanering och i andra strukturinriktade insatser för att förebygga sociala svårigheter. Målsättningen med studien är att socialtjänstens kunskaper ska kunna inkluderas i alla riskområden i syfte att utjämna skillnader i levnadsvillkor, skapa trygghet samt främja solidaritet och delaktighet. Panel med Malin Martelius (MM) från Malmö stad och Kerstin Larsson (KL), Röda korset i Malmö. Martelius ifrågasätter användandet av begreppet social risk och förespråkar ett perspektiv utifrån trygghetsuppdraget. Samhällskontraktet bör få större plats i debatten. Olika aktörer pratar olika språk, vilket gör det svårt att samverka. Larsson menar att vi måste gå från att jobba FÖR till att jobba MED människor. De frivilliga borde kunna få ett större uppdrag eftersom det offentliga inte räcker till. Utvecklingen med en allt svagare offentlig sektor är negativ. Tema 2: Sociala risker och områdesutveckling PO Hallin. Hägna in sig som skydd mot sociala risker Hallin presenterar en kartografi över brottslighet och hur det sammanfaller med ekonomisk utsatthet, etnisk segregation, boendeförhållanden och familjesituation. Analyser av stadsdelarnas utveckling i Malmö visar hur segregationen har ökat från 1990 till Hallin menar att ett väl integrerat lokalsamhälle med hög tillit och social ordning präglas av bland annat gemenskap, samverkan, inflytande och social kontroll. I ett instabilt lokalsamhälle är tilliten och den sociala ordning varken hög eller låg. Det bidrar till ökade spänningar. Det fragementerade lokalsamhället har en låg tillit som bidrar till hög social oordning. I takt med att tilliten sjunker ytterligare ökar den sociala oordningen och förekomsten av socialt oönskade händelser, beteenden eller tillstånd. Manne Gerell, Malmö Högskola. Grannskap och sociala risker Gerell menar att vi måste vara försiktiga i tolkningen av social utsatthet utifrån kartografier. Genom att kvalitativt studera platser på kvarters- eller gatunivå framträder andra bilder. Exempelvis kan platser som anses otrygga förklaras av att det är där ungdomar hänger. Det kan alltså vara en viss specifik plats i ett bostadsområde som påverkar känslor av trygghet. 3

4 Foto: Most Photos Genom att förändra den specifika platsen kan mycket vinnas. Gerells forskning visar att närhet till området är centralt för att förstå dess utmaningar. Det kan inte endast beskrivas genom statistik. Linda Johansson, Malmö stad. Områdesutveckling och civilsamhällets roll Samhället blir allt mer komplext. Offentlig sektor är i dag bara en av många aktörer som verkar i lokalsamhället. Cilvilsamhället är nästan alltid närmare 4

5 medborgarna an vad offentliga verksamheter kan vara. Samverkan med civilsamhället är därför en förutsättning för att få kunskap om behov och utmaningar. Samverkan är också viktig för att implementera nya metoder och arbetssätt samt för att bygga tillit. För att ta del av den tysta kunskapen som bland annat kräver lokal närvaro och kulturell kompetens är bred samverkan med olika aktörer ett måste. Panel. Områdesutveckling av socialt utsatta områden I panelen deltar Arne Gunnarsson Helsingsborgs områdesutvecklingsprojekt i Drottninghög, Linda Johansson från Malmö stad, Malin Martelius från Malmö stad och Manne Gerell från Malmö högskola Drottninghög i Helsingborg arbetar utifrån tanken att förändra husen och lyfta människorna. Man jobbar MED människor och arbetar med både kortsiktiga och långsiktiga insatser. Förändring tar tid och måste få ta tid. Drottninghög arbetar därför med sina insatser i ett 20-års perspektiv. En forskare i publiken menar att det pratas mycket om medborgardeltagande - men att myndigheter trots medborgardialoger fattar beslut utifrån andra utgångspunkter. Samverkan mellan akademi och praktik upplevs som värdefull och viktig för att arbeta med ett gemensamt lärande och utveckling. Det krävs också att starkare relationer utvecklas mellan kommunens förvaltningar. Till exempel genom forskningscirklar. Tema 3: Vad är en forskningscirkel? Tuija Mieminen En forskningscirkel är en grupp med företrädare från en eller flera verksamheter och forskare. Syftet är att utifrån verksamhetenas frågor diskutera olika företeelser, metoder och förhållanden som inte alltid belyses av i vanlig forskning. Den demokratiska processen är central. Målsättningen är att arbetet i forskningscirkeln ska leda till ny kunskap och förändringar. Malmö högskola har arbetat i tre projekt med forskningscirklar: Holma-Kroksbäck i Malmö, Helsingborg och Landskrona. Lärande har utgått från teman: Analyser av områdets processer och aktörer Metodutveckling Samverkan och lärande Förslag på åtgärder Panel Deltagare från forskningscirklarna. Ingrid Svetoft inleder med att konstatera att sociala och fysiska ramar för stadsplanering inte möts i arkitektutbildningen. Att rita och bygga genom kunskap om båda perspektiven är viktigt och fodrar kunskaper om hur man bjuder in till delaktighet och inflytande. Det är oansvarigt att rita utan att veta. Genom att formell och informell kunskap möts och bearbetas skapas ny kunskap. Idéer undersöks på djupet. Forskningscirklarna ger nya perspektiv på frågor och bidrar till att förändra känsla av sammanhang i bostadsområdet. Polisen är ganska bra på att jobba brett i dag och att jobba tillsammans med 5

6 Foto: Ita Jablonska andra, vilket har resulterat i bättre underrättelseunderlag. En annan lärdom är att från början koppla processen tydligare till politiken. Tema 4: Risker med sociala risker och möjliga vägar framåt Lärdomar från Länsstyrelsens slutrapport presenteras av Mattias Larsson, Länsstyrelsen och Sandra Karlsson, följeforskare från KTH. Panel utifrån rollen som säkerhets- och beredskpassamordnare (SBS). Med Åsa Mikkelsen, Eslövs kommun, Håkan Nilsson, Landskrona stad, Annette Wallgren Länsstyrelsen Stockholm, Amanda Eldeland och Mattias Larsson, Länsstyrelsen Skåne. Det är svårt att lyfta sociala risker eftersom det lätt blir politiska frågor. Något som blir tydligt i arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Det är också en mental barriär att gå från det tekniska till det sociala perspektivet. Det sociala perspektivet kan bearbetas på strukturell nivå. SBS kan eftersträva att samla in synpunkter från kommunens verksamheter och uppmuntra förvaltningsöverskridande samverkan. En invändning är dock att man måste ha förståelse för att SBS utifrån sitt uppdrag ofta saknar förutsättningar och resurser för den typen av samordnande uppdrag. Det krävs ett tydligt mandat för att jobba med dessa frågor. I Eslöv och Malmö finns goda och enkla exempel på hur det förebyggande arbetet kan organiseras utifrån veckovisa avstämningar i nätverket Örat mot marken. Dock är det ingen quick fix, det kräver en atmosfär av tillit mellan tjänstesektorer. Vikten av ledarskap som förmår engagera och hålla samman många aktörer kring dessa komplexa frågor framhålls. En enkel sak som örat mot marken till större processer om tillit kräver möten, regelbundenhet och målsättningar. Länsstyrelsen behöver förstärka sin stödjande verksamhet. Länsstyrelsen Skåne arbetar i ett projekt tillsammans med storstadslänen för att utveckla former för hur sociala risker kan implementeras i en regional RSA. Utgångspunkten är att det skyddsvärda är tillit och fokus ligger på att identifiera hur tilliten kan stärkas genom att utveckla människors levnadsförhållanden. 6

7 Tema 5: Att laga revor i samhällsväven Bjarne Stenqvist, Malmö Stad, Lina Gustafsson, Rädda barnen och Johnny Lindh, polisen i väst, Stockholm bjuds för att presentera möjliga vägar framåt: Johnny Lindh. Samarbete goda krafter Polisen har tillsammans med Stockholms stad ingått ett partnerskap genom ett samverkansavtal. Polisens roll är dubbel, både brottsförebyggande och repressiv. Vilket innebär en svår balansgång. Samverkan med närsamhällets goda krafter har verkat nedkylande på oroligheter. Genom sms-kedjor har samverkan utvecklats till en operativ metod. Man kan exempelvis på en timme få ut 300 personer på gatorna i området. Lina Gustafsson. Förstudie kring sektorsövergripande samverkan Förstudien utgår från en samverkansmodell som involverar alla sektorer i samhället, en så kallad Penta helix-samverkan. Deltagarna kommer från offentlig sektor, näringsliv, akademi och idéburen sektor. Medborgare brukar oftast vara föremål för olika insatser, men får sällan vara med i att definiera varken problemen eller dess lösning. Därför har ungdomar och unga vuxna gjorts delaktiga i förstudien. Denna typ av samverkan tar sin utgångspunkt i de komplexa samhällsutmaningarna med målsättningen att förändra de bakomliggande orsakerna. Det ska göras genom delaktighet och gemensamt lärande. Komplexa orsaker måste lösas med strukturförändrande insatser inte inom ramen för rådande. Bjarne Stenquist. Reflektioner kring Komplicerat och Komplext Att bygga ett flygplan är komplicerat. Det som är komplicerat är lösbart genom uträkningar. Men det som är komplext, som exempelvis fattigdom, är djupt sammantvinnade problem som uppträder på överraskande sätt. Det finns inga synbara relationer, utan snarare tipping points. Det komplexa är svårhanterbart för systemen, eftersom de vill reducera problemen genom förenkling. Det bygger på ett linjärt förhållningssätt med inspiration från New Public Management. Verkligheten är inte sådan. Det finns en begränsning med att sätta upp mätbara mål medan det som är viktigt kanske händer emellan. Sjukvården håller tider och budget, men patienterna har blivit en biprodukt. NPM representerar inte lösningen på dagens komplexa problem. Det kräver en mental attitydförändring att kapitulera inför komplexiteten. Ett sätt att arbeta är genom framing and reframing, som avser att hela tiden återvända till problemet det leder till kontinuerligt lärande när problemen studeras ur olika perspektiv och vinklar. Det är viktigare att förstå och ha insikt än att snabbt ha en lösning. 7

8 8