Samhällsutvecklingsforum 2017 tema bostadsbyggande

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsutvecklingsforum 2017 tema bostadsbyggande"

Julia Öberg
för 6 år sedan
Visningar:

Samhällsutvecklingsforum 2017 tema bostadsbyggande Den 13 september bjöd Länsstyrelsen in till Samhällsutvecklingsforum ett årligen

Under årets tema, som var bostadsbyggande, ställde man frågan hur bygger, utvecklar och förnyar vi länet på ett socialt hållbart sätt i tider

Med på mötet som hölls på Residenset fanns ett 60-tal deltagare från kommuner, myndigheter och privata aktörer alla på något sätt involverade

Därefter tog Carin Karlsson, enhetschef för Samhällsutvecklingsenheten på Länsstyrelsen vid, och pratade om hur vi kan belysa

Hon gav också exempel på hur Länsstyrelsen jobbar tvärsektoriellt mellan funktionerna för att se till samhället som helhet.

1 Samhällsutvecklingsforum 2017 tema bostadsbyggande Den 13 september bjöd Länsstyrelsen in till Samhällsutvecklingsforum ett årligen återkommande möte som fokuserar på frågor som rör hållbar samhällsutveckling. Under årets tema, som var bostadsbyggande, ställde man frågan hur bygger, utvecklar och förnyar vi länet på ett socialt hållbart sätt i tider av bostadsbrist? Med på mötet som hölls på Residenset fanns ett 60-tal deltagare från kommuner, myndigheter och privata aktörer alla på något sätt involverade i länets samhällsbyggande. Landshövding Ingrid Burman hälsade alla deltagare välkomna. Därefter tog Carin Karlsson, enhetschef för Samhällsutvecklingsenheten på Länsstyrelsen vid, och pratade om hur vi kan belysa samhällsutmaningar ur ett bredare perspektiv. Hon gav också exempel på hur Länsstyrelsen jobbar tvärsektoriellt mellan funktionerna för att se till samhället som helhet. Utmaningen för dagen är att se bostadsbyggandet ur ett helhetsperspektiv med målet att skapa en bättre livsmiljö och ett bättre samhälle för människorna i vårt län. Funktionscheferna för Social hållbarhet, Skydd och beredskap, Kulturmiljö och Hållbar samhällsplanering berättade sedan om aspekterna på just boende utifrån sina perspektiv. Social hållbarhet kan beskrivas som målet för utvecklingen av våra samhällen, att människor ska ha ett gott liv, sade Carin Karlsson som också vikarierar som funktionschef för Social hållbarhet.

Skydd och beredskaps roll i samhällsplaneringen förklarades av funktionschef Max Hector.

bostadsbyggandet. Andra exempel är att undersöka hur man ur ett räddningstjänstperspektiv når fram till bostadsområden som ligger långt ut.

Exempelvis genererar bostäder med kulturhistoriska värden högre ekonomiska värden.

Vi har också kulturlandskap som vi vill värna och som bidrar till de miljömässiga värdena. Kulturmiljöarbete är en tvärsektoriell fråga och griper in i alla hållbarhetsaspekter.

2 Skydd och beredskaps roll i samhällsplaneringen förklarades av funktionschef Max Hector. Det kan exempelvis vara att titta på riskerna när det gäller olyckor på väg och järnväg i förhållande till bostäder eller att se hur anläggningar där man hanterar miljöfarliga ämnen påverkas av bostadsbyggandet. Andra exempel är att undersöka hur man ur ett räddningstjänstperspektiv når fram till bostadsområden som ligger långt ut. Heidi Vassi, funktionschef på Kulturmiljö, berättade att kulturarvet och kulturmiljöer är resurser i en hållbar samhällsutveckling. Exempelvis genererar bostäder med kulturhistoriska värden högre ekonomiska värden. Boende, men även turister, vill i högre utsträckning besöka kyrkor, slott och historiska stadskärnor än andra besöksmål, vilket skapar inkomster. Vi har också kulturlandskap som vi vill värna och som bidrar till de miljömässiga värdena. Kulturmiljöarbete är en tvärsektoriell fråga och griper in i alla hållbarhetsaspekter. Det är viktigt att organisationer har kulturmiljökompetens för att klara balansen mellan dessa perspektiv. Vid bostadsbyggande har man ofta upplevt att arkeologiprocessen är ett hinder, men det gäller att komma in tidigt och framför allt att man har kunskap om processen hur den går till och varför den är viktig. Kulturmiljöfrågorna är av allmänt intresse och genom den arkeologiska processen får vi en möjlighet att dokumentera allas vår gemensamma historia innan nya hus kommer på plats. Funktionschef Gunnel Henriksson förklarade att inom Hållbar samhällsplanering så menar man att boende är mer än en bostad. Vi behöver ha tillgång till service, skola, arbetsplatser, grönområden med mera och kunna hantera alla intressen samtidigt. Vi ska jobba med den fysiska planeringen och behöver ha en helhetssyn samt jobba tvärsektoriellt. Det är också viktigt att samverka och jobba över förvaltningsgränser. Vi behöver förstå helheten allt från planering, byggande, boende och förvaltning till att tänka långsiktigt. Det är också viktigt med tidig dialog för att få igång den viktiga samverkan. Ett bra sätt är att jobba med översiktsplaner för att få en helhetsbild, något som dessutom skapar en handlingsberedskap.

Årets bostadsmarknadsanalys för länet presenterades av Johanna Vinrot, handläggare på Länsstyrelsen.

framöver. Vi behöver framåt fundera på vad, utöver själva bostadsbyggandet, som kan lösa de här problemen.

Gisela Andersson, integrationsdirektör på Länsstyrelsen gav en bild av integrationsläget i länet.

samhället. Utmaningar finns fortfarande kvar i samhället, i kommunerna och inom Region Kronoberg.

Den beskriver hur situationen såg ut våren 2017 som en spegling av effekterna efter flyktingsituationen 2015.

I kommunernas kommentarer sades bland annat att socialtjänsten har drabbats av en stor arbetsbörda och att risk för

3 Årets bostadsmarknadsanalys för länet presenterades av Johanna Vinrot, handläggare på Länsstyrelsen. Det händer mycket i länet, det byggs väldigt mycket men man ser också problem med en fortsatt bostadsbrist ganska långt tid framöver. Vi behöver framåt fundera på vad, utöver själva bostadsbyggandet, som kan lösa de här problemen. Tidiga dialoger kan vara ett sätt för att komma på bra lösningar. Gisela Andersson, integrationsdirektör på Länsstyrelsen gav en bild av integrationsläget i länet. Länsstyrelserna har i årets regleringsbrev fått i uppdrag att fortsätta följa flyktingsituationen och dess påverkan på samhället. Utmaningar finns fortfarande kvar i samhället, i kommunerna och inom Region Kronoberg. En enkät har skickats ut och har besvarats av alla länets kommuner och av Region Kronoberg. Den beskriver hur situationen såg ut våren 2017 som en spegling av effekterna efter flyktingsituationen Som exempel angav Region Kronoberg en allvarlig påverkan på barn- och mödravården. I kommunernas kommentarer sades bland annat att socialtjänsten har drabbats av en stor arbetsbörda och att risk för undanträngningseffekter finns inom andra delar av verksamheten. Fördröjda handläggningstider, den svåra personalsituationen och ett stort efterarbete var andra kommentarer. Svårigheter inom skola/förskola har exempelvis varit att få lokaler att räcka till, att det inte finns tillräckligt med personalrum, långa kötider i förskolan och att det kan vara svårt att tillgodose modersmålsstöd.

Göran Cars, KTH, sedan 2013 verksam i Kiruna kommun, fortsatte dagen med sitt inspirationsföredrag Boende, bostäder och social hållbarhet.

Vi har alla våra egna bilder om vad hållbarhet är och vi behöver därför väga samman de olika aktörernas perspektiv i ett projekt för att få en

Vi måste precisera vad vi menar med hållbarhetsbegreppet.

långt. Genom att skapa en gemensam målbild som är tydlig, exempelvis genom en utvecklingsplan, så kan man driva processen på ett bra sätt.

4 Göran Cars, KTH, sedan 2013 verksam i Kiruna kommun, fortsatte dagen med sitt inspirationsföredrag Boende, bostäder och social hållbarhet. Han menar att vi måste bli mycket tydligare med vad vi menar med begreppet hållbar utveckling. Vi har alla våra egna bilder om vad hållbarhet är och vi behöver därför väga samman de olika aktörernas perspektiv i ett projekt för att få en sammanhållen bild av en hållbar utveckling. När man kartlägger andra aktörers förväntningar så ser man också var konflikterna finns. Vi måste precisera vad vi menar med hållbarhetsbegreppet. Om man har en väl genomförd process, systematiskt försöker väga de olika perspektiven och inser att konflikter kan dyka upp, då kan man komma långt. Genom att skapa en gemensam målbild som är tydlig, exempelvis genom en utvecklingsplan, så kan man driva processen på ett bra sätt. Målbilden kan till exempel redovisa kvaliteter, ambitioner och riktlinjer och användas som ett underlag för förhandlingar och detaljplanering. Det är viktigt att planen inte är detaljreglerad. Detta arbete kan göra att man får en kreativitet i processen som kan leda till hållbara lösningar.

5 Inger Sellers, Region Skåne, pratade om Social hållbarhet i fysisk planering för mindre kommuner i sitt föredrag. Region Skåne har tagit fram ett så kallat Tema-PM med syfte att öka kunskapen om och tydliggöra kopplingen mellan social hållbarhet och fysisk planering både på regional och kommunal nivå. Det innehåller goda exempel och verktyg som inspiration för hur kommuner konkret kan arbeta med dessa frågor.

Därefter samlades deltagarna i workshops.

med social hållbarhet i fysisk planering. Workshopen utgick från det Tema-PM som Inger Sellers, berättade om i sin föreläsning.

Den arkeologiska processen hur kan man, så långt möjligt, undvika att fornlämningar, arkeologi och tillstånd enligt Kulturmiljölagen, blir ett hinder i eller fördröjer planeringsprocessen?

6 Därefter samlades deltagarna i workshops. Här diskuterades bland annat: Socialt hållbar planering sociala aspekter i vår fysiska miljö, samt hur befintliga kommunala verktyg kan användas för att gå från vision till verklighet i arbetet med social hållbarhet i fysisk planering. Workshopen utgick från det Tema-PM som Inger Sellers, berättade om i sin föreläsning. Workshopen bestod till stor del av diskussioner mellan deltagarna, men även av information från workshopledaren Johanna Vinrot. Den arkeologiska processen hur kan man, så långt möjligt, undvika att fornlämningar, arkeologi och tillstånd enligt Kulturmiljölagen, blir ett hinder i eller fördröjer planeringsprocessen? Hur och när kommer fornlämningar och arkeologi lämpligast kommer in i planeringen. Moa Lorentzon, arkeolog på Länsstyrelsen, ledde workshopen. Bostadsstöd information och samtal om befintliga bostadsstöd för nybyggnation, ombyggnation och renovering av bostadshus. Miljöskyddshandläggare Madeleine Ullerhed informerade om Länsstyrelsens möjligheter att lämna stöd till sanering av förorenad mark för bostadsbyggande. Information om det nya bostadsstödet lämnades av bostadsdirektör Lennart Grimsbo.

7 För mer information, kontakta: Carin Karlsson, enhetschef Samhällsutvecklingsenheten Max Hector, funktionschef Skydd och beredskap Heidi Vassi, funktionschef Kulturmiljö Gunnel Henriksson, funktionschef Hållbar planering Johanna Vinrot, handläggare Gisela Andersson, integrationsdirektör Moa Lorentzon, arkelog Madeleine Ullerhed, miljöskyddshandläggare Lennart Grimsbo, bostadsdirektör

Relevanta dokument

Vad är stadsattraktivitet och hur kan den byggas?

Vad är stadsattraktivitet och hur kan den byggas? Kiruna den 9 juni 2014 Göran Cars Kiruna kommun & KTH Samhällsplanering och miljö 1 Vad skapar attraktivitet konkurrenskraft? Arbetsmarknad och infrastruktur