Kvalitetsredovisning & Verksamhetsplan

Transkript

1 Kvalitetsredovisning & Verksamhetsplan Solna Innehåll 1. Rapportbeskrivning 2. Kvalitetsredovisning Verksamhetsplan Bilagor 1. Rapportbeskrivning I denna rapport redovisas kvalitetsarbetet inom 6 målområden på skolan. Målområdena är delaktighet/närvaro, studiero, trygghet, ökad måluppfyllelse, ökad förståelse för barn i behov av särskilt stöd och likvärdig betygsättning. Dessa målområden utvärderas utifrån följande analys frågorna nedan. Svaret på frågan hur blev det? Representerar kvalitetsredovisningen av de föregångna läsåret. De resterande frågorna utgör verksamhetsplanen för kommande läsår. Inbakat i kvalitetsredovisningen är närvarostatistiken, elev- och föräldrarenkäter, medarbetar utvärdering, slutbetygsrapportering, samt jämförelse av nationella provresultat och slutbetyg. Analys frågor Hur blev det Kvalitetsredovisning Vart är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Verksamhetsplan 15-16

2 Kvalitetsredovisning för målområde: Närvaro & Delaktighet Hur blev det under läsåret ? Åtgärderna enligt verksamhetsplanen har implementerats. Närvaron bland många av våra elever är dock låg. Vi ser att hög skolfrånvaro och hemmasittarproblematik blir vanligare svårigheter bland de elever som söker Om 1 sig år till ska oss. vi hit Närvaron blir därför relativ till hur det Om sett 1 år ut ska för vi eleven hit innan den börjat hos oss. Nytt inför kommande läsår är därför att registrera nya elevers tidigare närvaro, och utifrån detta senare utvärdera om eleven ökar sin närvaro när den väl går hos oss. Detta kommer göras i Här är samband med Magelungens nya skol forskningsprojekt (se verksamhetsplan nedan). Vi har under året vi idag arbetat fram en handlingsplan för hur vi ska agera när en elevs frånvaro blir så pass hög att eleven inte fullgörs sin skolplikt (se figuren nedan). Rapportering Rapportera frånvaro till hemkommun Återkoppling Rektor kallar till återkopplingsmöte 2-4 veckor efter orosmötet Genomförande åtgärdsplan följs och veckovis feedback till ungdom Orosmöte Rektor kallar till möte mead teamet, ungdom och vårdnadshavare Teamet kartlägger orsak till frånvaro, hinder och resurser Åtgärdsplan Vad kan vi göra?

3 Resultat av Senaste utvärdering av medarbetare: Genomsnitt på självskattning bland medarbetarna 10 Extremt hög kvalitet 9 Närvaro & Delaktighet Om 1 år Idag Extremt låg kvalitet Närvaro statiskt För läsåret Sammantaget för alla elever på skolan är den totala närvaron 70.6 %. Den oanmälda närvaron var, 17.3 %, och den anmälda närvaron var 10.8 %, och missad närvaro pga sen ankomst var 1.3 %. Nedan finns en jämförelse mellan läsåret och Närvaron i verksamheten är något högre det senaste läsåret. Den stora positiva skillnaden är att den oanmälda frånvaron har minskat markant samtidigt som den anmälda frånvaron har ökat. Jämförelsetabell av de senaste 2 läsåren: Period Närvaro Oanmäld frånvaron Anmäld Frånvaro Sen ankomst Totalt läsår (70.6%) (17.3%) (10.8%) (1.3%) Totalt läsår (68.4%) (26.8%) (3.8%) (1.0%)

4 Verksamhetsplan 2015/2016 för målområde: Närvaro & Delaktighet Vart är vi idag? Lärare ska arbeta med formativ bedömning och ge elever utrymme att ge feedback på lektioner. Lärare har därför genomgått utbildning i formativ bedömning. Elever ska själva kunna välja att arbeta med måluppfyllelse och ta igen saker de missat.. Det finns därför lektioner på schemat som kalas ämneskoll, där elever får möjlighet till detta. Elever har samtal med Kurator eller mentor där de pratar om måluppfyllelse. Det finns regelbundna klassråd där elever får framföra sin åsikt. Elever får regelbunden närvaro feedback Lärare eller kurator ringer hem till elever som inte kommit till skolan varje morgon Tydliga åtgärder när elevers frånvaro leder till att elever inte fullgör sin skolplikt Vårdnadshavare och elever har inlogg till schoolsoft dör de kan följa elevens utveckling, närvaro och delaktighet. Vart ska vi? Detta vill vi uppnå Målet är att öka närvaron för varje enskild elev som har låg närvaro Få elever att känna ett ansvar kring deras egen skolgång Tydliga åtgärder när elevers frånvaro leder till att elever inte fullgör sin skolplikt. Arbeta med formativ bedömning på ett sätt som tillåter elever ge lärare feedback Arbeta med formativ bedömning på ett sätt som gör att eleverna känner meningsfullhet i undervisning Hur gör vi? Den formativa bedömningen ska diskuteras på lärarträffar där lärare får kollegialt utbyte Mentor eller kurator samtal som kallas för mål&medel har eleverna varje eller varannan vecka. Vid behov lägger vi även in två sådana samtal för att öka motivationen till skolarbete. Klassrådet sker varje vecka. En gång i månaden håller vi ett Vi-möte där alla elever och all personal på skolan deltar och tar beslut. Elever får närvaro feedback. Vid hög skolfrånvaro tar vi ut närvarostatistik från schoolsoft för att visa elev. Sedan använder vi detta som ett underlag för att sätta nya mål för ökad närvaro. Som en del av Magelungens nya skolforskningssatsning kommer vi att arbeta med nya inoch utskrivningsformulär där vi kommer att göra noggrann mätningar på närvaro på alla elever. Vi kommer inhämta närvarodata för tiden före inskrivning samt vid utskrivningstillfället då eleven avslutar sin skolgång hos oss,

5 Kvalitetsredovisning för målområde: Stuidiero Hur blev det under läsåret ? Vi har haft studiero som tema på metod dagar samt skapat studeiroregler i undervisningslokalerna. Dessa regler har vi sammansatt i samarbete med eleverna, som har fått lämna in post-it lappar med förslag på vad de själva kan bidra med, vad andra elever kan bidra med, samt vad de anser att personalen kan bidra med för att studieron ska vara god. Den stora pedagogiska satsningen i verksamheten har varit att arbeta fram co-teach modellen. Vi tror att modellen bidrar till ökad studiero och stärker förutsättningar för ett högre studiefokus. Målet med modellen är att höja kvaliten på undervisningen. En beskrivning av arbetsprocessen och dess innehåll ser ni nedan. Mars Metoddag Juni Utvärdering Januari Uppstartdag Oktober Metoddag December Arbetsstudie Metoddag Oktober 2014 På metod dagen i oktober arbetade vi främst med att lyfta fram MUST som ett nytt pedagogiskt begrepp på Magelungen. Vi gick igenom MUST projektet som initierats centralt på Magelungen. Dessutom fokuserade vi på hur Magelungen Solna skall utveckla sin egen pedagogiska modell, hur denna ska vara integrerad med behandlingsarbetet, samt hur denna ska vara kopplad till MUST projektet. Vi börjar titta på videon på hur co-teaching kan fungera i praktiken samt börjar prata om goda lektionsstrukturer. Arbetstidstuide December 2014 I december genomförde vi en arbetstidstudie för att undersöka hur lärarna disponerade sin tid på arbetsplatsen. Detta för att skapa ett underlag inför det nya co-teach schemat som skulle innebära ökad klassrumstid för lärarna. Uppstartsdagen Januari 2015 Här presenterades det nya schemat inför arbetet med coteachmodellen som innebär att flera pedagoger samspelar i undervisningssituationer. Modellen bygger på forskning om kollegialt lärande samt teorier om organisatoriskt lärande. Utgångspunkten för modellen är att arbeta med att gruppmedlemmarnas olika kompetenser tillgängliggörs, och på sätt skapaa förutsättningar för utveckling genom ett kollektivt lärande. Magelungens Solnas modell ser ut som följande.

6 Synligt arbete Feedback Kollegialt Lärande CO - Teach Första fasen i modellen bygger på synliggörandet av arbetet. Detta har skett genom gemensamma beslut om strukturer, samt implementering av dessa strukturer genom att det alltid finns en kollega som observerar genomförandet. tex, har vi beslutat om en lektionsstruktur som gäller för all undervisning och aktivitet. Den ser ut på följande sätt: 1. Elevaktiverare- all aktivitet börjar med en elevaktiverare som är en praktiskt övning som max får ta 5 minuter. Uppgiften syftar till att stimulera eleven och snabbt sätta igång de i arbete. 2. Genomgång- när föregående moment är avklarad inleds en kort genomgång som beskriver målet med lektionen. 3. Checkpoint- pedagoger scannar rummet och stödjer de elever som inte kommit igång med uppgiften på en egen hand. 4. Grupp/individ- eleverna får skifta från att arbeta individuellt till att arbeta i par eller grupp för att skapa dynamik i uppgiften och lärande processen. 5. Sammanfattning- sista momentet bygger på att pedagogerna sammanfattar arbetet och lämnar utrymme för feedback och återkoppling. Dvs arbeta med den formativa bedömningen. Att synliggöra arbetet innebär att pedagogerna intar olika roller. Det är alltid en lärare som planerar och håller i strukturen ovan, samtidigt som det alltid finns en annan pedagog som intar en observatör roll. Den observerande pedagogen har i uppgift titta på specifika uttalade fokus områden. Dessa roller roteras sedan så att alla lärare intar både perspektiven i olika sammanhang. Andra fasen i modellen bygger på att lärarna ger och tar emot feedback. Eftersom all personal har stöd av en observerande person skapar vi feedbacksmöten. Dessa möten sker i slutet på dagen, varje dag, och pågår i 15 minuter. På dessa forum delger personalen varandra vad de har sett under dagen utifrån de roller de intaget och de fokusområden de observerat. Den sista fasen symboliserar det kollegiala lärandet som snarare blir ett resultat av föregående faser. Tanken är att synliggörandet av arbetet genom observationer, samskapande, och feedback, kommer att leda till gemensamma reflektioner. Dessa gemensamma reflektioner ska i sin tur leda till nya handlingar (se figur nedan).

7 Utveckling cykel genom kollegialt lärande Nya handlingar Synliggöra handlade Reflektioner Observera handlande Feedback återkoppla Cykeln är en implementering av kolbs lärcykel som grundar sig i samspelet mellan erfarenheter, tolkning av erfarenheter och framtida handlingar. Metoddag Mars 2015 Här utvärderade vi co-teach arbetet med fokus på hur co-teach rollen implementerats, och undersökte hur samspelet mellan läraren och co-teachern fungerat. Utvärdering Juni 2015 Här utvärderade återigen modellen. Tydligaste utvecklingsområdet som lyftes upp under utvärderingen var behovet av samplanering. Detta för att öka lärarnas inblick i varandras förberedande arbete.

8 Resultat av Senaste utvärdering av medarbetare: Genomsnitt på självskattning bland medarbetarna Studiero 10 Extremt hög kvalitet Om 1 år Idag Extremt låg kvalitet

9 Verksamhetsplan 2015/2016 för målområde: Studiero Vart är vi? Det finns alltid flera lärare eller samordnare som samverkar i klassrummet. Föremål som stör undervisningen får inte användas i klassrummet. Elever som har behov av att sitta avskilt får möjlighet att studera på andra platser i skolmiljön som läraren hänvisat till. Samordnare, kuratorer och pedagoger ska samverka och utveckla co-teaching som arbetsmetod där elever får flera vuxna som ser, hör och bemöter deras behov i undervisningen. Vi har tydliga handlingsplaner och förhållningssätt gentemot elever som medvetet stör undervisningen och skapar oro i klassrummet. Vart ska vi? Detta vill vi uppnå Tydliga ordningsregler i undervisningslokalerna som främjar studiero. Elever ska få verktyg och strategier i hur de kan hantera sin omgivning om de upplever dålig studiero av olika skäl Elever ska vara delaktiga, och uppleva inflytande i skapandet av studiero i skolan. Hur gör vi? Vi kommunicerar både i grupp och enskilt med eleverna kring vad som förväntas av eleverna för att det ska vara lugn och ro i klassrummet Vi skapar ett konkret förhållningsätt som ska främja stuidero. Vi utvärderar vårt arbete kring studiero tillsammans i personalgruppen vid varje terminslut (december och juni).

10 Kvalitetsredovisning för målområde: Trygghet Hur blev det under läsåret ? Vi har jobbat aktivt med att skapa god stämning genom att förstärka beteenden som bidrar till god stämning via något som vi kallar för pluppsystem, som bygger på att eleverna får en gruppbelöning när de uppnår ett specifikt mål. Vi har använt morgonmöten innan eleverna kommer till skolan för att påminna varandra om pluppsystemet och uppmärksamma beteenden som bidrar till god stämning. Vi la även in detta som en punkt på dagordningen på morgonmötet. Vi har haft en uttalad policy om att all personal i regel ska vara ute med eleverna varje rast. Detta visade dock under hösten 2014 vara en otydlig policy. Då det ofta dyker upp akuta situationer i arbetet, kunde personalen ibland räkna med att kollegorna var ute på rasten när de själva satt med ett akut ärende. Brist på kommunikation kunde därför snarare leda till att det var mindre personal ute på rasterna än planerat, samt att det blev en obalans i arbetsbelastning. Inför vårterminen 2015 presenterades därför ett nytt schema där det istället var uttalat vilka personer som skulle vara ute på varje rast. Schemat byggde på att det skulle vara 4 rast ansvariga varje rast. Detta visade vara ett enklare och mer effektivt sätt att få personalen och eleverna att ha gemenskap under rasterna. Det är oftast på rasten, då vuxna inte är närvarande, det finns ökad risk för otrygghet. En annan aspekt i trygghetsarbetet har varit arbetet med droger på skolan. Då vi vet att droger förekommer i tidig ålder i dagens samhälle kallade vi på föräldramöte under vårterminen där vi bjöd föräldrar på föreläsning kring droger, presenterade vårt förebyggande arbete samt handlingsplan vid upptäckt av droger på skolan. En tredje aspekt av trygghetsarbetet har varit kopplat till implementeringen av MUST satsningen på Magelungen. Där ett av de fyra arbetsområden inom MUST handlar just om trygghet i undervisnings sammanhang. En del av detta arbete har varit implementeringen av co-teach modellen och lektionsstrukturen (se ovan).

11 Resultat av Senaste utvärdering av medarbetare: Genomsnitt på självskattning bland medarbetarna Trygghet 10 Extremt hög kvalitet Om 1 år Idag Extremt låg kvalitet

12 Resultat av elev och föräldrar enkäter Elever och föräldrar svarar på enkäter i slutet av varje termin. Dessa görs på schoolsoft och är anonyma. Frågorna är baserat på trygghet, trivsel, inflytande och elever och föräldrars upplevelse av skolan. Vi har baserat på enkäterna sett att svaren har varit ojämna när det tex gäller information, inflytande och upplevd tydlighet. Vi ser även en skillnad i svaren från föräldrar och elever där svaren från föräldrar har varit positivare än elevernas. Bemötande av personal och trygghet får vi bra resultat på av föräldrar, dock får vi lägre resultat på information om rutiner och regler på skolan. Vi behöver därför förbättra vår kommunikation med föräldrar kring denna typ av information. Detta ska vi göra bland annat genom telefonsamtal, veckobrev, och föräldrarmöten. Trygghet och trivsel får vi högst resultat på av elever, där 77 % svarar antingen 4 eller 5 på en skala 1-5 där 5 är högsta resultat. Inflytande och information om hur elever ligger till i de olika ämnen får vi dock sämre resultat på, där 44 % svarar 4 eller 5 på skalan. Vi ser detta som ett utvecklingsområde. Som en följd av detta har vi bestämt att eleverna numera ska ha kortare avstämningar med sina mentorer i samband med klassrådstimmen varje vecka. För mer om enkät resultat, se enkät resultat nedan. Föräldrar Enkät 2015 Namn Föräldrarenkät VT-15 Beskrivning Arkiverad enkät publicerad till Alla på skolan Anonym Ja Från och med Till och med Antal vårdnadshavaresvar 9 Ett svar motsvarar 1: Jag blir väl bemött av personalen på skolan. Antal personer som har svarat på frågan: 9 1: 0 st 0%: 2: 0 st 0%: 3: 0 st 0%: 4: 0 st 0%: 5: 9 st 100%:

13 2: Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt i skolan. Antal personer som har svarat på frågan: 9 1: 0 st 0%: 2: 0 st 0%: 3: 1 st 11%: 4: 2 st 22%: 5: 6 st 67%: 3: Jag har fått information om skolans likabehandlingsplan. Antal personer som har svarat på frågan: 9 1: 2 st 22%: 2: 1 st 11%: 3: 0 st 0%: 4: 2 st 22%: 5: 4 st 44%: 4: Jag får information om skolans regler. Antal personer som har svarat på frågan: 9 1: 1 st 11%: 2: 0 st 0%: 3: 0 st 0%: 4: 2 st 22%: 5: 6 st 67%: 5: Det finns ett väl fungerande forum vid skolan där jag som förälder ges möjlighet till påverkan och inflytande (med forum menas föräldramöten, skolråd eller andra former av träffar) Antal personer som har svarat på frågan: 9 1: 0 st 0%:

14 2: 1 st 11%: 3: 3 st 33%: 4: 0 st 0%: 5: 5 st 56%: 6: Jag får information om skolans rutiner, t ex frånvaroanmälan, begära lov, busskort etc. Antal personer som har svarat på frågan: 9 1: 2 st 22%: 2: 0 st 0%: 3: 2 st 22%: 4: 2 st 22%: 5: 3 st 33%: 7: På utvecklingssamtalen får jag tydliga besked om mitt barns lärande. Antal personer som har svarat på frågan: 9 1: 1 st 11%: 2: 0 st 0%: 3: 2 st 22%: 4: 2 st 22%: 5: 4 st 44%: 8: Mitt barn får den hjälp och det stöd som hon/han behöver i skolan. Antal personer som har svarat på frågan: 9 1: 0 st 0%: 2: 0 st 0%: 3: 4 st 44%: 4: 2 st 22%: 5: 3 st 33%:

15 9: Utvecklingssamtalet präglas av öppenhet, ger ömsesidig information och leder till ömsesidiga åtaganden. Antal personer som har svarat på frågan: 9 1: 1 st 11%: 2: 0 st 0%: 3: 1 st 11%: 4: 3 st 33%: 5: 4 st 44%: 10: Övrigt Antal personer som har svarat på frågan: 6 - På fråga 8 svarade vi endast en 3:a, men det beror inte enbart på skolan utan även på vårt barns förmåga att ta emot hjälp. - Tack för att ni tar er den tid ni gör,med våra barn. Det blir en trygghet för oss föräldrar. - En skola där individen står i centrum och ett lärande i sammanhang som gynnar alla barn! - Vet inte svaren på flera av frågorna eftersom jag inte har hunnit vara på utvecklingssamtal, vet något om stöd i skolan etc. Jag har kryssat för 3 på dessa frågor. - Svaren baseras för elev som precis börjat i skolan. - Svårt att bedöma vissa frågor då vi är nya på skolan och säkerligen inte har hunnit ta del av all information. Men hittills har vi inte fått information om en hel del av det ovanstående.

16 Elev Enkät 2015 Namn Elevenkät VT-15 Beskrivning Arkiverad enkät publicerad till Alla på skolan Anonym Ja Från och med Till och med Antal elevsvar 16 Ett svar motsvarar 1: I min skola får jag vara med och bestämma hur jag skall arbeta med olika skoluppgifter Antal personer som har svarat på frågan: 16 1: 2 st 13%: 2: 2 st 13%: 3: 5 st 31%: 4: 6 st 38%: 5: 1 st 6%: 2: Lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. Antal personer som har svarat på frågan: 16 1: 0 st 0%: 2: 2 st 13%: 3: 1 st 6%: 4: 6 st 38%: 5: 7 st 44%: 3: I min skola är det så lugnt att jag får den arbetsro jag behöver. Antal personer som har svarat på frågan: 16 1: 0 st 0%: 2: 5 st 31%: 3: 3 st 19%: 4: 6 st 38%:

17 5: 2 st 13%: 4: Lärarna berättar hur det går för mig i deras ämnen. Antal personer som har svarat på frågan: 16 1: 2 st 13%: 2: 1 st 6%: 3: 6 st 38%: 4: 5 st 31%: 5: 2 st 13%: 5: Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena. Antal personer som har svarat på frågan: 16 1: 1 st 6%: 2: 0 st 0%: 3: 2 st 13%: 4: 8 st 50%: 5: 5 st 31%: 6: Jag kan nå målen i alla ämnen, bara jag vill Antal personer som har svarat på frågan: 16 1: 1 st 6%: 2: 2 st 13%: 3: 4 st 25%: 4: 4 st 25%: 5: 5 st 31%: 7: jag känner mig trygg i min skola. Antal personer som har svarat på frågan: 16 1: 1 st 6%:

18 2: 2 st 13%: 3: 0 st 0%: 4: 3 st 19%: 5: 10 st 63%: 8: Jag trivs bra i min skola. Antal personer som har svarat på frågan: 16 1: 3 st 19%: 2: 0 st 0%: 3: 1 st 6%: 4: 4 st 25%: 5: 8 st 50%: 9: Jag tycker att jag har nytta (särskilt i framtiden) av det jag gör i skolan. Antal personer som har svarat på frågan: 16 1: 3 st 19%: 2: 1 st 6%: 3: 5 st 31%: 4: 4 st 25%: 5: 3 st 19%: 10: Jag tycker att de vuxna bryr sig om mig. Antal personer som har svarat på frågan: 16 1: 0 st 0%: 2: 2 st 13%: 3: 4 st 25%: 4: 6 st 38%: 5: 4 st 25%: 11: Jag tycker att jag har inflytande på skolans verksamhet.

19 Antal personer som har svarat på frågan: 16 1: 5 st 31%: 2: 1 st 6%: 3: 3 st 19%: 4: 6 st 38%: 5: 1 st 6%: 12: Övriga kommentarer Antal personer som har svarat på frågan: 16 - det skulle vara nice ifall man fick en Bugatti veyron när man slutade skolan haha jag har gott i flera dåliga skolor som jag inte har mått bra i men den här skolan mår jag jätte bra och jag kan för en gångs skull känna att jag vill gå till skolan Eftersom jag ej har provat att ta/få inflytande så vet jag ej om jag kan och har inflytande. (fråga 11) - ingenting -

20 Verksamhetsplan 2015/2016 för målområde: Trygghet Vart är vi? Vi arbetar med MUST och Coteaching, samt en tydlig lektiostruktur (se ovan) som syftar till att öka trygghet och tydlighet för eleverna. Enligt de allmänna råden kring likabehandlingsarbetet är det viktigt att elever har relationer till vuxna på skolan som de kan vända sig till vid missförhållanden. Elever har därför regelbundna enskilda samtal med elevhälsopersonal. Skolan skall ha som uttalad policy att vi skall agera snabbt så fort vi får kännedom om några som helst missförhållanden. Elevhälsogruppen genomföra enskilda samtal med elever kring deras skolsituation. Eleverna har arbetat med ett gruppbelöningssystem, där de haft gemensamt mål för god stämning på skolan. Det genomförs en trygghetsenkät bland skolans elever. Denna analyseras och utvärderas tillsammans med skolans personal. Denna enkät är årligen återkommande, med samma frågor, för att kunna följa utvecklingen över tid. Skolan har en åtgärdstrappa vid allvarliga incidenter i skolverksamheten. Skolan har handlingsplan för hantering av droganvändning eller misstanke. Vart ska vi? Alla elever ska vara trygga att komma till skolan och uppleva att de kan vända sig till vuxna på skolan. Personalen ska ha goda samtal och möten med elever som bidrar till att öka tryggheten på skolan, Personalen ska ha goda relationer till eleverna och eleverna ska ha hög tillit till eleverna. Personalen ska ha god koll på hur de ska agera vid situationer som riskerar att skapa otrygghet för eleverna på skolan. Skolan ska ha en plan mot kränkande behandling som är förankrad bland medarbetarna, bland elever och föräldrar. Hur gör vi? Vi har schemalagt 4 personal vid varje rast. Vi ska organisera rastaktivitet för att minska ostrukturerad tid för eleverna. Vi ska under temadagar justera och tydliggöra handlingsplaner kring hot, våld, droger mm. Elevhälsogruppen planerar gruppsamtal (SEFT) där eleverna kommer att arbeta med teman kring hur eleverna behandlar varandra på ett respektfullt sätt. Skolan skall arbeta för att få en kontaktpolis som skolan ska samverka med vid missförhållande. Arbetet kring trygghet kommer att utvärderas vid slutet på varje termin (december och juni).

21 Kvalitetsredovisning för målområde: Öka måluppfyllelse och betyg Hur blev det under läsåret ? Must och Coteach har återigen varit verktyg som vi tror har hjälpt våra elever arbeta mot kunskapsmålen. Vi har ökat resurserna med fler pedagoger, elevstöd, och en extra kuratorstjänst. Vi har även genom coteach ökat resurserna på lektionstid där vi numera schemalägger minst två lärare på varje lektion. Vi har gjort satsningar i både matte och svenska. Matteläraren på enheten har ingått i mattelyftet. Vi har under året arbetat med Screening av läs och skrivsvårigheter genom DLS material. Samt satsat på läslust som har varit ett projekt för att öka läsning och läsförståelse. Under vårterminen bestämde vi för öka vår kompetens kring åtgärdsprogram och beställde därför in läsmaterial från skolverket som vi använde för att diskutera vårt arbete med våra elever i behov av särskilt stöd. Vi har under vårterminen även satsat på Robomemo för de eleverna som vi ansett har haft behov av att träna arbetsminnet. I övrigt har vi gjort IT-satsningar där vi köpt in fler ipads, samt bärbara datorer till alla elever. Vi har dessutom köpt in fler pedagogiska program.

22 Resultat av Senaste utvärdering av medarbetare: Genomsnitt på självskattning bland medarbetarna Ökad Måluppfyllelse 10 Extremt hög kvalitet Extremt låg kvalitet

23 Sammanställning av slutbetyg VT 2015 Totalt 11 elever fick slutbetyg: Elev HT 14 VT 15 1 Engelska E E Svenska E E Matematik E F Bild Hem- och konsumentkunskap D E D Idrott och hälsa E E Musik D D Biologi E E Fysik Geografi Historia Religionkunskap Samhällskunskap Slöjd F E F E E F 2 Engelska F F Svenska F F Matematik F F Bild - E

24 Hem- och konsumentkunskap E E Idrott och hälsa F F Musik E E Biologi F F Fysik - Geografi (F) F Historia (F) - Religionkunskap (F) F Samhällskunskap F F Slöjd ( E ) E 3 Engelska D D Svenska D D Matematik E F Bild Hem- och konsumentkunskap D E D Idrott och hälsa E E Musik C B Biologi E E Fysik - Geografi Historia Religionkunskap E E E Samhällskunskap E E Slöjd C C

25 4 Engelska C C Svenska E E Matematik F F Bild - E Hem- och konsumentkunskap D D Idrott och hälsa D D Musik D B Biologi E E Fysik F Geografi E E Historia E E Religionkunskap E D Samhällskunskap D D Slöjd E E 5 Engelska E E Svenska F F Matematik F F Bild ( E ) E Hem- och konusmentkunskap E E Idrott och hälsa E E Musik D D Biologi F F Fysik F

26 Geografi ( F ) F Historia ( E ) F Religionkunskap ( E ) F Samhällskunskap F F Slöjd C C 6 Engelska F F Svenska - F Matematik F F Bild Hem- och konsumentkunskap E E E Idrott och hälsa - F Musik - D Biologi F F Fysik Geografi Historia Religionkunskap F F F F Samhällskunskap E E Slöjd D 7 Engelska F Svenska Matematik Bild F F F

27 Hem- och konsumentkunskap - Idrott och hälsa - Biologi F Samhällskunskap Fysik F Geografi - Historia - Religionkunskap - 8 Engelska - Svenska - Matematik - Bild - Hem- och konsumentkunskap - Idrott och hälsa - Musik - Biologi - Fysik - Geografi - Historia - Religionkunskap - Samhällskunskap - 9 Engelska - Svenska F

28 Matematik - Bild - Religionkunskap - Idrott och hälsa - Samhällskunskap - Biologi - Fysik - Geografi - Historia - 10 Engelska F F Svenska - F Matematik - - Bild - Hem- och konsumentkunskap - - Idrott och hälsa - - Biologi - - Fysik - Geografi - Historia - Religionkunskap - Samhällskunskap Engelska F F Svenska F F Matematik F F

29 Bild Hem- och konsumentkunskap E D E Idrott och hälsa E F Biologi E E Fysik Geografi Historia Religionkunskap F F F F Samhällskunskap E F Musik E D Slöjd C C

30 Verksamhetsplan 2015/2016 för målområde: Ökad Måluppfyllelse Var är vi? Satsning på ökad ämnesbehörighet. Annonsera NO/Teknik/ lärartjänst. Informera Elever och föräldrar tidigt vid läsåret om kraven för gymnasiebehörighet. Ämnesmålen diskuteras vid upprättande av individuell studieplan och åtgärdsprogram. Arbeta med projektet läslust. Screening av läs och skrivsvårigheter genom DLS material Förstärkning av personalgruppen med fler pedagoger och elevstöd Vart ska vi? Tydlighet gällande kunskapsmålen för elever Fler elever ska få möjlighet till fler betyg Elevers kunskapsnivå ska kartläggas för att anpassning av stöd ska kunna utformas på bästa sätt Hur gör vi? Noggranna kartläggningar där alla nya elever får arbeta med kartläggningskitt där grundläggande Ökad måluppfyllelse kunskapsområden undersöks. App utveckling där karläggningskittet blir digitalt. Under kartläggningsperioden när en ny elev börjar ska mentor notera närvaro och betyg från tidigare skola. Detta ska sedan användas som underlag för statistisk jämförelse i skolforskningen. Vi ska skapa Kunskapstårtor för elever i varje ämne, där kunskapsmålen i varje ämne blir synliga. Nya rutiner och riktlinjer kring åtgärdsprogram. Schemalägger alla elever på Robomemo under läsåret

31 Kvalitetsredovisning för målområde: Ökad förståelse för barn i särskilda svårigheter Hur blev det under läsåret ? Under metod dagen i vecka 44 hade vi konsultation samt föreläsning om neuropsykiatri, psykiatri och inlärningssvårigheter av skolpsykolog. Vi har även haft två medarbetare som varit på kurser som de sedan fått hålla föreläsningar i för personalgruppen under metoddagen i mars. Föreläsningsteman var överdiagnostisering samt selektiv mutism. Vi vidare fördjupat oss inom selektiv mutism genom handledning med specialpedagog samt Genom tekniska verktyg, mjukvaruprogram (tex stödprogram för dyslexiteker) och applikationer har vi arbetat med att bredda våra tillvägagångsätt i undervisningen.

32 Resultat av Senaste utvärdering av medarbetare: Ökad förståelse Genomsnitt på självskattning bland medarbetarna 10 Extremt hög kvalitet Om 1 år Idag Extremt låg kvalitet

33 Verksamhetsplan 2015/2016 för målområde: Ökad Förståelse Var är vi? Vi har lärarträffar varje vecka där personalen tar del av varandras kompetenser och erfarenheter med elever i behov av särskilt stöd. Regelbunden handledning en gång i månaden. Vi använder psykologer, specialpedagoger, och Magelungens behandling personal som konsulter vid ärenden vid behov. Vi har familjebehandlare och beteendevetare anställda på skolan med erfarenheter av behandlingsarbete med elever i behov av särskilt stöd. Flera beteendevetare i verksamheten har gått Magelungens utbildning inom hemmasittarproblematik. Flera i personalen har gått neuropsykiatri grundkurs på 7,7 högskolepoäng Vi har i personalen utbildning inom KBT, Psykologi, Sociologi, System teori, och ART. Var ska vi? Elever med särskilda svårigheter ska få ett professionellt bemötande och ett stöd anpassad efter deras behov Personal ska utgå från teori, kunskap och relevant forskning i arbetet med elever Lärare ska ha utrymme att reflektera kring svåra situationer i undervisning och arbeta fram anpassade metoder för elever i behov av särskilt stöd Hur gör vi? Fortsatt regelbundna lärare träffar ska vi ta del av varandras kompetenser och erfarenheter med elever i behov av särskilt stöd Öka IT-satsning för att hitta verktyg för elever i behov av särskilt stöd. tex hitta pedagiogska appar och spel som stimulerar och utvecklar elever Under temadagar satsar vi på föreläsning kring diagnostik, och förhållningsätt i arbetet med elever i behov av särskilt stöd Vi har regelbunden handledning (varannan vecka) på skolan av legitimerad psykolog. Uttalad policy finns där all personals om går någon sorts fortbildning inom området ska anordna föreläsning för hela personalgruppen vid någon planeringsdag. På så sätt ökar v kompetenserna i verksamheten. Fortsatt satsning på att fortbildning för personal inom HSP (hemmasittarprogrammet), KBT, och neuropsykiatri.

34 Kvalitetsredovisning för målområde: Rättvis och likvärdig betygssättning Hur blev det Hur blev det under läsåret ? Vi har under året försökt hitta en samarbetsskola där vi i samverkan med en annan skola skickar iväg våra nationella prov för extern rättning, i utbyte mot att vi rättar den skolans nationella prov. Då vi inte nått framgång den vägen har vi undersökt andra möjligheter till extern rättning av nationella proven. Vi har i övrigt haft betygkonferenser inför betygsättning. Dock har inte externa lärare som vi hyrt in under året varit med på dessa konferenser. När vi utvärderade denna fråga i juni var pedagogerna överens om att detta är problematiskt och att vi behöver hitta en struktur där även de externa lärarna kan delta i dessa betygskonferenser. Nationella Prov & Betyg Totalt var det 48 betyg som skulle sättas, där elever också skulle ha skrivit nationellt prov. Av dessa 48 betyg saknades det underlag för betygssättning av 5 betyg. Av resterande betyg var 12 av betygen godkända trots underkänt betyg på nationella provet. I de flesta av dessa 12 betyg är det en skillnad på ett steg i betygsskalan, vanligast från F till E. Nedan finns en detaljerad tabell av betygsskillnaderna. Elev Ämne NP Slutbetyg 1 Engelska F E Matematik F F NO F F SO F F Svenska F F 2 Engelska C C Matematik F F NO F E

35 SO F D Svenska F E 3 Engelska F F Matematik Ej alla delprov F NO F F SO F E Svenska Ej alla delprov F 4 Engelska Ej alla delprov F Matematik Ej alla delprov F NO F E SO F F Svenska F F 5 Engelska Ej alla delprov D Matematik Ej alla delprov F NO F E SO F E Svenska Ej alla delprov D 6 Engelska Ej alla delprov F Matematik Ej alla delprov - NO Ej alla delprov - SO Ej alla delprov - Svenska Ej alla delprov F 7 Engelska Ej alla delprov - Matematik Ej alla delprov - Svenska Ej alla delprov F 8 Engelska Ej alla delprov F Matematik Ej alla delprov F Svenska Ej alla delprov F 9 Engelska Ej alla delprov F Matematik F F NO Ej alla delprov F SO Ej alla delprov F Svenska Ej alla delprov F 10 Engelska F E Matematik F F NO E E SO E E Svenska F E

36 Resultat av Senaste utvärdering av medarbetare: Genomsnitt på självskattning bland medarbetarna Likvärdig betygsättning 10 Extremt hög kvalitet Om 1 år Idag Extremt låg kvalitet

37 Verksamhetsplan 2015/2016 för målområde: Likvärdig betygsättning. Var är vi? Regelbundna lärarträffar varannan vecka Lärarsamverkan vid rättning av nationella proven Skolans lärare skall analysera resultatet på nationella prov i förhållande till betyg. Eventuella avvikelser skall tas upp och diskuterats på lärarträffar. Skolans lärare skall sitta gemensamt vid betygssättning. Var ska vi? Vi ska ständigt arbeta mot att ge våra elever så objektiv och opartisk bedömning vid betygsättning och vara medvetna om hur svårt det är att ge rättvist och likvärdig bedömning på egen hand. Lärare ska samverka i lärarkåren kring frågan för att hjälpa varandra att uppnå en mer likvärdig bedömning. Hur gör vi? Inför varje betygssättningsperiod kommer vi att numera ha betygskonferenser där alla lärare (inklusive externa lärare) tillsammans går igenom betygsättning för varje elev. På så sätt kan lärarna ta hjälp av varandra vid betygsättning med för hoppning om att detta kan höja kvalitén Rättvis och och rättssäkerheten likvärdig betygssättning vid betygsättning. Vi ska fortsätta arbeta för en lösning av extern rättning av nationella proven samt avpersonifiera proven. Om 1 år ska vi hit Om 1 år ska vi hit Här är vi idag Här är vi idag

38 BILAGA 1: Jämförelse av enkätsvar från lärarna kring kollegial samverkan före och efter implementering av co-teach. HT 2014 VT 2015 Hur mycket använder lärare varandra i Arbetet? Hur mycket använder lärare varandra i Arbetet? ,1 3,6 4, ,8 6 3,1

39 BILAGA 2: Självskattning Skolutveckling 1. Delaktighet & Skolnärvaro 2. Studiero 3. Trygghet 4. Måluppfyllelse och betyg 5. Förståelse för barn med särskilda svårigheter 6. Rättvis och likvärdig betygsättning 1. Delaktighet & Skolnärvaro A) Elever har ett stort inflytande i verksamheten och deras egen skolgång B) Vi har ett tydligt tillvägagångssätt när ser att elever i vår skola har hög Frånvaro C) Jag upplever att våra elever har lika eller högre närvaro hos oss jämfört med deras tidigare skolgång.

40 NU 1 år 2. Studiero A) det är studiefokus på lektionerna i skolan B) elever har möjlighet att få lugn och ro när de tycker att det är stökigt, eller när de upplever sig okoncentrerade C) Om elever stör varandra lyckas personalen bryta störmomentet snabbt så att elever som arbetar på lektion kan befinna sig i en miljö där de kan fokusera på lärande NU 1 år

41 3. Trygghet A) Jag anser att elever känner sig trygga och trivs på skolan B) Jag anser att ungdomar kan vända sig till personal om de upplever sig utsatta av någon eller några andra C) Jag anser att klimatet i skolan tillåter elever att vara sig själva och utrycka sina åsikter NU 1 år

42 4. Måluppfyllelse och Betyg A) Jag anser att eleverna får god information om vad de behöver träna på för att nå kunskapskraven B) Jag anser att eleverna får goda förutsättningar (hjälp och verktyg) på skolan för att uppnå kunskapskrav och betyg NU 1 år

43 5. Förståelse för barn i behov av särskilda svårigheter A) Personalen har god förståelse och kompetens om barn i behov av särskilt stöd B) Personalen har god kunskap om NPF C) Personal har kompetens om hur man bör bemöta barn och ungdomar som uppvisar motstånd (undvikande beteende, utåtagerande beteende) i skolarbete och olika gruppsammanhang NU 1 år

44 6) Rättvis & Likvärdig betygsättning A) Lärare är konsekventa/rättvisa i deras bedömning vid betyg B) lärare hjälps åt vid betygsättning för att minimera partisk betygsättning NU 1 år

45 Utvecklingsplan Magelungen SOLNA Utvärderingsområden: Följande områden har utvärderats Övergripande Struktur Personal Ungdom/familj Uppdragsgivare Dokumention Verktyg/hjälpmedel Behandling Familjarbete Team Metod Färdighetsträning individuellt Färdighetsträning Grupp Skola Delaktighet/närvaro Studiero Trygghet Mål/Betyg Förståelse för barn med särkilda behov Likvärdig bedömning Rödmarkerade områden har prioriterats vid analys. Prioriterade utvecklingsområden och mål Följande områden ska vi satsa på att utveckla under : Struktur- behkonferens, samplanering, schema Dokumentation- rutiner mm Team delaktighet, kontinuitet, innehåll Färdighet ind & Färdighet grupp Likvärdig bedömning Förståelse för barn

46 Utvecklingsplan Magelungen SOLNA Hur utvecklar vi verksamheten? Nya ideer & Förhållningssätt Nya rutiner & Policy Nya dialoger på Tema dagar Nytt Material & Verktyg Ansvarsfördelning/Delegering Ändringar i miljön Övrig omstrukturering/omorganisation Utvecklingsplanen är uppdelad efter punkterna ovan: Nedan är ett aktivitetsschema med konkreta insatser och aktiviteter som ska genomföras under läsåret för att höja kvaliteten i verksamheten. Aktivitetsschema Ideer, nya förhållningssätt Aktivitet Syfte? Ansvar? Genomföras Utvärderas när? Arbetsbeskrivning Tydliggöra roller Daniel & Aiman Början på termin, återkoppling första APT Dec 2015

47 Coteach dokument, roller och ansvar Tydligöra utvecklingsarbetet Aiman & Alex Klar till höstlovet vecka 44 Dec 2015 Kartlägga kompetens Synliggöra kompetenser i gruppen Daniel Klar till höstlovet vecka 44 Dec 2015 Gå igenom Mötesforum & syfte Tydliggöra forum Aiman & Daniel Första APT Dec 2015 Ny team dagordning Utveckla team möten Ancha & David Inom två första veckor på termin Dec 2015 Prata grupprocess, rita gruppdynamik hitta en form Öka gruppfokus och förståelse av grupp processer Natalia & Manda Skapa struktur för jobbet inom 4 veckor Dec 2015 MENTORSTID Mentorerna ska få mer tid med sina elever. Att mentorerna ska få en bra överblick över vad eleven kan och för att få en bra relation i början. Mentorer Under hela terminen Dec 2015 Samplanering Att effektivisera undervisningsarbetet och måluppfyllelse. Alla lärare Under hela terminen Dec 2015 Arbeta med gemensam litteratur och tema utifrån utvald metod Fördjupning i metod och verktyg Aiman & Daniel Under terminen Dec 2015 Rutiner & policy

48 Vad? Syfte? Ansvar Genomföras? Utvärderas när? Veckans fokus Pärm i klassrummet, färdigheter och struktur för coteach Att hjälpa personal att vara enstämmiga i behandling och skola. Manda och Sara Inom 2 första veckorna Dec 2015 Schemalägga robomemo Öka stöd för eleverna David & PO & Alex Andra skolveckan Dec 2015 Antagningsrutiner Bryggan Noggrannare intag Linda & Alex Innan höstlovet Dec 2015 Fredagar ringa föräldrar Förbättra kommunikation Mentor (samordnare) Från terminsstart Dec 2015 Lägesrapporter Förbättra kommunikation Mentor/Samordnare Under terminen Dec 2015 Dok uppföljning Förbättra dokumentation Aiman & Daniel Under terminen Dec 2015 Mall för kajen lärare att lämna över inför uppföljning Förbättra överlämningar Ancha & David Innan höstlovet Dec 2015 Arbetsdagar/temadagar Vad? Syfte? Ansvar? Genomföras? Utvärderas? Handlingsplan & Förhållningssätt Trygghet i gemensamt agerande Aiman & Daniel Metod dag Dec 2015 Utvärdera ledning Återkoppling till ledning Aiman & Daniel Utvärderingsdag Juni 2016

49 Ansvarsfördelning/delegering Vad? Syfte? Ansvar? Genomföras? Utvärderas? Ansvarsområden Tydliggöra delegering Aiman & Daniel Uppstartsdagar Juni 2016 Material/Verktyg/ Vad? Syfte? Ansvar? Genomföras? Utvärderas? Mål & Medel pärm Samla verktygslåda Samorndare + daniel Ångest Pärm Samla verktygslåda Samorndare + daniel Höstlovet Dec 2015 Höstlovet Dec 2015 Ändring i miljön Vad? Syfte? Ansvar? Genomförs? Utvärderas? Inga planerade ändringar Övrig omstrukturering Vad? Syfte? Ansvar? Genomföras? Utvärderas? Utökning av resursperson i miljön Gemensam handledning en gång i månaden Stärka stödet till eleverna Utöka handledning till båda enheter + skapa mer tid för konferens Aiman Terminsstart Juni 2015 Aiman Terminsstart Juni 2015

50 Gemensam konferens lärare och behandlare Team möten rotation utgår från mentor Team, Båda samordnare på teammöten Utöka samarbete mellan lärare och behandlare Utöka samarbete mellan lärare och behandlare Utöka samarbete mellan behandlare Aiman Terminsstart Juni 2015 Aiman Terminsstart Juni 2015 Terminsstart Juni 2015