Folkhälsan i Umeå kommun

Transkript

1 Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i kommun - Psykisk hälsa Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 5, juni 2012

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 3 Bakgrund 3 Folkhälsorådets nya målområden 3 Tolkning av resultat 3 Enkätfrågor 3 Uppräkning med vikter 3 Åldersstandardisering 4 Disposition 4 2. FYSISK HÄLSA 5 Kroppslig ohälsa 5 sid. 3. PSYKISK HÄLSA 7 Psykisk ohälsa 7 Lätta och svåra besvär av ångest 9 Endast svår ångest 10 Lätta och svåra besvär av trötthet 11 Endast svår trötthet 12 Lätta och svåra sömnproblem 13 Endast svåra sömnproblem 14 Nedsatt psykiskt välbefinnande 16 Stress 18 Självmordstankar 20 Självmordsförsök LÄKEMEDELSANVÄNDNING 22 Använder antidepressiv medicin 22 Använder lugnande medel 24 Använder sömnmedel SOCIALA RELATIONER 26 Utsatt för våld 26 Var skedde våldet? 27 Hotelser 28 Kränkningar 29 Orsaker till kränkningar 30 Saknar emotionellt stöd SAMMANFATTNING 33 Översikt - Riket och 33 Översikt - Stadsdelar 35 Slutsatser 36 Bilaga 1 - Geografisk indelning 38 Bilaga 2 - Enkätfrågor 39 Besök vår hemsida: Omslagsbild: Flora Wiström; Grafer och layout: Peter Thuresson Kontaktpersoner Peter Thuresson, Utvecklingsavdelningen, tel , E-post: peter.thuresson@umea.se Annalena Löfgren, Utvecklingsavdelningen, tel , E-post: annalena.lofgren@umea.se

3 1. INLEDNING Bakgrund Föreliggande dokument är den andra av två rapporter som beskriver Folkhälsan i kommun. Den första handlade om Hälsa och Levnadsvillkor samt en uppföljning av kommunfullmäktiges folkhälsomål. Den nu aktuella rapporten fokuserar på Psykisk hälsa och har gjorts på uppdrag av Folkhälsorådet i kommun. Båda rapporterna bygger på det tilläggsurval som kommun valde att göra till Folkhälsoinstitutets (FHI) årliga folkhälsoenkät som vänder sig till personer mellan 16 och 84 år. Undersökningen genomfördes som en postenkät i kombination med en webbenkät. Det fördjupade urvalet möjliggjorde en analys på delområdesnivå. Redovisningen av stads- och kommundelar avser alltså svar från bosatta personer inom dessa områden. Materialet redovisas uppdelat på åldrar, kön och utbildningsbakgrund i enlighet med de kriterier som FHI använder. I rapporten jämförs s värden med motsvarande för riket. Ett stort antal variabler redovisas även uppdelade på stads- och kommundelar. Folkhälsorådets nya målområden Riksdagen har fastställt elva målområden för folkhälsan. Kommunfullmäktige i har lyft fram sex av dessa elva områden som särskilt prioriterade. Folkhälsorådet har beslutat om att i sitt arbete priorititera ytterligare två målområden. Dessa är Psykisk Hälsa och Miljöer och Produkter. Tolkning av resultat Resultaten presenteras i stapeldiagram. Dessa redovisar vad personerna som besvarade frågorna i enkäten svarat. För att dra slutsatser om hela s befolkning (16-84 år) och inte endast om dem som svarade på enkäten måste dock kon densintervall (osäkerhetsintervall) skapas. Sådana intervall redovisas med ett. Det är viktigt att ta hänsyn till dessa för att inte misstolka vissa resultat som kan vara orsakade av slump. Kon densintervallen följer FHI:s gränser och har genomgående satts till 95 procent. För att få en jämförbarhet mellan diagrammen används en enhetlig skala. Det medför att värden i vissa diagram blir svåra att avläsa. Enkätfrågor Olika variabler kan avse olika tidsperioder, till exempel den senaste månaden, de senaste tre månaderna och så vidare. Av bilaga 2 framgår de exakta enkätfrågorna som har använts som underlag för analysen. Uppräkning med vikter Det sker bortfall i varje urvalsundersökning. Bortfallet består av personer som av en eller annan anledning valt att inte besvara enkäten. Av den orsaken har resultaten viktats så att de blir representativa för hela populationen. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

4 Åldersstandardisering FHI använder sig av åldersstandardisering vid redovisning av resultat för hela befolkningen. Ålder är den enskilt största förklaringen till vilket hälsotillstånd man be nner sig i. För att göra jämförelser av hälsan och ta fram resultat som inte påverkas av att befolkningen åldras håller FHI variabeln ålder konstant över tid, s.k. åldersstandardisering. En sådan standardisering har inte gjorts ifråga om resultaten för kommun. Eftersom har en något yngre befolkning än riket kan detta innebära att hälsan är bättre av den orsaken. Bedömningen är ändå att detta har en liten påverkan för en rättvisande jämförelse. Disposition I rapporten ges inledningsvis en kort redovisning av Umebornas kroppsliga hälsa medan huvuddelen av dokumentet belyser områdena Psykisk hälsa, Läkemedelsanvändning och Sociala relationer. I varje avsnitt jämförs s värden med rikets. Vidare analyseras materialet utifrån ålder, kön och utbildningsbakgrund. Därutöver sorteras stads-och kommundelarna tillsammans med genomsnittet för hela kommun. Rapporten avslutas med kortfattade slutsatser och sammanfattande spindeldiagram. 4 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

5 2. FYSISK HÄLSA Kroppslig ohälsa Diagram 1. Kroppslig ohälsa i jämförelse med riket. Riket Diagram 2. Kroppslig ohälsa. Efter ålder och kön. Begreppet Kroppslig ohälsa är relaterat till livskvalitet och behöver inte innebära någon sjukdom eller innebära att det är fara för livet. Frågan som har besvarats är hur många dagar den senaste månaden (30-dagarsperioden) som man haft dålig kroppslig hälsa. I diagrammet till vänster redovisas den andel som har 15 dagar eller mer kroppslig ohälsa. na i upplever att de har en bättre kroppslig hälsa än vad som gäller för genomsnittet i hela riket. Det är 18 procent i som uppger att de har kroppslig ohälsa medan motsvarande siffra för riket är 21 procent. I jämförelse med männen har dock kvinnorna en högre andel kroppslig ohälsa och så är det även på riksnivån. Skillnaderna mellan könen för är statistiskt säkerställda. I Diagram 2 redovisas kroppslig ohälsa efter ålder. Inte helt oväntat känner sig unga människor friskare än äldre. Diagram 3. Kroppslig ohälsa. Efter utbildningsnivå. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Vi kan se att kroppslig hälsa och utbildningsnivå samvarierar tydligt. Personer med lägre utbildning har sämre kroppslig hälsa än dem med högre utbildning. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

6 2. FYSISK HÄLSA Kroppslig ohälsa Diagram 4. Kroppslig ohälsa i stads- och kommundelarna Hörnefors Ersboda/Ersmark Centrala stan landsförsamling Holmsund/Obbola Hela kommunen Sävar/Holmön Tegs församling byar Backen Tavelsjö Västerslätt Marieområdet Teg Berghem Östra stadsdelen Ålidhems församling Haga/Sandbacka Universitetsområdet Diagram 4 beskriver andelen med kroppslig ohälsa sett på olika stads- och kommundelar. Universitetsområdet har lägst andel med kroppslig ohälsa medan Hörnefors och Ersboda/Ersmark har störst andel. Medelålder Diagram 5. Medelålder i stads- och kommundelarna Centrala stan Hörnefors Haga/Sandbacka Tavelsjö Teg Västerslätt Holmsund/Obbola Berghem Marieområdet Sävar/Holmön Hela kommunen Backen Tegs församling byar landsförsamling Ersboda/Ersmark Tomtebo m.m. Östra stadsdelen Universitetsområdet Det är tydligt att resultatet delvis beror på åldersstrukturen i stadsdelarna. Universitetsområdet har den yngsta befolkningen med en medelålder på 26 år medan genomsnittet i är cirka 38 år. Hörnefors har näst äldsta befolkningen. Trots att Ersboda/Ersmark är den fjärde yngsta stadsdelen kommer området på andra plats när det gäller kroppslig ohälsa. 6 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

7 3. PSYKISK HÄLSA Psykisk ohälsa Diagram 6. Psykisk ohälsa i jämförelse med riket. Riket Diagram 7. Psykisk ohälsa efter ålder och kön. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Diagram 8. Psykisk ohälsa efter utbildningsnivå och ålder. Även begreppet Psykisk ohälsa är kopplat till livskvalitet och redovisar den självupplevda psykiska ohälsan. Frågan som har ställts är på motsvarande sätt som för kroppslig ohälsa, hur många dagar den senaste månaden (30-dagarsperioden) som man haft dålig psykisk hälsa. I diagrammet till vänster redovisas den andel som har 15 dagar eller mer psykisk ohälsa. Det nns säkerställda skillnader mellan kvinnor i och kvinnor riket. na i har även en bättre Psykisk hälsa än kvinnorna i riket. Cirka 16 procent av kvinnorna i har psykisk ohälsa mer än halva månaden och i hela landet är siffran 20 procent. Statistiskt säkerställda siffror visar att kvinnorna både i och riket mår sämre än männen. I har 12 procent av männen och 16 procent av kvinnorna psykisk ohälsa halva månaden. Av Diagram 7 framgår att de som mår allra sämst är unga kvinnor mellan 16 och 29 år. Cirka 19 procent av kvinnorna i denna grupp uppger att de har Psykisk ohälsa halva månaden. Det är nästan dubbelt så hög andel som för männen i samma åldersgrupp. Vi ser också en klar tendens att den psykiska ohälsan avtar med ökande ålder. Värt att notera är även att den Psykiska ohälsan är lägst bland de som har den högsta utbildningen. Detta mönster gäller oavsett ålder. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

8 3. PSYKISK HÄLSA Psykisk ohälsa Diagram 9. Psykisk ohälsa i stads- och kommundelarna Sävar/Holmön Östra stadsdelen Ersboda/Ersmark Haga/Sandbacka Holmsund Hela kommunen Hörnefors Centrala stan Tavelsjö Marieområdet Tomtebo m.m. landsförsamling Berghem Västerslätt Universitetsområdet Backen Teg Tegs församling byar Den Psykiska hälsan varierar inte så mycket i de olika delarna av kommun. Lägst andel åter nns i Tegs församling (10 procent). Den psykiska ohälsan i kommundelarna ligger något över kommungenomsnittet. 8 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

9 3. PSYKISK HÄLSA Lätt och svår ångest g Diagram 10. Ångest i jämförelse med riket. Riket Ångest brukar beskrivas som ett tillstånd av rädsla eller oro utan att det i omgivningen nns något som utgör ett reellt hot. kvinnorna upplever generellt sett mindre ångest än vad kvinnorna i riket gör. En tredjedel av kvinnorna i upplever lätta eller svåra besvär av ångest. Riket ligger fem procentenheter högre. Det nns säkerställda skillnader mellan könen. Ungefär var fjärde man och var tredje kvinna upplever lätta eller svåra besvär av ångest. Diagram 11. Ångest efter ålder och kön. Det är främst de yngre kvinnorna som sticker ut. Hela 45 procent av de unga tjejerna i upplever ångest. Det är dubbelt så stor andel som för de unga männen. I riket är motsvarande siffror 46 procent för tjejerna och 22 procent för killarna. Diagram 12. Ångest efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Vi kan se en tendens att de med kortare utbildningsnivå upplever en högre grad av ångest. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

10 3. PSYKISK HÄLSA Endast svår ångest Diagram 13. Svår ångest i jämförelse med riket. Vad gäller svårare former av ångest så nns det även här en tydlig skillnad mellan män och kvinnor i hela landet där kvinnor i högre grad upplever svår ångest. Så är det även i men här är skillnaderna inte säkerställda. I har 3 procent av männen och 5 procent av kvinnorna svåra ångestbesvär. Riket Diagram 14. Svår ångest efter ålder och kön. I åldern upplever tre gånger så många ickor som pojkar svår ångest. Ungefär 2,5 procent av pojkarna och 8 procent av ickorna har svåra besvär av ångest i dessa åldrar. Skillnaden är också säkerställd. I övrigt framgår att ångestbesvären avtar med stigande ålder. Diagram 15. Svår ångest efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Personer med högre utbildning upplever mindre grad av svår ångest. 10 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

11 3. PSYKISK HÄLSA Lätta och svåra besvär av trötthet Diagram 16. Trötthet i jämförelse med riket. Drygt hälften eller 52 procent av kvinnorna i upplever trötthet. Motsvarande siffra för männen är 41 procent. Det nns inga större skillnader mellan och riket. Riket Diagram 17. Trötthet efter ålder och kön. Bland männen är det de yngre som avviker genom att de är lite piggare än de äldre. Lite märkligt är det att upplevelsen av trötthet inte varierar särskilt mycket över åren. Diagram 18. Trötthet efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Utbildningsnivån har en viss inverkan genom att mer välutbildade personer upplever mindre trötthet. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

12 3. PSYKISK HÄLSA Endast svår trötthet Diagram 19. Svår trötthet i jämförelse med riket. I upplever dubbelt så många kvinnor som män svår trötthet. Det nns inga skillnader mellan riket och ifråga om upplevelser av svår trötthet. Däremot är det en uppenbar skillnad mellan könen både i och i riket. Hela 8 procent av kvinnorna och 4 procent av männen i upplever svår trötthet. Riket Diagram 20. Svår trötthet efter ålder och kön. mitt i livet i åldern år upplever sig mer trötta än män i övriga åldrar. na däremot uppvisar inga större skillnader i svår trötthet beroende på i vilken ålder man är. Diagram 21. Svår trötthet efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Någon tydlig koppling mellan svår trötthet och utbildningsnivå nns inte. 12 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

13 3. PSYKISK HÄLSA Lätta och svåra sömnproblem Diagram 22. Sömnproblem i jämförelse med riket. Färre kvinnor har i sömnproblem än kvinnor i riket. Att det nns en skillnad är säkerställd. Det nns också en viss skillnad mellan könen. Cirka 29 procent av männen och 33 procent av kvinnorna i har lätta eller svåra sömnproblem. Riket Diagram 23. Sömnproblem efter ålder och kön. Sömnproblemen ökar med stigande ålder. Detta gäller framförallt för kvinnorna. Det är tydligt att kvinnor över 45 år har mer sömnbesvär. nen i åldrarna år sticker ut från övriga män vilket är ett återkommande mönster. Diagram 24. Sömnproblem efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det nns inga tydliga skillnader i sömnproblem beroende på vilken utbildningsbakgrund man har. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

14 3. PSYKISK HÄLSA Endast svåra sömnproblem Diagram 25. Svåra sömnproblem i jämförelse med riket. Vad avser mönstret för svåra sömnproblem överensstämmer det ganska väl med vad som redovisats för lätta sömnproblem. i sover sämre än män. 6,5 procent respektive 4 procent. Riket Diagram 26. Svåra sömnproblem efter ålder och kön. Vi ser att även svåra sömnproblem ökar med ålder främst för kvinnorna. Diagram 27. Svåra sömnproblem efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Personer med kort utbildning har i högre utsträckning svåra sömnproblem än vad som gäller för personer med övriga utbildningsnivåer. Nästan 11 procent i åldern år med kort utbildning har svåra sömnproblem, medan motsvarande för personer med högre utbildning i samma åldersgrupp är 3 procent. 14 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

15 3. PSYKISK HÄLSA Endast svåra sömnproblem Diagram 28. Svåra sömnproblem i stads- och kommundelarna. Ersboda/Ersmark Östra stadsdelen Hörnefors Sävar/Holmön Holmsund/Obbola Hela kommunen Tomtebo m.m. Centrala stan Marieområdet Teg Berghem Tavelsjö Västerslätt landsförsamling Haga/Sandbacka Backen Universitetsområdet Tegs församling byar Svårast sömnproblem har man i Ersboda/ Ersmark och i Östra stadsdelen. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

16 3. PSYKISK HÄLSA Nedsatt psykiskt välbefinnande Diagram 29. GHQ12 i jämförelse med riket. Riket Nedsatt psykiskt välbe nnande beskrivs med ett index benämnt GHQ12 (general health questionnaire). Det är en sammanvägd bild av den psykiska hälsan utifrån 12 frågor som t.ex. koncentrationsförmåga, sömn, känslor av olycka eller lycka, beslutssvårigheter med mera (se bilaga 2). I ett riksperspektiv har en större andel kvinnor sämre psykiskt välbe nnande än männen. I har 18,5 procent av kvinnorna och 15 procent av männen uppgivit att de har nedsatt psykiskt välbe nnande. Diagram 30. GHQ12 efter ålder och kön. När man ser på åldersgrupperna blir det tydligt att det är de yngre kvinnorna i som har de största problemen. Så mycket som var fjärde kvinna mellan 16 och 29 år har nedsatt psykiskt välbe n- nande. Det är nästan dubbel så hög andel som bland männen. Cirka 14 procent av männen och 26 procent av kvinnorna. Vanligtvis är det så att ju äldre man är desto bättre mår man. Diagram 31. GHQ12 efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det nns inget starkt samband mellan psykiskt välbe nnande och utbildningsbakgrund. 16 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

17 3. PSYKISK HÄLSA Nedsatt psykiskt välbefinnande Diagram 32. GHQ12 i stads- och kommundelar. Universitetsområdet Ersboda/Ersmark Östra stadsdelen landsförsamling Berghem Centrala stan Backen Hela kommunen Tomtebo m.m. Haga/Sandbacka Sävar/Holmön Marieområdet Tavelsjö Holmsund/Obbola Hörnefors Teg Västerslätt Tegs församling byar Störst andel med nedsatt välbe nnande nns på Universitetsområdet och i Ersboda/Ersmark. Lägst andel hittar man istället i Tegs församling och byar. Förklaringen till skillnaderna mellan stadsdelarna beror sannolikt på åldersstrukturen. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

18 3. PSYKISK HÄLSA Stress Diagram 33. Stress i jämförelse med riket. Stress har visats sig ge upphov till hjärtoch kärlsjukdomar, besvär av muskelspänning med mera. Det nns skillnader mellan könen när det gäller stress både i hela riket och i. Cirka 16 procent av kvinnorna och 11 procent av männen upplever i riket ganska eller väldigt mycket stress. Motsvarande siffror för är 14 respektive 11 procent. Riket Diagram 34. Stress efter ålder och kön. Upplevelsen av stress avtar med stigande ålder. Det är yngre kvinnor som upplever mest stress. Nästan var fjärde kvinna mellan 16 och 29 år är stressad medan hälften så stor andel av unga män i samma ålder är stressade. Skillnaderna mellan könen för den här åldersgruppen är statistiskt säkerställda. Diagram 35. Stress efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Några direkta skillnader i upplevelse av stress utifrån utbildningsbakgrund nns inte. 18 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

19 3. PSYKISK HÄLSA Stress Diagram 36. Stress i stads- och kommundelar. Ersboda/Ersmark Östra stadsdelen Universitetsområdet Berghem Backen Tomtebo m.m. Haga/Sandbacka landsförsamling Hörnefors Hela kommunen Marieområdet Sävar/Holmön Teg Tavelsjö Västerslätt Holmsund/Obbola Centrala stan Tegs församling byar Mest stressad är man på Ersboda/Ersmark och minst i Tegs församling byar. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

20 3. PSYKISK HÄLSA Självmordstankar Diagram 37. Självmordstankar i jämförelse med riket. Dubbelt så många kvinnor som män har haft självmordstankar. Det motsvarar cirka 6 procent av kvinnorna och 3 procent av männen i. Andelen är lägre än i riket. Samma mönster med högre andel kvinnor nns på riksnivån Riket Diagram 38. Självmordstankar efter ålder och kön. Det är de unga kvinnorna som sticker ut av dem med självmordstankar. Ungefär 10 procent av kvinnorna i åldern år har haft dessa tankar. Det nns en stor skillnad mellan könen i denna åldersgrupp. Skillnaden är säkerställd. I övriga åldersgrupper är resultaten mer likartade. Diagram 39. Självmordstankar efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det nns en tendens att personer med kortare utbildning oftare har självmordstankar. 20 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

21 3. PSYKISK HÄLSA Självmordsförsök Diagram 40. Självmordsförsök i jämförelse med riket. Av de ca kvinnor som haft självmordstankar är det ungefär 200 personer som fullföljer och gör ett försök att ta sitt liv. Siffran motsvarar 0,5 procent av kvinnorna i. I riket är det dubbelt så stor andel av kvinnorna som gör ett självmordsförsök. För männen i och i riket gäller ungefär samma skillnad (0,3 procent respektive 1 procent). Riket Diagram 41. Självmordsförsök efter ålder och kön. För kvinnor är det vanligare är att man gör självmordsförsök i de aktiva åldrarna av livet. För äldre kvinnor förekommer det nästan inte alls. nen däremot ligger på samma andel 0,3 procent oavsett ålder. Diagram 42. Självmordsförsök efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det är tre gånger så vanligt att unga personer med kort utbildning gör självmordsförsök, cirka 1,5 procent. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

22 4. LÄKEMEDELSANVÄNDNING Använder antidepressiv medicin Diagram 43. Tar antidepressivt i jämförelse med riket. Antidepressiv medicin används för att motverka depression och neuroser. Det nns säkerställda skillnader mellan könen. Nära 5 procent av männen och 8 procent av kvinnor tar antidepressiv medicin i. Riket Diagram 44. Tar antidepressivt efter ålder och kön. Ser man på de olika åldersgrupperna sticker gruppen åringar ut. Det blir ännu tydligare i diagrammet nedan att personer i dessa åldrar som har kort utbildning i större grad tar antidepressiv medicin. Diagram 45. Tar antidepressivt efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Om man speci kt ser på kvinnor med kort utbildning i åldern år tar nära 21 procent antidepressiv medicin. Det nns dock en osäkerhet behäftad med dessa siffror då kon densintervallet är mellan 11 och 30 procent och resultatet bör tolkas med viss försiktighet. 22 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

23 4. LÄKEMEDELSANVÄNDNING Använder antidepressiv medicin Diagram 46. Antidepressivt i stads- och kommundelar. Ersboda/Ersmark Marieområdet Östra stadsdelen Västerslätt Backen Hela kommunen Haga/Sandbacka Teg Berghem Tomtebo m.m. Holmsund/Obbola Sävar/Holmön Universitetsområdet landsförsamling Hörnefors Centrala stan Tegs församling byar Tavelsjö Det är på Ersboda/Ersmark som man använder mest antidepressiv medicin. Allra minst läkemedel av de här slaget använder man i Tavelsjö. Landsbygd och byar i kommunen ligger samtliga lågt när det gäller antidepressiv medicin. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

24 4. LÄKEMEDELSANVÄNDNING Använder lugnande läkemedel Diagram 47. Tar lugnande i jämförelse med riket. En lägre andel tar lugnande medicin i än i riket. Cirka 5 procent av kvinnorna och 3,5 procent av männen tar lugnande medel. Motsvarande siffror för riket är 8 respektive 5 procent. Riket Diagram 48. Tar lugnande efter ålder och kön. Bruket av lugnande medicin är ganska likartat mellan olika åldrar. Bland de yngsta männen är användningen minst. Diagram 49. Tar lugnande efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det nns inga stora skillnader mellan andelen som tar lugnande och utbildningsnivå generellt sett. En viss skillnad åter nns mellan personer med kort och lång utbildning i åldersspannet år. 24 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

25 4. LÄKEMEDELSANVÄNDNING Använder sömnmedel Diagram 50. Tar sömnmedel i jämförelse med riket. Nästan dubbelt så många kvinnor som män tar sömnmedel. Siffrorna visar att 8 procent av männen och 13 procent av kvinnorna använder sömnmedicin. Riket Diagram 51. Tar sömnmedel efter ålder och kön. Nästan 30 procent av kvinnorna i års tar sömnmedel. Det är den grupp där användningen är störst. Det är tydligt att ju äldre man blir desto större sannolikhet är det att man brukar sömnmedel. Diagram 52. Tar sömnmedel efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Några tydliga mönster mot bakgrund av utbildningsnivå är svåra att nna. Den grupp som utmärker sig något är personer i åldern år med kort utbildning. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

26 5. SOCIALA RELATIONER Utsatt för våld Diagram 53. Utsatt för våld i jämförelse med riket. Dubbelt så många män som kvinnor har blivit utsatta för fysiskt våld. Ca 4 procent av männen och 2 procent av kvinnorna i riket har någon gång blivit utsatta för fysiskt våld. Riket Diagram 54. Utsatt för våld efter ålder och kön. Det är framförallt yngre män i åldrarna år som blir utsatta för våld. Nästan 11 procent. Motsvarande siffra för kvinnor i samma åldrar är 4 procent. Skillnaden som nns är statistiskt säkerställd. Diagram 55. Utsatt för våld efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det är tydligt att utsattheten för våld hänger samman med både ålder och utbildningsnivå. Av yngre män mellan 16 och 29 år och med kort utbildning har nära 20 procent av de tillfrågade uppgivit att de utsatts för våld. 26 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

27 5. SOCIALA RELATIONER Utsatt för våld Diagram 56. Utsatt för fysiskt våld i stads- och kommundelar. Det nns stora skillnader mellan de olika bostadsområdena i. I Ersboda/ Ersmark har 8 procent utsatts för våld medan i Tomtebo m.m. är det bara cirka 1,5 procent. Tomtebo m.m. Hörnefors Teg Berghem Universitetsområdet Sävar/Holmön Västerslätt Tegs församling byar landsförsamling Marieområdet Backen Haga/Sandbacka Hela kommunen Holmsund/Obbola Centrala stan Tavelsjö Östra stadsdelen Ersboda/Ersmark Var skedde våldet? Diagram 57. Var våldet skedde. Diagram 57 visar var våldet skedde för de som utsatts för våld. nen blir oftast utsatta för våld på allmänna platser medan det vanligaste stället för kvinnor är arbetsplatsen eller hemmet. Det nns osäkerheter i dessa bedömningar vilket illustreras av relativt breda kon densband. Observera att procenten inte summerar till hundra procent på grund av att en individ kan ange era svarsalternativ. På eller i anslutning till tåg/buss I annans bostad/i bostadsområdet I hemmet Arbetsplatsen Annan plats På allmän plats/på nöjesställe Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

28 5. SOCIALA RELATIONER Hotelser Diagram 58. Hotelser i jämförelse med riket. I har en lägre andel har upplevt sig hotade än i riket. Av männen är det 2 procent som upplevt sig hotade i medan 4 procent i riket. För kvinnor gäller 3 procent respektive 5 procent. Riket Diagram 59. Hotelser efter ålder och kön. Det är mest yngre personer som utsätts för hotelser. Diagram 60. Hotelser efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det nns inga tydliga skillnader i upplevelse av hot med avseende på utbildningsnivå. 28 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

29 5. SOCIALA RELATIONER Kränkningar Diagram 61. Kränkningar i jämförelse med riket. Det nns inga skillnader mellan och riket avseende andelen som blivit kränkta. Däremot nns det tydliga skillnader mellan könen i både och riket. Cirka 16 procent av männen och nästan var fjärde kvinna eller 23 procent av kvinnorna i har blivit kränkta. Riket g Diagram 62. Kränkningar efter ålder och kön. Det är framförallt unga kvinnor i åldern år som har blivit kränkta. Siffran ligger på drygt 30 procent. För männen i motsvarande åldersgrupp är andelen nära 17 procent. Skillnaden mellan könen i åldersgruppen är statistiskt säkerställd. Diagram 63. Kränkningar efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Något tydligt mönster avseende utbildningsnivå och upplevelse av kränkningar nns inte. Däremot nns en tendens att personer med kort utbildning i de lägsta åldrarna oftare upplevt sig kränkta än personer med högre utbildning för motsvarande åldrar. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

30 5. SOCIALA RELATIONER Kränkningar Diagram 64. Kränkningar i stads- och kommundelarna. Störst andel som upplevt sig kränkta nns i Marieområdet. Lägst andel nns i Holmsund/Obbola. Holmsund/Obbola Teg Västerslätt Tegs församling byar landsförsamling Haga/Sandbacka Hörnefors Sävar/Holmön Backen Centrala stan Hela kommunen Tomtebo m.m. Universitetsområdet Berghem Ersboda/Ersmark Tavelsjö Östra stadsdelen Marieområdet Orsaker till kränkningar Diagram 65. Orsaker till kränkningar. Hudfärg Etnicitet Funktionsnedsättning Ålder Utseende Vet ej Annat Kön Religion Sexuell läggning Könsidentitet De esta människor som upplever sig kränkta kan inte koppla det till någon viss orsak som går att ange i enkäten. som uppger orsak anger främst utseende eller ålder medan kvinnorna uppger kön eller utseende. Det är mycket vanligare att en kvinna har blivit kränkt på grund av sitt kön än att en man har blivit det. Cirka 22 procent har blivit kränkta för sitt kön medan endast 4 procent av männen anger det. Däremot är det vanligare att män blir kränkta för sin hudfärg. 30 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

31 5. SOCIALA RELATIONER Saknar emotionellt stöd Diagram 66. Saknar emotionellt stöd i jämförelse med riket. Med emotionellt stöd menas om man har någon att anförtro sig åt och dela sina innersta känslor med. I är det färre som saknar emotionellt stöd än i riket. na har större tillgång till emotionellt stöd än män. I saknar 11 procent av männen och 7,5 procent av kvinnorna stöd. Motsvarande siffror för riket är 14 respektive 10 procent. Riket Diagram 67. Saknar emotionellt stöd efter ålder och kön. Bland männen är det framförallt åldrarna mellan 30 och 44 år som saknar emotionellt stöd. Har är även avvikelsen mot kvinnorna störst. Diagram 68. Saknar emotionellt stöd efter utbildningsnivå och ålder. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Det nns ett ganska tydligt mönster att de med kortare utbildning i högre grad saknar emotionellt stöd. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

32 5. SOCIALA RELATIONER Saknar emotionellt stöd Diagram 69. Saknar emotionellt stöd i stads- och kommundelar I Ersboda/Ersmark saknar störst andel emotionellt stöd. Bästa värdena nns i Holmsund/Obbola. Holmsund/Obbola Haga/Sandbacka Berghem Marieområdet Teg Västerslätt Tavelsjö Sävar/Holmön Tegs församling byar Hela kommunen Backen Centrala stan landsförsamling Tomtebo m.m. Hörnefors Östra stadsdelen Universitetsområdet Ersboda/Ersmark 32 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

33 6. SAMMANFATTNING Översikt Riket och Diagram 70 och 71 ger en översiktlig bild av resultaten över Psykisk ohälsa i och riket med uppdelning på kön. Ju närmare mitten linjen ligger desto bättre är värdena. I ligger både männen och kvinnorna nästan genomgående bättre till än i riket. s förhållandevis unga befolkning påverkar resultaten i både positiv och negativ riktning beroende på vilken variabel som avses. Befolkningens höga utbildningsnivå inverkar gynnsamt på vissa variabler. Diagram 70. Översikt. i jämfört med män i riket. Saknar emotionellt stöd Kränkningar Hotelser Psykisk ohälsa halva månaden Ångest svåra besvär Svår trötthet Svåra sömnproblem Riket Utsatt för våld Nedsatt psykiskt välbefinnande Tar lugnande Stress Tar antidepressivt Diagram 71. Översikt. i jämfört med kvinnor i riket. Saknar emotionellt stöd Kränkningar Hotelser Psykisk ohälsa halva månaden Ångest svåra besvär Svår trötthet Svåra sömnproblem Riket Utsatt för våld Nedsatt psykiskt välbefinnande Tar lugnande Tar antidepressivt Stress Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

34 6. SAMMANFATTNING Diagram 72 visar en jämförelse mellan män och kvinnors värden i. har genomgående sämre värden än männen med undantag för utsatthet för våld och emotionellt stöd. Det är övervägande de unga kvinnorna som avviker på ett negativt sätt. Diagram 72. Översikt. och kvinnor i. Saknar emotionellt stöd Kränkningar Hotelser Utsatt för våld Psykisk ohälsa halva månaden Ångest svåra besvär Svår trötthet Svåra sömnproblem Nedsatt psykiskt välbefinnande Tar lugnande Tar antidepressivt Stress 34 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

35 ÖVERSIKT - stadsdelar Av stads- och kommundelarna är det tydligt att Ersboda/Ersmark sticker ut. Detta gäller exempelvis utsatthet för våld, andel som använder antidepressivt och andel med svåra sömnproblem. Procent Diagram 73. Översikt. Stadsdelar. Svåra sömnproblem Tar antidepressivt Utsatt för våld Psykisk ohälsa Saknar emotionellt stöd Stress Kroppslig ohälsa Kränkningar Nedsatt psykiskt välbefinnande Berghem Haga/Sandbacka Centrala stan Västerslätt Ersboda/Ersmark Backen landsförsamling Tavelsjö Teg Tegs församling byar Östra stadsdelen Marieområdet Universitetsområdet Tomtebo m.m. Holmsund/Obbola Hörnefors Sävar/Holmön Hela kommunen Berghem Haga/Sandbacka Centrala stan Västerslätt Ersboda/Ersmark Backen landsförsamling Tavelsjö Teg Tegs församling byar Östra stadsdelen Marieområdet Universitetsområdet Tomtebo m.m. Holmsund/Obbola Hörnefors Sävar/Holmön Hela kommunen Berghem Haga/Sandbacka Centrala stan Västerslätt Ersboda/Ersmark Backen landsförsamling Tavelsjö Teg Tegs församling byar Östra stadsdelen Marieområdet Universitetsområdet Tomtebo m.m. Holmsund/Obbola Hörnefors Sävar/Holmön Hela kommunen Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

36 SLUTSATSER Psykisk ohälsa: na i har något bättre psykisk hälsa än kvinnorna i riket. Var femte ung kvinna i åldern år upplever psykisk ohälsa minst halva månaden. Den psykiska ohälsan är generellt högre bland dem med kort utbildning. Ångest: Nästan hälften av kvinnorna mellan 16 och 29 år upplever någon form av ångest. Det är dubbelt så många som männen i motsvarande åldrar. Vad gäller svår ångest upplever 3 gånger så många unga kvinnor det i jämförelse med männen i samma åldrar. Personer med högre utbildning upplever mindre ångest än personer med lägre utbildning. Trötthet och sömnproblem: Häften av kvinnorna och ungefär 40 procent av männen upplever trötthet. Dubbelt så många kvinnor som män upplever svår trötthet. Färre kvinnor i än i riket har sömnproblem. Sömnproblemen ökar med stigande ålder. Detta gäller främst kvinnorna. Personer med kort utbildning har oftare svåra sömnproblem än personer med längre utbildning. Psykiskt välbe nnande: Var fjärde ung kvinna i åldern år har nedsatt psykiskt välbe nnande. mellan 30 och 44 år har ett sämre psykiskt välbe nnande än män i övriga åldrar. Stress: Var fjärde kvinna i åldern år upplever stress, det vill säga dubbelt så hög andel som männen. Upplevelsen av stress avtar med stigande ålder. Det nns inget samband mellan utbildningsnivå och stress. Självmordstankar: Var tionde kvinna i åldern år har haft självmordstankar. Självmordstankar är vanligare bland de med kort utbildning. Självmordsförsök: Lägre andel självmordsförsök i än i riket.

37 SLUTSATSER Det är vanligare med självmordsförsök i yngre åldrar, framförallt för kvinnor. Det är tre gånger så vanligt att unga personer med kort utbildning gör självmordsförsök. Sömnmedel: Dubbelt så många kvinnor som män tar sömnmedel. Bruket ökar med stigande ålder. Antidepressiv medicin: Nästan dubbelt så många kvinnor som män använder sig av antidepressiv medicin. Personer med kort utbildning använder sig i högre grad av antidepressiv medicin. Lugnade medicin: En lägre andel i än i riket tar lugnande medicin. Utsatthet för våld: Det är främst yngre män i åldrarna år som har blivit utsatta för våld. De med kortare utbildning är oftare utsatta för våld. nen utsätts oftast för våld på allmänna platser medan kvinnor oftast har blivit utsatta på arbetsplatsen eller i hemmet. Hotelser: En lägre andel i än i riket har upplevt sig hotade. Kränkningar: Cirka 23 procent av kvinnorna och 16 procent av männen har blivit kränkta. Det är fem gånger så vanligt att en kvinna har blivit kränkt på grund av sitt kön i jämförelse med en man. Nästan en tredjedel av alla unga kvinnor har blivit kränkta. Emotionellt stöd: En lägre andel män saknar emotionellt stöd än kvinnor. Avvikelserna mot kvinnorna är som störst i åldern år. Skillnader mellan områden: Ersboda/Ersmark har återkommande sämre resultat relativt andra stads- och kommundelar. Universitetsområdet avviker också något. Det kan antas bero på åldersstrukturen. Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

38 BILAGA 1 - GEOGRAFISK INDELNING Kartbild 1. Geogra sk indelning av kommun 2011 Nyckelkoder på 2 siffernivå Ersboda/ Ersboda/ Ersmark Ersmark Backen Backen Västerslätt Västerslätt Förklaring Haga/ Haga/ Sandbacka Sandbacka Nyckelkodsområde, 2 siffernivå Centrala staden staden Centrala Kommungräns Marieområdet Marieområdet Tomtebo Tomtebo m.m m.m Berghem Berghem Universitetsområdet Universitetsområdet Järnväg Huvudväg Teg Teg Tätort Östra stadsdelen stadsdelen Östra m Tavelsjö Tavelsjö Sävar Sävar Ersboda/ Ersboda/ Ersmark Ersmark landförsamling, landförsamling, byar och och glesbygd glesbygd byar Backen Backen Teg Teg Tegs Tegs församling, församling, byar och och glesbygd glesbygd byar Tomtebo Tomtebo m.m. m.m Holmön Holmön Holmsund Holmsund Hörnefors Hörnefors 38 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012 kommun, km

39 BILAGA 2 - ENKÄTFRÅGOR Kroppslig ohälsa Om du tänker på din kroppsliga hälsa, hur många dagar den senaste 30-dagarsperioden skulle du säga att den inte varit god (pga. sjukdom, kroppsliga besvär eller skador)? Ange antal dagar mellan 0 och 30. Psykisk ohälsa Om du tänker på din psykiska hälsa, hur många dagar den senaste 30-dagarsperioden skulle du säga att den inte varit god (t.ex. pga. stress, nedstämdhet eller oro)? Ange antal dagar mellan 0 och 30. Ångest/trötthet/sömnsvårigheter Har du något/några av följande besvär eller symtom? Ängslan, oro eller ångest? 1 Nej 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär Trötthet? 1 Nej 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär Sömnsvårigheter? 1 Nej 2 Ja, lätta besvär 3 Ja, svåra besvär Psykiskt välbe nnande Har du de senaste veckorna kunnat koncentrera dig på allt du gjort? 1 Bättre än vanligt 2 Som vanligt 3 Sämre än vanligt 4 Mycket sämre än vanligt Har du de senaste veckorna känt att du kunnat uppskatta det du gjort om dagarna? 1 Mer än vanligt 2 Som vanligt 3 Mindre än vanligt 4 Mycket mindre än vanligt Har du haft svårt att sova på grund av oro de senaste veckorna? 1 Inte alls 2 Inte mer än vanligt 3 Mer än vanligt 4 Mycket mer än vanligt Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

40 Har du de senaste veckorna kunnat ta itu med dina problem? 1 Bättre än vanligt 2 Som vanligt 3 Sämre än vanligt 4 Mycket sämre än vanligt Upplever du att du har gjort nytta de senaste veckorna? 1 Mer än vanligt 2 Som vanligt 3 Mindre än vanligt 4 Mycket mindre än vanligt Har du ständigt de senaste veckorna känt dig olycklig och nedstämd? 1 Inte alls 2 Inte mer än vanligt 3 Mer än vanligt 4 Mycket mer än vanligt Har du de senaste veckorna kunnat fatta beslut i olika frågor? 1 Bättre än vanligt 2 Som vanligt 3 Sämre än vanligt 4 Mycket sämre än vanligt Har du de senaste veckorna förlorat tron på dig själv? 1 Inte alls 2 Inte mer än vanligt 3 Mer än vanligt 4 Mycket mer än vanligt Har du ständigt känt dig spänd de senaste veckorna? 1 Inte alls 2 Inte mer än vanligt 3 Mer än vanligt 4 Mycket mer än vanligt Har du tyckt att du varit värdelös de senaste veckorna? 1 Inte alls 2 Inte mer än vanligt 3 Mer än vanligt 4 Mycket mer än vanligt Har du de senaste veckorna känt att du inte kunnat klara dina problem? 1 Inte alls 2 Inte mer än vanligt 3 Mer än vanligt 4 Mycket mer än vanligt Har du på det hela taget känt dig någorlunda lycklig de senaste veckorna? 1 Mer än vanligt 2 Som vanligt 3 Mindre än vanligt 4 Mycket mindre än vanligt 40 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

41 Utsatt för våld Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld? 1 Ja 2 Nej Var skedde våldet? Flera alternativ kan anges. På arbetsplatsen/i arbetet/i skolan I hemmet I annans bostad/i bostadsområdet På allmän plats/på nöjesställe På eller i anslutning till tåg, buss, tunnelbana Någon annanstans Hotelser Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hot eller hotelser om våld så att du blev rädd? 1 Ja 2 Nej Stress Känner du dig för närvarande stressad? Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad. 1 Inte alls 2 I viss mån 3 Ganska mycket 4 Väldigt mycket Självmordstankar Har du någon gång under de senaste 12 månaderna kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv? 1 Nej 2 Ja, en gång 3 Ja, era gånger Självmordsförsök Har du någon gång under de senaste 12 månaderna försökt ta ditt liv? 1 Nej 2 Ja, en gång 3 Ja, era gånger Läkemedel Har du under de senaste tre månaderna använt något eller några av följande läkemedel? Sätt ett kryss på varje rad. Nej Ja Sömnmedel/insomningsmedicin Antidepressiv medicin Lugnande/ångestdämpande medicin Utredningar och rapporter nr 5, juni (44)

42 Kränkningar Har du under de senaste tre månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt? 1 Nej Gå vidare till fråga 72 2 Ja, någon gång 3 Ja, era gånger Hade den kränkande behandlingen/bemötandet samband med något av följande? Flera alternativ kan anges. 1 Etnisk tillhörighet 1 Kön 1 Sexuell läggning 1 Ålder 1 Funktionsnedsättning 1 Religion 1 Hudfärg 1 Utseende 1 Könsidentitet eller/och könsuttryck 1 Annat 1 Vet ej Emotionellt stöd Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt? 1 Ja 2 Nej 42 (44) Utredningar och rapporter nr 5, juni 2012

43 kommun, utvecklingsavdelningen Besöksadress Stadshuset, Skolgatan 31 A Postadress SE Telefon E-post umea.kommun@umea.se