Unga 14. Hur mår ungdomarna?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Unga 14. Hur mår ungdomarna?"

Transkript

1 Unga 14 Hur mår ungdomarna?

2 Innehåll Bakgrund... 3 Resultat, UNGA Delaktighet och inflytande... 5 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 9 Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i skolan Fysisk aktivitet och psykisk hälsa Matvanor Sexualitet och reproduktiv hälsa Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel. 33 Sammanfattning Kommentarer ur ett folkhälsooch jämställdhetsperspektiv Arbetsgrupp för bearbetning och analys Peter Thuresson, Övergripande planering/ För- och grundskolan har svarat för enkätbearbetning, diagramframställning, text och innehåll i rapporten. En Analysgrupp bestående av Ann-Margrethe Iseklint, Jennie Brandén, Linda Gustafsson, samtliga Strategisk utveckling, och Christina Wickström, Barn och unga med funktionsnedsättning, Seth Åberg, Umebrå, har lämnat en kompletterande kommentar.

3 Bakgrund UNGA-enkäten genomförs vartannat år av Umeå kommun. Enkäten riktar sig till alla ungdomar mellan 13 och 18 år som går i högstadiet och gymnasiet. Syftet med undersökningen är att beskriva hur ungdomar mår. Förutom att beskriva ungdomars hälsa fyller enkäten en viktig demokratisk funktion. Den ger de unga möjlighet att uttrycka hur de upplever skola och vardag utifrån många olika perspektiv samt ger den politiska nivån ett viktigt beslutsunderlag. Förutom Umeå kommun har även övriga kommuner i Umeåregionen exkl. Örnsköldsvik deltagit i undersökningen. Dessa är Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln och Vännäs. Resultaten för dessa kommuner ingår inte i föreliggande rapport utan redovisas av respektive kommun. Kommunfullmäktiges folkhälsomål Utgångspunkten för enkäten är Umeå kommuns folkhälsomålområden. Dessa omfattar: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Fysisk aktivitet Psykisk hälsa Miljöer och produkter Matvanor och livsmedel Sexuell och reproduktiv hälsa Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Enkäten följer ovanstående indelning med frågor kring varje folkhälsomål med undantag av Miljöer och produkter. Analysens bakgrundsvariabler Resultaten har analyserats utifrån ett visst antal bakgrundsvariabler. Dessa är födelseland, funktionsnedsättning, familjeform, högstadium, gymnasium och kön. Vissa frågor är även analyserade utifrån upplevd ekonomisk situation. Av utrymmesskäl redovisas inte alla bakgrundsfrågor i rapporten. Nedan visas fördelningen av de svarande utifrån vissa bakgrundsvariabler. Diagram 1: Antal i högstadiet och gymnasiet Enkäten besvarades av elever som går i högstadiet och gymnasiet, totalt individer. Särskolan ingår i undersökningen men omfattar endast ett fåtal elever och redovisas inte separat på grund av det låga antalet som dessa utgör. Diagram 2: Kön Annan könstillhörighet Något fler tjejer än killar deltog i enkäten. Ett tredje könsalternativ togs med i undersökningen. Drygt 200 elever uppgav en annan könstillhörighet vilket var ett relativt högt antal. Med annan könstillhörighet avses individer som varken identifierar sig som tjej eller kille. Det avser inte det biologiska könet utan avser upplevelsen av ens egen identitet. Diagram 3: Familjeform Båda föräldrar Ibland med mamma och ibland med pappa Mamma Bor själv Mamma och någon annan vuxen Annat Pappa Pappa och någon annan vuxen En klar majoritet av eleverna bor med båda sina föräldrar. Drygt 700 elever bor växelvis med någon av sina föräldrar. Av dem som endast bor med en av sina föräldrar framgår tydligt att det är mycket vanligare att man bor med mamma än med pappa. Omkring 400 bor med mamma och 100 med pappa. Andra vuxna Gymnasiet Högstadiet 3

4 Diagram 4: Födelseland Sverige Övriga Europa Utanför Europa Nästan 400 elever uppgav ett annat födelseland än Sverige. Huvud delen av dessa kommer från ett land utanför Europa. Det finns också en mycket liten grupp som uppger att de inte vet var de kommer ifrån. Diagram 5: Funktionsnedsättning Metod och tolkningar av resultaten Enkäten är en totalundersökning. Den besvarades av elever i alla skolor i årskurs 7 9 och av gymnasieelever i Umeå kommun, d.v.s. av barn och unga i åldern år. Endast en gymnasieskola, Minervagymnasiet, valde att avstå. Enkäten var nätbaserad och besvarades under februari månad. Cirka elever i Umeå svarade. Frågorna besvarades anonymt och kan därför inte spåras till personen ifråga eller kopplas mot andra register. Ett mindre antal frågor i enkäten ställdes enbart till elever i gymnasieskolan. Det är viktigt att vara medveten om att alla svar i enkäten baseras på självskattningar. Det är således elevernas egna upplevelser och egna tolkningar av deras situation som ligger till grund för svaren. Totalt bestod enkäten av 60 frågor exklusive följdfrågor och bakgrundsvariabler. Deltagandet var högt och svarsfrekvensen var 79 procent vilket ger en mycket god grund för tolkningarna av resultaten. Den genomsnittliga svarstiden var 18 minuter. Frågorna i enkäten har omarbetats mot tidigare år och är i den bemärkelsen ny i sitt slag. Det gör att jämförelser bakåt inte blir möjliga. I enkätundersökningar är det viktigt att ta intryck av andra enkäter inom samma ämnesområde. Två enkäter som tjänat som förebilder i vissa frågor är Ungdomsstyrelsens LUPP-enkät samt Folkhälsomyndighetens årliga folkhälsoenkät Har inte funktionsnedsättning Har funktionsnedsättning Osäker Cirka elever uppgav att de har en funktionsnedsättning. Det kan tyckas vara högt men här inkluderas alla former av funktionsnedsättningar, från allergier till synnedsättningar. Cirka 600 uppgav att de var osäkra på om de har en funktionsnedsättning eller ej. 4

5 Resultat, UNGA 14 Foto: Andreas Nilsson Delaktighet och inflytande Möjlighet att påverka i skolan Diagram 6. Fråga 8: Upplever du att du har möjlighet att påverka din skolas verksamhet (t.ex. vad du får lära dig, arbetssätt, regler, skolmiljö)? 10 8 omkring nio procentenheter mellan svenskfödda och utrikesfödda. Av de som är födda i Sverige svarade 36 procent ja på den frågan medan motsvarande siffra för utlandsfödda är 45 procent. Det är dock vanligare att man som svenskfödd menar att möjligheterna att påverka varken är stora eller små. Familjeformen som man bor i har marginell betydelse men det tycks vara mest gynnsamt att bo med båda föräldrarna ifråga om upplevelsen av möjligheterna att påverka i skolan. 6 4 Varken eller En ganska liten andel svarar att de har möjlighet att påverka verksamheten i skolan, cirka 37 procent. Många menar också att de varken har möjlighet att påverka mycket eller lite i skolan. Det finns inga tydliga skillnader mellan tjejer och killar i hur man svarat men de som anger en annan köns tillhörighet sticker ut på ett märkbart sätt. Endast 24 procent av dessa svarade ja på frågan. Totalt sett utgör denna grupp mindre än 4 procent av alla elever som svarat eller drygt 200 elever. Det är vanligare att man upplever möjligheter att påverka om man kommer från ett land utanför Sverige. Det skiljer Diagram 7. Fråga 8: Upplever du att du har möjlighet att påverka din skolas verksamhet (t.ex. vad du får lära dig, arbetssätt, regler, skolmiljö)? Högstadiet Varken mycket eller lite Det finns nästan ingen skillnad mellan gymnasie- och hög stadieelever i hur de ser på sina möjligheter att påverka 5

6 i skolan. Marginellt fler högstadieelever menar sig ha större möjligheter att påverka, cirka 38 procent mot 35 procent. Cirka 30 procent av de som är osäkra på om de har en funktionsnedsättning uppgav att de har möjligheter att på verka i skolan vilket är något lägre än för de som saknar eller har funktionsnedsättning. Påverkar i skolan Diagram 8. Fråga 9. Är du med och påverkar din skolas verksamhet? Varken eller Få elever eller bara hälften av dem som anser sig ha möjlighet att påverka är också med och påverkar skolans verksamhet, cirka procent. Det finns ett samband mellan möjligheten att påverka och faktisk påverkan. Svarar man högt på den ena frågan tenderar man alltså även att svara högt på denna fråga och vice versa 1. Just upplevelsen av att det finns möjligheter att påverka är alltså betydelsefull för att man också är med och påverkar. Det förekommer också att elever som anser att de har goda möjligheter att påverka inte tar vara på detta och är med och påverkar.hela 34 procent av dessa svarade ja på frågan och mot svarande siffra för svenskfödda elever är 16 procent. Diagram 9. Fråga 9: Är du med och påverkar din skolas verksamhet? Högstadiet Varken mycket eller lite Det är dubbelt så vanligt att man som högstadieelev uppger att man är med och påverkar i skolan jämfört med gymnasieelever. Cirka 12 procent av elever som är osäkra på om de har en funktionsnedsättning uppger att de är med och påverkar skolans verksamhet. Det kan jämföras mot elever som inte har någon funktionsnedsättning som ligger på 18 procent. Deltagande i fritidsaktiviteter Diagram 10. Fråga 10: Är du med i fritidsaktiviteter tillsammans med andra (t.ex. deltar i idrott, går på en fritidsgård, går på bio med andra m.m.)? Varken mycket eller lite En stor andel elever har svarat att de deltar i fritidsaktiviteter med andra. Något fler tjejer än killar deltar i gemensamma aktiviteter på fritiden. Minst aktiva är elever som uppger annan könstillhörighet. Av dem deltar knappt 60 procent i aktiviteter med andra vilket är en ganska stor skillnad mot övriga flickor och pojkar som ligger på 74 respektive 68 procent. Av den andel som svarat nej på frågan och alltså inte deltar i fritidsaktiviteter är det dubbelt så stor andel som kommer från ett land utanför Europa, 23 procent mot 11 procent svenskfödda. En intressant iakttagelse i materialet är att elever som kommer från ett land utanför Europa tycks i högre grad vara med och påverka i skolan än på fritiden. Samtidigt är det viktigt att understryka att hela sextio procent är aktiva på fritiden. Det är något vanligare att man deltar i fritidsaktiviteter med andra om man bor med båda sina föräldrar. Rimligen kan det vara så att man har större möjligheter till fritidsaktiviteter då det ger bättre ekonomiska förutsättningar. 1 Chi-två-test, p-value <

7 Diagram 11. Fråga 10. Är du med i fritidsaktiviteter tillsammans med andra (t.ex. deltar i idrott, går på en fritidsgård, går på bio med andra m.m.)? Högstadiet Varken mycket eller lite Det är lite fler högstadieelever som deltar i fritidsaktiviteter med andra, 74 procent mot 67 procent för gymnasieelever. En ganska sannolik förklaring är att studietakten är högre på gymnasiet vilket medför att utrymmet för fritidsaktiviteter minskar. En annan tänkbar förklaring är att kompisrelationerna förändras mellan högstadietiden och gymnasietiden. Bestämmer över fritiden Diagram 12. Fråga 11: Bestämmer du själv vad du gör på din fritid? Kommer man från ett land utanför Europa är inflytandet över fritiden något mer begränsat än om man kommer från Sverige eller övriga Europa. Väldigt många uppger ändå att de bestämmer över sin fritid. Skillnaden är 5 procentenheter mellan utomeuropeiskt födda och svenskfödda eller 90 procent mot 95 procent. Diagram 13 Fråga 11: Bestämmer du själv vad du gör på din fritid? Varken mycket eller lite, till mycket stor del, till ganska stor del Varken mycket eller lite,, bara till inte alls liten del Högstadiet Så mycket som 95 procent har svarat ja på den frågan. Det finns inte heller några skillnader mellan pojkar och flickor. Däremot är det vanligare att elever som inte definierar sig som pojke eller flicka upplever ett mindre inflytande över sin fritid. Ser man på den relativt lilla grupp som svarat nej så är det ändå fyra gånger så vanligt att elever med annan könstillhörighet inte bestämmer över sin fritid 6,5 procent mot 1,5 procent för tjejer och killar. Det finns en viss skillnad i mellan högstadie- och gymnasieelever i vilken grad man tycker sig påverka sin fritid. Om man undersöker fördelningen av ja-alternativen framgår att gymnasielever oftare svarar att de till mycket stor del bestämmer över sin fritid. Ingen skillnad finns mellan funktionsnedsatta och icke funktionsnedsatta. Elever som är osäkra på om de har en funktionsnedsättning avviker något från övriga två grupper. Cirka 4 procent av dem svarar nej på frågan medan motsvarande för övriga är 1 procent. 7

8 Bestämmer över sitt liv Diagram 14. Fråga 12: Upplever du att du bestämmer över ditt liv? Varken mycket eller lite En mycket stor andel av eleverna anser också att de bestämmer över sina egna liv även om siffran är något lägre än vad som gällde fritiden. Det finns inte heller här någon skillnad mellan killar och tjejer. Om man fokuserar på den andel som svarat nej på frågan finner man att elever som inte känner en tydlig köntillhörighet är överrepresenterade. Det är 2 3 gånger så vanligt att denna grupp svarar nej på frågan. Upplevelsen av i vilken omfattning man bestämmer över sitt liv hänger också samman med var man är född. För utrikes födda är siffran cirka 5 procentenheter lägre än för svenskfödda. Det finns ett samband mellan om man bestämmer över sin fritid och om man bestämmer över sitt liv. Svarar man högt på den ena frågan svarar man även högt på denna fråga och vice versa. Det är något vanligare att man bestämmer över sitt liv om man bor med båda föräldrarna i jämförelse med om man bor med endast den ena föräldern och någon annan vuxen. Skillnaden är 86 mot 79 procent. Diagram 15. Fråga 12: Upplever du att du bestämmer över ditt liv? , till mycket stor del, till ganska stor del Högstadiet Varken mycket eller lite, bara, inte alls till liten del Upplevelsen av i vilken grad man bestämmer över sitt liv över sitt liv ökar med åldern. Hälften av gymnasieeleverna upplever att de till mycket stor del bestämmer över sina liv medan motsvarande siffra för högstadieelever är 40 procent. 8

9 Ekonomiska och sociala förutsättningar Familjens ekonomi Diagram 16. Fråga 13: Hur pass bra ekonomiskt ställt tycker du att din familj har det? Bra eller Genomsnittligt Inte bra mycket bra eller alls bra Cirka 70 procent upplever att familjens ekonomi är mycket bra eller bra. Ser man även till de som tycker familjen har en ekonomisk ställning som genomsnittet inryms nästan alla elever. Endast omkring 5 procent menar att ekonomin inte är bra. Diagram 17. Fråga 13: Hur pass bra ställt ekonomiskt tycker du att din familj har det? Bra eller Genomsnittligt Inte bra mycket bra eller alls bra Det är vanligare att man upplever sin familjs ekonomi bra eller mycket bra om man går i högstadiet jämfört med gymnasiet. Det kan naturligtvis hänga samman med att anspråken ekonomiska resurser ökar ju äldre eleverna blir. 9

10 Egen ekonomi jämfört med andra Diagram 18. Fråga 14: Har du råd att köpa mer än andra, lika mycket som andra, eller mindre än andra i din ålder? Mer än andra Lika mycket Mindre än andra Pojkar anger i högre utsträckning än flickor att de har råd att köpa mer än andra (cirka 20 mot 15 procent). Flickor är mer benägna att mena att de har råd att köpa lika mycket som andra. Det skulle kunna vara mera av en attityd än ett faktiskt förhållande och att det kan även ligga viss prestige i frågan vilket påverkar hur respondenterna svarar. Det är betydligt vanligare att elever som utgett annan könstillhörighet både anger att de har råd att köpa mindre än andra, 16 mot 10 procent, men också att de har råd att köpa mer än andra. Det kan tolkas på olika sätt. En möjlig förklaring är att gruppen är ekonomiskt differentierad, d.v.s. det finns ingen socioekonomisk koppling utan den tenderar mer att vara i ytterligheterna av de ekonomiska klasserna. Elever med okänt ursprung eller födda i ett land utanför Europa anser i mycket större utsträckning än andra grupper att de har råd att köpa mindre än andra. Cirka 21 procent uppger att de har råd att köpa mindre än andra medan motsvarande för svenskfödda är 10 procent. Elever som bor med båda föräldrarna anser däremot i högre utsträckning att de har råd att köpa mer än andra. Cirka 18 procent av dem svarar att de har råd med mer medan motsvarande för elever som bor med ena föräldern och någon annan vuxen är 12 procent. Vanligare att man som funktionsnedsatt menar att man har råd att köpa mindre än andra än icke funktionsnedsatt (13 mot 9 procent anser att de har råd att köpa mindre än andra). Känslan av att vara åsidosatt Diagram 19. Fråga 15. Har du någon/några som bryr sig om dig? Glädjande nog har nästan alla elever någon person som bryr sig om dem. Tyvärr utmärker sig elever med annan könstillhörighet i detta avseende. I den gruppen är det cirka 8 procent saknar någon som bryr sig om den. Jämför man gruppen som kommer utanför Europa med gruppen som är födda i Sverige är skillnaden ganska stor. Ungefär 5 procent av utomeuropéerna saknar någon som bryr sig om dem medan motsvarande för svenskfödda är 1 procent. Det framgår av svaren att elever som angett att de har en dålig ekonomisk situation och en låg tillit till andra även upplever att få bryr sig om dem. Diagram 20. Fråga 15. Har du någon/några som bryr sig om dig? De flesta gymnasie- och högstadieelever har någon som bryr sig om dem. Det är enbart marginella skillnader mellan de båda elevgrupperna. Får beröm Diagram 21. Fråga 16. Brukar någon ge dig beröm för sådant du gör? De flesta upplever att de får beröm för sådant de gör och fler tjejer än killar känner så. Elever med annan könstillhörighet ligger cirka 16 procentenheter lägre än övriga grupper. Det är något vanligare att elever som bor med båda föräldrarna får beröm än elever som bor i andra familjekonstellationer. 4 10

11 Diagram 22. Fråga 16. Brukar någon ge dig beröm för sådant du gör? Några större skillnader kan inte urskiljas utifrån de olika skolformerna men marginellt fler gymnasieelever upplever att de får beröm. Framtidsutsikter Diagram 23. Fråga 17. Tycker du att din framtid ser ljus ut? Elever med annan könstillhörighet ser mörkast på framtiden. Det är 3 gånger så vanligt, vilket betyder att 15 procent av den här gruppen inte ser ljust på framtiden. Det finns ingen skillnad i framtidstro mellan pojkar och flickor. De svenskfödda eleverna ser inte lika mörkt på framtiden. I den gruppen saknar drygt 5 procent framtidstro. Motsvarande siffra för elever som inte är födda i Sverige är 8 9 procent. Diagram 24. Fråga 17. Tycker du att din framtid ser ljus ut? Varken eller Elever på högstadiet ser något ljusare på framtiden. Det är vanligare att man är lite mer osäker om framtiden och svarar varken eller och nej på frågan när man studerar på gymnasiet. Man kan se i undersökningen att de som ser positivit på framtiden också upplever sin hälsa bättre. Varken eller Ungefär 75 procent av eleverna ser ljust på framtiden. 11

12 Foto: Lars-Göran Norlin Barns och ungas uppväxtvillkor Trygghet Diagram 25. Fråga 18: Känner du dig trygg i hemmet? Nästan alla elever eller 97 procent har svarat att de känner sig trygga i hemmet och det finns ingen skillnad mellan tjejer och killar. Elever med annan könstillhörighet avviker något och i den gruppen känner man oftare otrygghet i hemmet. Cirka 7,5 procent av dessa har svarat att de inte upplever trygghet i hemmet mot 1,5 2 procent bland tjejer och killarna. Det är något vanligare att elever födda i Sverige känner trygghet i hemmet, 97 procent mot omkring 92 procent för utomeuropeiskt födda. Fyra procent av de som bor med ena föräldern och någon annan vuxen upplever otrygghet i hemmet. Det är alltså procentuellt sett vanligare att dessa känner otrygghet. Det är ändå den övervägande dessa som upplever trygghet i hemmet, 94 procent. Diagram 26. Fråga 18: Känner du dig trygg i hemmet? Det finns ingen skillnad mellan gymnasieelever och högstadieelever ifråga om känslan av trygghet i hemmet. 12

13 Det är en mindre skillnad mellan funktionsnedsatta och icke funktionsnedsatta, 2,5 procent av funktionsnedsatta mot 1,5 procent av icke funktionsnedsatta upplever otrygghet i hemmet. Drygt 4 procent av de som är osäkra på om de har en funktionsnedsättning svarar att de är otrygga i hemmet. För att det är mörkt, man känner sig ensam och långt ifrån hemmet. Vad som helst kan ske. g kan känna mig otrygg när jag går hem ensam sent på kvällen. Speciellt om det är mörkt ute och även efter allt hemskt man hör på nyheterna. Diagram 27. Fråga 19: Känner du dig trygg i området där du bor? En avgörande majoritet av alla elever känner också trygghet i sitt bostadsområde, cirka 97 procent. Elever med annan könstillhörighet upplever betydligt oftare otrygghet i bostadsområdet, och motsvarande siffra är 86 procent. Det är något vanligare att elever födda i Sverige upplever trygghet i sitt bostadsområde 97 mot 94 procent. Familjekonstellationen har ganska liten betydelse för upplevelsen av trygghet i bostadsområdet. De flesta upplever trygghet i sitt bostadsområde men om man bor med ena föräldern och någon annan vuxen, är det en liten högre andel, cirka 1,5 procent som uppger och de är otrygga i sitt bostadsområde. Det är ingen skillnad mellan gymnasie- och högstadieelever hur de upplever trygghet i sitt bostadsområde. Diagram 28. Fråga 20: Känner du dig trygg om du går hem ensam på kvällen? När jag går hem ensam på kvällen och det är mörkt. Det känns otryggt då främmande killar går förbi. Rädd att bli våldtagen eller ofredad om man går omkring själv på natten, till exempel till och från tågstationen, eller till och från träningar. Det finns dock många andra förklaringar till att uppleva otrygghet. Vissa ungdomar beskriver dåliga familjerelationer och att det är stökigt i hemmet. Det kan handla om en dålig relation med sin styvpappa eller att det är bråk på elevhemmet. Man kan också känna sig utfryst eller vara mobbad av kamrater i skolan. Det förekommer att man inte har någon att vända sig till eller någon som bryr sig om en och ibland upplever man en rädsla för att allt man säger är fel och därför är tyst. Andra svar handlar om att man känner sig exponerad och uttittad eller att personer på sociala medier skriver om ens kropp. Det handlar också om ungdomar som fått sexuella förslag från okända personer, oftast fulla människor, som de beskriver det. Somliga upplever social fobi, ogillar att vara bland människor eller upplever en kall och fientlig atmosfär i samhället. Det förekommer också att man kan känna sig otrygg av orsaker man inte kan förklara eller vill gå in på. Det finns stora skillnader mellan hur tjejer och killar upplever otrygghet om de går hem ensamma på kvällen. Så många som var fjärde tjej eller 25 procent och enbart var tjugofemte kille dvs. 4 procent upplever otrygghet. Svaren omfattar de som angett sig vara ganska otrygga eller mycket otrygga när de går hem ensamma på kvällen. Många kommentarer har lämnats till hur de upplever otryggheten och ofta anges rädsla för mörker och överfall. Några svar nedan från elever sammanfattar hur många upplever det: 13

14 Diagram 29. Fråga 20: Känner du dig trygg om du går hem ensam på kvällen? Haga Ersboda Tomtebo Västerslätt Innetavle Sävar Marieområdet Umeå landsförsamling Ersmark Centrala stan Obbola Hörnefors Teg centralt Backen Berghem Tegs byar Röbäck Tavelsjö Holmsund Östra stadsdelen Observera att skalan i diagrammet endast uppgår till maximalt 10 procent. Fokuserar man på kön samt den grupp som upplever sig mycket otrygga visar det sig att tjejer som bor på Haga, Ersboda och Tomtebo känner störst otrygghet. Diagram 30. Fråga 21: Känner du dig trygg på nätet? De flesta, eller över 90 procent, känner sig trygga på nätet men det är 3 gånger så vanligt att tjejer känner sig otrygga i jämförelse med killar. Det handlar om 6 respektive 2 procent för tjejer respektive killar. Var tionde person med annan könstillhörighet upplever otrygghet på nätet. Elever födda utanför Europa känner oftare otrygghet på nätet än elever födda i Sverige, cirka 8 procent mot 4 procent av svenskfödda. Det är något vanligare att elever med funktionsnedsättning upplever otrygghet på nätet än elever utan funktionsnedsättning. Det handlar om 5,5 mot 3,5 procent. De flesta upplever sig dock trygga där. Diagram 31. Fråga 22: Känner du dig trygg i skolan? Nästan alla elever eller omkring 95 procent känner sig också trygga i skolan. Det är mycket vanligare att elever med annan könstillhörighet känner otrygghet i skolan. Omkring 11 procent av dessa svarade att de känner sig otrygga där mot cirka 3 procent för pojkar och flickor. Känslan av otrygghet i skolan är också större hos elever som är födda utanför Europa, cirka 6 procent svarar att de känner sig otrygga i skolan medan motsvarande siffra för elever födda i Sverige är 3 procent. Generellt sett är ändå känslan av trygghet i skolan stor. På motsvarande sätt upplever killar som bor på Ersboda, i Umeå landsförsamling och i Centrala staden störst otrygghet. Det finns inga större skillnader mellan gymnasieelever och högstadieelever. Det finns heller inga märkbara skillnader mellan funktionsnedsatta och icke funktionsnedsatta i hur de upplever otrygghet. 14

15 Diagram 32. Fråga 22: Känner du dig trygg i skolan? er tar oftare initiativ att prata med sina föräldrar än pojkar. Det är vanligast att elever med annan könstillhörighet inte tar initiativ. Det är 10 procent av dessa som aldrig tar initiativ. Elever som bor med båda föräldrarna talar oftare med någon av sina föräldrar om viktiga saker. Skillnaderna är som störst mellan dem och elever som bor med ena föräldern och någon annan vuxen. Det handlar om 50 mot 63 procent. Det är inga skillnader i den här frågeställningen mellan gymnasieelever och högstadieelever eller mellan funktionsnedsatta och icke funktionsnedsatta. Tillit Det finns nästan ingen skillnad mellan hur högstadie- och gymnasieelever känner trygghet i skolan, men det finns en liten större risk att högstadieelever känner otrygghet. De flesta funktionsnedsatta känner sig trygga i skolan. Men det är dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta individer känner otrygghet i jämförelse med icke funktionsnedsatta. Av elever som är osäkra om de har en funktionsnedsättning svarar 8 procent att de känner sig otrygga i skolan. Initiativ att prata om viktiga saker Diagram 33. Fråga 23: Tar du initiativ till att prata med dina föräldrar om sådant som är viktigt för dig? (initiativ betyder att du själv vill och börjar samtalet) Ofta eller ganska ofta Ibland Sällan eller aldrig Diagram 34. Fråga 24: Tycker du att man kan lita på andra människor? De flesta Ganska många Ganska få Inga De allra flesta eller cirka 95 procent uppger att de har någon att lita på. Cirka 2,5 procent vet inte om de litar på någon och 2,5 procent saknar någon att lita på. Det är något vanligare att man som kille inte litar på någon alls, än som tjej. Men det är å andra sidan vanligare att tjejer litar på ganska få. Ungefär 12 procent av de som uppger annan könstillhörighet litar inte alls på någon. De flesta med utomeuropeiskt ursprung har någon att lita på. Men det är vanligare att dessa inte alls litar på någon. Över sju procent litar inte på någon alls medan motsvarande för svenskfödda är 2,5 procent. Drygt 60 procent tar ofta eller ganska ofta initiativ till att prata med sina föräldrar om viktiga saker. 15

16 Foto: Malin Grönborg Hälsa i skolan Lärande i skolan Diagram 35. Fråga 25: Lär du dig viktiga saker i skolan? 10 Elever födda i Sverige är mer benägna att inta ett mellanläge och svara varken eller på frågan om man lär sig viktiga saker i skolan eller inte. Av utomeuropeiskt födda elever uppger 81 procent att man får lära sig viktiga saker i skolan. 8 6 Diagram 36. Fråga 25: Lär du dig viktiga saker i skolan? Varken mycket eller lite 4 De flesta, eller omkring 76 procent anser att man lär sig viktiga saker i skolan. Det är en viss skillnad mellan pojkar och flickor då flickor är något mer benägna att anse att man lär sig viktiga saker. Det handlar om 79 respektive 73 procent. Ser man på den andel som svarade nej på frågan är det betydligt vanligare att elever med annan könstillhörighet inte anser att man lär sig viktiga saker i skolan. Cirka 15 procent av dessa svarade nej vilket är dubbelt så vanligt än mot andra elever. Varken mycket eller lite Det är vanligare att högstadie elever än gymnasieelever tycker att man lär sig viktiga saker i skolan. Skillnaden är 79 procent mot 73 procent. 16

17 Hinner skolarbetet Diagram 37. Fråga 26. Hinner du med ditt skolarbete? Alltid eller ofta Sällan eller aldrig De flesta eller cirka 4 av 5 elever svarar att de hinner med sitt skolarbete. Det är en mycket liten skillnad mellan könen och tjejer uppger i lite större utsträckning att de inte hinner med sitt skolarbete jämfört med killar. Sådana här resultat bör även ställas i relation till den ambitionsnivå de olika grupperna kan tänkas ha. Som vi såg tidigare anser tjejerna oftare att man får lära sig viktiga saker i skolan vilket tyder på att de får en högre motivation att lära sig. Det är något vanligare att elever som är födda utanför Europa inte hinner med sitt skolarbete. Cirka 24 procent av dem svarar att de inte hinner med sitt skolarbete vilket är 6 procentenheter mer än motsvarande för svenskfödda elever. Det är vanligare att elever som bor med båda sina föräldrar hinner med sitt skolarbete. Det handlar om 84 procent. Det kan jämföras mot elever som bor med en förälder och någon annan vuxen. För dem är siffran 72 procent. Diagram 38. Fråga 26. Hinner du med ditt skolarbete? Alltid eller ofta Sällan eller aldrig Det är ett förväntat resultat mot bakgrund av att kraven är högre i gymnasiet. Det är lite vanligare att elever med funktionsnedsättning inte hinner med skolarbetet, 20 mot 15 procent. Nöjdhet med skolresultat Diagram 39. Fråga 27: Är du nöjd med dina skolresultat? Varken eller Drygt hälften av eleverna är nöjda med sina skolresultat men ungefär en tredjedel uppger även att de varken är nöjda eller missnöjda med sina skolresultat. Något fler tjejer än killar uppger att de är nöjda med sina skolresultat. Det är vanligare att elever med annan könstillhörighet inte är nöjda med sina skolresultat. Drygt 20 procent i den gruppen svarar att de är missnöjda. Det är vanligast att elever som är födda utanför Europa är missnöjda med sina skolresultat. Cirka 27 procent i den gruppen är inte nöjda. Motsvarande för svenskfödda är 13 procent. Det är mer sannolikt att man är nöjd med sina skolresultat om man bor med båda sina föräldrar. Diagram 40. Fråga 27: Är du nöjd med dina skolresultat? Varken eller Fler högstadieelever än gymnasieelever upplever sig nöjda med resultaten. Det resultatet stämmer väl med om man hinner med sitt skolarbete eller inte. Det är något vanligare att elever med funktionsnedsättning inte är nöjda med sina skolresultat, 16 procent i den gruppen tycker det mot 12 procent bland övriga elever. Det är nästan dubbelt så vanligt att gymnasieelever inte hinner med sitt skolarbete jämfört med högstadieelever, 23 mot 12 procent. 17

18 Respekt mellan klasskamrater Diagram 41. Fråga 28: Känner du dig respekterad av dina skolkamrater? Respekt mellan elever och vuxna i skolan Diagram 43. Fråga 29. Känner du dig respekterad av vuxna i skolan? Varken eller Varken eller De flesta eller drygt 80 procent av eleverna känner sig respekterade av sina skolkamrater. Endast cirka 3 4 procent anser sig inte vara respekterade av sina skolkamrater. Det är dubbelt så stor risk att man inte känner sig respekterad om man har en annan könstillhörighet än tjej eller kille. Nio procent av dessa känner sig inte respekterade. De flesta känner sig respekterade som kommer från ett land utanför Europa. Men det är ändå vanligare i den gruppen att man inte känner sig respekterad. Cirka sju procent upplever bristande respekt av skolkamrater medan motsvarande för svenskfödda är cirka 4 procent. De flesta funktionsnedsatta känner sig respekterade men det är mer vanligt att man inte känner sig respekterad om man har funktionsnedsättning, cirka 5 mot 3 procent upplever bristande respekt. Diagram 42. Fråga 28: Känner du dig respekterad av dina skolkamrater? Varken eller Det är marginellt vanligare att man känner sig respekterad av sina kamrater som gymnasieelev. De flesta eller 80 procent känner sig respekterade av vuxna i skolan. Det är lite vanligare att tjejer känner sig respekterade än killar, men skillnaden är marginell då endast 4 procentenheter skiljer (83 mot 79 procent). Sex procent av elever födda utanför Europa uppger att de inte känner sig inte respekterade. Det kan jämföras med 4 procent av elever födda i Sverige. Diagram 44. Fråga 29. Känner du dig respekterad av vuxna i skolan? Varken eller Som man kan se i diagrammet finns ingen påtaglig skillnad mellan gymnasieelever och högstadieelever. De flesta funktionsnedsatta individer känner sig respekterade av vuxna i skolan. Men det är dubbelt så vanligt att elever med funktionsnedsättning inte känner sig respekterade av vuxna i skolan. Skillnaden är 6 mot 3 procent mot icke funktionsnedsatta. 18

19 Skolk Diagram 45. Fråga 30: Brukar du vara borta från skolan utan giltig anledning/tillåtelse? Skolan som helhet Diagram 47. Fråga 31: Hur tycker du att det som helhet varit i skolan de senaste 6 månaderna? Aldrig eller sällan Ibland eller ofta Mycket bra eller ganska bra Varken eller Ganska dåligt eller mycket dåligt Flertalet elever svarar att de aldrig är borta från skolan utan giltig anledning. Som vi kan se i diagrammet är det ingen skillnad mellan tjejer och killar gällande benägenheten att skolka. Endast ett par procent svarar att de ofta är borta utan giltig orsak. Det är vanligare att elever med annan könstillhörighet är borta. Cirka 20 procent i den gruppen mot 13 bland övriga svarar att de är borta utan giltig anledning. Det är ungefär 3 gånger så hög risk att de är borta ofta. Det är något mindre vanligt att man skolkar om man bor med båda föräldrarna. Bor man med båda föräldrar är närmare 90 procent aldrig borta utan giltig anledning medan motsvarande för andra familjekonstellationer är omkring 80 procent. Diagram 46. Fråga 30: Brukar du vara borta från skolan utan giltig anledning/tillåtelse? Aldrig eller sällan Ibland eller ofta Det är mer än dubbelt så vanligt att gymnasieelever uppger att de är borta från skolan utan giltig anledning. Skillnaden handlar om 19 respektive 8 procent. Ser man på dem som svarade ofta på frågan utgjordes andelen av 3 procent för gymnasieleverna och 1,5 procent av högstadieeleverna. Det är något vanligare att elever med funktionsnedsättning är borta än de som inte har funktionsnedsättning (16 mot 11 procent). De allra flesta uppger att det har varit bra eller mycket bra i skolan de senaste sex månaderna, cirka 77 procent. Det är lite vanligare att killarna menar att det har varit bra men marginellt, 79 mot 74 procent. Det är något vanligare att svenskfödda elever uppger att det varit bra eller mycket bra i skolan, 77 mot cirka 70 procent av utrikes födda. Familjesituationen har viss betydelse även för situationen i skolan. Det är något oftare så att elever som bor med båda sina föräldrar uppger att det varit bra eller mycket bra i skolan. Diagram 48. Fråga 31: Hur tycker du att det som helhet varit i skolan de senaste 6 månaderna? Mycket bra eller ganska bra Varken eller Ganska dåligt eller mycket dåligt Det är lite vanligare att högstadieelever upplevt situationen i skolan bra i jämförelse mot gymnasieelever. Det är också lite vanligare att funktionsnedsatta inte tycker att situationen i skolan varit bra de senaste 6 månaderna när man jämför med icke funktionsnedsatta, 9 mot 6,5 procent. Ser man till de elever som är osäkra om de har en funktionsnedsättning är andelen 14 procent. 19

20 Skolans ställningstagande mot kränkningar Diagram 49. Fråga 32: Har man på din skola tagit ställning mot alla former av kränkande/nedvärderande behandling? Väldigt många vet inte om man på skolan har tagit ställning mot kränkande eller nedvärderande behandling. Hela 42 procent svarar att de inte känner till det. fika årskurser är det vanligare att man uppger att man inte vet om man går i sjuan eller första året i gymnasiet vilket delvis kan förklaras av att man inte hunnit ta del av någon information. Utsatthet för kränkningar Diagram 51. Fråga 33: Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för kränkande/nedvärderande behandling? , nån gång, ofta Många elever i högstadiet och gymnasiet eller cirka 19 procent, anger att de någon gång har utsatts för kränkande eller nedvärderande behandling. Andelen som vid upprepade tillfällen utsatts för detta är dock betydligt lägre och cirka 2,5 procent för pojkarna och 3 procent för tjejerna. Den grupp som utmärker sig mest är elever som uppger annan könstillhörighet. Bland dessa svarar 8 procent av att de vid flera tillfällen under de senaste 12 månaderna utsatts för kränkande behandling. Diagram 52. Fråga 33: Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för kränkande/nedvärderande behandling? Diagram 50. Fråga 32: Har man på din skola tagit ställning mot alla former av kränkande/nedvärderande behandling? 10, nån gång, ofta Det är nästan dubbelt så vanligt att man vid flera tillfällen har utsatts för kränkande behandling om man går i högstadiet än i gymnasieskolan. Mer än dubbelt så vanligt att man vid flera tillfällen har utsatts för kränkande behandling om man har en funktionsnedsättning, 4 mot 2 procent. Det är en större andel gymnasieelever som inte vet än högstadieelever. Skillnaden är 48 mot 36 procent. Ser man på speci- 20

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Folkhälsan i Umeå kommun

Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i kommun - Psykisk hälsa Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 5, juni 2012 Innehållsförteckning sid. 1. INLEDNING 3 Bakgrund 3 Folkhälsorådets nya

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund!

Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund! Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund! Rapport från enkäten Skolelevers arbetsmiljö och hälsa VT 1 Katja Gillander Gådin Hej! I slutet av höstterminen 9 och i början av vårterminen 1 svarade ni elever

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF11 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad LUNK 2014 Lunds ungdomsenkät Resultat och slutsatser Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad Inger Aldrin Barn- och skolförvaltning Lund Öster Tor Ohlsson Anna Sigurgeirsdóttir Kultur-

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Välkommen till enkäten här följer först frågor om din livskvalitet

Välkommen till enkäten här följer först frågor om din livskvalitet Välkommen till enkäten här följer först frågor om din livskvalitet När du besvarar frågorna om livskvalitet och psykisk hälsa nedan är det du själv som bedömer dina egenskaper. Du kan alltså varken svara

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014 Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014 Ung livsstil i Täby Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Linda Lengheden. E-post: linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81 36 33

Läs mer

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om.

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Liv & hälsa ung är en enkätundersökning som genomförts i Örebro län år 2005, 2007, 2009, 2011 och 2014. Det är en så kallad totalundersökning

Läs mer

Ung livsstil i Täby. Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014

Ung livsstil i Täby. Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014 Ung livsstil i Täby Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Linda Lengheden. E-post: linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 2-årig cykel Undersökningen feb - mars 2013 Redovisa/dokumentera genomföra åtgärder nov dec 2014 Sammanställning av resultat april - maj 2013 Planera och förebereda,

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Lupp. som pedagogiskt verktyg. Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv

Lupp. som pedagogiskt verktyg. Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv Lupp som pedagogiskt verktyg Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. 1 Innehållsförteckning Sid 3 Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 8 Sid 9

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 06 StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns andra LUPP-rapport (LUPP 2006). Den första kom för ett år sedan (LUPP 2005). LUPP står för Lokal uppföljning av den

Läs mer

LUNK. Lunds ungdomsenkät 2015. Resultat och slutsatser. Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster

LUNK. Lunds ungdomsenkät 2015. Resultat och slutsatser. Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster LUNK Lunds ungdomsenkät 2015 Resultat och slutsatser 1 Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster Emma Möller barn- och skolförvaltning Lunds stad Maria Olsson utbildningsförvaltningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2

Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2 ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak Undersökning 13 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (SBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

ALE KOMMUN. Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun

ALE KOMMUN. Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun ALE KOMMUN Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun Aleungdomar uppmanar: Ta enkäten på allvar Dunia Al-hashimi, 18, och Gillis Nielsen, 16, är goda föredömen för ungdomsinflytande i

Läs mer

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011 Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Undersökning i Gullspång, Mariestad och Töreboda Anita Boij Rapport 12:1 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Rapport 12:1 ISBN 978-91-979424-6-1

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=479) (N=410) Djäkneparksskolan

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer