Unga 14. Hur mår ungdomarna?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Unga 14. Hur mår ungdomarna?"

Transkript

1 Unga 14 Hur mår ungdomarna?

2 Innehåll Bakgrund... 3 Resultat, UNGA Delaktighet och inflytande... 5 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 9 Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i skolan Fysisk aktivitet och psykisk hälsa Matvanor Sexualitet och reproduktiv hälsa Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel. 33 Sammanfattning Kommentarer ur ett folkhälsooch jämställdhetsperspektiv Arbetsgrupp för bearbetning och analys Peter Thuresson, Övergripande planering/ För- och grundskolan har svarat för enkätbearbetning, diagramframställning, text och innehåll i rapporten. En Analysgrupp bestående av Ann-Margrethe Iseklint, Jennie Brandén, Linda Gustafsson, samtliga Strategisk utveckling, och Christina Wickström, Barn och unga med funktionsnedsättning, Seth Åberg, Umebrå, har lämnat en kompletterande kommentar.

3 Bakgrund UNGA-enkäten genomförs vartannat år av Umeå kommun. Enkäten riktar sig till alla ungdomar mellan 13 och 18 år som går i högstadiet och gymnasiet. Syftet med undersökningen är att beskriva hur ungdomar mår. Förutom att beskriva ungdomars hälsa fyller enkäten en viktig demokratisk funktion. Den ger de unga möjlighet att uttrycka hur de upplever skola och vardag utifrån många olika perspektiv samt ger den politiska nivån ett viktigt beslutsunderlag. Förutom Umeå kommun har även övriga kommuner i Umeåregionen exkl. Örnsköldsvik deltagit i undersökningen. Dessa är Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln och Vännäs. Resultaten för dessa kommuner ingår inte i föreliggande rapport utan redovisas av respektive kommun. Kommunfullmäktiges folkhälsomål Utgångspunkten för enkäten är Umeå kommuns folkhälsomålområden. Dessa omfattar: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Fysisk aktivitet Psykisk hälsa Miljöer och produkter Matvanor och livsmedel Sexuell och reproduktiv hälsa Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Enkäten följer ovanstående indelning med frågor kring varje folkhälsomål med undantag av Miljöer och produkter. Analysens bakgrundsvariabler Resultaten har analyserats utifrån ett visst antal bakgrundsvariabler. Dessa är födelseland, funktionsnedsättning, familjeform, högstadium, gymnasium och kön. Vissa frågor är även analyserade utifrån upplevd ekonomisk situation. Av utrymmesskäl redovisas inte alla bakgrundsfrågor i rapporten. Nedan visas fördelningen av de svarande utifrån vissa bakgrundsvariabler. Diagram 1: Antal i högstadiet och gymnasiet Enkäten besvarades av elever som går i högstadiet och gymnasiet, totalt individer. Särskolan ingår i undersökningen men omfattar endast ett fåtal elever och redovisas inte separat på grund av det låga antalet som dessa utgör. Diagram 2: Kön Annan könstillhörighet Något fler tjejer än killar deltog i enkäten. Ett tredje könsalternativ togs med i undersökningen. Drygt 200 elever uppgav en annan könstillhörighet vilket var ett relativt högt antal. Med annan könstillhörighet avses individer som varken identifierar sig som tjej eller kille. Det avser inte det biologiska könet utan avser upplevelsen av ens egen identitet. Diagram 3: Familjeform Båda föräldrar Ibland med mamma och ibland med pappa Mamma Bor själv Mamma och någon annan vuxen Annat Pappa Pappa och någon annan vuxen En klar majoritet av eleverna bor med båda sina föräldrar. Drygt 700 elever bor växelvis med någon av sina föräldrar. Av dem som endast bor med en av sina föräldrar framgår tydligt att det är mycket vanligare att man bor med mamma än med pappa. Omkring 400 bor med mamma och 100 med pappa. Andra vuxna Gymnasiet Högstadiet 3

4 Diagram 4: Födelseland Sverige Övriga Europa Utanför Europa Nästan 400 elever uppgav ett annat födelseland än Sverige. Huvud delen av dessa kommer från ett land utanför Europa. Det finns också en mycket liten grupp som uppger att de inte vet var de kommer ifrån. Diagram 5: Funktionsnedsättning Metod och tolkningar av resultaten Enkäten är en totalundersökning. Den besvarades av elever i alla skolor i årskurs 7 9 och av gymnasieelever i Umeå kommun, d.v.s. av barn och unga i åldern år. Endast en gymnasieskola, Minervagymnasiet, valde att avstå. Enkäten var nätbaserad och besvarades under februari månad. Cirka elever i Umeå svarade. Frågorna besvarades anonymt och kan därför inte spåras till personen ifråga eller kopplas mot andra register. Ett mindre antal frågor i enkäten ställdes enbart till elever i gymnasieskolan. Det är viktigt att vara medveten om att alla svar i enkäten baseras på självskattningar. Det är således elevernas egna upplevelser och egna tolkningar av deras situation som ligger till grund för svaren. Totalt bestod enkäten av 60 frågor exklusive följdfrågor och bakgrundsvariabler. Deltagandet var högt och svarsfrekvensen var 79 procent vilket ger en mycket god grund för tolkningarna av resultaten. Den genomsnittliga svarstiden var 18 minuter. Frågorna i enkäten har omarbetats mot tidigare år och är i den bemärkelsen ny i sitt slag. Det gör att jämförelser bakåt inte blir möjliga. I enkätundersökningar är det viktigt att ta intryck av andra enkäter inom samma ämnesområde. Två enkäter som tjänat som förebilder i vissa frågor är Ungdomsstyrelsens LUPP-enkät samt Folkhälsomyndighetens årliga folkhälsoenkät Har inte funktionsnedsättning Har funktionsnedsättning Osäker Cirka elever uppgav att de har en funktionsnedsättning. Det kan tyckas vara högt men här inkluderas alla former av funktionsnedsättningar, från allergier till synnedsättningar. Cirka 600 uppgav att de var osäkra på om de har en funktionsnedsättning eller ej. 4

5 Resultat, UNGA 14 Foto: Andreas Nilsson Delaktighet och inflytande Möjlighet att påverka i skolan Diagram 6. Fråga 8: Upplever du att du har möjlighet att påverka din skolas verksamhet (t.ex. vad du får lära dig, arbetssätt, regler, skolmiljö)? 10 8 omkring nio procentenheter mellan svenskfödda och utrikesfödda. Av de som är födda i Sverige svarade 36 procent ja på den frågan medan motsvarande siffra för utlandsfödda är 45 procent. Det är dock vanligare att man som svenskfödd menar att möjligheterna att påverka varken är stora eller små. Familjeformen som man bor i har marginell betydelse men det tycks vara mest gynnsamt att bo med båda föräldrarna ifråga om upplevelsen av möjligheterna att påverka i skolan. 6 4 Varken eller En ganska liten andel svarar att de har möjlighet att påverka verksamheten i skolan, cirka 37 procent. Många menar också att de varken har möjlighet att påverka mycket eller lite i skolan. Det finns inga tydliga skillnader mellan tjejer och killar i hur man svarat men de som anger en annan köns tillhörighet sticker ut på ett märkbart sätt. Endast 24 procent av dessa svarade ja på frågan. Totalt sett utgör denna grupp mindre än 4 procent av alla elever som svarat eller drygt 200 elever. Det är vanligare att man upplever möjligheter att påverka om man kommer från ett land utanför Sverige. Det skiljer Diagram 7. Fråga 8: Upplever du att du har möjlighet att påverka din skolas verksamhet (t.ex. vad du får lära dig, arbetssätt, regler, skolmiljö)? Högstadiet Varken mycket eller lite Det finns nästan ingen skillnad mellan gymnasie- och hög stadieelever i hur de ser på sina möjligheter att påverka 5

6 i skolan. Marginellt fler högstadieelever menar sig ha större möjligheter att påverka, cirka 38 procent mot 35 procent. Cirka 30 procent av de som är osäkra på om de har en funktionsnedsättning uppgav att de har möjligheter att på verka i skolan vilket är något lägre än för de som saknar eller har funktionsnedsättning. Påverkar i skolan Diagram 8. Fråga 9. Är du med och påverkar din skolas verksamhet? Varken eller Få elever eller bara hälften av dem som anser sig ha möjlighet att påverka är också med och påverkar skolans verksamhet, cirka procent. Det finns ett samband mellan möjligheten att påverka och faktisk påverkan. Svarar man högt på den ena frågan tenderar man alltså även att svara högt på denna fråga och vice versa 1. Just upplevelsen av att det finns möjligheter att påverka är alltså betydelsefull för att man också är med och påverkar. Det förekommer också att elever som anser att de har goda möjligheter att påverka inte tar vara på detta och är med och påverkar.hela 34 procent av dessa svarade ja på frågan och mot svarande siffra för svenskfödda elever är 16 procent. Diagram 9. Fråga 9: Är du med och påverkar din skolas verksamhet? Högstadiet Varken mycket eller lite Det är dubbelt så vanligt att man som högstadieelev uppger att man är med och påverkar i skolan jämfört med gymnasieelever. Cirka 12 procent av elever som är osäkra på om de har en funktionsnedsättning uppger att de är med och påverkar skolans verksamhet. Det kan jämföras mot elever som inte har någon funktionsnedsättning som ligger på 18 procent. Deltagande i fritidsaktiviteter Diagram 10. Fråga 10: Är du med i fritidsaktiviteter tillsammans med andra (t.ex. deltar i idrott, går på en fritidsgård, går på bio med andra m.m.)? Varken mycket eller lite En stor andel elever har svarat att de deltar i fritidsaktiviteter med andra. Något fler tjejer än killar deltar i gemensamma aktiviteter på fritiden. Minst aktiva är elever som uppger annan könstillhörighet. Av dem deltar knappt 60 procent i aktiviteter med andra vilket är en ganska stor skillnad mot övriga flickor och pojkar som ligger på 74 respektive 68 procent. Av den andel som svarat nej på frågan och alltså inte deltar i fritidsaktiviteter är det dubbelt så stor andel som kommer från ett land utanför Europa, 23 procent mot 11 procent svenskfödda. En intressant iakttagelse i materialet är att elever som kommer från ett land utanför Europa tycks i högre grad vara med och påverka i skolan än på fritiden. Samtidigt är det viktigt att understryka att hela sextio procent är aktiva på fritiden. Det är något vanligare att man deltar i fritidsaktiviteter med andra om man bor med båda sina föräldrar. Rimligen kan det vara så att man har större möjligheter till fritidsaktiviteter då det ger bättre ekonomiska förutsättningar. 1 Chi-två-test, p-value <

7 Diagram 11. Fråga 10. Är du med i fritidsaktiviteter tillsammans med andra (t.ex. deltar i idrott, går på en fritidsgård, går på bio med andra m.m.)? Högstadiet Varken mycket eller lite Det är lite fler högstadieelever som deltar i fritidsaktiviteter med andra, 74 procent mot 67 procent för gymnasieelever. En ganska sannolik förklaring är att studietakten är högre på gymnasiet vilket medför att utrymmet för fritidsaktiviteter minskar. En annan tänkbar förklaring är att kompisrelationerna förändras mellan högstadietiden och gymnasietiden. Bestämmer över fritiden Diagram 12. Fråga 11: Bestämmer du själv vad du gör på din fritid? Kommer man från ett land utanför Europa är inflytandet över fritiden något mer begränsat än om man kommer från Sverige eller övriga Europa. Väldigt många uppger ändå att de bestämmer över sin fritid. Skillnaden är 5 procentenheter mellan utomeuropeiskt födda och svenskfödda eller 90 procent mot 95 procent. Diagram 13 Fråga 11: Bestämmer du själv vad du gör på din fritid? Varken mycket eller lite, till mycket stor del, till ganska stor del Varken mycket eller lite,, bara till inte alls liten del Högstadiet Så mycket som 95 procent har svarat ja på den frågan. Det finns inte heller några skillnader mellan pojkar och flickor. Däremot är det vanligare att elever som inte definierar sig som pojke eller flicka upplever ett mindre inflytande över sin fritid. Ser man på den relativt lilla grupp som svarat nej så är det ändå fyra gånger så vanligt att elever med annan könstillhörighet inte bestämmer över sin fritid 6,5 procent mot 1,5 procent för tjejer och killar. Det finns en viss skillnad i mellan högstadie- och gymnasieelever i vilken grad man tycker sig påverka sin fritid. Om man undersöker fördelningen av ja-alternativen framgår att gymnasielever oftare svarar att de till mycket stor del bestämmer över sin fritid. Ingen skillnad finns mellan funktionsnedsatta och icke funktionsnedsatta. Elever som är osäkra på om de har en funktionsnedsättning avviker något från övriga två grupper. Cirka 4 procent av dem svarar nej på frågan medan motsvarande för övriga är 1 procent. 7

8 Bestämmer över sitt liv Diagram 14. Fråga 12: Upplever du att du bestämmer över ditt liv? Varken mycket eller lite En mycket stor andel av eleverna anser också att de bestämmer över sina egna liv även om siffran är något lägre än vad som gällde fritiden. Det finns inte heller här någon skillnad mellan killar och tjejer. Om man fokuserar på den andel som svarat nej på frågan finner man att elever som inte känner en tydlig köntillhörighet är överrepresenterade. Det är 2 3 gånger så vanligt att denna grupp svarar nej på frågan. Upplevelsen av i vilken omfattning man bestämmer över sitt liv hänger också samman med var man är född. För utrikes födda är siffran cirka 5 procentenheter lägre än för svenskfödda. Det finns ett samband mellan om man bestämmer över sin fritid och om man bestämmer över sitt liv. Svarar man högt på den ena frågan svarar man även högt på denna fråga och vice versa. Det är något vanligare att man bestämmer över sitt liv om man bor med båda föräldrarna i jämförelse med om man bor med endast den ena föräldern och någon annan vuxen. Skillnaden är 86 mot 79 procent. Diagram 15. Fråga 12: Upplever du att du bestämmer över ditt liv? , till mycket stor del, till ganska stor del Högstadiet Varken mycket eller lite, bara, inte alls till liten del Upplevelsen av i vilken grad man bestämmer över sitt liv över sitt liv ökar med åldern. Hälften av gymnasieeleverna upplever att de till mycket stor del bestämmer över sina liv medan motsvarande siffra för högstadieelever är 40 procent. 8

9 Ekonomiska och sociala förutsättningar Familjens ekonomi Diagram 16. Fråga 13: Hur pass bra ekonomiskt ställt tycker du att din familj har det? Bra eller Genomsnittligt Inte bra mycket bra eller alls bra Cirka 70 procent upplever att familjens ekonomi är mycket bra eller bra. Ser man även till de som tycker familjen har en ekonomisk ställning som genomsnittet inryms nästan alla elever. Endast omkring 5 procent menar att ekonomin inte är bra. Diagram 17. Fråga 13: Hur pass bra ställt ekonomiskt tycker du att din familj har det? Bra eller Genomsnittligt Inte bra mycket bra eller alls bra Det är vanligare att man upplever sin familjs ekonomi bra eller mycket bra om man går i högstadiet jämfört med gymnasiet. Det kan naturligtvis hänga samman med att anspråken ekonomiska resurser ökar ju äldre eleverna blir. 9

10 Egen ekonomi jämfört med andra Diagram 18. Fråga 14: Har du råd att köpa mer än andra, lika mycket som andra, eller mindre än andra i din ålder? Mer än andra Lika mycket Mindre än andra Pojkar anger i högre utsträckning än flickor att de har råd att köpa mer än andra (cirka 20 mot 15 procent). Flickor är mer benägna att mena att de har råd att köpa lika mycket som andra. Det skulle kunna vara mera av en attityd än ett faktiskt förhållande och att det kan även ligga viss prestige i frågan vilket påverkar hur respondenterna svarar. Det är betydligt vanligare att elever som utgett annan könstillhörighet både anger att de har råd att köpa mindre än andra, 16 mot 10 procent, men också att de har råd att köpa mer än andra. Det kan tolkas på olika sätt. En möjlig förklaring är att gruppen är ekonomiskt differentierad, d.v.s. det finns ingen socioekonomisk koppling utan den tenderar mer att vara i ytterligheterna av de ekonomiska klasserna. Elever med okänt ursprung eller födda i ett land utanför Europa anser i mycket större utsträckning än andra grupper att de har råd att köpa mindre än andra. Cirka 21 procent uppger att de har råd att köpa mindre än andra medan motsvarande för svenskfödda är 10 procent. Elever som bor med båda föräldrarna anser däremot i högre utsträckning att de har råd att köpa mer än andra. Cirka 18 procent av dem svarar att de har råd med mer medan motsvarande för elever som bor med ena föräldern och någon annan vuxen är 12 procent. Vanligare att man som funktionsnedsatt menar att man har råd att köpa mindre än andra än icke funktionsnedsatt (13 mot 9 procent anser att de har råd att köpa mindre än andra). Känslan av att vara åsidosatt Diagram 19. Fråga 15. Har du någon/några som bryr sig om dig? Glädjande nog har nästan alla elever någon person som bryr sig om dem. Tyvärr utmärker sig elever med annan könstillhörighet i detta avseende. I den gruppen är det cirka 8 procent saknar någon som bryr sig om den. Jämför man gruppen som kommer utanför Europa med gruppen som är födda i Sverige är skillnaden ganska stor. Ungefär 5 procent av utomeuropéerna saknar någon som bryr sig om dem medan motsvarande för svenskfödda är 1 procent. Det framgår av svaren att elever som angett att de har en dålig ekonomisk situation och en låg tillit till andra även upplever att få bryr sig om dem. Diagram 20. Fråga 15. Har du någon/några som bryr sig om dig? De flesta gymnasie- och högstadieelever har någon som bryr sig om dem. Det är enbart marginella skillnader mellan de båda elevgrupperna. Får beröm Diagram 21. Fråga 16. Brukar någon ge dig beröm för sådant du gör? De flesta upplever att de får beröm för sådant de gör och fler tjejer än killar känner så. Elever med annan könstillhörighet ligger cirka 16 procentenheter lägre än övriga grupper. Det är något vanligare att elever som bor med båda föräldrarna får beröm än elever som bor i andra familjekonstellationer. 4 10

11 Diagram 22. Fråga 16. Brukar någon ge dig beröm för sådant du gör? Några större skillnader kan inte urskiljas utifrån de olika skolformerna men marginellt fler gymnasieelever upplever att de får beröm. Framtidsutsikter Diagram 23. Fråga 17. Tycker du att din framtid ser ljus ut? Elever med annan könstillhörighet ser mörkast på framtiden. Det är 3 gånger så vanligt, vilket betyder att 15 procent av den här gruppen inte ser ljust på framtiden. Det finns ingen skillnad i framtidstro mellan pojkar och flickor. De svenskfödda eleverna ser inte lika mörkt på framtiden. I den gruppen saknar drygt 5 procent framtidstro. Motsvarande siffra för elever som inte är födda i Sverige är 8 9 procent. Diagram 24. Fråga 17. Tycker du att din framtid ser ljus ut? Varken eller Elever på högstadiet ser något ljusare på framtiden. Det är vanligare att man är lite mer osäker om framtiden och svarar varken eller och nej på frågan när man studerar på gymnasiet. Man kan se i undersökningen att de som ser positivit på framtiden också upplever sin hälsa bättre. Varken eller Ungefär 75 procent av eleverna ser ljust på framtiden. 11

12 Foto: Lars-Göran Norlin Barns och ungas uppväxtvillkor Trygghet Diagram 25. Fråga 18: Känner du dig trygg i hemmet? Nästan alla elever eller 97 procent har svarat att de känner sig trygga i hemmet och det finns ingen skillnad mellan tjejer och killar. Elever med annan könstillhörighet avviker något och i den gruppen känner man oftare otrygghet i hemmet. Cirka 7,5 procent av dessa har svarat att de inte upplever trygghet i hemmet mot 1,5 2 procent bland tjejer och killarna. Det är något vanligare att elever födda i Sverige känner trygghet i hemmet, 97 procent mot omkring 92 procent för utomeuropeiskt födda. Fyra procent av de som bor med ena föräldern och någon annan vuxen upplever otrygghet i hemmet. Det är alltså procentuellt sett vanligare att dessa känner otrygghet. Det är ändå den övervägande dessa som upplever trygghet i hemmet, 94 procent. Diagram 26. Fråga 18: Känner du dig trygg i hemmet? Det finns ingen skillnad mellan gymnasieelever och högstadieelever ifråga om känslan av trygghet i hemmet. 12

13 Det är en mindre skillnad mellan funktionsnedsatta och icke funktionsnedsatta, 2,5 procent av funktionsnedsatta mot 1,5 procent av icke funktionsnedsatta upplever otrygghet i hemmet. Drygt 4 procent av de som är osäkra på om de har en funktionsnedsättning svarar att de är otrygga i hemmet. För att det är mörkt, man känner sig ensam och långt ifrån hemmet. Vad som helst kan ske. g kan känna mig otrygg när jag går hem ensam sent på kvällen. Speciellt om det är mörkt ute och även efter allt hemskt man hör på nyheterna. Diagram 27. Fråga 19: Känner du dig trygg i området där du bor? En avgörande majoritet av alla elever känner också trygghet i sitt bostadsområde, cirka 97 procent. Elever med annan könstillhörighet upplever betydligt oftare otrygghet i bostadsområdet, och motsvarande siffra är 86 procent. Det är något vanligare att elever födda i Sverige upplever trygghet i sitt bostadsområde 97 mot 94 procent. Familjekonstellationen har ganska liten betydelse för upplevelsen av trygghet i bostadsområdet. De flesta upplever trygghet i sitt bostadsområde men om man bor med ena föräldern och någon annan vuxen, är det en liten högre andel, cirka 1,5 procent som uppger och de är otrygga i sitt bostadsområde. Det är ingen skillnad mellan gymnasie- och högstadieelever hur de upplever trygghet i sitt bostadsområde. Diagram 28. Fråga 20: Känner du dig trygg om du går hem ensam på kvällen? När jag går hem ensam på kvällen och det är mörkt. Det känns otryggt då främmande killar går förbi. Rädd att bli våldtagen eller ofredad om man går omkring själv på natten, till exempel till och från tågstationen, eller till och från träningar. Det finns dock många andra förklaringar till att uppleva otrygghet. Vissa ungdomar beskriver dåliga familjerelationer och att det är stökigt i hemmet. Det kan handla om en dålig relation med sin styvpappa eller att det är bråk på elevhemmet. Man kan också känna sig utfryst eller vara mobbad av kamrater i skolan. Det förekommer att man inte har någon att vända sig till eller någon som bryr sig om en och ibland upplever man en rädsla för att allt man säger är fel och därför är tyst. Andra svar handlar om att man känner sig exponerad och uttittad eller att personer på sociala medier skriver om ens kropp. Det handlar också om ungdomar som fått sexuella förslag från okända personer, oftast fulla människor, som de beskriver det. Somliga upplever social fobi, ogillar att vara bland människor eller upplever en kall och fientlig atmosfär i samhället. Det förekommer också att man kan känna sig otrygg av orsaker man inte kan förklara eller vill gå in på. Det finns stora skillnader mellan hur tjejer och killar upplever otrygghet om de går hem ensamma på kvällen. Så många som var fjärde tjej eller 25 procent och enbart var tjugofemte kille dvs. 4 procent upplever otrygghet. Svaren omfattar de som angett sig vara ganska otrygga eller mycket otrygga när de går hem ensamma på kvällen. Många kommentarer har lämnats till hur de upplever otryggheten och ofta anges rädsla för mörker och överfall. Några svar nedan från elever sammanfattar hur många upplever det: 13

14 Diagram 29. Fråga 20: Känner du dig trygg om du går hem ensam på kvällen? Haga Ersboda Tomtebo Västerslätt Innetavle Sävar Marieområdet Umeå landsförsamling Ersmark Centrala stan Obbola Hörnefors Teg centralt Backen Berghem Tegs byar Röbäck Tavelsjö Holmsund Östra stadsdelen Observera att skalan i diagrammet endast uppgår till maximalt 10 procent. Fokuserar man på kön samt den grupp som upplever sig mycket otrygga visar det sig att tjejer som bor på Haga, Ersboda och Tomtebo känner störst otrygghet. Diagram 30. Fråga 21: Känner du dig trygg på nätet? De flesta, eller över 90 procent, känner sig trygga på nätet men det är 3 gånger så vanligt att tjejer känner sig otrygga i jämförelse med killar. Det handlar om 6 respektive 2 procent för tjejer respektive killar. Var tionde person med annan könstillhörighet upplever otrygghet på nätet. Elever födda utanför Europa känner oftare otrygghet på nätet än elever födda i Sverige, cirka 8 procent mot 4 procent av svenskfödda. Det är något vanligare att elever med funktionsnedsättning upplever otrygghet på nätet än elever utan funktionsnedsättning. Det handlar om 5,5 mot 3,5 procent. De flesta upplever sig dock trygga där. Diagram 31. Fråga 22: Känner du dig trygg i skolan? Nästan alla elever eller omkring 95 procent känner sig också trygga i skolan. Det är mycket vanligare att elever med annan könstillhörighet känner otrygghet i skolan. Omkring 11 procent av dessa svarade att de känner sig otrygga där mot cirka 3 procent för pojkar och flickor. Känslan av otrygghet i skolan är också större hos elever som är födda utanför Europa, cirka 6 procent svarar att de känner sig otrygga i skolan medan motsvarande siffra för elever födda i Sverige är 3 procent. Generellt sett är ändå känslan av trygghet i skolan stor. På motsvarande sätt upplever killar som bor på Ersboda, i Umeå landsförsamling och i Centrala staden störst otrygghet. Det finns inga större skillnader mellan gymnasieelever och högstadieelever. Det finns heller inga märkbara skillnader mellan funktionsnedsatta och icke funktionsnedsatta i hur de upplever otrygghet. 14

15 Diagram 32. Fråga 22: Känner du dig trygg i skolan? er tar oftare initiativ att prata med sina föräldrar än pojkar. Det är vanligast att elever med annan könstillhörighet inte tar initiativ. Det är 10 procent av dessa som aldrig tar initiativ. Elever som bor med båda föräldrarna talar oftare med någon av sina föräldrar om viktiga saker. Skillnaderna är som störst mellan dem och elever som bor med ena föräldern och någon annan vuxen. Det handlar om 50 mot 63 procent. Det är inga skillnader i den här frågeställningen mellan gymnasieelever och högstadieelever eller mellan funktionsnedsatta och icke funktionsnedsatta. Tillit Det finns nästan ingen skillnad mellan hur högstadie- och gymnasieelever känner trygghet i skolan, men det finns en liten större risk att högstadieelever känner otrygghet. De flesta funktionsnedsatta känner sig trygga i skolan. Men det är dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta individer känner otrygghet i jämförelse med icke funktionsnedsatta. Av elever som är osäkra om de har en funktionsnedsättning svarar 8 procent att de känner sig otrygga i skolan. Initiativ att prata om viktiga saker Diagram 33. Fråga 23: Tar du initiativ till att prata med dina föräldrar om sådant som är viktigt för dig? (initiativ betyder att du själv vill och börjar samtalet) Ofta eller ganska ofta Ibland Sällan eller aldrig Diagram 34. Fråga 24: Tycker du att man kan lita på andra människor? De flesta Ganska många Ganska få Inga De allra flesta eller cirka 95 procent uppger att de har någon att lita på. Cirka 2,5 procent vet inte om de litar på någon och 2,5 procent saknar någon att lita på. Det är något vanligare att man som kille inte litar på någon alls, än som tjej. Men det är å andra sidan vanligare att tjejer litar på ganska få. Ungefär 12 procent av de som uppger annan könstillhörighet litar inte alls på någon. De flesta med utomeuropeiskt ursprung har någon att lita på. Men det är vanligare att dessa inte alls litar på någon. Över sju procent litar inte på någon alls medan motsvarande för svenskfödda är 2,5 procent. Drygt 60 procent tar ofta eller ganska ofta initiativ till att prata med sina föräldrar om viktiga saker. 15

16 Foto: Malin Grönborg Hälsa i skolan Lärande i skolan Diagram 35. Fråga 25: Lär du dig viktiga saker i skolan? 10 Elever födda i Sverige är mer benägna att inta ett mellanläge och svara varken eller på frågan om man lär sig viktiga saker i skolan eller inte. Av utomeuropeiskt födda elever uppger 81 procent att man får lära sig viktiga saker i skolan. 8 6 Diagram 36. Fråga 25: Lär du dig viktiga saker i skolan? Varken mycket eller lite 4 De flesta, eller omkring 76 procent anser att man lär sig viktiga saker i skolan. Det är en viss skillnad mellan pojkar och flickor då flickor är något mer benägna att anse att man lär sig viktiga saker. Det handlar om 79 respektive 73 procent. Ser man på den andel som svarade nej på frågan är det betydligt vanligare att elever med annan könstillhörighet inte anser att man lär sig viktiga saker i skolan. Cirka 15 procent av dessa svarade nej vilket är dubbelt så vanligt än mot andra elever. Varken mycket eller lite Det är vanligare att högstadie elever än gymnasieelever tycker att man lär sig viktiga saker i skolan. Skillnaden är 79 procent mot 73 procent. 16

17 Hinner skolarbetet Diagram 37. Fråga 26. Hinner du med ditt skolarbete? Alltid eller ofta Sällan eller aldrig De flesta eller cirka 4 av 5 elever svarar att de hinner med sitt skolarbete. Det är en mycket liten skillnad mellan könen och tjejer uppger i lite större utsträckning att de inte hinner med sitt skolarbete jämfört med killar. Sådana här resultat bör även ställas i relation till den ambitionsnivå de olika grupperna kan tänkas ha. Som vi såg tidigare anser tjejerna oftare att man får lära sig viktiga saker i skolan vilket tyder på att de får en högre motivation att lära sig. Det är något vanligare att elever som är födda utanför Europa inte hinner med sitt skolarbete. Cirka 24 procent av dem svarar att de inte hinner med sitt skolarbete vilket är 6 procentenheter mer än motsvarande för svenskfödda elever. Det är vanligare att elever som bor med båda sina föräldrar hinner med sitt skolarbete. Det handlar om 84 procent. Det kan jämföras mot elever som bor med en förälder och någon annan vuxen. För dem är siffran 72 procent. Diagram 38. Fråga 26. Hinner du med ditt skolarbete? Alltid eller ofta Sällan eller aldrig Det är ett förväntat resultat mot bakgrund av att kraven är högre i gymnasiet. Det är lite vanligare att elever med funktionsnedsättning inte hinner med skolarbetet, 20 mot 15 procent. Nöjdhet med skolresultat Diagram 39. Fråga 27: Är du nöjd med dina skolresultat? Varken eller Drygt hälften av eleverna är nöjda med sina skolresultat men ungefär en tredjedel uppger även att de varken är nöjda eller missnöjda med sina skolresultat. Något fler tjejer än killar uppger att de är nöjda med sina skolresultat. Det är vanligare att elever med annan könstillhörighet inte är nöjda med sina skolresultat. Drygt 20 procent i den gruppen svarar att de är missnöjda. Det är vanligast att elever som är födda utanför Europa är missnöjda med sina skolresultat. Cirka 27 procent i den gruppen är inte nöjda. Motsvarande för svenskfödda är 13 procent. Det är mer sannolikt att man är nöjd med sina skolresultat om man bor med båda sina föräldrar. Diagram 40. Fråga 27: Är du nöjd med dina skolresultat? Varken eller Fler högstadieelever än gymnasieelever upplever sig nöjda med resultaten. Det resultatet stämmer väl med om man hinner med sitt skolarbete eller inte. Det är något vanligare att elever med funktionsnedsättning inte är nöjda med sina skolresultat, 16 procent i den gruppen tycker det mot 12 procent bland övriga elever. Det är nästan dubbelt så vanligt att gymnasieelever inte hinner med sitt skolarbete jämfört med högstadieelever, 23 mot 12 procent. 17

18 Respekt mellan klasskamrater Diagram 41. Fråga 28: Känner du dig respekterad av dina skolkamrater? Respekt mellan elever och vuxna i skolan Diagram 43. Fråga 29. Känner du dig respekterad av vuxna i skolan? Varken eller Varken eller De flesta eller drygt 80 procent av eleverna känner sig respekterade av sina skolkamrater. Endast cirka 3 4 procent anser sig inte vara respekterade av sina skolkamrater. Det är dubbelt så stor risk att man inte känner sig respekterad om man har en annan könstillhörighet än tjej eller kille. Nio procent av dessa känner sig inte respekterade. De flesta känner sig respekterade som kommer från ett land utanför Europa. Men det är ändå vanligare i den gruppen att man inte känner sig respekterad. Cirka sju procent upplever bristande respekt av skolkamrater medan motsvarande för svenskfödda är cirka 4 procent. De flesta funktionsnedsatta känner sig respekterade men det är mer vanligt att man inte känner sig respekterad om man har funktionsnedsättning, cirka 5 mot 3 procent upplever bristande respekt. Diagram 42. Fråga 28: Känner du dig respekterad av dina skolkamrater? Varken eller Det är marginellt vanligare att man känner sig respekterad av sina kamrater som gymnasieelev. De flesta eller 80 procent känner sig respekterade av vuxna i skolan. Det är lite vanligare att tjejer känner sig respekterade än killar, men skillnaden är marginell då endast 4 procentenheter skiljer (83 mot 79 procent). Sex procent av elever födda utanför Europa uppger att de inte känner sig inte respekterade. Det kan jämföras med 4 procent av elever födda i Sverige. Diagram 44. Fråga 29. Känner du dig respekterad av vuxna i skolan? Varken eller Som man kan se i diagrammet finns ingen påtaglig skillnad mellan gymnasieelever och högstadieelever. De flesta funktionsnedsatta individer känner sig respekterade av vuxna i skolan. Men det är dubbelt så vanligt att elever med funktionsnedsättning inte känner sig respekterade av vuxna i skolan. Skillnaden är 6 mot 3 procent mot icke funktionsnedsatta. 18

19 Skolk Diagram 45. Fråga 30: Brukar du vara borta från skolan utan giltig anledning/tillåtelse? Skolan som helhet Diagram 47. Fråga 31: Hur tycker du att det som helhet varit i skolan de senaste 6 månaderna? Aldrig eller sällan Ibland eller ofta Mycket bra eller ganska bra Varken eller Ganska dåligt eller mycket dåligt Flertalet elever svarar att de aldrig är borta från skolan utan giltig anledning. Som vi kan se i diagrammet är det ingen skillnad mellan tjejer och killar gällande benägenheten att skolka. Endast ett par procent svarar att de ofta är borta utan giltig orsak. Det är vanligare att elever med annan könstillhörighet är borta. Cirka 20 procent i den gruppen mot 13 bland övriga svarar att de är borta utan giltig anledning. Det är ungefär 3 gånger så hög risk att de är borta ofta. Det är något mindre vanligt att man skolkar om man bor med båda föräldrarna. Bor man med båda föräldrar är närmare 90 procent aldrig borta utan giltig anledning medan motsvarande för andra familjekonstellationer är omkring 80 procent. Diagram 46. Fråga 30: Brukar du vara borta från skolan utan giltig anledning/tillåtelse? Aldrig eller sällan Ibland eller ofta Det är mer än dubbelt så vanligt att gymnasieelever uppger att de är borta från skolan utan giltig anledning. Skillnaden handlar om 19 respektive 8 procent. Ser man på dem som svarade ofta på frågan utgjordes andelen av 3 procent för gymnasieleverna och 1,5 procent av högstadieeleverna. Det är något vanligare att elever med funktionsnedsättning är borta än de som inte har funktionsnedsättning (16 mot 11 procent). De allra flesta uppger att det har varit bra eller mycket bra i skolan de senaste sex månaderna, cirka 77 procent. Det är lite vanligare att killarna menar att det har varit bra men marginellt, 79 mot 74 procent. Det är något vanligare att svenskfödda elever uppger att det varit bra eller mycket bra i skolan, 77 mot cirka 70 procent av utrikes födda. Familjesituationen har viss betydelse även för situationen i skolan. Det är något oftare så att elever som bor med båda sina föräldrar uppger att det varit bra eller mycket bra i skolan. Diagram 48. Fråga 31: Hur tycker du att det som helhet varit i skolan de senaste 6 månaderna? Mycket bra eller ganska bra Varken eller Ganska dåligt eller mycket dåligt Det är lite vanligare att högstadieelever upplevt situationen i skolan bra i jämförelse mot gymnasieelever. Det är också lite vanligare att funktionsnedsatta inte tycker att situationen i skolan varit bra de senaste 6 månaderna när man jämför med icke funktionsnedsatta, 9 mot 6,5 procent. Ser man till de elever som är osäkra om de har en funktionsnedsättning är andelen 14 procent. 19

20 Skolans ställningstagande mot kränkningar Diagram 49. Fråga 32: Har man på din skola tagit ställning mot alla former av kränkande/nedvärderande behandling? Väldigt många vet inte om man på skolan har tagit ställning mot kränkande eller nedvärderande behandling. Hela 42 procent svarar att de inte känner till det. fika årskurser är det vanligare att man uppger att man inte vet om man går i sjuan eller första året i gymnasiet vilket delvis kan förklaras av att man inte hunnit ta del av någon information. Utsatthet för kränkningar Diagram 51. Fråga 33: Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för kränkande/nedvärderande behandling? , nån gång, ofta Många elever i högstadiet och gymnasiet eller cirka 19 procent, anger att de någon gång har utsatts för kränkande eller nedvärderande behandling. Andelen som vid upprepade tillfällen utsatts för detta är dock betydligt lägre och cirka 2,5 procent för pojkarna och 3 procent för tjejerna. Den grupp som utmärker sig mest är elever som uppger annan könstillhörighet. Bland dessa svarar 8 procent av att de vid flera tillfällen under de senaste 12 månaderna utsatts för kränkande behandling. Diagram 52. Fråga 33: Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för kränkande/nedvärderande behandling? Diagram 50. Fråga 32: Har man på din skola tagit ställning mot alla former av kränkande/nedvärderande behandling? 10, nån gång, ofta Det är nästan dubbelt så vanligt att man vid flera tillfällen har utsatts för kränkande behandling om man går i högstadiet än i gymnasieskolan. Mer än dubbelt så vanligt att man vid flera tillfällen har utsatts för kränkande behandling om man har en funktionsnedsättning, 4 mot 2 procent. Det är en större andel gymnasieelever som inte vet än högstadieelever. Skillnaden är 48 mot 36 procent. Ser man på speci- 20

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Unga 16. Hur mår tonåringarna i Umeå?

Unga 16. Hur mår tonåringarna i Umeå? Unga 16 Hur mår tonåringarna i Umeå? www.umea.se/ungaenkaten Innehåll Förord... 4 Bakgrund... 5 Undersökningens utveckling... 7 Undersökningens kvalité... 7 Viktiga slutsatser från Unga 16... 8 Resultat,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Presentation av Unga16. Välkommen till UmeBrå-forum med presentation av UNGA 16

Presentation av Unga16. Välkommen till UmeBrå-forum med presentation av UNGA 16 Välkommen till UmeBrå-forum med presentation av UNGA 16 Program Konferencier: Cathrin Vestergren, Umeå fritid 8.30 Välkommen till UmeBrå-forum! 8.40 Presentation av Unga16-enkätens resultat. 9.40 Fika,

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg 2012. SLF Strategisk samhällsplanering

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg 2012. SLF Strategisk samhällsplanering Folkhälsoenkät Barn och Unga i och 212 Under våren 212 svarade alla elever i och i i åk 6, 9 och 2 i gymnasiet på frågor om hälsa T ex om hälsa, fritidsvanor, matvanor, alkohol, narkotika, spel, sex och

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund!

Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund! Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund! Rapport från enkäten Skolelevers arbetsmiljö och hälsa VT 1 Katja Gillander Gådin Hej! I slutet av höstterminen 9 och i början av vårterminen 1 svarade ni elever

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Liv och hälsa Ung 2004

Liv och hälsa Ung 2004 Årskurs 7 Liv och hälsa Ung 2004 Vad är Liv och hälsa Ung 2004? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och hälsa Ung 2004. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du

Läs mer

BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT

BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT Fråga Svarsalternativ 1 Hur mår du? Styrkor och svårigheter (SDQ-Sve) Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Mycket dåligt Jag försöker vara vänlig mot andra.

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

För litet fritidsutbud: åk8

För litet fritidsutbud: åk8 För litet fritidsutbud: åk8 Frågan lyder: Hur mycket finns det att göra på fritiden?, med svarsalternativen: Det finns väldigt mycket att göra; ganska mycket att göra; ganska lite att göra; väldigt lite/ingenting

Läs mer

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet

Läs mer

Hur mår barn och unga i Skåne?

Hur mår barn och unga i Skåne? Hur mår barn och unga i Skåne? Resultat från Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2016 Birgit Modén: Samhällsanalys, Region Skåne Folkhälsorapportering i Region Skåne Folkhälsorapport Barn och Föräldrar

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Liljaskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Umeå Socialtjänst Umeå 2008-01-08 Tabell: Liljaskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

Att tänka på innan du börjar:

Att tänka på innan du börjar: Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra

Läs mer

Folkhälsan i Umeå kommun

Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i kommun - Psykisk hälsa Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 5, juni 2012 Innehållsförteckning sid. 1. INLEDNING 3 Bakgrund 3 Folkhälsorådets nya

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: -9 UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: -9 I följande tabell presenteras resultatet från Leva, levnadsvaneundersökningen.

Läs mer

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 UNG I MORA Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 4 Internationella

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Finnbacksskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: Finnbacksskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen!

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen! Förord På andra raden i Växjö kommuns mångfaldsprogram 2010-2014, Olikheter som berikar, kan man läsa att makt och inflytande ska delas rättvist i alla delar av samhällslivet. Det är i grunden givetvis

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85 Resultat 2014 Länet Svarsfrekvens* % Länet 85 * Här ingår även inkomna tomma enkäter samt helt eller delvis oseriösa vilket för hela länet utgörs av 2,8 respektive 3,5 procent. Undersökningen genomfördes

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1 Elevhälsoenkät Västerbotten HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1 Namn: Personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum: Längd: (cm) Vikt: (kg) Svaren på hälsofrågorna används i hälsosamtalet med skolsköterskan.

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION SKÖVDE KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner...3 Om undersökningen...5 A. Bakgrundsfrågor...6

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF11 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur

Läs mer

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Där livet är härligt!

Där livet är härligt! Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten.

BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. BRIS 2007 BRIS hade 21 401 kontakter med barn och unga under 2007. Så här var rangordningen på orsak till kontakten. 1. Familjekonflikter, med underteman missbruk och skilsmässa 2. Emotionell omsorgssvikt

Läs mer

Jag försöker vara vänlig mot andra. Jag bryr mig om deras känslor nmlkji nmlkji nmlkji

Jag försöker vara vänlig mot andra. Jag bryr mig om deras känslor nmlkji nmlkji nmlkji Liv och hälsa ung 2015. VAD? Liv och hälsa ung är en enkätundersökning som vänder sig till alla 7:or, 9:or och alla som går i 2:an i gymnasiet i skolor i Uppsala län. Liv och hälsa ung handlar om sådant

Läs mer

Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län vad vet vi?

Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län vad vet vi? Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala län Skillnader i hälsa globalt, nationellt, regionalt,

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer