Övergripande planering. Befolkningsprognos. Umeås skolområden

Transkript

1 Övergripande planering Befolkningsprognos Umeås skolområden 214 Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 5 214

2 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Skolområden Hela kommunen Centrala SO Ersboda SO Grubbe SO Haga SO Marie SO Röbäcks SO Tegs SO Tomtebo SO Västra SO Ålidhems SO Holmsund/Obbola SO Hörnefors SO Sävar SO Sammanfattning av utvecklingen 19 i skolområdena Besök vår hemsida: Layout: Pondus Kontaktpersoner: Peter Thuresson, Övergripande planering, tel , peter.thuresson@umea.se Daniel Levisson, Övergripande planering, tel , daniel.levisson@umea.se Anna-Lena Löfgren, Övergripande planering, tel , annalena.lofgren@umea.se 2 Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 5 214

3 1 Inledning I den här rapporten presenteras årets befolkningsprognos för Umeå kommun med fokus på barn och ungdomar i förskole-, grundskole- och gymnasieåldern i kommunens tretton skolområden. Prognoserna för skolområdena summeras ihop från de delområdesprognoser som görs för Umeås drygt 2 delomården. Prognosen är utarbetad i samverkan med SWECO. Prognoser för skolbarn är säkrast de första åren då de barn som väntas börja skolan redan är födda. På längre sikt, i slutet av prognosperioden, består skolbarnen delvis av de barn som kommer att födas under prognosens första år, vilket är svårare att skatta och gör att prognosen blir mer osäker. För den prognostiserade utvecklingen av skolbarn på skolområdesnivå spelar det stor roll vilken karaktär respektive skolområdes ingående delområden har. Flyttmönster och benägenheten för kvinnor att föda barn i ett område ser olika ut beroende på om området i huvudsak består av småhus, hyresrätter eller bostadsrätter och om området ligger i tätort eller i glesbygd. Dagens åldersstruktur i ett område har också betydelse för utvecklingen i området de kommande åren. Exempelvis kan ett småhusområde med stor andel äldre väntas genomgå en generationsväxling då dagens befolkning inom några år troligen i stor utsträckning ersätts av barnfamiljer. På samma sätt kan man anta en mindre rörlighet i ett liknande område som i stor utsträckning idag bebos av barnfamiljer. Förutom varje delområdes specifika karaktär spelar det också roll om delområdet ligger i en av kommundelarna eller i Umeå exklusive kommundelarna då summan av varje kommundels ingående delområden stäms av mot en prognos för kommundelen. Väntas exempelvis en nedgång av fruktsamheten i Umeå exklusive kommundelarna kommer fruktsamheten i de ingående delområdena att påverkas av den nedgången. Samtidigt är det viktigt att nämna att fruktsamhetsnivån i varje delområde är anpassad till delområdets specifika nivå. En annan viktig faktor för prognoser för små områden är hur många bostäder som planeras i området. Även om skolåldrarna är åldrar där benägenheten att flytta är relativt liten leder ett planerat färdigställande av bostäder till inflyttning av både barn och vuxna i alla åldrar. I samtliga skolområden planeras nya bostäder under prognosperioden i åtminstone någon utsträckning. Samtidigt bör man komma ihåg att ett ökat antal bostäder i ett område inte automatiskt leder till ett ökat antal skolbarn beroende på hur utvecklingen ser ut i redan befintliga bostäder och i vilka åldrar som barnen som bor där idag är. Prognosens antaganden beskrivs närmare i den huvudrapport, Befolkningsprognos - Umeå kommun 214, där resultat av och metod för årets prognos finns redovisat. Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr

4 2 Skolområden I detta avsnitt redovisas resultatet av prognosen för hela Umeå kommun och för kommunens tretton skolområden. För varje skolområde visas resultatet i ett diagram som visar antalet -åringar, förskolebarn, skolbarn och gymnasieungdomar år 213, samt. I varje avsnitt finns också en tabell som visar utvecklingen för varje år i prognosen. 2.1 Hela kommunen I nästan samtliga skolområden väntas en ökning av barn i låg- och mellanstadiet, främst i början av prognosperioden, beroende på det ökande barnafödandet i kommunen under hela 2-talet. Av samma anledning väntas även högstadiebarn öka under hela prognosperioden då de som föddes år 2 idag går i sjunde klass. Under de kommande åren kommer varje ny kull som börjar högstadiet att vara större än den kull som lämnar grundskolan efter att ha gått ut nionde klass. Även barn i förskoleåldrarna väntas öka under hela perioden, även om ökningen är relativt blygsam jämfört med övriga skolåldrar. Ungdomar i gymnasieåldrarna minskar i början av perioden då antalet i barnkullarna som föddes som idag går på gymnasiet är större än de som föddes och som kommer att gå i gymnasiet om fyra år. Under senare delen av prognosen växer antalet gymnasieungdomar igen då de ökande barnkullarna från 2-talet åldras in gymnasieåldrarna. I Diagram 1 nedan visas det prognostiserade antalet skolbarn och gymnasieungdomar i hela Umeå kommun idag och för åren och. Diagram 1. Barn och ungdom i hela kommunen år 1-5 år 6-12 år år år År År 4 Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 5 214

5 I Tabell 1 redovisas prognosen för hela Umeå kommun för de olika åldersklasserna för skolbarn, gymnasieungdomar och övrig befolkning för varje år i prognosen samt förändringen under budgetperioden fram till år, de efterkommande sex prognosåren samt för hela prognosperioden. Totalt sett beräknas antalet grundskolebarn öka med omkring 2 7, från 11 8 till 14 5, under den kommande tioårsperioden. Även om antalet gymnasieungdomar kommer att sjunka fram till år väntas totalt sett en ökning på cirka 33 personer fram till år. Tabell 1 visar på att den betydligt största ökningen av låg- och mellanstadiebarn väntas under den första delen av prognosperioden. Fram till år väntas ökningen bli cirka 13 procent medan ökningen under den senare delen av prognosen beräknas bli betydligt mindre, omkring 3 procent. Tabellen visar också att ökningen av högstadiebarn beräknas öka ganska jämnt under hela perioden. Tabell 1 Befolkning i hela kommunen % % 1% % 1% 2% % 3% 18% % 15% 35% % 15% 9% % -1% -8% % % 5% 45-w % 6% 13% Totalt % 4% 8% 222 Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr

6 2.2 Centrala SO Centrala skolområdet är det skolområde där det tillsammans med Tomtebo skolområde väntas färdigställas flest nya bostäder inom den kommande tioårsperioden. Som Diagram 2 visar väntas det få en stor effekt både på antalet förskolebarn och grundskolebarn i alla åldrar. Ökningen av åldersgrupperna är relativt stor i de bostäder som finns idag och de planerat tillkommande bostäderna väntas ytterligare bidra till ökningen av barn i dessa åldrar. Även antal gymnasieungdomar väntas öka framförallt under senare delen av prognosen då det ökande antalet högstadiebarn åldras in i gymnasieåldern. Diagram 2. Barn och ungdom i Centrala SO år 1-5 år 6-12 år år år År År Som Tabell 2 visar beräknas antal högstadiebarn öka från dagens 13 barn till omkring 26, vilket innebär en fördubbling fram till år. Den största ökningen av åldersgruppen som även syns i diagrammet ovan beräknas ske under den första perioden fram till år. Låg- och mellanstadiebarn väntas öka med 6 procent, från 35 till 56, under hela perioden. Även förskolebarn beräknas öka betydligt kraftigare än i kommunen i stort, vilket tyder på en fortsatt ökning av antalet skolbarn även efter prognosperiodens slut. År väntas gruppen förskolebarn vara cirka 53 personer jämfört med dagens 38. Tabell 2 Befolkning i Centrala SO % 1% 18% % 9% 39% % 16% 6% % 24% 11% % 19% 45% % 5% 6% % 8% 28% 45-w % 8% 12% Totalt % 9% 2% Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 5 214

7 2.3 Ersboda SO I Ersboda skolområde beräknas antalet låg- och mellanstadiebarn öka både mellan år 213 och och mellan och medan högstadiebarnen ökar först under prognosperiodens andra del. et gymnasieungdomar minskar i området liksom i kommunen i stort fram till år för att därefter öka något, även om området till skillnad från hela kommunen beräknas ha något färre ungdomar i gymnasieåldern år än idag. et förskolebarn väntas år vara i stort sett detsamma som idag även om de beräknas vara något färre i mitten av perioden. Diagram 3 Barn och ungdom i Ersboda SO år 1-5 år 6-12 år år år År År Tabellen nedan visar att den väntade ökningen av antal låg- och mellanstadiebarn är cirka 7 fram till år och totalt drygt 1 fram till år. Även om antalet högstadiebarnen beräknas vara detsamma år som idag visar tabellen att de kan bli något fler under enstaka år under perioden fram till år, vilket beror på hur många barn i varje ettårsklass som bor i området idag. Under andra delen av prognosen väntas en ökning på närmare 5 högstadiebarn, vilket motsvarar en ökning på 2 procent. Minskningen av ungdomar i gymnasieåldern mellan år 213 och beräknas bli omkring 6 personer. Tabell 3 Befolkning i Ersboda SO % 5% 5% % 4% -1% % 3% 13% % 16% 2% % 12% -1% % -4% -22% % 3% 8% 45-w % 1% 6% Totalt % 3% 4% 222 Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr

8 2.4 Grubbe SO Grubbe skolområde är ett område där det planeras ett stort antal nya bostäder, cirka 7, under den kommande prognosperioden, vilket får effekt på antalet barn i området. et låg- och mellanstadiebarn väntas öka under hela prognosperioden både på grund av ökande kullar av förskolebarn som åldras in i skolåldrarna och på grund av inflyttningar. Även av högstadiebarn väntas en inflyttning i de nya bostäderna men i den åldersgruppen sker även en minskning i de bostäder som finns idag, vilket sammantaget ger en minskning av åldersgruppen fram till år. År beräknas dock gruppen ha ökat något jämfört med idag. Liksom för kommunen i stort beräknas gymnasieungdomarna att sjunka under den kommande budgetperioden fram till år, men öka något därefter. Diagram 4 Barn och ungdom i Grubbe SO år 1-5 år 6-12 år år år År År I antal räknat ökar barn i förskoleåldern från dagens 56 barn till 67 år och cirka 7 år. Låg- och mellanstadiebarn ökar från cirka 8 till omkring 93 under den första fyraårsperioden och därefter med ytterligare drygt 1 barn fram till år. Totalt motsvarar ökningen på cirka 25 barn i åldersgruppen 31 procent. Högstadiebarnen som väntas minska från 38 till cirka 36 i början av prognosperioden beräknas ändå vara drygt 4, eller 1 procent, fler år än idag. Minskningen av antal ungdomar i gymnasieåldern beräknas bli knappt 4 fram till år och omkring 1 år. Tabell 4 Befolkning i Grubbe SO % -8% 31% % 1% 24% % 9% 31% % 16% 11% % 5% -5% % -8% -24% % -2% 25% 45-w % -2% 6% Totalt % % 11% Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 5 214

9 2.5 Haga SO Haga skolområde är ett område där utvecklingen till stor del påminner om utvecklingen i Umeå kommun i stort för förskole- och grundskolebarn. Skolbarnen i låg- och mellanstadieåldrarna ökar under hela prognosperioden men störst är ökningen de första åren då 2-talets babyboombarn åldras in i skolåldrarna. Liksom i kommunen i stort beräknas även antalet högstadiebarn att öka under hela prognosperioden medan gymnasieungdomarna minskar fram till år för att år ha ökat igen och vara något fler än idag. Diagram 5 Barn och ungdom i Haga SO år 1-5 år 6-12 år år år År År I antal räknat väntas barn i förskoleåldern att öka från 47 till omkring 51 fram till år där den största ökningen sker i början av prognosperioden. Låg- och mellanstadiebarnen beräknas öka från cirka 57 barn idag till 67 år och 73 år, vilket motsvarar en procentuell ökning på nästan 3 procent under hela perioden. et högstadiebarn ökar med omkring 2, från 22 till 26 fram till år. År väntas de vara nästan 1 fler än idag, vilket motsvarar en ökning på 44 procent. Gymnasieungdomarna väntas minska med cirka 4 personer, från 28 till 24 till år för att öka till cirka 3 år. Tabell 5 Befolkning i Haga SO % 3% 24% % 2% 9% % 7% 29% % 16% 44% % 19% 7% % -1% -17% % 2% 6% 45-w % 6% 8% Totalt % 4% 6% 222 Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr

10 2.6 Marie SO Marie skolområde är ett tätortsområde med huvudsakligen hyres- och bostadsrätter i flerbostadshus, vilket leder till att utflyttningen av barn är större än inflyttningen. Även om det planeras ett stort antal bostäder i området, drygt 7, väntas relativt få barn flytta in i dessa då även de bostäderna är av liknande karaktär som de som redan finns i området. Trots detta ökar låg- och mellanstadiebarnen i början av perioden och högstadiebarnen i slutet då andra halvan av 2-talets stora barnkullar åldras in i dessa åldrar. Däremot väntas antalet barn i förskoleåldern att sjunka. Till skillnad från kommunen i stort minskar inte antalet gymnasieungdomar i Marie skolområde i början av prognosperioden. Diagram 6 Barn och ungdom i Marie SO år 1-5 år 6-12 år år år År År Den relativt stora ökningen av 6 12-åringar i början av perioden som visades i diagrammet ovan är cirka 11 barn fram till år, vilket motsvarar en ökning på 15 procent. Under prognosens andra halva beräknas ökningen inte vara större än cirka 1 barn. För högstadiegruppen är ökningen den första delen av prognosen knappt 2 barn medan ökningen under den senare delen av prognosen beräknas bli cirka 4. barn i förskoleåldern väntas minska med omkring 4 under prognosperioden, varav den större delen av minskningen väntas i början av perioden. Ökningen av ungdomar i gymnasieåldern är omkring 5 personer eller 15 procent under hela perioden. Tabell 6 Befolkning i Marie SO % 2% -7% % -1% -6% % 1% 18% % 12% 24% % 15% 15% % -2% -1% % 1% -2% 45-w % 1% 19% Totalt % 4% 5% Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 5 214

11 2.7 Röbäcks SO Utvecklingen av skolbarn i Röbäcks skolområde skiljer sig mot utvecklingen i kommunen i stort i det att lågoch mellanstadiebarn inte väntas öka under prognosens senare år. et 6 12-åringar väntas vara något fler i slutet av perioden än idag, men färre än år. Även utvecklingen för förskolebarn skiljer sig från den i hela kommunen i det att de beräknas minska de första åren för att därefter öka till i stort sett dagens nivå. Däremot följer högstadiebarnen och gymnasieungdomarna i stort sett samma mönster som för hela kommunen. Diagram 7 Barn och ungdom i Röbäcks SO år 1-5 år 6-12 år år år År År I antal beräknas minskningen av barn i förskoleåldern att vara omkring 5 de under prognosens första fyraårsperiod. Ökningen av 6 12-åringar väntas vara närmare 4 barn fram till år från dagens nivå på knappt 47, vilket motsvarar en ökning på 8 procent från idag. År väntas antalet ha sjunkit till omkring 48 barn. et högstadiebarn beräknas öka från dagens nivå på knappt 16 till drygt 2 år, en ökning på 3 procent. Gymnasieungdomarna beräknas minska med ungefär en klass, cirka 3 personer, fram till år för att därefter öka med cirka 5 personer mellan år och. Tabell 7 Befolkning i Röbäcks SO % 11% 15% % 11% -2% % -4% 2% % 11% 3% % 26% 8% % % -27% % 2% 13% 45-w % 6% 14% Totalt % 5% 8% 222 Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr

12 2.8 Tegs SO I Tegs skolområde ökar antalet förskole-, låg- och mellanstadieelever och högstadieelever under hela prognosperioden och ökningarna väntas bli betydande både i början och i slutet av perioden. Till skillnad från kommunen i stort väntas även en betydande ökning av antalet 1 5-åringar i området, vilket tyder på en fortsatt ökning av lågstadiebarn även efter prognosperiodens slut. et gymnasielever beräknas vara ungefär detsamma år som idag, men väntas sjunka något till mitten av perioden för att sedan öka igen. Diagram 8 Barn och ungdom i Tegs SO år 1-5 år 6-12 år år år År År I antal räknat prognostiseras barn i förskoleåldern som bor i området att öka med över 1 personer fram till år, varav en ökning på 8 väntas inom de närmsta fyra åren. Låg- och mellanstadiebarn beräknas öka med cirka 15 till slutet av prognosperioden. År beräknas antalet ha stigit från dagens 97 till 13 och år väntas gruppen vara omkring 1 12 barn åringar väntas öka från 38 till 47, vilket motsvarar en ökning på 22 procent. Tabell 8 Befolkning i Tegs SO % 2% 3% % 2% 16% % 8% 15% % 12% 22% % 8% -1% % -1% -17% % 2% 12% 45-w % 3% 3% Totalt % 3% 5% Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 5 214

13 2.9 Tomtebo SO I Tomtebo väntas både skolbarn i grundskolan och ungdomar i gymnasieåldern att öka under hela prognosperioden, vilket har sin förklaring både i ett stort planerat antal nya bostäder och i att åldersfördelningen i området förändras. et barn i förskoleåldrarna i området har ökat under de senaste åren, vilket även bidrar till ett ökat antal skolbarn då dessa kullar åldras och kommer upp i skolåldern. Det är alltså fler 6-åringar som börjar skolan än vad det är 12-åringar som går över till högstadiet. På samma sätt är det under prognosperioden fler 13-åringar som börjar högstadiet än 15-åringar som slutar åldras in i gymnasieåldern. Diagram 9 Barn och ungdom i Tomtebo SO år 1-5 år 6-12 år år år År År Som tabellen nedan visar väntas en ökning på nästan 16 procent för gymnasieelever, nästan 12 procent för högstadieelever och 34 procent för låg- och mellanstadieelever, vilket är betydligt större ökningar än i kommunen i stort. I antal beräknas låg- och mellanstadiebarn att öka med 2 barn, från dagens nivå på 6 till 8 år. Högstadiebarnen ökar från 15 till 32 och ungdomar i gymnasieåldern från 11 till 28. Tabell 9 Befolkning i Tomtebo SO % -9% -13% % -8% -8% % 2% 34% % 26% 118% % 37% 158% % 14% 26% % % 3% 45-w % 53% 189% Totalt % 17% 48% Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr

14 2.1 Västra SO Utvecklingen i Västra skolområde skiljer sig precis som Röbäcks från utvecklingen i kommunen i stort vad gäller låg- och mellanstadieelever. Medan antalet ökar relativt kraftigt i kommunen i stort beräknas antalet att sjunka i Västra skolområde fram till år. Samtidigt är det viktigt att påpeka att antalet barn i dessa åldrar under den kommande budgetperioden beräknas öka något, det vill säga att minskningen inte beräknas ske förrän i slutet av prognosperioden. Även utvecklingen av förskolebarn skiljer sig från utvecklingen i kommunen i stort då antalet i Västra väntas minska medan antalet i kommunen beräknas öka något. et högstadiebarn och ungdomar i gymnasieåldrarna väntas följa samma mönster som i kommunen i stort. Diagram 1 Barn och ungdom i Västra SO år 1-5 år 6-12 år år år År År Fram till år prognostiseras antalet låg- och mellanstadiebarn att öka från 68 till nästan 7 för att därefter sjunka till cirka 63 år. Högstadiebarnen ökar enligt prognosen från dagens nivå på knappt 22 till 27 år, vilket motsvarar en ökning på cirka 25 procent. et gymnasieungdomar beräknas vara cirka 3 fler år än dagens nivå på knappt 22. Under prognosperiodens första år väntas dock en nedgång till omkring 2 personer. Tabell 1 Befolkning i Västra SO % -6% -14% % -3% -13% % -9% -8% % 11% 25% % 21% 12% % -4% -15% % -5% -1% 45-w % 4% 15% Totalt % % 3% Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 5 214

15 2.11 Ålidhems SO Liksom i Västra skolområdet väntas antalet låg- och mellanstadiebarn i Ålidhems skolområde sjunka under andra halvan av prognosperioden. Men medan antalet barn i Västra väntas sjunka till under dagens nivå väntas antalet barn i Ålidhem vara fler år än idag. Även i Ålidhem väntas liksom i Västra en minskning av antalet förskolebarn. Högstadiebarnen prognostiseras öka i antal under hela prognosperioden medan gymnasieungdomarna liksom i kommunen i stort väntas bli färre de första åren för att sedan öka i slutet av perioden. År beräknas antalet gymnasieungdomar att vara i stort sett detsamma som idag. Diagram 11 Barn och ungdom i Ålidhems SO år 1-5 år 6-12 år år år År År Trots den beräknade nedgången av låg- och mellanstadieelever under senare delen av prognosperioden beräknas antalet år ha stigit med cirka 6 barn, från dagens nivå på 77 till cirka 83. Totalt är ökningen nästan lika stor som den beräknade ökningen av högstadieelever som väntas stiga från dagens 28 till omkring 35 år, vilket innebär en ökning på cirka 7 barn. Tabell 11 Befolkning i Ålidhems SO % -4% -15% % -4% -15% % -2% 8% % 5% 24% % 15% 1% % -3% -2% % -4% -11% 45-w % 8% 22% Totalt % % 1% 222 Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr

16 2.12 Holmsund/Obbola SO Holmsund/Obbola skolområde är ett område där det planeras jämförelsevis få nya bostäder, cirka 8. Samtidigt är samtliga planerade bostäder småhus, vilket gör att ett stort antal barn beräknas flytta in i de nya bostäderna, främst i förskoleåldrarna och tidiga grundskoleåldrar. Samtidigt minskar antalet förskolebarn i de bostäder som finns i dag då dagens barn åldras och börjar skolan. Totalt sett väntas antalet barn i 1 5-årsåldern att vara i stort sett oförändrat under prognosperioden. Ökningen av låg- och mellanstadiebarn beräknas liksom i kommunen i övrigt att bli störst i början av prognosperioden. Högstadiebarnen ökar relativt kraftigt under hela perioden medan ungdomar i gymnasieåldern minskar under de första åren för att åter öka fram till år. Diagram 12 Barn och ungdom i Holmsund/Obbola SO år 1-5 år 6-12 år år år År År I Tabell 12 visas att låg- och mellanstadiebarnen beräknas öka med cirka 13 personer från dagens nivå på 8 fram till år. År beräknas en betydligt mindre ökning på omkring 3 barn. Den högsta procentuella ökningen väntas ske i högstadieåldrarna. Under hela prognosperioden ökar gruppen med cirka 5 procent. Tabell 12 Befolkning i Holmsund/Obbola SO % -1% 7% % 2% 2% % 1% 2% % 23% 52% % 22% 2% % -2% -5% % -2% -1% 45-w % 1% 1% Totalt % 1% 3% Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 5 214

17 2.13 Hörnefors SO I Hörnefors skolområde beräknas antalet skolbarn i åldern 6 12 år att öka från dagens nivå på cirka 35 barn till 39 år, både tack vare inflyttning i tillkommande bostäder och genom förändrad åldersfördelning när dagens förskolebarn åldras upp i skolåldrarna. Även barn i högstadieåldrarna ökar, främst de första prognosåren, på grund av förändrad åldersfördelning. et inflyttade barn i nyproduktion i dessa åldrar är få. Utvecklingen av antal gymnasieungdomar skiljer sig ifrån den i hela kommunen genom att de inte väntas öka under den senare delen av prognosen. Diagram 13 Barn och ungdom i Hörnefors SO år 1-5 år 6-12 år år år År År Tabellen nedan visar att procentuellt sett är det högstadiebarnen som ökar mest även om ökningen i antal inte är större än en skolklass på 3 personer. Låg- och mellanstadiebarnen väntas öka med nästan 5 personer medan nedgången av ungdomar i gymnasieåldern är cirka 4. et 1 5-åringar beräknas vara i stort sett detsamma år som idag. Tabell 13 Befolkning i Hörnefors SO % % 7% % 4% 4% % 5% 13% % 3% 2% % 2% -19% % -3% -1% % % 1% 45-w % 1% 3% Totalt % 1% 3% 222 Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr

18 2.14 Sävar SO I Sävars skolområde beräknas en ökning av antalet skolbarn både i låg- och mellanstadieåldrar och av högstadiebarn. I stort sett hela ökningen av 6 12-åringar väntas ske under prognosens första fyraårsperiod, medan högstadiebarnen beräknas öka relativt kraftigt både i början och i slutet av prognosperioden. Även gymnasieungdomar beräknas öka under prognosens senare del. Barn i förskoleåldern beräknas minska något under hela prognosperioden även om minskningen väntas vara marginell och ske långsamt. Diagram 14 Barn och ungdom i Sävar SO år 1-5 år 6-12 år år år År År I antal prognostiseras låg- och mellanstadieelever öka från dagens nivå på knappt 73 till omkring 83 år. Därefter beräknas endast en blygsam ytterligare ökning på omkring 1 barn fram till år. Om tio år beräknas gruppen alltså ha stigit med 16 procent jämfört med idag. Relativt sett prognostiseras ökningen av högstadieelever vara betydligt större, omkring 5 procent fram till år. I antal motsvarar det en ökning på över 1 elever, från dagens 25 till nästan 37. För gymnasieungdomarna beräknas en ökning på cirka 3 personer, från 25 till 28, under den senare delen av prognosen. Tabell 14 Befolkning i Sävar SO % -3% -19% % -3% -3% % % 16% % 21% 48% % 12% 12% % 8% -13% % -5% -3% 45-w % 2% 4% Totalt % 1% 3% Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 5 214

19 2.15 Sammanfattning av utvecklingen i skolområdena Sammanfattningsvis kan sägas att antalet förskole- och grundskolebarn totalt beräknas öka i samtliga skolområden utom i Västra under hela prognosperioden. Störst beräknas ökningen bli i Centrala skolområdet där antalet skolbarn stiger från dagens nivå på åringar till 1 35 år, vilket innebär en ökning på nästan 5 barn motsvarande närmare 6 procent. Centrala skolområdet är ett av de områden som tillsammans med Tomtebo har den högsta planerade befolkningstillväxten i nyproducerade bostäder, vilket är en bidragande anledning till den stora ökningen i området. I Västra skolområdet prognostiseras antalet skolbarn vara i stort sett oförändrat under de första fyra åren för att därefter minska fram till år. Totalt sett beräknas en minskning på omkring 7 barn från dagens nivå på Även om antalet skolbarn totalt sett beräknas öka väntas en minskning av förskolebarn i flera av skolområdena. Den största minskningen väntas i Ålidhem där antalet prognostiseras minska med drygt 1 barn, från 74 till 63. Stora ökningar av antalet barn i förskoleåldern kan väntas i Centrala skolområdet och i Grubbe skolområde. I dessa områden beräknas antalet barn öka med 14 respektive 13 fram till år. Fram till år prognostiseras en ökning av låg- och mellanstadiebarn i samtliga skolområden. Störst blir ökningen i Tomtebo där antalet 6 12-åringar beräknas öka med 15 barn fram till år. Snabbast fram till år växer Grubbe som i slutet av prognosperioden har cirka 25 barn fler än idag boende i området. Svagast är utvecklingen för den här åldersgruppen i Västra skolområdet där antalet barn minskar med cirka 5 enligt prognosen, även om det är viktigt att påpeka att minskningen inte sker förrän under prognosens senare del. År kommer antalet högstadiebarn enligt prognosen att ha ökat i samtliga skolområden även om ökningen inte sker förrän i slutet av perioden i Ersboda och Grubbe. Störst blir ökningen i Tomtebo och Centrala skolområdena, i vilka antalet åringar beräknas öka med närmare 6 procent fram till år och mer än fördubblas fram till år. Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr

20 Umeå kommun, Övergripande Planering Besöksadress Stadshuset, Skolgatan 31 A Postadress SE Umeå Telefon +46 () E-post umea.kommun@umea.se