Befolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2027

Transkript

1 Befolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2027 STADSKONTORET MAJ 2018

2 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Kontakt Webbplats Andreas Zeidlitz

3 SAMMANFATTNING Befolkningsprognosen för Jönköpings kommun innebär att folkmängden under prognosperioden ökar med personer från år 2017 till år Befolkningsförändringarna i årets prognos är lägre än i jämförelse med föregående års prognos. I en utblick tio år framåt antas folkmängden i kommunen uppgå till invånare. Prognosen för perioden innebär följande: Folkmängden ökar med personer från till Antalet barn i åldern 0 5 år ökar med 490. Antalet barn i grundskoleåldern, 6 15 år, ökar med Åldersgruppen år, det vill säga ungdomar i gymnasieåldern, ökar i antal med 560. Invånarantalet i förvärvsarbetande åldrar, år, ökar med Antalet yngre pensionärer, år, ökar med 700. De äldre pensionärerna, 80 år och äldre, ökar i antal med 410. Prognosen bygger på den faktiska folkmängden , antaganden om fruktsamhet och dödsrisker samt det av kommunfullmäktige ( ) beslutade antagandet för flyttnettot (inflyttning minus utflyttning). 3

4 4

5 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 3 KOMMUNPROGNOS 7 DELOMRÅDESPROGNOS 11 FÖRUTSÄTTNINGAR 14 Sid 5

6 6

7 KOMMUNPROGNOS Folkmängden i Jönköpings kommun beräknas öka med personer till År 2017 var invånarantalet och beräknas för år 2021 uppgå till (samtliga uppgifter avser den 31 december respektive år). I en utblick mot år 2027 förväntas folkmängden uppgå till Ökningen för de närmaste tio åren beror både på att det förväntas födas fler än det dör och att inflyttningen till kommunen antas vara högre än utflyttningen från kommunen. Diagram A Faktisk folkmängd , prognos och utblick mot 2027 Antal Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen åren för olika åldersgrupper. Utvecklingen visas även i diagram under respektive rubrik för prognosåren och med en utblick för åren Tabell 1 Faktisk folkmängd 2017 och prognos År Folkmängd efter åldersklasser Summa Anmärkning: Avrundade siffror för prognosåren. 7

8 Yngre åldrar Åldersklasserna 0 5, 6 15 och år Under de närmaste fyra åren beräknas antalet barn i åldersgruppen 0 5 år att öka med cirka 490, från barn år 2017 till barn år I utblicken mot 2027 förväntas antalet 0 5-åringar öka ytterligare till Ökningen under perioden beror på att antalet kvinnor i barnafödande åldrar ökar, vilket får till följd att fler barn föds. Vid senaste årsskiftet var antalet barn i grundskoleåldern (6 15 år) Till år 2021 beräknas antalet öka och då uppgå till År 2027 förväntas antalet barn i grundskoleåldern vara cirka Åldersgruppen år, det vill säga befolkningen i gymnasieåldern, beräknas öka under prognosperioden med cirka 560 ungdomar, från till I utblicken mot 2027 förväntas antalet ungdomar i åldern år att öka i en högre takt och beräknas i slutet av perioden att vara Diagram B Faktisk utveckling, prognos och utblick för åldrarna 0 5, 6 15 och år Antal 8

9 Förvärvsarbetande Åldersklassen år Antalet personer i förvärvsarbetande åldrar (19 64 år) beräknas öka från år 2017 till år 2021, en ökning med I utblicken mot 2027 antas gruppen öka med ytterligare personer. Andelen i förvärvsarbetande åldrar uppgick år 2017 till 58,8 procent av den totala folkmängden. Andelen förväntas minska under prognosperioden och uppgå till 58,1 procent år I utblicken mot 2027 antas andelen minska ytterligare till 57,9 procent. Åldersgruppens andel i förhållande till den totala folkmängden minskar alltså trots att åldersgruppen ökar i antal. Detta beror på att ökningen av antalet personer i övriga åldrar är större än ökningen av antalet personer i förvärvsarbetande åldrar. Antalet personer i icke-förvärvsarbetande åldrar, det vill säga yngre än 19 år och äldre än 64 år, antas öka med till år 2021 och därefter med ytterligare till år Tillsammans utgör dessa åldersgrupper 41,2 procent av befolkningen 2017 och 41,9 procent år Till 2027 förväntas andelen att öka till 42,1 procent. Ökningen av antalet personer i icke-förvärvsarbetande åldrar beror på såväl fler barn som fler äldre. Att andelen personer i förvärvsarbetande åldrar minskar innebär att försörjningskvoten ökar något. Med försörjningskvot avses befolkningen i åldersgrupperna 0 18 och 65+ år i förhållande till befolkningen i förvärvsarbetande åldrar (19 64 år). Det blir alltså fler att försörja för varje förvärvsarbetande. I dag är det 70 personer i icke-förvärvsarbetande åldrar per 100 personer i förvärvsarbetande åldrar, år 2027 förväntas det vara 73 personer i icke-förvärvsarbetande åldrar per 100 personer i förvärvsarbetande åldrar. Diagram C Antal Faktisk utveckling, prognos och utblick för befolkning i förvärvsarbetande och icke-förvärvsarbetande åldrar 9

10 Äldre åldrar Åldersklasserna och 80+ år Åldersgruppen år, de yngre pensionärerna, minskade under hela 1990-talet och i inledningen av 2000-talet. Sedan 2003 har dock antalet ökat och förväntas fortsätta öka under de närmaste åren. I prognosen beräknas antalet yngre pensionärer öka med cirka 700 personer, från år 2017 till cirka år I utblicken till år 2027 förväntas dock gruppen år att minska något och då uppgå till personer. De äldre pensionärerna ökade kraftigt under 1990-talet och i början av 2000-talet. Under de senaste åren har antalet inte ökat i samma takt. År 1990 fanns personer i kommunen som var 80 år och äldre och i slutet av 2017 var antalet 7 262, vilket nästan är en fördubbling. Antalet personer som är 80 år och äldre kommer att öka de närmaste åren. Fram till 2021 förväntas åldersgruppen att öka med cirka 410 personer, vilket innebär att det då finns cirka personer i kommunen som är 80 år och äldre. I utblicken mot 2025 förväntas gruppen 80 år och äldre att öka till personer, varav den stora ökningen sker bland åringarna. Det innebär att antalet som är 80 år och äldre kommer att öka med 35 procent till 2027 jämfört med i dag. Diagram D Antal Faktisk utveckling, prognos och utblick för åldrarna och 80 år eller äldre 10

11 DELOMRÅDESPROGNOS Befolkningsutvecklingen i olika delområden påverkas av det befintliga fastighetsbeståndets karaktär och av nyproduktionen av bostäder. I områden med nybyggnation görs antaganden om inflyttarnas antal och åldersfördelning beroende på bostädernas karaktär. Delområdesprognosen har som utgångspunkt den nybyggnation som redovisas i kommunens bostadsförsörjningsprogram. Osäkerhet inom byggbranschen medför dock svårigheter att förutse vilka projekt som verkligen påbörjas och i vilken takt utbyggnaden kommer att ske. Delområdesprognosen ska därför tolkas med stor försiktighet. Under 2017 påbörjades byggandet av 922 bostäder i Jönköpings kommun. Därutöver påbörjades även byggnationen av 12 bostäder med tillfälligt bygglov som även blev färdigställda under året. Av de påbörjade permanenta bostäderna var 70 procent bostadsrätter, 19 procent äganderätter och 11 procent hyresrätter. Antalet inflyttningsfärdiga bostäder under året uppgick till 808. Av dessa var 45 procent bostadsrätter, 41 procent hyresrätter och 14 procent äganderätter. Den 1 januari 2018 pågick byggandet av bostäder, 57 procent bostadsrätter, 33 procent hyresrätter och resterande 10 procent äganderätter. En majoritet av bostäderna som var i produktion vid årsskiftet förväntas bli färdigställda under I det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet görs en bedömning att byggandet av cirka bostäder per år möjligtvis kan påbörjas under perioden I ett historiskt perspektiv har det dock varit vanligt att många bostadsprojekt inte kommer igång enligt planerna. Befolkningsutvecklingen för stadsdelar, andra tätorter och landsbygdsområden (statistikområden på tresiffernivå) för åren redovisas på följande sidor. Inom några områden ökar folkmängden kraftigt beroende på en stor förväntad nyproduktion av bostäder. Det handlar framför allt om den nya stadsdelen Munksjöstaden där det beräknas bo personer år Områden utanför stadskärnan som förväntas öka mycket under prognosperioden gör det främst beroende på en stor planerad nybyggnation av både småhus och flerbostadshus. Exempel på sådana områden är Samset-Åsen (+960 personer), Ekhagen (+570), Kortebo (+560) och Egna Hem-Fagerslätt (+400). Stadskontorets utredningsenhet kan hjälpa till med befolkningsprognoser på andra geografiska nivåer, till exempel församlingar, skolupptagningsområden samt äldreomsorgsområden. Kontaktuppgifter finns i inledningen av rapporten. 11

12 Tabell 2 Faktisk folkmängd den 31 december 2017 och prognos för Område Folkmängd Beräknad folkmängd Centrum Öster Liljeholmen A6-Ryhov Rosenlund Ekhagen Österängen Vättersnäs Kålgården Huskvarna Centrum Norrängen Brunstorp Gråbo-Tormenås Huskvarna Söder Öxnehaga Bråneryd Egna Hem-Fagerslätt Jutaholm Stensholm-Jöransberg Hakarps landsbygd Centrum Väster Jönköping Söder Bäckalyckan Torpa Mariebo Gräshagen Tokarp Munksjöstaden Bymarken Dalvik Skänkeberg Järstorp Kortebo Samset-Åsen Attarp-Backamo Nyarp-Torp Trånghalla Bankeryds landsbygd Fridhem Ljungarum kyrkby Haga fortsättning nästa sida 12

13 Tabell 2 Faktisk folkmängd den 31 december 2017 och prognos för , fortsättning Område Folkmängd Beräknad folkmängd Gamla Råslätt Kättilstorp Råslätt Grästorp Lockebo Hovslätt Norr Hovslätt Söder Barnarp-Odensjö Barnarps landsbygd Norrahammar Norr Norrahammar Söder Flahult Norrahammars landsbygd Taberg Månsarp Månsarps landsbygd Bottnaryd Bottnaryds landsbygd Mulseryd Angerdshestra Norra Unnaryd Tenhult Tenhults landsbygd Ödestugu Lekeryd Lekeryds landsbygd Svarttorp Järsnäs Kaxholmen Skärstad Gränna Gränna landsbygd Visingsö Ölmstad Restförda samt övriga områden Summa

14 FÖRUTSÄTTNINGAR Prognosen tas fram med hjälp av antaganden om inflyttningens och utflyttningens storlek, fruktsamhetstal 1 och dödsrisker. Flyttnettot, det vill säga inflyttning minus utflyttning, antas vara positivt under såväl prognosperioden som i utblicken mot I prognosen uppgår överskottet till i medeltal personer per år för prognosåren Under åren förväntas ett något högre flyttnetto på i genomsnitt personer per år. Både in- och utflyttningen har trendmässigt ökat sedan början av 1980-talet. Majoriteten av de som flyttar till och från Jönköping är i åldern år. Av det totala antalet inflyttare under 2017 var 54 procent i denna åldersgrupp. Av inflyttarna 2017 var det 25 procent som var återflyttare, dvs. att de tidigare någon gång har bott i Jönköpings kommun. Av utflyttarna 2017 var det 76 procent som tidigare hade flyttat till kommunen och nu valde att flytta vidare. Jönköping har under många år haft ett positivt flyttnetto mot länets kommuner. Under 2017 uppgick det till När det gäller länet var flyttnettot positivt för Jönköpings del mot samtliga kommuner utom Habo, Mullsjö och Vaggeryd. Flyttnettot mot kommuner i övriga län i Sverige var positivt (+298 personer) under 2017, vilket är högre än under 2016 och den näst högsta noteringen under de senaste tio åren. Nettoinvandringen under 2017 uppgick till , vilket är 93 personer fler än Födelsenettot beräknas med hjälp av riksgemensamma fruktsamhetstal (antal födda barn per kvinna) och dödsrisker för olika åldrar som är utarbetade av Statistiska centralbyrån (SCB). Dessa korrigeras sedan efter Jönköpings lokala förhållanden. Födelsenettot förväntas för i genomsnitt vara 540 personer per år. I utblicken är nettot något högre på i genomsnitt 570 personer. Under 2017 föddes i genomsnitt i Jönköping 1,75 barn per kvinna, vilket är en minskning från I riket föddes i genomsnitt 1,78 barn per kvinna 2017, även det en minskning från året innan. Den summerade fruktsamheten var alltså lägre i Jönköping än i riket under 2017, vilket inte hänt sedan Medellivslängden i Jönköpings kommun är 84,6 år för kvinnor och 80,9 år för män. Det är något högre än i riket som helhet både för kvinnorna och för männen. Medellivslängden har ökat under lång tid både i Jönköping och i riket, exempelvis var medlivslängden både för kvinnor och för män i genomsnitt två år kortare för tio år sedan. På nästa sida finns en tabell över befolkningsförändringarna i Jönköpings kommun från kommunsammanslagningen 1971 till och med Det summerade fruktsamhetstalet är ett mått för att mäta benägenheten att föda barn ett visst år eller en viss period. Summerad fruktsamhet är ett mått som anger det antal barn en fiktiv kvinna skulle få under hela sin reproduktiva period om benägenheten i olika åldrar att få barn förblev densamma som under det år för vilket beräkningen görs. (Källa: SCB) 14

15 Tabell 3 Folkmängdsförändringar År Folkmängd Folkökning Inflyttning Utflyttning Flyttnetto Födda Döda Födelsenetto Just Källa: SCB 15

16