Befolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2026

Transkript

1 Befolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2026 STADSKONTORET AUGUSTI 2017

2 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Kontakt Webbplats Andreas Zeidlitz

3 Sammanfattning Årets befolkningsprognos för Jönköpings kommun innebär att folkmängden under prognosperioden ökar med personer från år 2016 till år Befolkningsförändringarna under de närmaste åren är något högre än i jämförelse med föregående års prognos. I en utblick tio år framåt antas folkmängden i kommunen uppgå till invånare. Prognosen för perioden innebär följande: Folkmängden ökar med personer från till Antalet barn i åldern 0 5 år ökar med 620. Antalet barn i grundskoleåldern, 6 15 år, ökar med Åldersgruppen år, det vill säga ungdomar i gymnasieåldern, ökar i antal med 520. Invånarantalet i förvärvsarbetande åldrar, år, ökar med Antalet yngre pensionärer, år, ökar med 870. De äldre pensionärerna, 80 år och äldre, ökar i antal med 460. Prognosen bygger på den faktiska folkmängden , antaganden om fruktsamhet och dödsrisker samt det av kommunfullmäktige ( ) beslutade antagandet för flyttnettot (inflyttning minus utflyttning). 3

4 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Kommunprognos 7 Yngre åldrar 8 Förvärvsarbetande 9 Äldre åldrar 10 Delområdesprognos 11 Förutsättningar 14 Sid 5

6 6

7 Kommunprognos Folkmängden i Jönköpings kommun beräknas öka med personer till År 2016 var invånarantalet och beräknas för år 2020 uppgå till (samtliga uppgifter avser den 31 december respektive år). I en utblick mot år 2026 förväntas folkmängden uppgå till Ökningen för de närmaste tio åren beror både på att det förväntas födas fler än det dör och att inflyttningen till kommunen antas vara högre än utflyttningen från kommunen. Diagram A Faktisk folkmängd , prognos och utblick mot 2026 Antal Faktisk folkmängd Prognos Utblick Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen åren för olika åldersgrupper. Utvecklingen visas även i diagram under respektive rubrik för prognosåren och med en utblick för åren Tabell 1 Faktisk folkmängd efter ålderklasser 2016 samt prognos för År Folkmängd efter åldersklasser Summa Anmärkning: Avrundade siffror för prognosåren. 7

8 Yngre åldrar Åldersklasserna 0 5, 6 15 och år Under de närmaste fyra åren beräknas antalet barn i åldersgruppen 0 5 år att öka med cirka 620, från barn år 2016 till barn år I utblicken mot 2026 förväntas antalet 0 5-åringar öka ytterligare till Ökningen under perioden beror på att antalet kvinnor i barnafödande åldrar ökar, vilket får till följd att fler barn föds. Vid senaste årsskiftet var antalet barn i grundskoleåldern (6 15 år) Till år 2020 beräknas antalet öka och då uppgå till År 2026 förväntas antalet barn i grundskoleåldern vara cirka Åldersgruppen år, det vill säga befolkningen i gymnasieåldern, beräknas öka under prognosperioden med cirka 520 ungdomar, från till I utblicken mot 2026 förväntas antalet ungdomar i åldern år att öka i en högre takt och beräknas i slutet av perioden att vara Diagram B Faktisk utveckling, prognos och utblick för åldrarna 0 5, 6 15 och år Antal Faktisk folkmängd Prognos Utblick år år år

9 Förvärvsarbetande Åldersklassen år Antalet personer i förvärvsarbetande åldrar (19 64 år) beräknas öka från år 2016 till år 2020, en ökning med I utblicken mot 2026 antas gruppen öka med ytterligare personer. Andelen i förvärvsarbetande åldrar uppgick år 2016 till 58,8 procent av den totala folkmängden. Andelen förväntas minska under prognosperioden och uppgå till 58,1 procent år I utblicken mot 2026 antas andelen minska ytterligare till 57,7 procent. Åldersgruppens andel i förhållande till den totala folkmängden minskar alltså trots att åldersgruppen ökar i antal. Detta beror på att ökningen av antalet personer i övriga åldrar är större än ökningen av antalet personer i förvärvsarbetande åldrar. Antalet personer i icke-förvärvsarbetande åldrar, det vill säga yngre än 19 år och äldre än 64 år, antas öka med till år 2020 och därefter med ytterligare till år Tillsammans utgör dessa åldersgrupper 41,2 procent av befolkningen 2016 och 41,9 procent år Till 2026 förväntas andelen att öka till 42,3 procent. Ökningen av antalet personer i icke-förvärvsarbetande åldrar beror på såväl fler barn som fler äldre. Att andelen personer i förvärvsarbetande åldrar minskar innebär att försörjningskvoten ökar något. Med försörjningskvot avses befolkningen i åldersgrupperna 0 18 och 65+ år i förhållande till befolkningen i förvärvsarbetande åldrar (19 64 år). Det blir alltså fler att försörja för varje förvärvsarbetande. I dag är det 70 personer i icke-förvärvsarbetande åldrar per 100 personer i förvärvsarbetande åldrar, år 2026 förväntas det vara 73 personer i icke-förvärvsarbetande åldrar per 100 personer i förvärvsarbetande åldrar. Diagram C Faktisk utveckling, prognos och utblick för befolkning i förvärvsarbetande och icke-förvärvsarbetande åldrar Antal ,8 % (1990) Faktisk folkmängd år 58,8 % (2016) 41,2 % (2016) Prognos ,9 % (2020) 41,9 % (2020) Utblick ,7 % (2026) 42,3 % (2026) ,2 % (1990) 0-18 år, 65+ år

10 Äldre åldrar Åldersklasserna och 80+ år Åldersgruppen år, de yngre pensionärerna, minskade under hela 1990-talet och i inledningen av 2000-talet. Sedan 2003 har dock antalet ökat och förväntas fortsätta öka under de närmaste åren. I prognosen beräknas antalet yngre pensionärer öka med cirka 870 personer, från år 2016 till cirka år I utblicken till år 2026 förväntas dock gruppen år att minska marginellt och då uppgå till personer. De äldre pensionärerna ökade kraftigt under 1990-talet och i början av 2000-talet. Under de senaste åren har antalet inte ökat i samma takt. År 1990 fanns personer i kommunen som var 80 år och äldre och i slutet av 2016 var antalet 7 200, vilket är en ökning med 48 procent. Antalet personer som är 80 år och äldre kommer att öka de närmaste åren. Fram till 2020 förväntas åldersgruppen att öka med cirka 460 personer, vilket innebär att det då finns cirka personer i kommunen som är 80 år och äldre. I utblicken mot 2025 förväntas gruppen 80 år och äldre att öka till personer, varav den stora ökningen sker bland åringarna. Det innebär att antalet som är 80 år och äldre kommer att öka med 34 procent till 2026 jämfört med i dag. Diagram D Faktisk utveckling, prognos och utblick för åldrarna och 80 år eller äldre Antal Faktisk folkmängd Prognos Utblick år år

11 Delområdesprognos Befolkningsutvecklingen i olika delområden påverkas av det befintliga fastighetsbeståndets karaktär och av nyproduktionen av bostäder. I områden med nybyggnation görs antaganden om inflyttarnas antal och åldersfördelning beroende på bostädernas karaktär. Delområdesprognosen har som utgångspunkt den nybyggnation som redovisas i kommunens bostadsförsörjningsprogram. Osäkerhet inom byggbranschen medför dock svårigheter att förutse vilka projekt som verkligen påbörjas och i vilken takt utbyggnaden kommer att ske. Delområdesprognosen ska därför tolkas med stor försiktighet. Under 2016 påbörjades byggandet av 756 bostäder i Jönköpings kommun. Dessutom påbörjades byggnationen av 212 bostäder med tillfälligt bygglov, varav de flesta var studentlägenheter som blev färdigställda under året. Av de påbörjade permanenta bostäderna var 50 procent hyresrätter, 39 procent bostadsrätter och 11 procent äganderätter. Antalet inflyttningsfärdiga bostäder under året uppgick till 572. Av dessa var hälften bostadsrätter, en tredjedel hyresrätter och resterande äganderätter. Antalet inflyttningsfärdiga bostäder med tillfälligt bygglov uppgick till 182. Den 1 januari 2017 pågick byggandet av bostäder 54 procent hyresrätter, 41 procent bostadsrätter och resterande fem procent äganderätter. Därutöver pågår byggnation av 30 bostäder med tillfälligt bygglov. En majoritet av bostäderna som var i produktion vid årsskiftet förväntas bli färdigställda under Det är svårt att bedöma antalet påbörjade bostäder under prognosperioden med anledning av den osäkerhet som råder kring många bostadsprojekt. I det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet görs en bedömning att byggandet av cirka bostäder per år möjligtvis kan påbörjas under perioden I ett historiskt perspektiv har det dock varit vanligt att många bostadsprojekt inte kommer igång enligt planerna. Befolkningsutvecklingen för stadsdelar, andra tätorter och landsbygdsområden (statistikområden på tresiffernivå) för åren redovisas på följande sidor. Inom några områden ökar folkmängden kraftigt beroende på en stor förväntad nyproduktion av bostäder. Det handlar framför allt om den nya stadsdelen Munksjöstaden där det beräknas bo personer år Ett annat område i centrala Jönköping som förväntas öka mycket beroende på omfattande nybyggnation av flerbostadshus är Kålgården som förväntas öka med 390 personer. Områden utanför stadskärnan som förväntas öka mycket under prognosperioden gör det främst beroende på en stor planerad nybyggnation av både småhus och flerbostadshus. Exempel på sådana områden är Samset (+930 personer), Ekhagen (+810), Kortebo (+680), Hovslätt söder (+390) och Egna Hem (+380). Stadskontorets utredningsenhet kan hjälpa till med befolkningsprognoser på andra geografiska nivåer, till exempel församlingar, skolupptagningsområden samt äldreomsorgsområden. Kontaktuppgifter finns i inledningen av rapporten. 11

12 Tabell 2 Faktisk folkmängd den 31 december 2016 och prognos för Område Folkmängd Beräknad folkmängd Centrum Öster Liljeholmen Rosenlund Ekhagen Österängen Vättersnäs Kålgården Huskvarna Centrum Norrängen Brunstorp Gråbo-Tormenås Huskvarna Söder Öxnehaga Bråneryd Egna Hem Jutaholm Stensholm-Jöransberg Hakarps landsbygd Centrum Väster Jönköping Söder Bäckalyckan Torpa Mariebo Gräshagen Tokarp Munksjöstaden Bymarken Dalvik Skänkeberg Järstorp Kortebo Samset Attarp-Backamo Nyarp-Torp Trånghalla Bankeryds landsbygd Ljungarum kyrkby Haga Gamla Råslätt Kettilstorp fortsättning nästa sida 12

13 Tabell 2 Faktisk folkmängd den 31 december 2016 och prognos för , fortsättning Område Folkmängd Beräknad folkmängd Råslätt Grästorp Lockebo Hovslätt Norr Hovslätt Söder Barnarp-Odensjö Barnarps landsbygd Norrahammar Norr Norrahammar Söder Flahult Norrahammars landsbygd Taberg Månsarp Månsarps landsbygd Bottnaryd Bottnaryds landsbygd Mulseryd Angerdshestra Norra Unnaryd Tenhult Tenhults landsbygd Ödestugu Lekeryd Lekeryds landsbygd Svarttorp Järsnäs Kaxholmen Skärstad Gränna Gränna landsbygd Visingsö Ölmstad Restförda samt övriga områden Summa

14 Förutsättningar Prognosen tas fram med hjälp av antaganden om inflyttningens och utflyttningens storlek, fruktsamhetstal 1 och dödsrisker. Flyttnettot, det vill säga inflyttning minus utflyttning, antas vara positivt under såväl prognosperioden som i utblicken mot I prognosen uppgår överskottet till i medeltal personer per år för prognosåren Under åren förväntas ett något lägre flyttnetto på i genomsnitt personer per år. Både in- och utflyttningen har trendmässigt ökat sedan början av 1980-talet. Inflyttningen till kommunen uppgick under 2016 till personer, vilket är 448 personer fler jämfört med Under 2016 flyttade personer från kommunen, vilket är 214 personer färre jämfört med föregående år. Majoriteten av de som flyttar till och från Jönköping är i åldern år. Av det totala antalet inflyttare under 2016 var 55 procent i denna åldersgrupp. Motsvarande mönster går även att se när det gäller utflyttningen. Jönköping har under många år haft ett positivt flyttnetto mot länets kommuner. Under 2016 uppgick det till +167, vilket är högre än föregående år men sett i ett längre perspektiv en ganska normal nivå. När det gäller kommuner i länet var flyttnettot positivt för Jönköpings del mot samtliga kommuner utom Habo (-158 personer), Aneby (-13 personer) och Mullsjö (-2 personer). Flyttnettot mot kommuner i övriga län i Sverige var positivt (+6 personer) under 2016, vilket är marginellt lägre än under Flyttningar mot övriga delar av Sverige brukar variera mellan åren och till exempel 2013 och 2014 var det negativa flyttnetton på över 200 personer både åren. Nettoinvandringen under 2016 uppgick till , vilket är 537 personer fler än Födelsenettot beräknas med hjälp av riksgemensamma fruktsamhetstal (antal födda barn per kvinna) och dödsrisker för olika åldrar som är utarbetade av Statistiska centralbyrån (SCB). Dessa korrigeras sedan efter Jönköpings lokala förhållanden. Under 2016 föddes i genomsnitt i Jönköping 1,91 barn per kvinna, vilket är en marginell ökning från I riket föddes i genomsnitt 1,85 barn per kvinna Medelåldern för förstföderskor i Jönköpings kommun är närmare 29 år, vilket är marginellt lägre än i riket som helhet. Medellivslängden i Jönköpings kommun är 84,4 år för kvinnor och 80,6 år för män. Det är något högre än i riket som helhet både för kvinnorna och för männen. Medellivslängden har ökat under lång tid både i Jönköping och i riket. På nästa sida finns en komplett tabell över befolkningsförändringarna i Jönköpings kommun från kommunsammanslagningen 1971 till och med Det summerade fruktsamhetstalet är ett mått för att mäta benägenheten att föda barn ett visst år eller en viss period. Summerad fruktsamhet är ett mått som anger det antal barn en fiktiv kvinna skulle få under hela sin reproduktiva period om benägenheten i olika åldrar att få barn förblev densamma som under det år för vilket beräkningen görs. (Källa: SCB) 14

15 Tabell 3 Folkmängdsförändringar År Folkmängd Folkökning Inflyttning Utflyttning Flyttnetto Födda Döda Födelsenetto Just Källa: SCB 15

16 STADSKONTORET Utredningsenheten