RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN STOCKHOLM (18)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18)"

Transkript

1 BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN STOCKHOLM 1 (18) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm Telefon +46 (0) S we c o S tra te g y AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen C h r i s ti an S kar ma n Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 2 Utveckling under året Resultat Totalprognosen 6 4 Metod Totalprognosen Så görs prognosen Flyttning Födda Döda Nybyggnadsprognosen Delområdesprognosen Så görs delområdesprognosen 15 5 Osäkerhet i prognoser Slumpfel: Fel i antaganden: Fel på grund av planavvikelser: Modellfel: 18 2 (18)

3 1 Inledning Sweco Strategy har på uppdrag av Nynäshamns kommun tagit fram en befolkningsprognos för kommunen med delområden. Prognosen gäller för perioden och utgår ifrån befolkningen uppdelad på kön och ålder i ettårsklasser vid senaste årsskiftet. Vidare bygger prognosen på antaganden om hur befolkningen flyttar, föder barn och dör baserat på de senaste årens utveckling för kommunen. Ett viktigt antagande för prognosen är också antagandet om färdigställda bostäder under perioden. Även detta antagande har tagits fram av Sweco Strategy. Rapporten redovisar kommunens befolkningssammansättning idag och utveckling det senaste året, prognosresultat för hela kommunen samt vilka antaganden som gjorts vad gäller flyttning, barnafödsel, död samt bostadsbyggande. 3 (18)

4 2 Utveckling under året 2013 Under år 2013 ökade Nynäshamns kommun befolkning med 224 personer, vilket motsvarar 0,8 procent. Sista december 2013 hade kommunen invånare. Under året föddes 285 barn och 272 personer dog, vilket ger ett födelseöverskott på 13 personer. Antalet personer som flyttade in var och antalet som flyttade ut var och flyttnettot var därmed 210 personer. I Diagram 1 visas Nynäshamns kommuns årliga flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) respektive födelsenetto (födda minus döda) under perioden I diagrammet visas bland annat att kommunens födelsenetto sedan slutet av 1990-talet sjunkit och legat omkring 0 och sedan dess som högst varit 60 fler födda än avlidna under året. Diagram 1 Födelse- och flyttnetto i Nynäshamn kommun perioden Flyttnetto Födelsenetto År I Fel! Hittar inte referenskälla. visas befolkningen per åldersklass i Nynäshamns ommmun den 31 decmber år 2012 och De åldersgrupper som ökade mest relativt sett under 2013 var nyfödda och yngre pensionärer medan gymnasieungdomar minskade. Ökningen av nyfödda berodde främst på att det föddes förhållandevis få barn 2012 och att det nu skett en åtgergång till den nivån som rådde åren För de yngre perosnärer är de stora barnkullarna från 1940-talet som får åldersgruppen år att öka. 4 (18)

5 Tabell 1 Befolkningsförändring i Nynäshamn under år 2013 Åldersgrupp Förändring % w Totalt I Diagram 2 presenteras befolkningsstrukturen år 2011 och 2012 och i figuren syns tydligt hur invånarnas åldrande påverkar åldersstrukturen. Diagram 2 Befolkningens åldersstruktur i Nynäshamns kommun 31 december år 2012 och 2013, antal personer År 2012 År Ålder 5 (18)

6 3 Resultat 3.1 Totalprognosen I slutet av år 2013 hade Nynäshamns kommun invånare och under prognosperioden väntas befolkningen öka för varje år. Under hela perioden väntas befolkningen öka med omkring personer och år 202 prognostiseras befolkningen vara drygt personer. Prognosens genomsnittliga årliga ökning på 578 personer kan jämföras med de senaste tio årens genomsnittliga ökning på cirka 220 personer. Den relativt stora prognostiserade befolkningsökningen hänger direkt samman med det stora antalet nya bostäder som planeras i kommunen. I slutet av perioden väntas befolkningen öka snabbare än i början, vilket beror på att det framförallt är i slutet av perioden som det stora antalet bostäder planeras färdigställas. I Diagram 3 visas befolkningsutvecklingen sedan 2000-talet samt utvecklingen enligt prognosen i befintlig bebyggelse och i tillkommande. Diagram Befolkning i Nynäshamns kommun perioden samt enligt prognos Nybyggnation Befintlig bebyggelse Befolkningen väntas öka i stort sett i alla åldrar under prognosperioden fram till slutet av perioden. Antalet unga vuxna år väntas dock sjunka något i början av perioden för att sedan öka igen och år 2023 väntas åldersgruppen åter vara lika stor som idag. Anledningen till det sjunkande antalet gymnasister är den minskande fruktsamheten under senare delen av 90-talet då ungdomarna i den åldersgruppen föddes. Det är i den åldern det är vanligt att flytta hemifrån, oftast till sin första egna lägenhet. Bland de nya planerade bostäderna är merparten småhus, vilket snarare attraherar lite äldre personer i familjebildande åldrar. 6 (18)

7 Diagram 4 Befolkning efter ålderklass år 2013 samt prognos 2018 och 2023 (befintliga+nyproducerade bostäder ) År 2013 År 2018 År w I tabellen nedan redovisas prognosen för varje åldersgrupp för varje prognåsår. Tabell 2 Folkmängd 31 december respektive år. Faktisk folkmängd 2013 och prognos för Åldersgrupp w Summa (18)

8 Tabell 3 Folkmängd 31 december i bostäder som anta produceras under prognosperioden Åldersgrupp w Summa Metod 8 (18) Prognosen genomförs i huvudsak i tre steg där det första steget består av framtagande av en totalprognos på ålder och kön för hela kommunen. Därefter görs en särskild prognos för befolkning i de nya bostäder som antas färdigställas under prognosperioden. Sist beräknas prognosen på små områden (NYKO6) för befolkningen i idag befintliga bostäder. Befolkningen i nybyggnadsprognosen läggs därefter ihop med delområdesprognosen och hela prognosen summeras slutligen upp till större delområden. 4.1 Totalprognosen I det första steget beräknas en totalprognos för hela kommunen. Prognosen beräknas per kön och åldrar på ettårsklasser Så görs prognosen Totalprognosen utgår ifrån befolkningen vid det senaste årsskiftet, det vill säga 31 december 2013 i årets prognos. I princip är det sedan fyra faktorer som påverkar hur befolkningen förändras under prognosperioden. Personer kan flytta in till eller ut ur kommunen, barn föds och några invånare dör. Dessa händelser inträffar i prognosen enligt antaganden som baseras på historiska mönster och bedömningar om framtiden. Dessutom åldras alla i befolkningen för varje år som går, vilket kan tyckas vara en självklarhet men ändå är värt att påpeka som en påminnelse om att detta påverkar befolkningsstrukturen på sikt Flyttning Flyttantaganden består av två delar. Dels behöver man bestämma nivåer för inrespektive utflyttning, dels behöver åldersstrukturer för flyttningen tas fram. Utflyttningen ur kommunen bestäms av så kallade utflyttningsrisker. Det är den beräknade sannolikheten att flytta ut ur kommunen givet vilket kön och ålder man har. De risker som använts i prognosen redovisas i Diagram 5 nedan och baseras på hur det har

9 sett ut för kommunen de senaste åren. Riskerna appliceras på befolkningen vid det senaste årsskiftet för varje prognosår för att beräkna hur många som lämnar kommunen under det kommande året. Summan av dessa personer är det totala antalet utflyttare. Diagram Utflyttningsrisker för Nynäshamns kommun per kön och ålder Kvinnor Män Ålder I början av 2000-talet ökade antalet utflyttare från kommunen och därefter har antalet legat kring personer. Under prognosperioden beräknas antalet utflyttare återigen öka. Den förväntade ökningen hänger samman med en prognostiserat större befolkning, vilket också ökar befolkningens omsättning i antal. Diagram Totalt antal utflyttare från Nynäshamns kommun åren samt prognos Prognos (18)

10 Den totala folkmängden i kommunen har i prognosen bestämts dels av hur många bostäder som beräknas färdigställas under prognosperioden och antaganden om hur många personer som förväntas flytta in i dessa och dels av boendetäthetens utveckling i befintligt bostadsbestånd. Boendetätheten i det befintliga bostadsbeståndet beräknas vara densamma som idag under hela prognosperioden. Det innebär att personer som flyttar ut eller avslider ersätts av inflyttare och födda så att totala antalet personer inte ändras i det befintliga bostadsbeståndet men åldersstrukturen förändras utifrån hur befolkningen åldras och flyttar. I Nynäshamns kommun planeras ett stort antal bostäder under de kommande åren relativt det antal som finns i kommunen idag. Detta förväntas generera en befolkningstillväxt. I varje nybyggd bostad antas 3,6 personer flytta in i småhus, 2,1 personer per lägenhet i flerbostadshus. Byggandet redovisas i efterföljande avsnitt om nybyggnadsprognosen. Förutom att inflyttarna bestäms av boendetäthetens utveckling och nybyggnation antas personer också flytta in istället för de invånare som lämnar kommunen. Antalet inflyttare varierar med bostadsbyggandet och som framgår Diagram 7, är inflyttningen som flest i slutet av prognosperioden när antalet planerade färdigställda bostäder är som störst. Diagram Antal inflyttare till Nynäshamns kommun åren samt prognos Prognos När det totala antalet inflyttare är bestämt behöver de fördelas på kön och ålder. Detta görs enligt den inflyttarfördelning som visas i Diagram 8 nedan. Fördelningen baseras på hur mönstret sett ut de senaste åren för kommunen. Mönstret med något yngre kvinnor som flyttar in medan männen flyttar in vid något högre ålder är ett mönster som återkommer för flertalet kommuner och känns igen från utflyttningsrisken. 10 (18)

11 Diagram 8 Inflyttarfördelning för Nynäshamns kommun per kön och ålder Kvinnor Män Ålder Födda Antalet födda barn beror dels på hur många kvinnor det finns i kommunen i fruktsam ålder och dels på hur många barn varje kvinna föder, det vill säga hur hög fruktsamheten är. Liksom flyttantagandena kan antagandena om fruktsamhet delas upp i två delar, en nivåfaktor och ett antagande för hur många barn varje kvinna föder i varje specifik ålder. Den så kallade summerade fruktsamheten definieras som det antal barn en kvinna skulle föda under sin fruktsamma ålder om hon följde det mönster som finns i varje specifik ålder under ett år. År 2013 var den summerade fruktsamheten i Nynäshamns kommun 2,05 barn per kvinna vilket är en hög, men inte extrem, nivå historiskt sett. Den summerade fruktsamheten i Nynäshamns kommun har i stora drag följt rikets utveckling även nivån har varit något högre senaste tiden. Fruktsamheten sjönk , men ökade sedan under år Prognosen utgår ifrån det genomsnittliga avståndet till riket under den senaste tioårsperioden och därefter följer Nynäshamn rikets utveckling enligt SCB:s antaganden för riket 1. Det är rimligt att tro att fruktsamheten ligger kvar på en hög nivå även i Nynäshamn då många nya bostäder planeras i kommunen samtidigt som fruktsamheten i nyproducerade bostäder är hög jämfört med äldre. Utveckling och prognos de närmsta tio åren visas i Diagram 9 nedan. 1 Sveriges framtida folkmängd , Statistiska centralbyrån (18)

12 Diagram Summerad fruktsamhet i Nynäshamns kommun åren samt prognos Nynäshamn Riket Prognos Den åldersspecifika fruktsamheten, som visas i Diagram 10, baseras liksom övriga åldersspecifika antaganden på hur det har sett ut de senaste åren. Jämfört med riket är alltså, som vi såg ovan, den summerade fruktsamheten något högre i Nynäshamn, vilket beror på att kvinnor i Nynäshamn föder fler barn än i riket upp till 30-årsåldern, samtidigt som kommunen ligger en lägre nivå än riket för kvinnor över 31 år. Diagram 10 Åldersspecifik fruktsamhet för kvinnor i Nynäshamns kommun år Nynäshamn Riket Ålder 12 (18)

13 4.1.4 Döda Antal döda per kön och ålder bestäms genom att dödsrisker beräknas och appliceras på befolkningen i prognosen. Medellivslängden ökar ständigt och dödsriskerna minskar för varje år som går och därför reduceras dödsriskerna för varje prognosår med den hastighet som SCB har beräknat för hela riket. Nynäshamns dödsrisker ligger nära hela länets dödsrisker. För att få större stabilitet och mindre slumpmässighet i dödsriskerna används länets risker för kommunens prognos. Kvinnor har något lägre risk att dö än män i varje given ålder och därför används olika risker för kvinnor och män. Dödsriskerna presenteras i Diagram 11. Diagram 11 Dödsrisker för Stockholms län år Kvinnor Män Ålder 13 (18)

14 4.2 Nybyggnadsprognosen Parallellt med totalprognosen görs en nybyggnadsprognos för den befolkning som väntas flytta in i de planerade bostäderna. Bostadsantagandet är uppdelat på hustyp och område i kommunen. Nybyggnadsprognosen är framtagen per byggprojekt och som nämnts tidigare antas initialt att 3,6 personer flytta in per småhus och 2,1 per bostad i flerbostadshus. För varje projekt antas sedan en förtätning av befolkningen omedelbart efter att det är färdigställt. Efter ett par år sker sedan en långsam utglesning. Antagande om bostadsbyggandet i Nynäshamn har tagits fram utifrån kommunens nya översiktsplan samt de gällande och pågående detaljplaner som finns på kommunens hemsida. Med dessa som utgångspunkt har samtal förts med anställda på framför allt Miljö- och samhällsbyggnads-förvaltningen men även med utomstående byggherrar. Samtalen har framför allt gällt omfattningen, tidsplanerna och den geografiska placeringen av nybyggnation. Med hjälp av de insamlade uppgifterna har Sweco bedömt hur många bostäder som kan antas byggas per område och år under prognosperioden. Nybyggnation sker framför allt i områden där det redan tidigare finns bebyggelse och goda möjligheter till kommunikationer. Totalt väntas bostäder färdigställas varav ca småhus, 580 bostadsrätter och 80 hyresrätter. Inom Nynäshamns tätort beräknas under den kommande tioårsperioden kring 620 bostäder tillkomma genom nybyggnation. Osäkerhet råder dock kring tidsplanerna då flera av de planerade projekten befinner sig i ett planeringsskede som ej hunnit vinna laga kraft och därför är mycket svåra att bedöma när genomförande kan ske. Det enskilt största projektet i Nynäshamns tätort är området kring Vaktberget och Telegrafen samt en fortsatt utbyggnad av Nickstadalen. I norra Nynäshamn finns också flera stora projekt under planering. I till exempel Segersäng där det under den kommande tioårsperioden förväntas byggas ytterligare cirka 150 bostäder, dessutom förväntas cirka 50 fritidshus i området omvandlas till permanentstandard. I och omkring tätorten Ösmo planeras cirka 250 nya bostäder under samma period och i Källberga drygt 290 nya bostäder fram till Även i Landfjärden cirka 200 nya bostäder genom dels nya områden men även genom förtätning och delning av befintliga tomter. I Sorunda finns en del projekt som förväntas inflyttningsklara under den kommande tioårsperioden. I Sorunda främst kring Grödby och Hoxla. Dessutom tillkommer ett antal mindre projekt samt ett antagande om att ungefär 20 enstaka småhus byggs per år i kommunen, främst kring tätorterna. 14 (18)

15 De nya bostädernas geografiska fördelning Område Antal planerade Tidsperiod bostäder Ösmo (tätort samt landsbygd) Segersäng (inkl. omvandling fritidshus) Källberga Landfjärden Sorunda Nynäshamn (tätort) Styckebyggen Summa Den befolkning som flyttar in i nyproducerade bostäder förväntas ha ett beteendemönster som skiljer sig åt från den övriga befolkningens. De förväntas exempelvis föda fler barn per kvinna, särskilt omedelbart efter inflytt. De förväntas också ha andra flyttmönster, vilka baseras på SCB:s TYKO-material för hur det har sett ut för kommunens yngre bostadsbestånd de senaste åren. Dödsriskerna antas vara desamma för befolkningen i nyproduktion som i övrig bebyggelse. 4.3 Delområdesprognosen Då totalprognosen och nybyggnadsprognosen är klara beräknas prognosen för befolkningen per område i den bebyggelse som finns idag. Nybyggnadsprognosen dras ifrån totalprognosen och en prognos tas fram för resterande befolkning. Prognosen beräknas per område NYKO6 och stäms därefter av mot totalprognosen. I redovisningen summeras områdena upp till större områden Så görs delområdesprognosen Även för delområdesprognosen görs antaganden om inflyttning, utflyttning, fruktsamhet och dödlighet. Inflyttning och utflyttningsantagandena beror helt på vilken typ av bostäder som finns i området, och baseras på tidigare flyttmönster i bostäder av samma typ. I prognosen har flyttrisker som gäller för olika typer av bostäder i hela riket använts eftersom antalet flyttare till och från Nynäshamn är för få när de bryts ner på olika typer. En jämförelse mellan Nynäshamn och hela rikets typrisker visar att kommunen för de allra flesta typer ligger väldigt nära resten av riket både vad gäller utflyttarrisker och inflyttarandelar. Att flyttmönster skiljer sig mycket åt i olika bostadstyper syns i nedanstående diagram. I exempelvis småhus flyttar det in betydligt fler barn och fler vuxna i 40-årsåldern, medan det i hyresrätter flyttar in fler i årsåldern och i pensionsåldrarna. 15 (18)

16 Diagram 12 Fördelningen av 1000 inflyttare i Småhus respektive Hyresrätter byggda efter år Hyresrätt Småhus Ålder Diagram 13 Antal utflyttade av 1000 invånare i respektive ålder, Småhus och Hyresrätter byggda efter år Hyresrätt Småhus Ålder Sannolikheten att flytta är betydligt högre i alla åldrar om man bor i en hyresrätt än i ett småhus, och i synnerhet om man är barn eller vuxen över 35 år. Fruktsamheten är också beroende på typ av bostad, men också andra faktorer som är mer områdesspecifika, som lägenhetens storlek och närmiljön. Eftersom en god 16 (18)

17 uppskattning av antalet födda barn är avgörande för förskole- och skolplaneringen har varje område fått en individuell fruktsamhetsbedömning baserad dels på antal barn enligt antalet kvinnor och det fruktsamhetsantagande vi gjort på kommunnivå, men också på antal barn tidigare år, så att antalet födda barn i framtiden är proportionell mot observerat antal. Dödligheten i delområdena är densamma som för hela Nynäshamns kommun. Även om det är känt att dödligheten har samband med socioekonomiska faktorer, och sannolikt varierar mellan olika bostadsområden, har vi inte tillräckligt med underlag för att skapa säkra antaganden om olika dödlighet i olika områden. 5 Osäkerhet i prognoser I prognoser finns alltid en viss osäkerhet och man kan aldrig vänta sig att prognosen ska slå in exakt. Prognosfelet ökar för varje år med prognoshorisonten då fel i början av prognosen följer med och fortplantas under senare år. Det är också i allmänhet olika svårt att göra bra prognoser för olika åldersgrupper. I åldrar där det i större utsträckning sker förändringar i livet än i andra åldrar är prognosfelen större. Faktorer som leder till sådana förändringar är fruktsamhet, flyttningsbenägenhet och dödlighet. Det kan finnas flera orsaker till de fel som uppkommer. Antagandena kan vara oriktiga, modellen kan vara felaktig, det kan bli avvikelser i planeringen, exempelvis kan ett bostadsbyggande bli försenat eller tidigarelagt. Även om modellen vore fullkomlig, all utveckling gick enligt planerna och vi kände till alla sanna värden för folks flyttbenägenhet, fruktsamhet och död så skulle det ändå bli fel i prognosen på grund av slumpen. Osäkerhet i prognoser kan klassificeras i följande typer av fel: Slumpfel: Slumpfelet är det prognosfel som bara beror på slumpen och ingenting annat. Även om vi allvetande visste den sanna fruktsamheten, dödligheten och flyttriskerna skulle prognosen ändå innehålla fel på grund av slumpen. Slumpfelen kan approximativt beräknas och är den minsta felmarginal som det någonsin går att få för en prognos Fel i antaganden: Om de antaganden som gjorts för födda, döda och flyttade inte inträffar i verkligheten ökar prognosens osäkerhet. Här finns två typer av fel som kan inträffa. Den första typen är fel i nivåer, det vill säga fel antal som flyttar ut eller in. Denna typ av fel påverkar främst befolkningens storlek, men kan även påverka åldersstrukturen då det inte är samma åldrar som flyttar in som ut ur kommunen. Den andra typen av fel är åldersspecifika antaganden som utflyttningsrisker, inflyttningsandelar, dödsrisker och fruktsamhet. Fel i dessa påverkar främst åldersfördelningen i befolkningen. Betydelsen av avvikelser från antagandena kan uppskattas med känslighetsanalyser, t ex konsekvensanalyser av olika fruktsamhetsantaganden. 17 (18)

18 5.1.3 Fel på grund av planavvikelser: I befolkningsprognosen görs en prognos för befolkningen i framtida nyproduktion. Den bygger på en uppskattning av när bostäder enligt planerna beräknas bli färdiga för inflyttning. Om det i praktiken sker en tidsförskjutning i genomförandet uppstår en skillnad mellan utfall och prognos. Detta fel ska inte lastas prognosmodellen men kan vara en viktig förklaring till varför prognosen inte slår in Modellfel: Prognosfel kan uppstå om prognosmodellen är felaktig i något avseende. Sweco har med sina rötter i Stockholms stads statistik- och utredningskontor (USK) en lång tradition när det gäller metodutveckling inom området befolkningsprognoser och arbetar kontinuerligt med förbättringar av metod och modell för att ligga i framkant. 18 (18)

RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026. Analys & Strategi 2012-03-23

RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026. Analys & Strategi 2012-03-23 RAPPORT Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026 2012-03-23 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN Baserad på kommunens byggplaner STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Demografisk framskrivning STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

BEFOLKNINGSSCENARIER FÖR STOCKHOLM 2014-2040

BEFOLKNINGSSCENARIER FÖR STOCKHOLM 2014-2040 BEFOLKNINGSSCENARIER FÖR STOCKHOLM 214-24 RAPPORT 214-6-24 FÖRORD : Sweco Strategy har på uppdrag av Stockholms stads stadsledningskontor utarbetat befolkningsscenarier för perioden 214-24. Huvudscenariet

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Wallingatan 38, 111 24 STOCKHOLM Tel vx: 08-402 29 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb: www.statisticon.se

Läs mer

Befolkningsprognos 2009-2018

Befolkningsprognos 2009-2018 Statisticon AB Mats Forsberg Charlotta Danielsson Frida Westling 2009-05-05 2 (56) Sammanfattning FOLKMÄNGDEN I NACKA KOMMUN ÖKADE UNDER 2008 Folkmängden i Nacka kommun ökade under år 2008 med 1 369 personer,

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 20152024 LANDSKRONA STAD

BEFOLKNINGS PROGNOS 20152024 LANDSKRONA STAD BEFOLKNINGS PROGNOS 20152024 LANDSKRONA STAD Prognos baserad på byggplanerna för perioden 20152024 samt med hänsyn tagen till den förtätning som pågår STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2010-2014. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2010-2014. Kommunprognos. Sammanfattning 1 Befolkningsprognos för åren 2010-2014 Kommunprognos Sammanfattning Prognos innebär en förväntad framtidsbild med dagens kunskap och kan betraktas som en kvalificerad gissning. Underlagssiffror för denna

Läs mer

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030 ARBETSRAPPORT 2030:3 Strategiska avdelningen FEBRUARI 2004 Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030 2030 S T O C K H O L M Förord Med uppdrag från stadsbyggnadsnämnden har stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

Skånes befolkningsprognos 2014-2023

Skånes befolkningsprognos 2014-2023 Skånes befolkningsprognos 214-223 Bilaga Antaganden Avdelningen för regional utveckling stab/enheten för samhällsanalys 214-8-2 FÖRORD Region Skåne har ansvaret för bland annat regionala bedömningar av

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Flyttkedjestudier Erfarenheter från genomförda studier i Gävle Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Gävle kommun 13-9- Bakgrund och syfte Inriktningsprogram för bostadsförsörjning Vilka effekter

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Befolkningsprognos 2015-2018

Befolkningsprognos 2015-2018 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2015-03-18 Befolkningsprognos 2015-2018 Inledning Sveriges befolkning ökade med 102491 personer 2014. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

2010:11. Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys

2010:11. Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys 21:11 Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys Befolkningsprognos 21 219 Befolkningsprognos 21 219 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Demografisk rapport 2012:09. Stockholms län. -Huvudrapport. Befolkningsprognos 2012-2021/45

Demografisk rapport 2012:09. Stockholms län. -Huvudrapport. Befolkningsprognos 2012-2021/45 Demografisk rapport 2012:09 Stockholms län -Huvudrapport Befolkningsprognos 2012-2021/45 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2012 2021/45 2012:9 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för

Läs mer

Demografisk rapport 2014:04. Stockholms län -Huvudrapport. Befolkningsprognos 2014-2023/45

Demografisk rapport 2014:04. Stockholms län -Huvudrapport. Befolkningsprognos 2014-2023/45 Demografisk rapport 2014:04 Stockholms län -Huvudrapport Befolkningsprognos 2014-2023/45 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2014 2023/45 2014:4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

Stockholms län - Huvudrapport

Stockholms län - Huvudrapport Demografisk rapport 2013:07 Stockholms län - Huvudrapport Befolkningsprognos 2013-2022/45 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2013 2022/45 2013:7 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045. Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik

Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045. Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik Befolkningsprognoser Stockholms län 2013 2022/2045 Rikard Gard Anders Karlsson Enheten för befolkningsstatistik Översikt ets prognoser Länsprognos 2013 2022 Länsprognos 2013 2045 Alternativa prognoser

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Befolkningsframskrivningar 2001

Befolkningsframskrivningar 2001 Befolkningsframskrivningar 2001 BE0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Befolkning A.2 Statistikområde Befolkningsframskrivningar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Beställare

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011

om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011 Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2011, men även en del jämförelser

Läs mer

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Västra Hamnen Statistikunderlag, Maria Pleiborn, 2015-01-09 Information Valda jämförelsekommuner: Jämnstora och/eller närliggande WSPs befolkningsprognos bygger på

Läs mer

2009:1. Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län

2009:1. Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län 2009:1 Befolkningsutvecklingen 2008 i Stockholms län Befolkningsprognos 2009 2018 Befolkningsutvecklingen i Stockholms län 2008 När, var, hur vänder det? 2009:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Befolkningsprognos 2015-2025. KS 2015-132

Befolkningsprognos 2015-2025. KS 2015-132 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-04-14 98 Befolkningsprognos 2015-2025. KS 2015-132 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Helsingborg. Områdesbeskrivning

Helsingborg. Områdesbeskrivning 2015 Områdesbeskrivning Områdesbeskrivning Det här är en områdesbeskrivning för olika delar av. I beskrivningen är s tätort indelad i åtta områden och övriga delar av är indelade i två landsbygdsområden:

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 26 för perioden 26-215 Modellutveckling: multiregionala prognosmodeller Riktade flyttningar och pendling Antal 7 6 5 4 3 3 27 Totalt antal som

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Värmlands befolkning och näringsliv år 2030 samt flyttströmmar till och från Värmland. Rapport nr 3, Region Värmland 2011 1

Värmlands befolkning och näringsliv år 2030 samt flyttströmmar till och från Värmland. Rapport nr 3, Region Värmland 2011 1 Värmlands befolkning och näringsliv år 2030 samt flyttströmmar till och från Värmland Rapport nr 3, Region Värmland 2011 1 Utgiven av Region Värmland, 2011 Text och faktasammanställning: Bo-Josef Eriksson

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Befolkning Befolkningsöversikt 2012

Statistik. om Stockholm. Befolkning Befolkningsöversikt 2012 Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2012 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2012, men även en del jämförelser

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Bostadsbyggnadsprogram

Bostadsbyggnadsprogram Program antaget av Dnr SPN-168/2005 263 Kommunfullmäktige 2007-04-23 Bostadsbyggnadsprogram 2007 för Norrköpings kommun 2(14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 3 Mål och strategier

Läs mer

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport 2014:2 Regionala skillnader i bostadssektorn Regionala skillnader i bostadssektorn Boverket januari 2014 Titel: Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport: 2014:2 Utgivare: Boverket januari

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Bakgrund De nu aktuella SAMS-data 1, som här betecknas [A],

Läs mer

Befolkning, boende och samhällsservice

Befolkning, boende och samhällsservice Befolkning, boende och samhällsservice Folkmängd Höörs kommun ligger med sina cirka 15 500 invånare strax under medianstorleken bland Skånes 33 kommuner. Folkmängden har ökat kraftigt ända sedan kommunen

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014.

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres flyttningar och boendepreferenser Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper

Läs mer

Regionernas arbets marknad 2011 2030 Tre demografiska scenarier #1/14

Regionernas arbets marknad 2011 2030 Tre demografiska scenarier #1/14 TCO granskar Foto: Peter Cederling Regionernas arbets marknad 2011 2030 Tre demografiska scenarier #1/14 En rapport i samarbete med SCB om den demografiska utvecklingen i Sverige. Kontakt TCO Roger Mörtvik

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström

Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström Uppdragsbeskrivning; - En beskrivning och analys av kommunens olika geografiska områdens förutsättningar

Läs mer

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1.

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1. Aktuella siffror om Umeå Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar Äldres flyttningar Nr? Nov 2010 Bakgrund Det är allmänt bekant att kommunerna får allt större utmaningar på grund av att

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Statistik. om Stockholms län och region. Boendetätheter i Stockholms län, kommuner och planområden

Statistik. om Stockholms län och region. Boendetätheter i Stockholms län, kommuner och planområden Statistik om Stockholms län och region 1 2005 Boendetätheter i Stockholms län, kommuner och planområden Ålder 100 90 80 70 60 50 40 30 Småhus Flerbostadshus 20 10 0 30 000 20 000 10 000 0 10 000 20 000

Läs mer

Demografisk rapport 2014:07. Fruktsamhet och mortalitet 2013. Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45

Demografisk rapport 2014:07. Fruktsamhet och mortalitet 2013. Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45 Demografisk rapport 2014:07 Fruktsamhet och mortalitet 2013 Uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Befolkningsprognos 2014-2023/45 Fruktsamhet och mortalitet 2013 uppdelat på födelseländer,

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun Hushållens utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l MAJ 2014 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Maria Degerman Kontakt Andreas.zeidlitz@jonkoping.se, 036-10 57 30 Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Tyresö i siffror 2007

Tyresö i siffror 2007 Tyresö i siffror 2007 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 7 Miljöstatistik 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 14 Kultur och fritid 17 Ekonomi 18 Kommunfullmäktige 19 2 3 Befolkning

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Omvärldsbeskrivning INTERNATIONELLT SVENSK EKONOMI

Omvärldsbeskrivning INTERNATIONELLT SVENSK EKONOMI Omvärldsbeskrivning INTERNATIONELLT Den globala konjunkturåterhämtningen fortsätter efter en tillfällig svacka vid årsskiftet och drivs av snabbt ökande investeringar. Global BNP bedöms öka med 4,3 procent

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Bostadsförsörjning i Göteborg

Bostadsförsörjning i Göteborg Fastighetskontoret Bostadsförsörjning i Göteborg nuläge och framtida inriktning November 2014 www.goteborg.se/fastighetskontoret Bostadsförsörjning i Göteborg Antagen av kommunfullmäktige 16 april 2015

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen Uppsala läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Teo Härén, Interesting.org. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Rapport 2009:8. Regional analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2009

Rapport 2009:8. Regional analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2009 Rapport 2009:8 Regional analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2009 Regional analys av bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2009 Samhällsutvecklingsenheten Omslagsbilden visar en villa i stadsdelen

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer