RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år

Transkript

1 RAPPORT Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år

2 Titel: Befolkningsprognos Sundbyberg WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: info@wspgroup.se Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Foto: Joachim Lundgren, Carl Swensson Analys & Strategi

3 Förord På uppdrag av Sundbybergs stad har WSP Analys & Strategi beräknat en befolkningsprognos för åren 2013 till För varje prognosår ökar osäkerheten och för prognoser längre än tio år framåt är prognosen mycket osäker. En bidragande orsak till den stora osäkerheten på lång sikt är att antagandet om antal tillkommande bostäder är mycket osäkert. Även på kortare sikt finns det dock en risk för att det planerade bostadsbyggandet förändras. Utgångsläget för prognosen är befolkningen i kommunen per nyckelkodsområde 31 december år Prognosen redovisas i denna rapport för kommunen i sin helhet samt för kommundelarna Lilla Alby, Centrala Sundbyberg, Storskogen, Duvbo, Ör, Hallonbergen, Rissne, Brotorp samt Lilla och Stora Ursvik. För Centrala Sundbyberg redovisas prognosen dessutom för delarna Allén, Hästhagen och Tulemarken samt resterande del av Centrala Sundbyberg. I slutet av rapporten redovisas befolkningsprognosen i tabellform för kommunen totalt samt för de olika kommundelarna. För internt bruk inom kommunen finns prognosen i excelformat. Med hjälp av excel-dokumentet kan prognosen tas ut på valfria åldrar. Prognosens antagande om bostadsbyggande kommer från Sundbybergs stad. Övriga antaganden kommer från WSP och är baserade på statistik från SCB. Kontaktperson vid kommunen är Ann-Chatrine Olsson, telefon , e- post Ann-Chatrine.Olsson@sundbyberg.se Prognosen har tagits fram av Peter Almström, WSP Analys & Strategi. 3

4 Innehåll 1 BEFOLKNINGSUTVECKLING UNDER ÅR UTVÄRDERING AV FÖRRA ÅRETS PROGNOS SAMMANFATTNING AV PROGNOSEN METOD Så görs prognosen Prognosantaganden OSÄKERHET I PROGNOSER Felkällor för befolkningsprognoser Prognoser för områden med liten befolkning TABELLER...22

5 1 Befolkningsutveckling under år 2012 Mellan 31 december år 2011 och år 2012 ökade befolkningen i Sundbybergs stad med personer vilket är en ökning på 3,2 procent. I slutet av år 2012 hade invånarantalet vuxit till En nedbrytning på åldersklasser enligt Tabell 1 visar att befolkningen minskade för åldrarna, år, år och år. För övriga åldersklasser ökade folkmängden. Mest relativt sett ökade 6-åringarna, de ökade med hela 19,4 procent. En stor ökning skedde också för barn i övriga åldrar mellan 1 och12 år Även åldrarna år ökade ordentligt. Detta tyder på en stor inflyttning till kommunen under året och då speciellt av barnfamiljer. Tabell 1 Befolkningsförändring under år Åldersklass Förändring (antal) Förändring (%) , , , , , , , , , , ,1 90-w ,0 Totalt ,2 3

6 Befolkningen ökade under år 2012 i alla kommundelar utom Storskogen, Duvbo och Ör. Detta visas i Tabell 2. Den största ökningen både relativ och i absoluta tal skedde i Stora Ursvik där invånarantalet ökade med 543 personer vilket motsvarar en ökning på 47,5 procent. Stora befolkningsökningar ägde också rum i Centrala Sundbyberg och Brotorp, samt till viss del Hallonbergen. Tabell 2 Befolkningsförändring under år 2012 per kommundel. Område Skillnad (antal) Skillnad (%) Brotorp ,9 Centrala Sundbyberg ,5 Duvbo ,1 Hallonbergen ,8 Lilla Alby ,1 Rissne ,5 Storskogen ,5 Lilla Ursvik ,3 Stora Ursvik ,5 Ör ,4 Restförda* ,9 Totalt ,2 *Restförda avser personer utan geografisk hemvist. De områden som hade en stor befolkningsökning är i huvudsak de områden i vilka det byggdes nya bostäder under Undantaget är främst Hallonbergen som hade en relativ befolkningsökning på 1,8 procent utan att nya bostäder färdigställdes. Detta visar på en betydande förtätning av antalet boende per bostad. I Hallonbergen har folkmängden ökat med runt 2-3 procent även under tidigare år utan någon nybyggnation i området. I Tabell 3 visas antalet födda och avlidna i Sundbybergs stad under Antalet barn som föddes i kommunen var fler än antalet personer som avled. Det föddes 742 barn medan det var 317 av invånarna som avled vilket innebär ett födelseöverskott på 425 personer. År 2011 var födelseöverskottet som jämförelse 412 personer. Tabell 3 Antal födda och avlidna i Sundbybergs stad år Kön Födda Döda Födelsenetto Män Kvinnor Totalt

7 Att antal födda inte är samma som antal 0-åringar i slutet av året beror på flyttningar. Under året flyttade 53 0-åringar till kommunen medan 76 flyttade därifrån. I Tabell 4 visas det totala antalet in- och utflyttade under året. Tabell 4 Antal in- och utflyttare i Sundbybergs stad under år Kön Inflyttade Utflyttade Flyttnetto män kvinnor Totalt Anledningen till att summan av födelse- och flyttnettot inte stämmer exakt med den totala befolkningsökningen beror på att SCB har gjort justeringar för händelser (födslar, dödsfall, in- och utflyttningar) som har rapporterats under 2012 men som har inträffat tidigare. 5

8 2 Utvärdering av förra årets prognos I 2012 års prognos beräknades befolkningen i staden vid årets slut vara personer. Det verkliga utfallet blev personer, vilket är 88 personer färre än det prognostiserade. Det innebär att den relativa avvikelsen var ungefär 0,2 procent. I Tabell 5 visas utfall och prognos för 2012 uppdelat på åldersklasser. Den största avvikelsen i antal personer gjordes i åldersgruppen åringar, där utfallet var 82 personer eller 0,6 procent lägre än prognosen. För åldersklassen 1-5 år var avvikelsen också förhållandevis stor, 42 personer. Den relativt sett största avvikelsen gjordes dock för åldersklassen 90-w år med 2,4 procent. Prognosfelen för de olika åldersklasserna tyder på att inflyttningen till kommunen överskattades något i prognosen. En mycket stor andel av inflyttarna till kommunen är mellan 25 och 35 år eller barn i förskoleåldrarna, två av de åldersgrupper som överskattades mest i prognosen. En stor del av inflyttarna till kommunen är dock även mellan 19 och 24 år, en åldersklass som underskattades. Därmed hade inflyttningen till kommunen en något annorlunda åldersfördelning än vad som prognostiserades. Tabell 5 Jämförelse mellan utfall och prognos per åldersklass, Åldersklass Utfall 2012 Prognos 2012 Skillnad (antal) Skillnad (%) , , , , , , , , , , ,1 90-w ,4 Totalt ,2 6

9 I Tabell 6 visas utfall och prognos för 2012 per kommundel. Det relativa prognosfelet var under 3 procent för samtliga kommundelar förutom de restförda. Det relativa prognosfelet var störst i Lilla Ursvik med 2,8 procent, dock var det absoluta prognosfelet bara 24 personer. Det största prognosfelet i absoluta tal var i Lilla Alby med 77 personer. Generellt är det relativa prognosfelet mindre för kommundelarna med större folkmängd vilket är naturligt eftersom det så kallade slumpfelet i prognosen avtar med befolkningsstorlek. Tabell 6 Skillnad mellan utfall och prognos per kommundel, Område Utfall 2012 Prognos 2012 Skillnad (antal) Skillnad (%) Brotorp ,4 Centrala Sundbyberg ,4 Duvbo ,6 Hallonbergen ,2 Lilla Alby ,8 Rissne ,2 Storskogen ,5 Lilla Ursvik ,8 Stora Ursvik ,4 Ör ,5 Restförda* ,1 Totalt ,2 *Restförda avser personer utan geografisk hemvist. Jämfört med förra årets prognos har kvarboendetalen i kommundelarna endast justerats marginellt. I år antas en fortsatt stark boendeförtätning i Hallonbergen, Brotorp och Stora Ursvik. En viss boendeförtätning antas i Centrala Sundbyberg och Lilla Ursvik. I Ör, Duvbo och Storskogen antas en svar utglesning. Övriga kommundelar antas varken ha förtätning eller utglesning av antalet boende i det befintliga bostadsbeståndet. Tidigare prognosavvikelser I Tabell 7 redovisas prognosavvikelser från tidigare prognoser. Under de senaste åren har boendeförtätningen i det befintliga beståndet i kommunen ofta varit runt eller strax över 1 procent. Undantagen är år 2008 och 2011 då boendeförtätningen var runt 0,3 respektive 0,6 procent. Under 2012 var boendeförtätningen också relativt måttlig i kommunen. Under perioden var boendeförtätningen i kommunen i genomsnitt nära 0. Boendeförtätningen har ibland underskattats i prognoserna, vilket lett till underskattning av folkmäng- 7

10 den i kommunen. De senaste åren har även boendeförtätningen i hela Stockholms län varit stor, vanligen mellan 0,5 och 1 procent. Tabell 7 Prognosavvikelser perioden År Utfall Prognos Skillnad (antal) Skillnad (%) , , , , , , , , , , , , , , ,2 8

11 3 Sammanfattning av prognosen År 2027 beräknas Sundbybergs invånarantal uppgå till drygt personer vilket motsvarar en ökning på 66 procent från år Ökningen är betydligt kraftigare än den varit historiskt och beror på det stora antal bostäder som planeras i staden. Fram till prognosens slutår beräknas runt bostäder tillkomma. I Diagram 1 visas befolkningsutvecklingen historiskt från år 1970 och den prognostiserade från år 2013 och framåt. Diagram 1 Befolkningsutveckling i Sundbybergs stad, historiskt sett och framskrivning från år Folkmängd Historisk utveckling Prognos År I Diagram 2 visas befolkningsökningen i kommunen historiskt från 1970 och den prognostiserade förändringen i prognosen. I diagrammet syns att befolkningsökningen beräknas bli mycket stor under i stort sett hela prognosperioden, dock med en långsammare ökningstakt i slutet av prognosperioden. 9

12 Diagram 2 Befolkningsförändring i Sundbybergs stad historiskt sett och framskrivning från år Historisk utveckling Prognos Befolkningsförändring År I Tabell 8 redovisas den prognostiserade befolkningsförändringen mellan år 2012 och år 2027 för varje kommundel. Den största ökningen beräknas i Ursvik där antalet förväntas öka med omkring personer. Tabell 8 Befolkning per kommundel 31 december 2012 och prognos 2027 samt förändring. Delområde År 2012 År 2027 Förändring (antal) Förändring (%) Brotorp Centrala Sundbyberg Duvbo Hallonbergen Lilla Alby Rissne Storskogen Lilla Ursvik Stora Ursvik Ör Restförda* Totalt *Restförda avser personer utan geografisk hemvist. I Diagram 3 redovisas hur åldersstrukturen i staden såg ut år 2012 och hur den beräknas se ut år Åldersstrukturen visas också i Tabell 9 10

13 Diagram Åldersstrukturen i Sundbybergs stad, den faktiska år 2012 och prognostiserad år Folkmängd Ålder Under prognosperioden beräknas befolkningen öka i alla åldersgrupper utom för de allra äldsta. Relativt sett ökar antalet ungdomar mellan 13 och 15 år mest, följt av 6-åringar samt barn i åldrarna 7-12 år. Detta beror på att barnfamiljer och personer i fruktsam ålder förväntas flytta in till kommunen i och med de nya bostadsområdena som planeras och redan påbörjats. Tabell 9 Befolkning i Sundbybergs stad per åldersklass 31 december år 2012 och enligt prognos år Åldersklass År 2012 År 2027 Förändring (antal) Förändring (%) w Totalt

14 4 Metod I följande avsnitt redogörs för hur befolkningsprognosen beräknas samt vilka specifika antaganden som gjorts för Sundbybergs stad. 4.1 Så görs prognosen För en kommun som är en del av en sammanhängande arbets- och bostadsmarknadsregion, vilket är fallet för kommunerna i Stockholms län, är det bostadsbeståndet som till stor del bestämmer befolkningsutvecklingen. Antaganden om byggandet i kommunen är därför avgörande för prognosresultaten. I princip är det fyra saker som påverkar hur befolkningen förändras till struktur och antal: inflyttning, utflyttning, födsel och död. Prognosen görs på två nivåer, på totalnivån (dvs hela kommunen) och på NYKO-nivå. Först görs en prognos för totalbefolkningen i kommunen. Därefter görs en prognos på NYKO-nivå. Prognosresultaten för nyckelkodsområdena summeras och justeras så att de totalt sett överensstämmer med prognosen för hela kommunen avseende ålder och kön. Avstämningen görs för varje prognosår. Att stämma av mot prognosen för hela kommunen är nödvändigt då detta ger en större säkerhet. Särskilt viktigt är det för nyckelkodsområden med litet antal invånare, då osäkerheten mätt i relativa termer är större ju färre som bor i området. Boende Den totala befolkningen i kommunen under prognosperioden beror, förutom på bostadsbyggandets omfattning, på befolkningsutvecklingen i det befintliga bostadsbeståndet. I det befintliga bostadsbeståndet har vi en så kallad boendeförtätning som är beroende av bostädernas typ och ålder, men även av förhållandena på bostadsmarknaden i stort. Flyttande I prognosen bestäms antalet inflyttare utifrån bostadsbeståndet, både det befintliga inklusive boendeförtätningen och de planerade nya bostäderna. Antalet utflyttare fås genom att utflyttarrisker appliceras på befolkningen. Utflyttningsriskerna anger sannolikheten att flytta ut från kommunen under ett år för personer i olika åldrar. Varje nyckelkodsområde har klassats som ett visst typområde, där varje typområde har specifika åldersstrukturer på utflyttningsrisker och inflyttning som dessutom är olika för män och kvinnor. 12

15 Födsel och död Hur många personer som avlider i prognosen beror på ålders- och könssammansättningen hos befolkningen. Antalet avlidna fås i prognosen genom att åldersoch könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. Hur många barn som föds beror på hur många kvinnor det finns i barnafödande åldrar och andelen kvinnor i varje ålder som föder barn. I demografitermer talar vi om fruktsamhetstal, vilka anger antal födda barn per kvinna i en viss ålder. I prognosen antas dödsriskerna och fruktsamheten utvecklas över tiden på samma sätt som antagits för riket i SCB:s senaste prognos, medan inflyttarstruktur och utflyttarrisker antas vara konstanta över åren. Decimalpersoner För bästa noggrannhet beräknas prognosen på decimalnivå. För att minimera avrundningsfel är det viktigt att avrundning görs så sent i beräkningarna som möjligt. Prognosen är beräknad på decimalnivå och resultaten är på decimalnivå, vi talar om decimalpersoner, men redovisas i tabellerna på heltal. Summeringar görs på decimaltal. Därför förekommer en viss diskrepans mellan summorna i tabellerna och summan som erhålls om de ingående heltalen summeras. För att illustrera tar vi exemplet: 0,52 + 0,52 = 1,04 Om vi avrundar innan vi summerar fås: = 2 Vi får alltså ett avrundningsfel hos summan på nästan 100 procent. Som prognosen redovisas får vi i stället: = 1 Detta kan vid första anblicken verka fel, men är faktiskt det korrekta. Sådana här avrundningsfel blir som störst för små tal (som här i exemplet). 13

16 4.2 Prognosantaganden Som konstateras ovan finns det några olika faktorer som påverkar hur befolkningen i ett område förändras avseende storlek och struktur. Vilka antaganden som görs kring dessa faktorer är avgörande för prognosresultatet. Byggande Färdigställandet av nya bostadslägenheter beräknas ske i de olika kommundelarna till de antal och de år som anges i Tabell 10 nedan. Totalt antas nya bostäder färdigställas i kommunen fram till år Antagandet vad gäller både antal bostäder och fördelning på storleksklasser kommer från Sundbybergs stad. Tabell 10 Antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus respektive småhus åren enligt prognosen. Antagandet kommer från Sundbybergs stad. F = lägenhet i flerbostadshus, S = småhus, T = totalt antal bostäder. Område Typ Totalt Brotorp F S Centrala Sundbyberg F S Duvbo F S Hallonbergen F S Lilla Alby F S Rissne F S Storskogen F S Lilla Ursvik F S Stora Ursvik F S Ör F S Totalt F S T

17 Till antagandet om antal färdigställda bostäder kommer också ett antagande om försening i inflyttandet. Med detta menas att inflyttning sker först året efter det att bostäderna har färdigställts. I prognosen ligger ett antagande om 5 procents försening i inflyttandet år 2013, 15 procents försening år 2014, 20 procents försening år 2015 och 30 procent år från och med år Antagande om försening i inflyttandet kommer från Sundbybergs stad. För varje tillkommande bostad med mellan 1 och 3 rum och kök antas 2,1 personer flytta in till kommunen. För varje ny lägenhet i flerbostadshus med 4 rum och kök eller mer antas 3,3 personer flytta in. I varje bostad i småhus antas 3,6 personer flytta in. I genomsnitt antas 25 procent av de tillkommande lägenheterna i flerbostadshus och samtliga tillkommande bostäder i småhus vara 4 rum och kök eller större. År 2014 och 2015 planeras i Centrala Sundbyberg 74 respektive 40 seniorbostäder för personer som är 55 år eller äldre. År 2014 planeras även i Lilla Alby 50 seniorbostäder. År 2014 planeras 30 studentbostäder i Hallonbergen. I dessa två bostadstyper antas i genomsnitt 1,5 personer per bostad flytta in. Antagandena om genomsnittligt antal inflyttande personer per bostad görs av WSP och bygger på statistik över inflyttning till nybyggda bostäder i kommunen och övriga Stockholm län. Boendetäthet I det befintliga bostadsbeståndet antas boendeförtätningen vara 0,4 procent år Under de följande åren antas boendeförtätningen successivt att minska för att vara noll från och med år Detta innebär att boendetätheten beräknas bli större under de närmsta åren för att sedan vara konstant. En konstant boendetäthet innebär att antalet personer i kommunen förblir oförändrat om det inte tillkommer eller rivs några bostäder. Antagandet om boendeförtätning görs av WSP och bygger på statistik där bostadsbyggande och befolkningsökning i kommunen har jämförts. Flyttningar För flyttande till och från kommunen har de inflyttarandelar och utflyttarrisker som redovisas i figurerna nedan antagits. Riskerna är beräknade av WSP och bygger på historisk statistik för kommunen från SCB. 15

18 Diagram 4 Utflyttarrisker per ålder och kön för Sundbybergs stad Män Kvinnor Utflyttarrisk Ålder För både inflyttare och utflyttare gäller att kvinnor flyttar tidigare än män. Såväl in- som utflyttarna består i huvudsak av personer i årsåldern. Utflyttarna är emellertid något äldre än inflyttarna. En stor del av utflyttarna har historiskt sett varit nybildade familjer, som söker sig till andra kommuner med ett mer familjevänligt bostadsbestånd. Detta yttrar sig i att utflyttarriskerna för de boende i kommunen är jämförelsevis stora även för barn i unga åldrar. Diagram Inflyttarandelar per ålder och kön för Sundbybergs stad. Män Kvinnor 0.02 Inflyttarandel Ålder Sundbybergs bostadsbestånd består till ungefär hälften av smålägenheter. Nybyggda och planerade bostäder inom kommunen skiljer sig dock från den tidi- 16

19 gare strukturen, vilket kommer att påverka flyttmönstren i framtiden. Trenden med utflyttande barnfamiljer har vänts i och med att de nya bostadsområdena med större lägenheter och småhus, främst i nybyggnadsområdena Stora Ursvik och Brotorp, har påbörjats. För de olika delområdena används typstrukturer på in- och utflyttningen, efter vilken typ av bostäder som dominerar i respektive område. Sundbybergs delområden har klassificerats efter om de domineras av villor, hyreslägenheter eller bostadsrätter. I årets prognos har en ändring gjort i hur inflyttarfördelningen applicerats för de stora lägenheterna (4+ rok) i Stora Ursvik och Brotorp. I år har denna beräknats som ett mellanting mellan hur inflyttarfördelningen tenderar att se ut i nybyggda småhusområden och nybyggda flerfamiljshusområden. Denna ändring medför att antalet barn i skolåldrarna beräknas vara fler än vad som beräknades i förra årets prognos. Fruktsamhet Sundbybergs stad hade år 2012 ett summerat fruktsamhetstal på 2,06 barn per kvinna. Fruktsamheten i Sundbyberg låg precis som 2012 klart högre än genomsnittet i länet på 1,87. Fruktsamheten i länet har ökat kraftigt under de tio senaste åren men har minskat de senast två åren sedan toppnoteringen år För Sundbybergs stad är 2012 år notering den högsta på mycket länge, faktiskt högre än toppåren Orsaken är både en generellt höjd fruktsamhet i kommunen och en ännu högre nivå i de nybyggda bostadsområdena. Som jämförelse låg fruktsamheten i kommunen år 1999 på 1,29 barn per kvinna. Den framtida utvecklingen av fruktsamheten i prognosen följer utvecklingen i SCB:s senaste befolkningsprognos för riket och antas därmed vara ungefär oförändrad fram till år I Diagram 6 visas denna utveckling för Sundbybergs stad och för länet som helhet. 17

20 Diagram 6 Summerade fruktsamhetstal för Sundbybergs stad och Stockholms län, historiskt och prognostiserade från och med år Summerat fruktsamhetstal (barn/kvinna) historik prognos 2.00 Stockholms län 1.50 Sundbyberg År I Diagram 7 redovisas hur fruktsamheten i prognosen beräknas variera mellan kvinnor i olika åldrar i Sundbybergs stad och länet år Fruktsamheten antas vara som högst för kvinnor i åldern 33 år med 0,15 barn per kvinna. Diagram Prognostiserad fruktsamhet år 2013 i Sundbybergs stad samt i Stockholms län. Sundbyberg Länet Fruktsamhet Moderns ålder För kommundelarna Rissne, Hallonbergen, Lilla Alby, Storskogen och Ör antas att fruktsamheten är lägre än kommungenomsnittet. I Centrala Sundbyberg, Lilla Ursvik och Duvbo antas nivån vara i stort sett samma som kommunens 18

21 genomsnittsnivå. I nybyggnadsområdena Stora Ursvik och Brotorp antas fruktsamheten vara lika hög som i liknande områden i länet, vilket är klart högre än kommungenomsnittet. Samtliga antaganden om och beräkningar av fruktsamheten kommer från WSP och bygger på statistik från SCB. Dödlighet Dödligheten i Sundbyberg Stad är högre än för Stockholms län i genomsnitt. För samtliga åldersklasser gäller att dödligheten är högre för män än för kvinnor. Dödsriskerna har antagits vara lika i samtliga Sundbybergs delområden. Dödsrisker per åldersklass och kön visas i figuren på följande sida. Dödsriskerna antas minska framöver i samma takt som antas i SCB:s senaste prognos för riket. Antaganden om och beräkningar av dödligheten är gjorda av WSP och bygger på statistik från SCB. Diagram 8 Dödsrisker per ålder och kön Män Kvinnor Dödsrisk Ålder 19

22 5 Osäkerhet i prognoser 5.1 Felkällor för befolkningsprognoser En befolkningsprognos beskriver befolkningsutvecklingen för ett geografiskt område, under förutsättning att de antaganden som gjorts för prognosen visar sig vara riktiga. Dessa antaganden har beskrivits ovan och rör bostadsbyggandet och utglesningen av befolkningen i de befintliga bostäderna, åldersstrukturer och nivåer på fruktsamhet, dödlighet, inflyttning och utflyttning. Fel i befolkningsstorlek När det gäller den totala befolkningsstorleken för ett område som är beläget i Stockholms län är antaganden om bostadsbyggande viktigast. Förseningar och ändringar i bostadsbyggnadsplaner är vanliga och leder till prognosfel. Exempelvis leder fel antagande om fördelning mellan små och stora bostäder till fel både i den totala folkmängden och i befolkningens åldersstruktur. Bostadens storlek avgör hur många personer som antas flytta in och bostädernas karaktär avgör vilka åldrar som antas flytta in och vilka som flyttar ut. Fel i befolkningsstruktur För fördelningen av befolkningen över olika åldersgrupper är de demografiska antaganden som ligger bakom beräkningarna av antalet födda, avlidna, in- och utflyttare viktiga. Dessa antaganden bygger på historisk statistik och på vad som antas om framtiden. Om situationen i samhället kraftigt förändras, t ex när det gäller arbetslöshet, priser på bostadsmarknaden, familjepolitik, invandring eller ekonomiska konjunkturer, får detta återverkningar på flyttningsmönster, fruktsamhet och dödlighet. Även om inga sådana systematiska förändringar sker och de demografiska antaganden som prognosen bygger på är rimliga, kan slumpen medföra att prognosfel uppstår. Av de demografiska komponenterna är flyttningarna de som är svårast att prognostisera. Detta innebär att prognoserna är mer osäkra i åldrar med hög flyttbenägenhet, d v s årsåldern. Antalet födda barn är också svårt att förutse. Detta gäller i högre grad för mindre områden än för större. Antalet avlidna brukar vara den minst osäkra förändringsfaktorn i prognossammanhang. 20

23 5.2 Prognoser för områden med liten befolkning Oetiskt När det gäller prognoser för befolkningsmässigt små områden, dvs under några hundra personer, är det viktigt att dessa hanteras med stor varsamhet. Om befolkningen är mycket liten i ett delområde kan spridningen av en prognos vara rent oetisk, eftersom det i många fall kan vara möjligt att följa enskilda personers levnadsöden över prognosåren. Osäkert Ytterligare en anledning till att vara försiktig med prognoser för områden med få invånare är att osäkerheten i prognoser, relativt sett, är större ju mindre ett område är. Rent slumpmässiga variationer medför att prognoser för områden med en liten befolkning blir ganska ointressanta. I statistiska sammanhang leder en större befolkning, till att slumpmässiga fel till stor del tar ut varandra och blir små. Att det trots detta beräknas prognoser för mindre delområden beror på att man vill kunna summera ihop delområden på olika sätt till större geografiska enheter. 21

24 6 Tabeller I denna del av rapporten redovisas prognosen i tabellform. Tabeller för samtliga år finns även i digitalt format på kommunkontoret i form av en excelfil. Avsnittet inleds med en redovisning av definitionen av kommundelarna, dels med hjälp av en karta, dels med hjälp av motsvarande NYKO-koder. Tabell 11 Sundbybergs kommundelar med motsvarande NYKO-koder. Kommundel NYKO Lilla Alby 100 Centrala Sundbyberg Varav Allén Varav Hästhagen 206 Varav Tulemarken Storskogen 310 Duvbo Ör Hallonbergen Rissne Lilla Ursvik 819 Stora Ursvik 820 Brotorp

25 Figur 1 Karta över Sundbybergs stad och dess stadsdelar. 23

26 Sundbybergs stad: 0-w år uppdelat på åldersklasser w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 0,16 0,16 0,17 0,17 0,17 0,18 0,18 0,18 0,19 0,19 0,19 0,19 0,20 0,20 0,20 0,20 24

27 Sundbybergs stad: 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Totalt

28 Lilla Alby: 0-w år uppdelat på åldersklasser w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 0,11 0,12 0,12 0,12 0,12 0,13 0,13 0,14 0,15 0,15 0,15 0,16 0,16 0,16 0,16 0,16 26

29 Lilla Alby: 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Totalt

30 Centrala Sundbyberg: 0-w år uppdelat på åldersklasser w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 0,11 0,12 0,12 0,13 0,13 0,13 0,13 0,13 0,14 0,14 0,14 0,14 0,14 0,15 0,15 0,15 28

31 Centrala Sundbyberg: 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Totalt

32 Allén (del av Centrala Sundbyberg): 0-w år uppdelat på åldersklasser w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 0,08 0,09 0,10 0,10 0,10 0,11 0,11 0,12 0,13 0,13 0,14 0,15 0,16 0,17 0,17 0,17 30

33 Allén (del av Centrala Sundbyberg): 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Totalt

34 Hästhagen (del av Centrala Sundbyberg): 0-w år uppdelat på åldersklasser w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 0,18 0,18 0,19 0,19 0,19 0,20 0,20 0,20 0,20 0,21 0,21 0,21 0,21 0,21 0,22 0,22 32

35 Hästhagen (del av Centrala Sundbyberg): 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Totalt

36 Tulemarken (del av Centrala Sundbyberg): 0-w år uppdelat på åldersklasser w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 0,15 0,16 0,17 0,17 0,18 0,18 0,18 0,18 0,19 0,19 0,18 0,18 0,18 0,18 0,18 0,18 34

37 Tulemarken (del av Centrala Sundbyberg): 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Totalt

38 Resterande del av Centrala Sundbyberg: 0-w år uppdelat på åldersklasser w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 0,11 0,11 0,11 0,12 0,12 0,12 0,12 0,12 0,12 0,13 0,13 0,13 0,13 0,13 0,13 0,13 36

39 Resterande del av Centrala Sundbyberg: 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Totalt

40 Storskogen: 0-w år uppdelat på åldersklasser w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 0,10 0,10 0,11 0,11 0,11 0,11 0,12 0,13 0,13 0,14 0,14 0,14 0,15 0,15 0,15 0,15 38

41 Storskogen: 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Totalt

42 Duvbo: 0-w år uppdelat på åldersklasser w Totalt Antal 1-15 år Andel 1-15 år 0,22 0,22 0,23 0,23 0,23 0,24 0,24 0,24 0,24 0,24 0,24 0,25 0,25 0,25 0,26 0,26 40

43 Duvbo: 0-19 år uppdelat på ettårsklasser Totalt