Befolkningsprognos

Transkript

1 Befolkningsprognos STENUNGSUND KOMMUN Rapport SWECO SOCIETY

2 2 STENUNGSUND KOMMUN SWECO

3 Innehåll Förord... 4 Sammanfattning Befolkningsutveckling Uppföljning av förra årets prognos Prognos Folkökning Folkmängd Åldersförändringar Delområde Prognosantaganden Antaganden om barnafödandet Antaganden om dödsriskernas utveckling Födda och döda Antaganden om flyttningar Osäkerhet i prognoser Slumpfel: Fel i antaganden: Fel på grund av planavvikelser: Modellfel: Tabellbilaga Tabellbilaga 2 Delområde STENUNGSUND KOMMUN SWECO 3

4 Förord På uppdrag av Stenungsund kommun har Sweco Society beräknat en befolkningsprognos för perioden 2019 till Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön den 31 december år Prognosen redovisas i denna rapport för kommunen i sin helhet för prognosåren och för kommunens sju delområden: Norum, Stora Höga, Jörlanda, Spekeröd, Ucklum, Svenshögen och Ödsmål för prognosåren Prognosens antagande om bostadsbyggande kommer från Stenungsund kommun. Befolkningsprognosen för Stenungsund redovisas även i slutet av rapporten i form av tabeller för kommunen totalt och för de sju kommundelarna. Vid förfrågningar angående prognosen kontakta Jennie Antonsson, nämndsekreterare, tel: , e-post: jennie.antonsson@stenungsund.se 4 STENUNGSUND KOMMUN SWECO

5 Sammanfattning Sweco Society har på uppdrag av Stenungsund kommun tagit fram en befolkningsprognos för kommunen. Prognosen gäller perioden och utgår ifrån befolkningen uppdelad på kön och ålder i ettårsklasser vid det senaste årsskiftet Vidare bygger prognosen på antaganden om hur befolkningen flyttar, föder barn och dör baserat på de senaste årens utveckling för kommunen. Ett viktigt antagande för prognosen är också det antagande som Steungsund kommun gör om antal färdigställda bostäder under prognosperioden. Under år 2018 ökade Stenungsund kommuns befolkning med 279 personer, vilket motsvarar 1,06 procent. Det är en något lägre ökning jämfört med hela länet som ökade med 1,6 procent och en något lägre ökning jämfört med hela riket som ökade med 1,1 procent. Sista december 2018 hade kommunen invånare. Det var främst inflyttningen som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Antalet personer som flyttade in var och antalet som flyttade ut var och flyttnettot var därmed 202 personer. Under året föddes 284 barn och 209 personer avled, vilket ger ett födelsenetto på 75 personer. Befolkningen antas öka kraftigt under prognosperioden som följd av det bostadsbyggande som planeras. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. Barnafödandet väntas öka under perioden och bidrar allt mer till kommunens befolkningstillväxt. Kommunens folkmängd var personer vid slutet av år Under 2023 beräknas folkmängden överstiga personer. Vid utgången av år 2028 pekar prognosen på att folkmängden i Stenungsund kommun kommer överstiga personer. Störst ökning i antal väntas ske i Norum, från invånare år 2018 till drygt invånare år Därefter väntas kommundelen Jörlanda ha den största folkökningen med drygt 737 personer mellan åren , vilken är den största relativa förändringen (cirka 29 procent). Stora Höga beräknas öka med cirka 9 procent mellan åren , vilket motsvarar 291 personer. Mellan åren väntas Norum öka med invånare, vilket motsvarar 27 procent. Även i Spekeröd väntas en relativ stor folkökning med 20 procent mellan vilket motsvarar 325 personer. STENUNGSUND KOMMUN SWECO 5

6 1 Befolkningsutveckling Under år 2018 ökade Stenungssund kommuns befolkning med 279 personer, vilket motsvarar 1,06 procent. Det är en något lägre ökning jämfört med hela länet som ökade med 1,6 procent och en något lägre ökning jämfört med hela riket som ökade med 1,1 procent. Sista december 2018 hade kommunen invånare. Det var främst inflyttningen som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Antalet personer som flyttade in var och antalet som flyttade ut var och flyttnettot var därmed 202 personer. Under året föddes 284 barn och 209 personer avled, vilket ger ett födelsenetto på 75 personer. Diagram 1 Folkökning och folkmängd i Stenungsund kommun perioden Folkökning Folkökning Folkmängd Folkmängd Källa: SCB År I Diagram 2 visas antalet födda och döda i Stenungsund kommunåren Barnafödandet i kommunen har legat på en högre nivå än antalet döda för samtliga år sedan På 1990-talet föddes det som mest barn och år 1992 nåddes en topp på 315 barn. I början av 1990-talet var bostadsbyggandet stort i kommunen och barnafödandet är oftast högt i nya bostadsområden. Därefter sjönk barnafödandet för att öka igen under 2000-talet då det nådde sin topp på 311 barn år Sedan år 2005 är det återigen en nedåtgående trend men år 2018 ökade barnafödandet och det föddes 284 barn år Antalet döda har utvecklats i en jämnare takt och återspeglar i stort ett ökat antal äldre. Även om Stenungsund har följt rikets utveckling med sjunkande dödsrisker och ökad medellivslängd, ger en större folkmängd i de äldre åldersgrupperna ett högre antal döda. 6 STENUNGSUND KOMMUN SWECO

7 Diagram 2 Födda och döda i Stenungsund kommun perioden Antal Födda Döda Källa: SCB. År I Diagram 3 visas in- och utflyttning för Stenungsund kommun uppdelat på inrikes och utrikes flyttningar. Under de flesta åren har det varit fler personer som flyttat till Stenungsund från annan kommun i riket, än som flyttat från Stenungsund till annan kommun. Under ett par år i början av 1980-talet flyttade det ut fler personer till övriga riket än vad det flyttade in personer från övriga riket och även under några år på 1990-talet var utflyttningen högre än inflyttningen mot övriga riket. Även invandringen har sedan år 1970 under merparten av åren varit större än utvandringen. År 1994 var flyttnettot mot utlandet som högst och uppgick till 294 personer. Även under de tre senaste åren har flyttnettot mot utlandet historiskt sett varit relativt högt och under år 2018 uppgick det till 130 personer. Flyttnettot mot utlandet bidrog därmed mest till folkökningen år Inrikes flyttnettot bidrog inte lika mycket till folkökningen då det uppgick till 72 personer. Diagram 3 Flyttningar i Stenungsund kommun perioden Antal Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Invandringar Utvandringar Källa: SCB. År STENUNGSUND KOMMUN SWECO 7

8 2 Uppföljning av förra årets prognos Prognos 2018 underskattade folkökningen år 2018 med 114 personer. Samtliga åldersgrupper underskattades, utom 0-åringar, år, år och äldre som överskattades. Underskattningen var som störst för åldersgruppen år i antal personer räknat, där prognosen underskattade befolkningen med 71 personer. Ser man till det relativa prognosfelet, det vill säga prognosfelet i förhållande till antal personer i åldersklassen år, var det en underskattning på -1,1 procent. I åldersgruppen 6 9 år blev utfallet nästan som prognosticerat vilket innebar barn. Den största överskattningen av folkökningen gjordes för 0-åringarna. Befolkningen i åldersgruppen överskattades med 14 barn, vilket ger ett prognosfel på cirka 4,8 procent. Tabell 1 Prognosavvikelse Prognos Utfall Absolut Relativ Ålder skillnad skillnad % % % % % % % % % % % Summa % Diagram 4 Prognosavvikelse Antal 8 STENUNGSUND KOMMUN SWECO

9 3 Prognos I detta avsnitt beskrivs utvecklingen enligt prognosresultaten översiktligt. I Tabellbilaga 1 redovisas prognosen i tabellform. 3.1 Folkökning Befolkningen antas öka kraftigt under prognosperioden som följd av det bostadsbyggande som planeras. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. För mer om bostadsplanerna se avsnitt Barnafödandet väntas öka under perioden och bidrar allt mer till kommunens befolkningstillväxt. Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet in i åldrar där barnafödandet är högt. Det tidigare nämnda bostadsbyggandet bidrar även till en ökad folkmängd i barnafödande åldrar. Diagram 5 Folkökning i Stenungsund kommun, observerat åren och prognos för åren Antal År STENUNGSUND KOMMUN SWECO 9

10 3.2 Folkmängd Kommunens folkmängd var personer vid slutet av år Under 2023 beräknas folkmängden överstiga personer. Vid utgången av år 2028 pekar prognosen på att folkmängden i Stenungsund kommun kommer överstiga personer. Diagram 6 Folkmängd i Stenungsund kommun, observerat åren och prognos för åren Antal År 3.3 Åldersförändringar I Diagram 7 visas den observerade åldersfördelningen vid slutet av 2018 i jämförelse med prognosen för slutet av Den femåriga förskjutningen av födelsekohorterna syns tydligt, främst i de äldre åldrarna. Det väntade bostadsbyggandet ger en relativ högre inflyttning och en stor andel av dessa inflyttare är i åldrarna runt 25 till 40 år. Att antalet personer i åldern 25 till 40 år beräknas öka medför i sin tur att antalet småbarn ökar. Det ökade antalet barn beror därför främst på den inflyttning som bostadsbyggandet väntas generera. Personer kring 70 års ålder minskar något fram till år 2023 i takt med att 40-talisterna når högre åldrar. De stora barnkullarna födda på 40-talet medför att antalet personer i Stenungsund som är 75 år eller äldre ökar fram till år STENUNGSUND KOMMUN SWECO

11 Diagram 7 Folkmängd i Stenungsund kommun efter ålder, observerat 2018 och prognos för 2023 Antal SCB Ålder Bostadsbyggandet beräknas ge en ökad folkmängd i samtliga åldersgrupper fram till år I åldersgruppen år väntas dock antalet barn öka endast marginellt. Det beror på att inflyttningen av barn i dessa åldrar till nybyggda bostäder antas vara relativt låg och att de årskullar som under prognosperioden kommer upp i åldern år är mindre än de som lämnar åldersgruppen. Folkmängden beräknas öka kraftigt i förskoleåldrar och i åldergruppen år, med över 30 procent i åldersgrupperna. Antalet förskolebarn väntas vara nära 180 fler redan år 2023 och drygt 460 fler år Det beror främst på att personer i åldern antas öka mycket fram till år Åldersgruppen 80 år eller äldre väntas öka mest procentuellt sett fram till det sista prognosåret. Antalet personer i åldersgruppen förväntas bli nästan 820 fler fram till år 2028 vilket innebär en ökning på 64 procent. Det beror på, som tidigare nämnts, att de stora årskullarna av 40-talister under prognosperioden lämnar 70-årsåldern och kommer upp i åldrar 80 år och äldre. Diagram 8 Förändring jämfört med folkmängd Antal Ålder STENUNGSUND KOMMUN SWECO 11

12 Tabell 2 Utfall 2018, prognos för 2023 och 2028 samt förändring jämfört med folkmängd 2018, i absoluta tal och i procent. Utfall Prognos Förändring jmf % 37% % 29% % 13% % 4% % 7% % 24% % 31% % 27% % 11% % 6% % 64% Totalt % 20% 12 STENUNGSUND KOMMUN SWECO

13 3.4 Delområde I detta avsnitt redovisas prognosen för kommunens delområden översiktligt. Prognoserna för kommundelarna redovisas i åldersklasser i Tabellbilaga 2.I Tabellbilaga 2 visas även kommunens sju delområden på karta KOMMUNDELARNA I kommunen förväntas det färdigställas ganska många bostäder under prognosperioden. Den framtida befolkningsutvecklingen i kommundelarna bestäms till stor del av var i kommunen det väntas färdigställas bostäder under prognosperioden. Totalt sett väntas kommunens befolkning öka med drygt personer under perioden , en ökning motsvarande nästan 10 procent. Men befolkningsökningen varierar mellan de olika kommundelarna. Störst ökning i antal väntas ske i Norum, från invånare år 2018 till drygt invånare år Därefter väntas kommundelen Jörlanda ha den största folkökningen med drygt 737 personer mellan åren , vilken är den största relativa förändringen (cirka 29 procent). Stora Höga beräknas öka med cirka 9 procent mellan åren , vilket motsvarar 291 personer. Mellan åren väntas Norum öka med invånare, vilket motsvarar 27 procent. Även i Spekeröd väntas en relativ stor folkökning med 20 procent mellan vilket motsvarar 325 personer. Folkökningen i de tre kommundelarna Ucklum, Svenshögen och Ödsmål är marginell då det inte planeras något bostadsbyggande här under prognosperioden (i Ucklum är det endast ett fåtal inplanerade bostäder). Ålderssammansättningen väntas dock förändras även här i takt med att olika stora barnkullar vandrar uppåt i åldrar. Tabell 3 Utfall per kommundel år 2018, prognos för år 2023 och 2018 samt förändring jämfört med folkmängd år 2018 i absoluta tal och i procent. Utfall Prognos Prognos Absolut förändring Relativ förändring Absolut förändring Relativ förändring Kommundelar Norum % % Stora Höga % 272 8% Jörlanda % % Spekeröd % % Ucklum % 9 1% Svenshögen % 0 0% Ödsmål % 9 0% Restfast % 0 0% Kommunen totalt % % *Restförd befolkning avser personer utan geografisk hemvist, det vill säga invånare som är skrivna på församling och befolkning i fastigheter som inte kunnat kodas till något geografiskt läge LÅG- OCH MELLANSTADIESKOLOR Tabell 4 visar antal folkbokförda barn per skolupptagningsområde 31 december år 2018 och prognos för år 2019 till år Prognosen som redovisas i tabellen är en befolkningsprognos och inte en elevantalsprognos. Befolkningsprognosen kan inte ta hänsyn till elevpendling mellan skolupptagningsområdena i kommunen och är således enbart en beräkning över hur många folkbokförda barn som förväntas bo i respektive skolupptagningsområde år För kommunens låg- och mellanstadieskolor väntas antalet barn öka i mer än hälften av upptagningsområdena fram till Fram till år 2023 väntas antalet barn i åldern 6 12 år ha ökat med cirka 61 barn i Kristinedalskolans upptagningsområde och knappt 56 barn i Kopperskolans upptagningsområde. Fram till år 2028 väntas Kristinedalskolans upptagningsområde öka med 73 barn och i Kopperskolans upptagningsområde med 107 barn. Det är inflyttningen till nybyggda bostäder och ökningen av antal barn i det befintliga STENUNGSUND KOMMUN SWECO 13

14 bostadsbeståndet som bidrar till ett ökat antal barn i Kopperskolan och Kristinedalskolans upptagningsområde. Det sker även en ökning av antal barn i Jörlandaskolans upptagningsområde och i Ekenäs skolan och Stora Högaskolans upptagningsområden väntas antalet barn i åldern 6 12 år minska. I Stora Högaskolans upptagningsområde beräknas antalet barn minska trots den nybyggnation av bostäder som planeras eftersom antalet barn i det befintliga bostadsbeståndet i åldern 6 12 år beräknas bli färre. Det beror på att de årskullar som kommer upp i åldern 6 12 år de kommande åren är något mindre än de som lämnar åldersgruppen. Antalet barn beräknas öka något i Spekerödskolans upptagningsområden för årskurs F-3 liksom för årskurs 4 6. Antalet barn i Kyrkenorumskolans upptagningsområde för årskurs F-3 beräknas minska under prognosperioden, medan antal barn i upptagningsområdet för årskurs 4 6 minskar något fram till år 2023 för att sedan öka med 32 barn till år I Hallernaskolans upptagningsområde väntas antalet 6 9 åringar minska med 50 barn fram till år 2023 och sedan öka med 46 barn till år Bostadsbyggandet i upptagningsområdet väntas ge en viss inflyttning av barn fram till år 2028, men de barnkullar som kommer upp i åldern 6 9 år är mindre än de som går ur åldersgruppen och därav väntas först en minskning till år I Ucklumskolans upptagningsområde beräknas antalet 6 9-åringar minska svagt fram till år Tabell 4 Folkmängd i åldern 6 till 12 år efter skolupptagningsområde årskurs F-6* SCB Prognos Förändring Förändring Skola Ekenäs skola (F-6) Jörlandaskolan (F-6) Kopperskolan (F-6) Kristinedalskolan (F-6) Stora Högaskolan (F-6) Kyrkenorumskolan (F-3)** Kyrkenorumskolan (4-6) Spekerödskolan (F-3)*** Spekerödskolan (4-6) Hallernaskolan (F-3)** Ucklumskolan (F-3)*** Kommunen totalt (6-12-åringar) *Siffrorna i tabellen kan inte likställas med antal elever per skola då elevantalet skiljer sig jämfört med folkbokförd befolkning per skolupptagningsområde på grund av elevpendling mellan upptagningsområdena. **Omfattar barn i åldern 6-9 år, barn i åldern år räknas in i Kyrkenorumskolan åk 4-6 ***Omfattar barn i åldern 6-9 år, barn i åldern år räknas in i Spekerödskolan åk HÖGSTADIESKOLOR I tabell 5 redovisas antal folkbokförda åringar per skolupptagningsområde 31 december år 2018 och prognos för år 2019 till år Liksom i avsnittet ovan visar tabellen en befolkningsprognos och inte en elevantalsprognos. Hänsyn har inte tagits till elevpendling mellan skolupptagningsområdena och prognosen i tabellen visar därmed enbart hur många barn som förväntas bo i respektive skolupptagningsområde under prognosperioden. Antal barn i åldern år väntas öka i samtliga av de tre upptagningsområdena för högstadieskolor i kommunen fram till år I Stora Högaskolans upptagningsområde väntas antalet åringar minska till år I Kristinedalskolan fortsätter antalet åringar att öka även under prognosens sista fem år till följd av den inflyttning som väntas ske till nybyggda bostäder. Även Stenungskolans upptagningsområden väntas ha en ökning i prognosens senare del, om än en ganska svag ökning. Stora Högaskolan beräknas få en svag minskning av antalet åringar i slutet av prognosperioden som ett resultat av att mindre barnkullar kommer upp i högstadieåldern. 14 STENUNGSUND KOMMUN SWECO

15 Tabell 5 Folkmängd i åldern 13 till 15 år efter skolupptagningsområde årskurs 7 9 SCB Prognos Skola Kristinedalskolan Stenungskolan Stora Högaskolan Kommunen totalt *Siffrorna i tabellen kan inte likställas med antal elever per skola då elevantalet skiljer sig jämfört med folkbokförd befolkning per skolupptagningsområde på grund av elevpendling mellan upptagningsområdena. STENUNGSUND KOMMUN SWECO 15

16 4 Prognosantaganden Befolkningsprognosen bygger på en rad antaganden om befolkningens utveckling vad gäller flyttningar, barnafödande och dödlighet. För flyttningar och barnafödande har antaganden gjorts både om hur nivåerna kommer att utvecklas och i vilka åldrar som flyttningarna respektive barnafödandet kommer att ske. 4.1 Antaganden om barnafödandet I Diagram 9 visas den summerade fruktsamheten. Rikets antaganden är de SCB har använt som antagande i senaste befolkningsprognosen för riket. Den summerade fruktsamheten skattar antalet barn som dagens kvinnor i genomsnitt beräknas föda under hela sitt liv. Under 2018 var den summerade fruktsamheten 1,96 barn per kvinna i Stenungsund kommun. Det var något över nivån för hela riket som låg på 1,76 barn per kvinna. Fruktsamheten i Sveriges kommuner följer rikets upp- och nedgångar, även om nivån kan variera. Stenungsund har sedan 1970-talet haft en fruktsamhet som legat över riksgenomsnittet, med några få undantag. Mellan år 2017 och 2018 ökade fruktsamheten i Stenungsund, från 1,86 barn per kvinna till 1,96 barn per kvinna. Fruktsamhetsutvecklingen har varierat ganska mycket från år till år, liksom för flertalet andra kommuner med Stenungsunds befolkningsstorlek. För att skapa mer stabilitet har den åldersspecifika fruktsamheten i kommunen beräknats baserat på de senaste fem årens observerade barnafödande. För att bestämma hur dessa fruktsamhetstal utvecklas under prognosperioden har det genomsnittliga avståndet till rikets summerade fruktsamhet beräknats för de senaste fem åren. Under prognosperioden antas fruktsamheten i kommunen sedan följa rikets utveckling, men på den något högre nivån som observerats de senaste fem åren i kommunen. Diagram 9 Summerad fruktsamhet (TFR) och antaganden för åren TFR 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 TFR Riket TFR Stenungsund 0, År 16 STENUNGSUND KOMMUN SWECO

17 4.2 Antaganden om dödsriskernas utveckling Stenungsund kommuns dödsrisker beräknas baserat på observerade data för åren i åldrarna år. För övriga åldrar används länets dödsrisker per 1 års klass och kön. Detta då de slumpmässiga variationerna blir för stora i övriga åldrar. Medellivslängden för Stenungsund ligger något över den för länet. Denna skillnad behålls till stor del då kommunens dödsrisker används för de åldrar där dödligheten är hög. Efter att det femåriga medelvärdet beräknats, justeras nivån upp på det femåriga medelvärdet så att det inte släpar efter. Detta görs genom att beräkna femårigt medelvärde för rikets köns- och åldersspecifika dödsrisker och samma beräkning baserat på senaste årets tillgängliga data, Skillnaden mellan det femåriga medelvärdet och ettåriga dödsriskerna för riket används sedan för att justera upp Stenungsund kommuns femåriga dödsrisker för personer i åldrarna år. Som tidigare nämnts används länets dödsrisker för övriga åldrar. Under prognosperioden reduceras de köns- och åldersspecifika dödsriskerna utifrån SCB:s antaganden om reducering av dödsrisker i olika åldrar, Diagram 10. Diagram 10 SCB:s antagande om de åldersspecifika dödstalens utveckling. Kvinnor Män Antal döda per Ålder Antal döda per Ålder Logaritmisk skala Källa: Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd År År STENUNGSUND KOMMUN SWECO 17

18 4.3 Födda och döda Beräkningarna av antalet födda och döda är baserade på tidigare beskrivna antaganden om fruktsamheten och dödligheten, i kombination med befolkningens förändrade storlek i åldrar där barnafödandet och dödligheten är stor. Antalet födda förväntas öka kraftigt i Stenungsund kommun under prognosperioden. Detta är en utveckling som väntas i hela riket och som beror på att antalet personer i barnafödande åldrar kommer att öka. De stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av talet når snart åldrar där barnafödandet är högt. Till detta kommer antagandet om en inflyttning till de bostäder som planeras att byggas i kommunen. Inflyttarna i dessa bostäder bidrar till ett ökat barnafödande då de till övervägande del väntas vara unga i åldrar då det är vanligt att bilda familj. Antalet döda förväntas öka trots SCB:s antaganden om reducerade åldersspecifika dödsrisker. Detta beror på att antalet äldre förväntas öka under prognosperioden, inte minst när de stora barnkullarna födda på 1940-talet når åldrar där dödsriskerna är höga. Diagram 11 Antal födda och döda, observerat åren och prognos för åren Antal Födda Döda År 18 STENUNGSUND KOMMUN SWECO

19 4.4 Antaganden om flyttningar Flyttantaganden består av två delar. Dels behöver man bestämma nivåer för in- respektive utflyttning, dels behöver åldersstrukturer för flyttningen tas fram UTFLYTTNING Den prognostiserade utflyttningen ur Stenungsund kommun bestäms av så kallade utflyttningsrisker. Det är den beräknade sannolikheten att flytta ut ur kommunen givet vilket kön och ålder man har. De risker som används är baserade på den observerade utflyttningen de fem senaste åren och redovisas i Diagram 12 nedan. Riskerna har utjämnats för de åldrar där utflyttningen är liten för att inte ge för stora slumpmässiga variationer. Utflyttningsriskerna appliceras på befolkningen vid det senaste årsskiftet för varje prognosår för att beräkna hur många som lämnar kommunen under det kommande året. Summan av dessa personer är det totala antalet utflyttare. De framräknade riskerna hålls konstanta genom prognosperioden och utflyttningen varierar med storleken på barnkullarna som når åldrar där utflyttningsriskerna är höga. Diagram 12 Utflyttningsrisker för Stenungsund kommun, baserat på observerad utflyttning Per Kvinnor Män Ålder STENUNGSUND KOMMUN SWECO 19

20 4.4.2 INFLYTTNING Det finns en stor efterfrågan på bostäder i kommunen som har ett attraktivt läge och pendlingsmässigt är välbeläget nära Göteborgsregionen. Det är därför rimligt att anta att ett ökat bostadsbyggande leder till en ökad inflyttning. I kommunen planeras ett ökat bostadsbyggande under de kommande åren, vilket förväntas generera en stor befolkningstillväxt. Inflyttningens ålderssammansättning ser olika ut beroende på om det är hyresrätter, bostadsrätter eller småhus som färdigställs. Därför har olika inflyttningsfördelningar använts beroende på hustyp och juridisk form. Stenungsund kommuns byggprognos redovisas i sin helhet i Tabellbilaga 1. Diagram 13 är en sammanställning som visar på utvecklingen historiskt och enligt Stenungsund kommuns bedömning av det framtida färdigställandet av bostäder. I Boverkets uppföljning av inrapporterade byggplaner ligger andelen påbörjade på 80 procent av det som planerades. Framåt är byggplanerna osäkra och från år 2022 till år 2025 har man i prognosen valt att göra en nedjustering (se tabell för icke nedjusterande) av byggplanerna med 20 procent, då bostadsbyggandet dessa år förväntas vara högre. Därefter antas byggande år till 2018 ligga på samma nivå som byggplanerna. Diagram 13 Färdigställt bostadsbyggande i Stenungsund kommun och prognos för åren Antal Källa: Faktiskt färdigställande år kommer från SCB. Färdigställande år 2018 är endast en preliminär siffra från Stenungsund kommun. Prognos över bostadsbyggande är Stenungsund kommuns egen bedömning av färdigställandet. Flerbostadshus Småhus År 20 STENUNGSUND KOMMUN SWECO

21 Inflyttningen antas vara större än utflyttningen under hela prognosperioden. Inflyttningen varierar i stort med bostadsbyggandet medan utflyttningen styrs av hur stora grupper det är i åldrar där utflyttning är vanligt. Att första prognosåret skiljer sig något från senaste utfallet vad gäller utflyttade beror på att utflyttningsriskerna är baserade på ett femårigt medelvärde. Diagram 14 Antaganden om in- och utflyttning för Stenungsund kommun och prognos Antal Inflyttade Utflyttade År INFLYTTARNAS ÅLDERSFÖRDELNING Inflyttarnas åldersstruktur är baserad på den observerade inflyttningen där de senaste fem årens inflyttning har utgjort underlaget för att få stabilitet. Därefter har denna femåriga inflyttningsfördelningen jämnats ut med glidande medelvärde över ålder för de åldrar där antalet inflyttare är få. Diagram 15 Inflyttarnas åldersfördelning baserad på observerad inflyttning Antal 2,50 2,00 Kvinnor Män 1,50 1,00 0,50 0, År STENUNGSUND KOMMUN SWECO 21

22 5 Osäkerhet i prognoser I prognoser finns alltid en viss osäkerhet och man kan aldrig vänta sig att prognosen ska slå in exakt. Prognosfelet ökar för varje år med prognoshorisonten då fel i början av prognosen följer med och fortplantas under senare år. Det är också i allmänhet olika svårt att göra bra prognoser för olika åldersgrupper. I åldrar där det i större utsträckning sker förändringar i livet än i andra åldrar är prognosfelen större. Faktorer som leder till sådana förändringar är fruktsamhet, flyttningsbenägenhet och dödlighet. Det kan finnas flera orsaker till de fel som uppkommer. Antagandena kan vara oriktiga, modellen kan vara felaktig, det kan bli avvikelser i planeringen, exempelvis kan ett bostadsbyggande bli försenat eller tidigarelagt. Även om modellen vore fullkomlig, all utveckling gick enligt planerna och vi kände till alla sanna värden för folks flyttbenägenhet, fruktsamhet och död så skulle det ändå kunna bli fel i prognosen på grund av slumpen. Osäkerhet i prognoser kan klassificeras i följande typer av fel: 5.1 Slumpfel: Slumpfelet är det prognosfel som bara beror på slumpen och ingenting annat. Även om den genomsnittliga nivån för fruktsamhet, dödlighet och flyttningar är korrekt de kommande åren skulle prognosen innehålla fel på grund av slumpmässiga variationer mellan åren. På grund av slumpen är det mycket svårt att exempelvis träffa exakt rätt i antal flyttare i olika åldrar, vilka personer som dör eller hur många barn som föds och av vilka mödrar. Slumpfelen kan approximativt beräknas och är den minsta felmarginal som det någonsin går att få för en prognos. 5.2 Fel i antaganden: Om de antaganden som gjorts för födda, döda och flyttade inte inträffar i verkligheten ökar prognosens osäkerhet. Här finns två typer av fel som kan inträffa. Den första typen är fel i nivåer, det vill säga fel antal som flyttar ut eller in. Denna typ av fel påverkar främst befolkningens storlek, men kan även påverka åldersstrukturen då det inte är samma åldrar som flyttar in som ut ur kommunen. Den andra typen av fel är åldersspecifika antaganden som utflyttningsrisker, inflyttningsandelar, dödsrisker och fruktsamhet. Fel i dessa påverkar främst åldersfördelningen i befolkningen. Betydelsen av avvikelser från antagandena kan uppskattas med känslighetsanalyser, t ex konsekvensanalyser av olika fruktsamhetsantaganden. 5.3 Fel på grund av planavvikelser: I befolkningsprognosen görs en prognos för befolkningen i framtida nyproduktion. Den bygger på en uppskattning av när bostäder enligt planerna beräknas bli färdiga för inflyttning. Om det i praktiken sker en tidsförskjutning i genomförandet uppstår en skillnad mellan utfall och prognos. Detta fel ska inte lastas prognosmodellen men kan vara en viktig förklaring till varför prognosen inte slår in. 5.4 Modellfel: Prognosfel kan uppstå om prognosmodellen är felaktig i något avseende. Sweco har med sina rötter i Stockholms stads statistik- och utredningskontor (USK) en lång tradition när det gäller metodutveckling inom området befolkningsprognoser och arbetar kontinuerligt med förbättringar av metod och modell för att ligga i framkant. 22 STENUNGSUND KOMMUN SWECO

23 6 Tabellbilaga FOLKMÄNGD: PLANERINGSÅLDERSKLASSER SCB Prognosår Ålder Totalt FOLKÖKNING: PLANERINGSÅLDERSKLASSER Prognosår Ålder Totalt STENUNGSUND KOMMUN SWECO 23

24 6.1.3 PROCENTUELL FOLKÖKNING: PLANERINGSÅLDERSKLASSER Prognosår Ålder Totalt DEMOGRAFISKA KOMPONENTERNA. UTFALL ÅR OCH PROGNOS År Födelse- Flyttnings- Folkmängd Folkökning Födda Döda överskott Inflyttade Utflyttade netto BOSTADSANTAGANDE STENUNGSUND KOMMUN, ÅR I tabellen nedan redovisas Stenungsund kommuns prognos över nybyggda bostäder som använts i befolkningsprognosen samt den icke nedjusterade antagande för år År Bostadstyp Totalt Flerbostadshus varav specialbostäder* Småhus Totalt Ej nedjusterat antagande *I specialbostäder ingår äldreboende och seniorboende 24 STENUNGSUND KOMMUN SWECO

25 7 Tabellbilaga 2 Delområde Befolkningsprognosen för Stenungsunds sju delområden redovisas i tabellform i denna bilaga. Nedan ses en karta över kommunens delområden. STENUNGSUND KOMMUN SWECO 25

26 7.1.1 FOLKMÄNGD NORUM: PLANERINGSÅLDERSKLASSER SCB Prognosår Ålder Totalt FOLKMÄNGD NORUM: ÅLDER 0 20 ÅR SCB Prognosår Ålder Totalt STENUNGSUND KOMMUN SWECO

27 7.1.3 FOLKMÄNGD STORA HÖGA: PLANERINGSÅLDERSKLASSER SCB Prognosår Ålder Totalt FOLKMÄNGD STORA HÖGA: ÅLDER 0 20 ÅR SCB Prognosår Ålder Totalt STENUNGSUND KOMMUN SWECO 27

28 7.1.5 FOLKMÄNGD JÖRLANDA: PLANERINGSÅLDERSKLASSER SCB Prognosår Ålder Totalt FOLKMÄNGD JÖRLANDA: ÅLDER 0 20 ÅR SCB Prognosår Ålder Totalt STENUNGSUND KOMMUN SWECO

29 7.1.7 FOLKMÄNGD SPEKERÖD: PLANERINGSÅLDERSKLASSER SCB Prognosår Ålder Totalt FOLKMÄNGD SPEKERÖD: ÅLDER 0 20 ÅR SCB Prognosår Ålder Totalt STENUNGSUND KOMMUN SWECO 29

30 7.1.9 FOLKMÄNGD UCKLUM: PLANERINGSÅLDERSKLASSER SCB Prognosår Ålder Totalt FOLKMÄNGD UCKLUM: ÅLDER 0 20 ÅR SCB Prognosår Ålder Totalt STENUNGSUND KOMMUN SWECO

31 FOLKMÄNGD SVENSHÖGEN: PLANERINGSÅLDERSKLASSER SCB Prognosår Ålder Totalt FOLKMÄNGD SVENSHÖGEN: ÅLDER 0 20 ÅR SCB Prognosår Ålder Totalt STENUNGSUND KOMMUN SWECO 31

32 FOLKMÄNGD ÖDSMÅL: PLANERINGSÅLDERSKLASSER SCB Prognosår Ålder Totalt FOLKMÄNGD ÖDSMÅL: ÅLDER 0 20 ÅR SCB Prognosår Ålder Totalt STENUNGSUND KOMMUN SWECO

33 FOLKMÄNGD RESTFÖRDA: PLANERINGSÅLDERSKLASSER SCB Prognosår Ålder Totalt STENUNGSUND KOMMUN SWECO 33