Befolkningsprognos för Lidingö stad 2016

Transkript

1 HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR Christopher Oxelstål Konsult- och servicekontoret Reviderad Befolkningsprognos för Lidingö stad 2016 Totalbefolkning Lidingös folkmängd har ökat de senaste 15 åren. Sedan 1950 har folkmängden i kommunen ökat från knappt till dagens drygt invånare. Endast vid nio tillfällen har folkmängdsutvecklingen varit negativ, senast år I medeltal har antalet invånare ökat med 381 personer årligen, en trend som ser ut att fortsätta de kommande tio åren. Fram till år 2023 står nybyggnationerna i Dalénum för en betydande del av denna folkökning genom de drygt bostäder som planeras. På längre sikt påverkas befolkningsutvecklingen av planerna för Centrum/Torsviksområdet. År Antal invånare Figur 1. Folkmängd samt befolkningsprognos Nyfödda och förskolebarn År 2015 föddes 484 pojkar och flickor, vilket är det högsta antalet på fem år. Det är dock strax under medeltalet för hela 2000-talet. Fruktsamheten ligger på 1,81 barn per kvinna, vilket är något högre än föregående år då fruktsamheten låg på 1,71 barn per kvinna.

2 Fruktsamheten förväntas dock vara fortsatt stabil framtida år och ligga mellan 1,84 och 1,86 barn per kvinna de närmaste 10 åren. År 0-åringar (födda och inflyttade) 1-5-åringar Figur 2. Antal 0-åriga barn (födda under innevarande år), samt prognos Figur 3. Antal barn i åldrarna 1-5 år, samt prognos

3 Skolbarn Antalet barn i skolålder tros, likt övriga åldersgrupper, öka de närmaste åren. Störst procentuell ökning ser vi bland ungdomar i gymnasieåldern. Efter att ha minskat varje år mellan har åldersgrupperna år nu börjat öka till följd av de stora barnkullarna under första halvan av 2000-talet. Kulmen nås år 2022, därefter sker en mindre nedgång innan antalet återigen ökar, om än inte lika kraftigt. År 6 år 7-15 år år 6-18 år Figur 4. Antal barn 6 år gamla, samt prognos Figur 5. Barn i åldrarna 7-15 år, samt prognos

4 Figur 6. Antal ungdomar i åldrarna år, samt prognos Vuxna år Antalet vuxna i åldrarna år förväntas öka med ca individer under den kommande 10-årsperioden. Ändå kommer deras andel av totalbefolkningen utgöra en något mindre del än idag. År år Andel av totalbefolkningen ,8% ,6% ,2% ,5% Figur 7. Antal invånare i åldrarna år och deras andel av totalbefolkningen, samt prognos

5 Äldre och pensionärer Sammantaget väntas människor i åldrarna 65 år och uppåt att öka i antal, samt i andel av den totala befolkningen. Trots att man förmodar att individer i åldrarna år kommer att vara något färre om 10 år, så förväntas människor som är 75 år och äldre att öka i en sådan takt att de kommer att överstiga nedgången i befolkningsantal bland de yngre pensionärerna. År år år 85-år Totalt 65-år Andel av totalbef ,2 % ,3 % ,5 % ,9 % Figur 8. Antal invånare 65 år och äldre, samt prognos

6 Figur 9. Befolkningspyramid. Mörka staplar visar Lidingö befolkning år 2025, ljusa staplar visar befolkning år

7 Tabeller Folkmängd och prognos i åldersklasser 31 december respektive år Ålder Summa Folkmängd och befolkningsprognos för delområden 31 december respektive år Område Näset Bo Gärde Bo Rudboda Elfvik Sticklinge Islinge Torsvik Hersby Baggeby/Bodal Larsberg Mosstorp Gångsätra Skärsätra Stockby/Kottla Långängen Brevik Käppala Restförda Summa

8 Folkmängd i delområden , avrundade tal Område Ålder år Summa Näset Bo Gärde Bo Rudboda Elfvik Sticklinge Islinge Torsvik Hersby Baggeby/Bodal Larsberg Mosstorp Gångsätra Skärsätra Stockby/Kottla Långängen Brevik Käppala Restförda Summa Folkmängd i delområden , avrundade tal Område Ålder w 0-w Näset Bo Gärde Bo Rudboda Elfvik Sticklinge Islinge Torsvik Hersby Baggeby/Bodal Larsberg Mosstorp Gångsätra Skärsätra Stockby/Kottla Långängen Brevik Käppala Restförda Summa

9 Prognosantagande Tidsperiod Prognosunderlaget bygger på SCB PROPAK avseende inflyttningsfördelning, utflyttningsrisker, åldersspecifik fruktsamhet och dödlighetsindex. Inflyttningen till kommunen bygger på medeltal åren , plus en tredjedel av vad bostadsbyggandet genererar. Övriga två tredjedelar består av omflyttningar, skilsmässor, ungdomar som flyttar hemifrån m.m. inom kommunen. Fruktsamheten förväntas följa SCB:s riksprognos fr.o.m. år Alla årtal i denna prognos avser den 31 december respektive år. Totalprognosen sträcker sig till 2026 och delområdesprognosen till Grundläggande förutsättningar De finns fyra sätt en befolkning kan omskapas genom: via utflyttningar, inflyttningar, födslar och dödsfall. Det är genom en kohortkomponentmodell som prognosen beräknats och grundar sig i antaganden kring dessa fyra faktorer, d.v.s. dödsrisker, fruktsamhet, utflyttningsrisker och inflyttningens storlek utifrån iakttagna genomsnittliga värden för de senaste åren. Denna prognos baseras även på en uppskattning av det planerade bostadsbyggandet, både av mängden bostäder, placering och vad för sorts bostad (upplåtelseform) som upprättas. Däremot finns det inget tydligt samband på kort sikt mellan befolkningstillväxten och nybyggnation, man kan inte bortom allt tvivel veta om nya bostäder kommer leda till en ökning av befolkningsmängden. Det är via långtgående flyttkedjor som all omflyttning sker och de som flyttar in i nybyggda lägenheter kan exempelvis bestå av par som flyttar isär eller ungdomar som precis lämnat sitt barndomshem och som därför inte bidrar till en ökad folkmängd. Befolkningsutvecklingen influeras emellertid på längre sikt otvivelaktigt av stora nybyggnationer. Kommunen är indelad i nyckelkodsområden (nyko.) utifrån bebyggelsestruktur (småhus, bostadsrätter, hyresrätter, äldreboenden o.s.v.). I delområdesprognosen görs specifika antaganden för varje nyckelkodsområde (ca 60 st.) och summeras sedan ihop till prognosens 18 delområden. Osäkerhet i prognosen I alla prognoser existerar en viss ovisshet som växer sig större ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig, med ökad felmarginal som konsekvens. Alla prognosens siffror bör p.g.a. detta ses som mitten på intervall, inte exakta antal. På platser där rörligheten i befolkningen är hög är osäkerheten som störst; d.v.s. bland nyfödda, i åldrarna upp till skolåldern och i 20- och 30-årsåldern. Prognoser gjorda på kommunen som helhet är mer tillförlitliga, medan prognoser för delområden är desto mer osäkra. Antaganden Miljö- och stadsbyggnadskontoret ligger bakom bedömningen av antalet inflyttningsklara bostäder. Det är en vanlig företeelse att byggprojekt förändras eller försenas, vilket självklart kan påverka prognosresultatet. Under denna prognosperiod är omvandlingen av Dalénum det största och mest omfattande byggprojektet. Där planeras det att byggas omkring bostäder. Sedan 2012 har de första lägenheterna stått inflyttningsklara, och i prognosen beräknas området öka med 100 bostäder om året till och med år Värt att notera att det i praktiken samtidigt är troligt att utbyggnationen inte 9

10 kommer ske i en så jämn takt utan att inflyttningen kommer ske mer etappvis, vilket i sådana fall kommer påverka prognosresultatet för de enskilda åren. Under prognosperioden beräknas också nya bostäder byggas i Larsberg, Rudboda, Baggeby och Herserud. På längre sikt kommer befolkningstillväxten även att påverkas kraftigt av de beslut som fattas kring utvecklingen av Centrum/Torsvik. Prognosen har upprättats av Visma Labs AB, på uppdrag av KSK-Lön. 10