Enköping växer Foto: Getty Images. Befolkningsprognos. Enköpings kommun

Transkript

1 Enköping växer Foto: Getty Images Befolkningsprognos Enköpings kommun

2 Sammanfattning Enköpings kommuns befolkning beräknas öka med cirka invånare och 13 procent, från år 2013 till cirka invånare år Till följd av att kommunen arbetar med fl era stora planprojekt som beräknas generera bostäder inom några år når befolkningsökningen sin kulmen under åren Befolkningsökningen består av både nyfödda barn och nyinfl yttade personer. Under prognosåren beräknas barnafödandet öka stabilt. Antalet födda beräknas öka snabbare än antalet döda vilket ger ett positivt och stigande födelsenetto genom hela prognosperioden. Liksom befolkningsökningen når infl yttningen sin kulmen under åren för att minska under år 2020 och sedan öka igen under prognostidens senare år. Även fl yttningsnettot förblir positivt under hela prognosperioden men är som högst under år De stora barnkullar som föddes under 1990-talet kommer själva få barn under prognosperioden. Det gör att antalet barn i förskoleålder ökar under prognosperioden. Även antalet barn i grundskoleålder beräknas öka under prognosåren. Det ställer krav på kommunen då behovet av förskole- och skolplatser lär öka. Antalet barn i gymnasieålder beräknas minska fram till och med år 2017 för att sedan åter öka. Andelen invånare i arbetsför ålder (20-64 år) beräknas öka stabilt med cirka 7 procent under prognosperioden. Andelen äldre (65- år) beräknas öka betydligt fortare med cirka 20 procent under prognosperioden. Detta innebär en ökad försörjningskvot, något som kan komma att innebära utmaningar för sjuk- och omvård i kommunen. Av kommunens tätorter är det Enköping, Haga, Grillby, Bredsand och Skolsta som växer medan Fjärdhundra, Örsundsbro, Hummelsta och Lillkyrka beräknas ha en negativ befolkningsutveckling. Till följd av fl era större bostadsprojekt inne i Enköpings tätort, så som Kyrkoherdens fi skevatten, Bahco och Sadelmakaren beräknas stadsdelarna Herrgården/Fanna, Korsängen och centrum växa mest. Samtliga stadsdelar beräknas ha en positiv utveckling.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Innehållsförteckning BEFOLKNINGSUTVECKLING 4 Ökning av antalet barn och äldre 4 Befolkningsökning i hälften av tätorterna 5 Centrum sticker ut 5 UTFALL JÄMFÖRT MED TIDIGARE PROGNOS 6 Förändring jämfört med förra årets prognos 6 PROGNOSMETOD 7 Osäkerhet i prognosen 7 Födda och döda 7 In- och utfl yttning 7 Nya bostäder 7 BEFOLKNINGSPROGNOS Totalbefolkning 9 Befolkningsökning 10 Folkmängd i ettårsklasser 10 Befolkningsstruktur 13 Utveckling i kommunens olika delar 14 Enköpings stadsdelar växer 15

4 Befolkningsutveckling 2013 Vid årsskiftet 2013/2014 hade Enköpings kommun invånare. Det ger en befolkningsökning på 307 personer från år 2012 då kommunen hade invånare. Under 2013 föddes det 434 barn och 382 personer avled vilket innebär ett födelseöverskott på 52 personer. Under året fl yttade personer till kommunen medan fl yttade från kommunen vilket medför ett fl yttningsnetto på 255 personer. Folkökningen för år 2013 ligger en bit under medelvärdet för befolkningsökningen de senaste åren ( ) som legat på cirka 340 invånare per år. Tabell 1. Befolkningsförändring för åren (Källa:SCB) År Folkm. Födda Döda Födnetto Infl ytt. Utfl ytt. Flyttnetto Folkök Ökning av antalet barn och äldre Den största förändringen i Enköpings kommuns befolkningsstruktur gäller antalet ungdomar i gymnasieålder (16-18 år) som har minskat med hela fyra procent på ett år. Den största ökningen fi nns i grupperna unga vuxna (19-29 år) och antalet äldre (65-74 år samt 75- år) som har ökat med mellan 2-4 procent var. Kommunens befolkningsutveckling ligger i linje med rikets och övriga Europas utveckling där andelen pensionärer ökar. Begreppet försörjningskvot kan användas för att beskriva hur åldersstrukturen påverkar samhällsekonomin. Försörjningskvoten kan räknas ut genom att ställa den totala befolkningen till antalet personer i yrkessam ålder (20-64 år). År 2013 var kommunens försörjningskvot 1,75 vilket innebär att en yrkessam person försörjer 1,75 personer. Den optimala siffran skulle här vara att en person försörjer 1,0 personer. Totalt ökade befolkningen med 0,8 procent mellan åren 2012 och Tabell 2. Befolkningsstruktur i Enköpings kommun 31 december 2012 och 2013 (Källa: SCB) Ålder Förändring antal Förändring procent , , , , , , , ,1 Total ,8 4

5 Befolkningsökning i hälften av tätorterna Mellan åren 2012 och 2013 ökade befolkningen i Skolsta, Enköping, Grillby och Örsundsbro. I både Fjärdhundra och Lillkyrka var befolkningsantalet densamma från år 2012 till I Hummelsta minskade befolkningen med nästan två procent. Även på landsbygden minskade befolkningen något till år Tabell 3. Befolkning i kommunens tätorter 31 december 2012 och 2013 (Källa: SCB) Tätort Förändring antal Förändring procent Enköping ,4 Fjärdhundra Grillby ,2 Hummelsta ,7 Lillkyrka Örsundsbro ,6 Skolsta* Landsbygd ,04 Centrum sticker ut Det är framför allt i centrum som befolkningen ökade under åren 2012 till Den positiva befolkningsutvecklingen i centrum kan bland annat förklaras med bostadsprojektet i kvarteret Hökaren som genomfördes under åren I stadsdelen Galgvreten/Lillsidan genomfördes bostadsprojektet Västerbacken där det sista av tre fl erbostadshus stod färdigt under På Korsängen tillkom 22 lägenheter då Enköpings hyresbostäder (EHB) byggde om Folkets hus till ungdomsbostäder. Tabell 3. Befolkning i stadsdelar 31 december 2012 och 2013 (Källa: SCB) Stadsdel Förändring antal Förändring procent Centrum ,9 S:t Ilian ,5 Galgvreten, Lillsidan ,5 Munksundet, Gröngarn Romberga ,8 Korsängen ,2 Fanna, Herrgården ,5 Bergvreten, Gånsta ,06 * Statistiska centralbyråns (SCB) definition av en tätort är en ort med över 200 invånare. Då Skolsta är en av orterna i kommunen som analyseras i det pågående ortsanalysarbetet har Skolsta tagits med i den här tabellen trots att den inte är någon tätort enligt SCB:s definition. 5

6 Utfall 2013 jämfört med tidigare prognos Befolkningsprognosen för år 2013 var indelad i tre alternativ: hög, medel och låg. Skillnaden mellan alternativen är att de har beräknats utifrån olika antaganden om förväntad nivå på nyproduktion av bostäder. Alternativ hög har beräknats utifrån en förväntad nyproduktion på cirka 330 bostäder per år, alternativ medel på cirka 250 bostäder per år och alternativ låg på ett antagande om cirka 150 bostäder per år. Den verkliga folkmängden för år 2013 var vilket stämmer bäst överens med den höga prognosens folkmängd på Utfallet för antalet födda barn hänger ihop med prognosens antagande. Det som framför allt skiljer utfallet från prognosen är antalet in- och utfl yttare. Det verkliga fl yttnettot från 2013 stämmer bäst överens med medelprognosens 233 personer jämfört med utfallets 255. Däremot ligger utfallet cirka 200 personer över vad gäller infl yttning till kommunen och nästan 200 över gällande utfl yttningen från kommunen jämfört med prognosens medelalternativ. Även på det höga prognosalternativet skiljer det cirka 100 respektive 200 invånare gällande in- och utfl yttning till kommunen jämfört med utfallet. År 2013 var den verkliga folkökningen 307 personer något som bäst kan jämföras med den höga prognosens folkökning på 349 personer. Tabell 5. Utfall 2012 jämfört med tidigare prognos (Källa: SCB) Prognos/utfall Folkm. Födda Döda Födnetto Infl ytt. Utfl ytt. Flyttnetto Folkök. Utfall Prognos Hög Prognos Medel Prognos Låg Förändring jämfört med förra årets prognos Förra årets befolkningsprognos, för år , var betydligt försiktigare än den här prognosen. Enligt den förra befolkningsprognosen skulle vi vara år 2023 jämfört med den här prognosens samma år. Anledningen till att den förra prognosen var försiktigare kan ha fl era anledningar som exempelvis att vi visste mindre om kommande exploateringsprojekt och att infl yttningen beräknades lågt. Anledningen till att den här befolkningsprognosen har gjorts vassare är framför allt att kommunens befolkning överskred prognosen för år 2014 redan efter att halva året hade gått. 6

7 Prognosmetod Det är fyra faktorer som påverkar folkmängden och befolkningsstrukturen: fruktsamhet (antal födda), dödlighet (antal avlidna) samt infl yttning och utfl yttning. Prognosen utgår ifrån befolkningen den 31 december år Därefter skrivs prognosen fram ett år i taget. Antaganden görs om antal födda, antal döda samt antal in- och utfl yttare till kommunen. Osäkerhet i prognosen Ekonomisk konjunktur, arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik, invandring med mera har en direkt inverkan både på hur människor fl yttar och i barnafödandet. Det svåraste i framtagandet av en befolkningsprognos är beräkning av in- och utfl yttning. En viktig faktor i beräkningen av in- och utfl yttning är nämligen nyproduktionen av bostäder, som i sig är en av de största osäkerheterna i prognosarbetet. Byggprojekt tenderar att försenas samtidigt som planerade projekt inte alltid förverkligas. Födda och döda Antal barn som föds beräknas utifrån antalet kvinnor i barnafödande ålder i kommunen samt andelen kvinnor som föder barn. År 2013 var fruktsamheten i Enköping fem procent högre än i riket. Det innebär att fruktsamheten var 1,98 barn per kvinna i Enköping och 1,89 i riket. Antagandena för fruktsamhet beräknas utifrån ett medelvärde av fruktsamheten under de senaste åren varpå Enköpings kommuns fruktsamhet beräknas ligga cirka fem procent över rikets under hela prognosperioden. Antalet avlidna beräknas genom att ålders- och könsspecifi ka dödsrisker appliceras på befolkningen. Enköpings kommuns dödsrisker beräknas följa rikets. I genomsnitt beräknas cirka 530 barn per år födas under prognosperioden. Antal döda beräknas ligga på cirka 400 personer per år, en siffra som beräknas öka mot slutet av prognosperioden. Födelsenettot beräknas därmed ligga på plus under hela prognosperioden. In- och utflyttning Människors möjligheter att fl ytta in och ut från kommunen påverkas bland annat av nybyggnation av bostäder. Ålders- och könsfördelningen på infl yttarna beräknas utifrån hur det sett ut under de tre senaste åren. Flyttbenägenheten är som störst i åldersintervallet år. Antal personer som fl yttar ut från kommunen beräknas genom utfl yttningsrisker, det vill säga medelvärdet av benägenheten att fl ytta per ålder och kön. Kvinnor fl yttar i lägre ålder än män både till och från kommunen. Under prognosperioden beräknas cirka per år fl ytta in till kommunen medan cirka beräknas lämna kommunen. In- och utfl yttningen beräknas vara stabil och därmed beräknas fl yttningsnettot vara positivt under hela prognosperioden. Nya bostäder Bostadsbeståndet har stor betydelse för befolkningsutvecklingen. Antaganden om byggandet under prognosperioden är av största vikt för resultatet av prognosen och därför har en gemensam bedömning av bostadsbyggandet de kommande åren gjorts tillsammans med representanter från plan- och utvecklingsavdelningen och mark- och exploatering samt samhällsbyggnadsförvaltningens chef. 7

8 Förseningar av byggprojekt är vanliga och planerade projekt förverkligas inte alltid. Detta har stor inverkan på prognosens utfall och utgör därför den största osäkerheten i prognosarbetet. På grund av den stora osäkerheten sträcker sig antagandet om nybyggnation endast fram till och med år 2019 och därmed gör även befolkningsprognosen på delområdesnivå det. Detta då det framför allt är nybyggnationen som påverkar variationen av befolkningstillväxt i olika områden. Enligt senaste bedömning (december 2014) kommer cirka bostäder att färdigställas under åren , det vill säga cirka 480 bostäder per år. I dagsläget pågår planeringen av många stora exploateringsprojekt varpå antagandet om nybyggnation visar på ett fåtal producerade bostäder under prognosperiodens första år för att sedan öka. En fjärdedel av dessa bostäder är småhus och tre fjärdedelar är lägenheter i fl erbostadshus. De fl esta bostäderna byggs inom Enköpings tätort. Det gäller speciellt lägenheter i fl erbostadshus. I prognosen antas cirka 30 bostäder per år byggas på privat mark på landsbygden. I de övriga tätorterna är det främst i Grillby, Skolsta och Örsundsbro som nya bostäder planeras. Bildtext: Vy över Drottninggatan och Vårfrugatan i Enköpings tätort. Foto: Kommunens bildarkiv 8

9 Befolkningsprognos I detta avsnitt redovisas befolkningsprognosen för tioårsperioden Tidigare prognoser i Enköpings kommun har redovisats ända fram till 2030, samma år som kommunens vision är att vi ska vara Anledningen till att aktuell prognos endast sträcker sig till 2024 är att osäkerheterna i prognosen ökar för varje år. Infl yttning och nyproduktion av bostäder är faktorer som är överblickbara för kommunen i cirka 5-10-års perspektiv. I de längre tidsperspektiven är det mycket svårt för kommunen att förutse vilka bostadsprojekt som kommer initierats av den privata marknaden. Kommunen kan självfallet bereda väg för projekt genom planberedskap och aktiv dialog med exploatörerna, men det fi nns stora osäkerheter i att förlita sin långsiktiga befolkningsprognos på dessa grunder. I en omvärldsbevakning konstateras även att majoriteten av kommunerna arbetar med en befolkningsprognos på 10 år. Totalprognos Tabell 6. Totalprognos (Källa: SCB) År Summa Diagram 1. Befolkningsutveckling (Källa: SCB) Folkmängden beräknas öka med personer från 2013 (vilket är det senaste året det fi nns fastlagd statistik för personer) till år 2024 då folkmängden beräknas vara

10 Prognos jämfört med visionen Enligt denna prognos är antalet invånare i Enköpings kommun personer år Det är 53 personer färre än visionen. Rent beräkningsmässigt kommer dock den differensen minska för varje ny prognos som tas fram då man för varje år som vi kommer närmre målåret vet mer om infl yttningstendenser och bostadsbyggande. Befolkningsökning Som tidigare beskrivits påverkas kommunens befolkningsantal av fyra parametrar: födda, döda, infl yttade och utfl yttade. Så här beräknas förändringen se ut för Tabell 7. Befolkningsprognos utifrån parametrarna födda, döda, infl yttade och utfl yttade (Källa: SCB) År Folkm. Födda Döda Födnetto Infl ytt. Utfl ytt. Flyttnetto Folkök Diagram 2. Befolkningsförändring (Källa SCB) Folkmängd i ettårsklasser I tabellen nedan kan utläsas antal invånare inom varje åldersklass under de tio prognosåren. För att följa en ålderskull ska tabellen läsas diagonalt. 10

11 Ålder

12 w

13 Befolkningsstruktur Barngruppen är den dominerande åldersgruppen I början av prognosperioden är den största åldersgruppen åringarna, vid prognosperiodens slut är dock antalet barn i åldern 0-9 år den största åldersgruppen. Även åldersgruppen år ökar. Åldersgruppen 80- är betydligt mindre än de övriga åldersgrupperna, däremot är det den gruppen som ökar mest procentuellt under hela prognostiden. Diagram 3. Prognos över befolkningsökningen för olika åldersgrupper under åren Nästan barn i förskoleålder år 2024 Befolkningsprognosen visar på en fortsatt ökning av antalet barn i åldern 1-5 år. Vid utgången av år 2013 fanns det cirka åringar i kommunen. Under prognosåren beräknas antalet 1-5 åringar öka med cirka 600 barn vilket innebär en ökning på cirka 60 barn om året. Den största ökningen beräknas ske under åren Ökat antal barn i grundskoleålder Grundskolan omfattar elever i åldersspannet 6-15 år. År 2013 fanns det totalt barn i åldern 6-15 år i kommunen. Fram till år 2024 antas gruppen ha ökat till personer, en ökning med cirka barn vilket motsvarar en ökning på 22 procent. Samtliga av åldersgrupperna 6-9 år, år och år beräknas öka under prognosperioden. Mest beräknas dock antalet barn i åldersgruppen 6-9 år öka. Antalet 6-9-åringar beräknas öka med 25 procent mellan åren

14 Minskning av åringar fram till 2017 År 2013 fanns det cirka personer i åldern år i kommunen. Antalet i åldern år beräknas att minska i antal fram till och med år Från år 2017 beräknas antalet i gymnasieålder börja öka igen för att år 2024 vara cirka personer. En total ökning på cirka 40 personer under prognosperioden. Antalet pensionärer ökar med 20 procent under prognosperioden Befolkningsförändringar av antalet äldre är enklare att förutspå då denna grupp har en lägre rörlighet än andra åldersgrupper, det vill säga att det inte sker någon stor in och utfl yttning i dessa åldrar. I prognosen antas antalet pensionärer (över 65 år) öka med cirka personer fram till år Gruppen äldre är dock inte homogen utan befolkningsutvecklingen varierar för olika åldersgrupper inom intervallet. Det är framför allt gruppen åringar som står för en stor del av ökningen med en ökning på cirka personer under progmosåren. Gruppen 85 år och äldre förväntas öka med cirka 200 personer fram till år Antalet nypensionärer (65-74 år) ökar i början av prognosperioden för att sedan minska lite under slutet av prognostiden. Förhöjd försörjningskvot Ett enkelt sätt att sammanfatta den demografi ska utvecklingen på är genom att beräkna den så kallade försörjningskvoten. Försörjningskvoten visar hur många, inklusive sig själv, var och en i yrkesaktiv ålder skall försörja genom sitt arbete. Försörjningskvoten beräknas genom att dela den totala befolkningen med antalet i arbetsför ålder (20-64 år). I slutet av år 2013 var försörjningskvoten 1,77, det vill säga att en person behöver försörja 1,77 personer. Vid prognosperiodens slut, år 2024, har försörjningskvoten höjts till 1,88. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) stiger försörjningskvoten i samtliga kommuner. En hög försörjningskvot innebär konsekvenser på en kommuns ekonomi. Desto högre försörjningskvot ju större ekonomiska konsekvenser. Utveckling i kommunens olika delar Då nybyggnation och exploateringsprojekt har så stor påverkan på delområdesprognosen brukar prognosperioden för delområdesprognosen endast beräknas på fem år. Att göra antaganden om nybyggnation i kommunens olika områden med en längre tidshorisont är väldigt svårt och därmed osäkert. Över invånare i Enköpings tätort år 2019 Under prognosåren beräknas Enköping, Haga, Grillby, Bredsand och Skolsta växa. Procentuellt ökar Bredsand mest av orterna med en ökning på cirka 63 procent mellan åren 2013 och Befolkningsökningen kan förklaras av exploateringsprojekt i såväl Haga, Grillby och Skolsta samt flera projekt i både Enköping och Bredsand. I de övriga tätorterna minskar befolkningen under prognosåren. 14

15 Tabell 9. Befolkningsprognos i kommunens tätorter Enköpings stadsdelar växer Enköpings stadsdelar beräknas växa under prognosperioden. Mest växer Herrgården/Fanna som beräknas öka med nästan 900 personer och cirka 40 procent till år Även Bergvreten, Korsängen och centrum beräknas ha en stor befolkningsökning. Tabell 10. Befolkningsprognos i stadsdelar Områdesprognoserna påverkas till stor del av det ökade bostadsbeståndet, något som blir tydligt framförallt på stadsdelsnivå. Områdena Herrgården/Fanna, Korsängen, centrum och Lillsidan/Galgvreten är de som beräknas växa mest under prognostiden. Här pågår även stora planprojekt som inom de kommande åren beräknas generera bostäder. Exempel på projekt är de i Åkersberg, Bacho, Kyrkoherdens fi skevatten, Sadelmakaren, Fältskären och Hökaren. 15

16