Befolkningsprognos för Sollentuna kommun och dess kommundelar.

Transkript

1 Befolkningsprognos för Sollentuna kommun och dess kommundelar

2 Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Society beräknat en befolkningsprognos för perioden Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön 31 december år Prognosen redovisas i denna rapport för kommunen i sin helhet samt för de tio kommundelarna: Rotebro, Viby, Norrviken, Vaxmora, Häggvik, Edsberg, Tureberg, Sjöberg, Helenelund och Järvafältet. Prognosens antagande om bostadsbyggande kommer från Sollentuna kommun. Befolkningsprognosen för Sollentuna redovisas i slutet av rapporten i form av tabeller för kommunen totalt och för de tio kommundelarna. Vid förfrågningar angående prognosen kontakta Marie Jesson, kommunledningskontoret, tel , e-post: marie.jesson@sollentuna.se Sollentuna

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Befolkningsutveckling Uppföljning av förra årets prognos Prognos Folkökning Folkmängd Åldersförändringar Kommundelarna Antaganden Antaganden om barnafödandet Antaganden om dödsriskernas utveckling Födda och döda Antaganden om flyttningar Utflyttning Inflyttning Inflyttarnas åldersfördelning Osäkerhet i prognoser Slumpfel: Fel i antaganden: Fel på grund av planavvikelser: Modellfel: Tabellbilaga Folkmängd: planeringsåldersklasser Folkökning: planeringsåldersklasser Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser Folkmängd: 1-års klasser för personer 0-20 år Demografiska komponenterna. Utfall år 2017 och prognos Bostadsantaganden*. Inflyttningsklara bostäder i Sollentuna kommun

4 8 Tabellbilaga 2 kommundelar Folkmängd Rotebro: planeringsåldersklasser Folkmängd Rotebro: 1-års klasser för personer 0-20 år Folkmängd Viby: planeringsåldersklasser Folkmängd Viby: 1-års klasser för personer 0 20 år Folkmängd Norrviken: planeringsåldersklasser Folkmängd Norrviken: 1-års klasser för personer 0 20 år Folkmängd Vaxmora: planeringsåldersklasser Folkmängd Vaxmora: 1-års klasser för personer 0 20 år Folkmängd Häggvik: planeringsåldersklasser Folkmängd Häggvik: 1-års klasser för personer 0 20 år Folkmängd Edsberg: planeringsåldersklasser Folkmängd Edsberg: 1-års klasser för personer 0 20 år Folkmängd Tureberg: planeringsåldersklasser Folkmängd Tureberg: 1-års klasser för personer 0 20 år Folkmängd Sjöberg: planeringsåldersklasser Folkmängd Sjöberg: 1-års klasser för personer 0 20 år Folkmängd Helenelund: planeringsåldersklasser Folkmängd Helenelund: 1-års klasser för personer 0 20 år Folkmängd Restförda

5 1 Sammanfattning Sweco Society har på uppdrag av Sollentuna kommun tagit fram en befolkningsprognos för kommunen. Prognosen gäller perioden och utgår ifrån befolkningen vid det senaste årsskiftet. Befolkningen är uppdelad i kön och ålder i ettårsklasser. Vidare bygger prognosen på antaganden om hur befolkningen i olika åldrar flyttar, föder barn och dör baserat på de senaste årens observerade utveckling för kommunen. Ett viktigt antagande för prognosen är också det antagande som Sollentuna kommun gör om antal färdigställda bostäder under prognosperioden. Under år 2017 ökade Sollentuna kommuns befolkning med 825 personer, vilket motsvarar 1,2 procent. Det är en något lägre ökning jämfört med hela länet som ökade med 1,7 procent och en något lägre ökning jämfört med hela riket, som ökade med 1,3 procent. Sista december 2017 hade kommunen invånare. Främst var det flyttningarna som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Under året föddes 685 barn och 464 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 221 personer. Antalet personer som flyttade in var och antalet som flyttade ut var och flyttnettot var därmed 595 personer. Det var flyttningar mot utlandet som låg bakom det positiva flyttnettot. Flyttningsnettot mot utlandet var 612 år 2017 medan flyttningsnettot mot övriga kommuner i riket var -17. Folkökningen antas vara som störst år 2020 fram till år 2025, när bostadsbyggandet väntas bli stort. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under i stort sett hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. Mot slutet av perioden bidrar barnafödandet allt mer till kommunens befolkningstillväxt. Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet in i åldrar där barnafödandet är högt. Kommunens folkmängd var personer vid årets slut år Under 2021 beräknas folkmängden överstiga personer och tre år senare, år 2024, överstiga Vid utgången av år 2027 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till över personer. Fram till år 2027 beräknas folkmängden öka kraftigt i förskoleåldrar och skolåldrar. Antalet förskolebarn väntas vara drygt 376 fler år 2022 jämfört med år 2017 och cirka fler år Det beror främst på att personer i åldern 30 till 44 år antas öka under prognosperioden. I skolåldrar är det främst åldersgruppen 16 till 18 år som väntas öka mycket. För de allra äldsta är ökningen något svagare i början och som störst mot slutet av prognosperioden. Fram till år 2027 antas åldersgruppen 80 till 84 år att ha ökat med nästan personer och 85 år eller äldre att ha ökat med 600 personer. Edsberg är den kommundel som väntas ha den största folkökningen under prognosperioden i antal personer räknat. Fram till år 2027 väntas folkmängden i Edsberg öka med nästan personer. Den största procentuella folkökningen beräknas ske i Häggvik, en ökning på drygt 40 procent förväntas fram till prognosens sista år. I Viby och Norrviken väntas folkmängden minska marginellt, övriga kommundelar prognosticeras öka. 5

6 2 Befolkningsutveckling Under år 2017 ökade Sollentuna kommuns befolkning med 825 personer, vilket motsvarar 1,2 procent. Det är en något lägre ökning jämfört med hela länet som ökade med 1,7 procent och en något lägre ökning jämfört med hela riket som ökade med 1,3 procent. Sista december 2017 hade kommunen invånare. Främst var det flyttningarna som låg bakom folkökningen men även födelseöverskottet bidrog. Under året föddes 685 barn och 464 personer avled, vilket ger ett födelseöverskott på 221 personer. Antalet personer som flyttade in var och antalet som flyttade ut var och flyttnettot var därmed 595 personer. Diagram 1 Folkökning och folkmängd i Sollentuna kommun perioden Folkökning Folkmängd Folkökning Folkmängd År I Diagram 2 visas antalet födda och döda i Sollentuna kommun åren Barnafödandet i kommunen har legat på en högre nivå än antalet döda samtliga år. Som mest barn har det fötts i mitten av 2000-talet men barnafödandet var även högt i början av 1990-talet. Antalet döda har utvecklats i en jämnare takt och återspeglar i stort ett ökat antal äldre. Även om Sollentuna har följt rikets utveckling med sjunkande dödsrisker och ökad medellivslängd, ger en större folkmängd ett högre antal döda. 6

7 Diagram 2 Födda och döda i Sollentuna kommun perioden Antal Födda Döda År I Diagram 3 visas in- och utflyttning för Sollentuna uppdelat på inrikes och utrikes flyttningar. Ungefär hälften av åren har det varit fler personer som flyttat från Sollentuna till annan kommun i riket, än som flyttat till Sollentuna från annan kommun. De senaste dryga 10 åren har dock inrikes inflyttningen varit större än utflyttningen, 2016 och 2017 var dock utflyttningen större än inflyttningen. Inflyttningen från utlandet har varit större än utvandringen ända sedan mitten av 1970-talet med några få undantag. År 2017 var inrikes flyttningsunderskottet -17 personer och invandraröverskottet 612 personer. Invandringen bidrog således mer till folkökningen år 2017, även om Sollentuna också hade en stor inrikes inflyttning och stort barnafödande. Diagram 3 Flyttningar i Sollentuna kommun perioden Antal Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Invandrare Utvandrare År 7

8 Sollentuna kommun kan delas upp i 10 kommundelar. Dessa kommundelars geografi redovisas i karta som återfinns i Tabellbilaga 2. Folkmängden ökade i Vaxmora, Häggvik, Edsberg, Tureberg och Helenelund år I Rotebro, Viby, Norrviken och Sjöberg minskade folkmängden jämfört med år Folkminskningen var dock minde än 1 procent i samtliga av dessa kommundelar. Folkökningen år 2017 var som störst i Tureberg, i antal personer räknat, där folkmängden ökade med 479 personer. Det motsvarar en procentuell folkökning på 2,6 procent. I Tureberg ligger Sollentuna centrum och järnvägsstation. I denna del av kommunen har bostadsbyggandet varit stort, vilket förklarar den ganska kraftiga folkökningen. Folkökningen var även stor i Häggvik och Helenelund. I Häggvik ökade folkmängden med 3,3 procent år 2017 och i Helenelund var ökningen 1,3 procent. Tabell 1 Befolkning i Sollentuna kommun 31 december 2016 och 31 december 2017 per kommundel samt förändring i absoluta och relativa tal Kommundel Absolut förändring Relativ förändring Rotebro ,0% Viby ,7% Norrviken ,1% Vaxmora ,4% Häggvik ,3% Edsberg ,9% Tureberg ,6% Sjöberg ,5% Helenelund ,3% Restförda* ,7% Summa ,2% *Restförd befolkning avser personer utan geografisk hemvist samt boende i kommundelen Järvafältet. Personer utan geografisk hemvist består av invånare som är skrivna på församling och befolkningen i fastigheter som inte kunnat kodas till något geografiskt läge. 8

9 3 Uppföljning av förra årets prognos Prognos 2017 överskattade folkökningen år 2017 med 174 personer. Ungefär hälften av prognosfelet låg i flyttningsnettot och hälften i födelseöverskottet. Sett till antal personer var överskattningen störst i åldern 20 till 29 år. Ser man istället till det relativa prognosfelet, det vill säga prognosfelet i förhållande till antal personer i åldersklassen, var det som störst för 0-åringar. Detta kan till stor del förklaras av att fruktsamhetstalen i Sollentuna kommun sjönk år I antagandet för fruktsamheten antogs Sollentuna följa rikets utveckling under prognosperioden, då kommunen historiskt har följts rikets utveckling ganska väl. Men den fruktsamhetsuppgång som Statistiska centralbyrån antog i befolkningsprognosen för riket blev inte av. Istället sjönk fruktsamheten i riket under år Tabell 2 Diagram 4 Prognos Utfall Absolut Relativ Ålder skillnad skillnad % % % % % % % % % % % % % % % Summa %

10 För hälften av kommundelarna överskattade prognosen befolkningsutvecklingen år Undantaget är Norrviken, Vaxmora, Häggvik och Helenelund där folkmängden för utgången av år 2017 underskattades. Största överskattningen i antal var i Edsberg där utfallet blev 195 personer färre än prognosticerat. Procentuellt sett var det en överskattning på 1,8 procent. Den största underskattningen i antal var i Helenelund där utfallet blev 63 fler personer än prognosticerat, vilket procentuellt sett var en underskattning på -0,5 procent. Tabell 3 Prognos och utfall för Sollentuna kommun, kommundelar 31 december 2017 Kommundel Prognos 2017 Utfall 2017 Absolut skillnad Relativ skillnad Rotebro ,0% Viby ,6% Norrviken ,1% Vaxmora ,8% Häggvik ,0% Edsberg ,8% Tureberg ,3% Sjöberg ,5% Helenelund ,5% Restförda* ,6% Summa ,2% * Restförd befolkning avser personer utan geografisk hemvist samt boende i kommundelen Järvafältet. Personer utan geografisk hemvist består av invånare som är skrivna på församling och befolkningen i fastigheter som inte kunnat kodas till något geografiskt läge. 10

11 4 Prognos I detta avsnitt beskrivs utvecklingen enligt prognosresultaten översiktligt. I bilaga 1 redovisas prognosen i tabellform. 4.1 Folkökning Folkökningen antas vara som störst i mitten av prognosperioden när bostadsbyggandet väntas bli stort. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under i stort sett hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. För mer om bostadsplanerna se avsnitt Mot slutet av perioden bidrar barnafödandet allt mer till kommunens befolkningstillväxt. Under prognosperioden kommer de stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet upp i åldrar där barnafödandet är högt. Bostadsbyggandet bidrar även till en ökad andel av befolkningen i barnafödande åldrar. Diagram 5 Folkökningen i Sollentuna kommun, observerat åren och prognos för åren Antal År 11

12 4.2 Folkmängd Kommunens folkmängd var personer vid årets slut år Under 2021 beräknas folkmängden överstiga personer och tre år senare, år 2024, överstiga Vid utgången av år 2027 pekar prognosen på att folkmängden i Sollentuna kommun kommer uppgå till drygt personer. Diagram 6 Folkmängden i Sollentuna kommun, observerat åren och prognos för åren Antal År 4.3 Åldersförändringar I Diagram 7 visas den observerade åldersfördelningen vid slutet av 2017 i jämförelse med prognosen för slutet av Den femåriga förskjutningen av födelsekohorterna syns tydligt utom för personer i åldrarna 25 till 40 år. Det väntade bostadsbyggandet ger en relativt hög inflyttning och en stor andel av dessa inflyttare är i åldrarna 25 till 40 år. Att antalet personer i åldern 25 till 40 beräknas öka kraftigt medför i sin tur att antalet barn ökar. Det ökade antalet barn beror alltså främst på den inflyttningen som bostadsbyggandet genererar. Antalet personer i 20 till 25 års ålder minskar i takt med att babyboom barnen från slutet av 1980-talet och början av 1990-talet blir äldre. Även personer kring 70 års ålder minskar i takt med att 40-talisterna når högre åldrar. De stora barnkullarna födda på 40-talet medför att antalet personer i Sollentuna som är 75 år eller äldre ökar markant fram till år

13 Diagram 7 Folkmängden i Sollentuna kommun efter ålder, observerat 2017 och prognos för 2022 Antal SCB Ålder Folkmängden antas öka i nästan samtliga åldersgrupper fram till år 2022, Diagram 8. Undantagen är åldersgruppen 6 12 år och år som beräknas minska fram till år Under senare delen av prognosperioden, åren 2023 till 2027 ökar folkmängden jämfört med år 2022 i samtliga åldersgrupper utom och år. Minskningen av personer som är år fram till år 2022 och den följande minskningen i åldersgruppen år är ett resultat av att den stora gruppen födda på 40-talet åldras och istället kommer de mindre födelsekullarna från 1950-talet upp i dessa åldrar. Sett över hela prognosperioden fram till utgången av år 2027 har samtliga åldersgrupper ökat utom åringar. Fram till år 2027 beräknas folkmängden öka kraftigt i förskoleåldrar och skolåldrar. Antalet förskolebarn väntas vara drygt 376 fler år 2022 jämfört med år 2017 och cirka fler år Det beror främst på att personer i åldern 30 till 44 år antas öka under prognosperioden. I skolåldrar är det främst åldersgruppen 16 till 18 år som väntas öka mycket. För de allra äldsta är ökningen svag i början och som störst mot slutet av prognosperioden. Fram till år 2027 antas åldersgruppen 80 till 84 år att ha ökat med strax under personer och 85 år eller äldre att ha ökat med över 600 personer. 13

14 Diagram 8 Förändring jämfört med folkmängd Antal Ålder Tabell 4 Utfall 2017, prognos för 2022 och 2027 samt förändring jämfört med folkmängd 2017 Utfall Prognos Förändring jmf Totalt

15 4.4 Kommundelarna Prognoserna för kommundelarna redovisas i åldersklasser i Tabellbilaga 2. Den framtida befolkningsutvecklingen i kommundelarna bestäms till stor del av var i kommunen det väntas färdigställas bostäder under prognosperioden. Befolkningen väntas öka i samtliga kommundelar utom Viby och Norrviken där folkmängden väntas minska marginellt med 0,2 respektive 0,6 procent. Men ålderssammansättningen väntas förändras även här i takt med att olika stora barnkullar vandrar uppåt i åldrar. Folkökningen väntas bli störst i Edsberg som beräknas öka från personer år 2017 till cirka personer år Det innebär en ökning med nästan personer. I Häggvik väntas den största procentuella folkökningen ske. Fram till år 2027 beräknas folkmängden ha ökat med drygt 40 procent, vilket innebär en folkökning på cirka personer. I Tureberg och Helenelund väntas folkökningen bli ungefär lika stor i båda kommundelarna, cirka personer i Tureberg och knappt personer i Helenelund. Rotebro prognosticeras öka från personer år 2017 till knappt år 2027, en ökning med 18 procent. I Vaxmora väntas en relativt stor procentuell folkökning på 27 procent vilket innebär en ökning med drygt 710 personer. Sjöberg förväntas ha en folkökning på knappt 260 personer fram till prognosens sista år. Antal barn i förskole- och grundskoleåldrar väntas öka mest i Edsberg, Tureberg och Häggvik. Ökningen av antal personer i gymnasieåldrar beräknas bli störst i Helenelund, samtidigt som antal barn i låg- och mellanstadieåldrar väntas minska i Helenelund. Personer som är 80 år eller äldre prognosticeras öka i samtliga kommundelar men mest i Tureberg, Helenelund och Edsberg i antal personer räknat. Procentuellt sett blir ökningen kraftigast i Vaxmora där antalet 80 år eller äldre väntas öka med drygt 148 procent fram till slutet av år Tabell 5 Befolkning i Sollentuna 31 december 2017 samt prognos för år 2027 per kommundel samt förändring i absoluta och relativa tal Kommundel Absolut förändring Relativ förändring Rotebro ,0% Viby ,2% Norrviken ,6% Vaxmora ,3% Häggvik ,2% Edsberg ,7% Tureberg ,6% Sjöberg ,5% Helenelund ,2% Restförda* ,6% Summa ,1% * Restförd befolkning avser personer utan geografisk hemvist samt boende i kommundelen Järvafältet. Personer utan geografisk hemvist består av invånare som är skrivna på församling och befolkningen i fastigheter som inte kunnat kodas till något geografiskt läge. 15

16 5 Antaganden 5.1 Antaganden om barnafödandet I Diagram 9 visas den summerade fruktsamheten. Rikets antaganden är de SCB har använt som antagande i senaste befolkningsprognosen för riket 1. Den summerade fruktsamheten skattar antalet barn som dagens kvinnor i genomsnitt beräknas föda under hela sitt liv. Under 2017 var den summerade fruktsamheten 1,60 barn per kvinna i Sollentuna kommun. Det var under nivån för hela riket som låg på 1,78 barn per kvinna. Fruktsamheten i Sveriges kommuner följer rikets upp- och nedgångar, även om nivån kan variera. Sollentuna har under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet haft en fruktsamhet som legat markant över riksgenomsnittet, för att de senaste åren närma sig riksgenomsnittet. År 2012 sjönk fruktsamheten under riksgenomsnittet för att året därpå åter vara på en högre nivå. År 2014 låg fruktsamheten i Sollentuna kommun på samma nivå som fruktsamheten i hela riket och uppgick då till 1,88 barn per kvinna. De följande åren har fruktsamheten legat under rikets nivå. Fruktsamhetsutvecklingen har varierat ganska mycket från år till år, liksom för flertalet andra kommuner med Sollentunas befolkningsstorlek. För att skapa mer stabilitet har den åldersspecifika fruktsamheten i kommunen beräknats baserat på de senaste fem årens observerade barnafödande. För att bestämma hur dessa fruktsamhetstal utvecklas under prognosperioden har det genomsnittliga avståndet till rikets summerade fruktsamhet beräknats för de senaste fem åren. Under prognosperioden antas fruktsamheten i kommunen sedan följa rikets utveckling, men på den marginellt lägre nivån som observerats de senaste fem åren. Diagram 9 Summerad fruktsamhet (TFR) och antaganden för åren TFR TFR Riket TFR Sollentuna År 1 Statistiska Centralbyrån, Sveriges framtida befolkning , Statistiska meddelanden BE 18 SM

17 5.2 Antaganden om dödsriskernas utveckling Sollentuna kommuns dödsrisker beräknas baserat på observerad data för åren Efter att det femåriga medelvärdet beräknats, justeras nivån upp på det femåriga medelvärdet så att det inte släpar efter. Detta görs genom att beräkna femårigt medelvärde för rikets köns- och åldersspecifika dödsrisker och samma beräkning baserat på senaste årets tillgängliga data, Skillnaden mellan det femåriga medelvärdet och ettåriga dödsriskerna för riket används sedan för att justera upp Sollentuna kommuns femåriga dödsrisker. Under prognosperioden reduceras de köns- och åldersspecifika dödsriskerna utifrån SCB:s antaganden om reducering av dödsrisker i olika åldrar, Diagram 10. Diagram 10 SCB:s antagande om de åldersspecifika dödstalens utveckling Kvinnor Män Antal döda per Ålder Antal döda per Ålder år 100 år 95 år 95 år år år år 80 år 75 år 70 år 65 år 0 år år 80 år 75 år 70 år 65 år 0 år År År Logaritmisk skala Källa: Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd

18 5.3 Födda och döda Beräkningarna av antalet födda och döda är baserade på tidigare nämnda antaganden om fruktsamheten och dödligheten, i kombination med befolkningens förändrade storlek i åldrar där barnafödandet och dödligheten är stor. Antalet födda förväntas öka i Sollentuna kommun under prognosperioden. Det beror främst på att antalet personer i barnafödande åldrar kommer att öka. De stora barnkullarna födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet når snart åldrar där barnafödandet är högt. Till detta kommer antagandet om en ökad inflyttning till kommunen vilken också bidrar till ett ökat barnafödande då inflyttarna till Sollentuna kommun till övervägande del är unga med många i åldrar då det är vanligt att bilda familj. Antalet döda förväntas öka trots SCB:s antaganden om reducerade åldersspecifika dödsrisker. Detta beror på att antalet äldre förväntas öka under prognosperioden, inte minst när de stora barnkullarna födda på 1940-talet når åldrar där dödsriskerna är höga. Diagram 11 Antal födda och döda, observerat åren och prognos för åren Antal Födda Döda År 18

19 5.4 Antaganden om flyttningar Flyttantaganden består av två delar. Dels behöver man bestämma nivåer för inrespektive utflyttning, dels behöver åldersstrukturer för flyttningen tas fram Utflyttning Den prognostiserade utflyttningen ur Sollentuna kommun bestäms av så kallade utflyttningsrisker. Det är den beräknade sannolikheten att flytta ut ur kommunen givet vilket kön och ålder man har. De risker som används är baserade på den observerade utflyttningen de fem senaste åren och redovisas i Diagram 12 nedan. Riskerna har utjämnats för de åldrar där utflyttningen är liten för att inte ge för stora slumpmässiga variationer. Utflyttningsriskerna appliceras på befolkningen vid det senaste årsskiftet för varje prognosår för att beräkna hur många som lämnar kommunen under det kommande året. Summan av dessa personer är det totala antalet utflyttare. De framräknade riskerna hålls konstanta genom prognosperioden och utflyttningen varierar med storleken på barnkullarna som når åldrar där utflyttningsriskerna är höga. Diagram 12 Utflyttningsrisker för Sollentuna kommun, baserat på observerad utflyttning Per Kvinnor Män Ålder 19

20 5.4.2 Inflyttning En omvärldsanalys av kommunen kan i stora drag sammanfattas i följande punkter: Expansiv region Bostadsbrist i hela länet 2 Underskott på bostäder både i kommunens centralort och övriga delar 2 Planerat bostadsbyggande lämnar utrymme för befolkningsökning Det finns idag inga lägenheter i Sollentuna som står tomma. Då det finns en stor efterfrågan på bostäder är det rimligt att anta att ett ökat bostadsbyggande leder till en ökad inflyttning. I Sollentuna kommun planeras ett ökat bostadsbyggande under de kommande åren, vilket förväntas generera en stor befolkningstillväxt. Inflyttningens ålderssammansättning ser olika ut beroende på om det är hyresrätter, bostadsrätter eller småhus som färdigställs. Därför har olika inflyttningsfördelningar använts beroende på hustyp och juridisk form. Diagram 13 är en sammanställning som visar på utvecklingen historiskt och Sollentuna kommuns bedömning av det framtida färdigställandet av bostäder. Det faktiska bostadsbyggandet blir sällan i nivå med det planerade bostadsbyggandet. Det visas bland annat i Sveriges kommuner och landstings (SKL) rapport Hänger det ihop? 3 Då det generellt färdigställs färre bostäder än planerat har byggplanerna justerats ner något för att dessa antaganden inte ska generera en orimligt hög befolkningstillväxt i prognosen. I tabellen nedan framgår hur stor denna justering har varit för respektive år. Tabell 6 År Nedjustering 13% 58% 48% 76% 64% 67% 63% 59% 51% 56% Även med denna lägre nivå är det ett stort antal bostäder som antas färdigställas de kommande tio åren, jämfört med det historiska färdigställandet av bostäder i kommunen, Diagram Länsstyrelsen Stockholm, Bostadsmarknadsenkäten Stockholms län 2017, Rapport 2017:2 3 Sveriges kommuner och landsting, Hänger det ihop? En studie av 25 kommuners planlagda mark och möjliga skäl till varför det inte byggs. 20

21 Diagram 13 Färdigställt bostadsbyggande i Sollentuna kommun och prognos för åren Antal Flerbostadshus Småhus 0 Källa: Faktiskt färdigställande år kommer från SCB. Prognos över bostadsbyggande är Sollentuna kommuns egen bedömning av färdigställandet. År Inflyttningen antas vara större än utflyttningen under hela prognosperioden. Inflyttningen varierar i stort med bostadsbyggandet medan utflyttningen styrs av hur stora grupper det är i åldrar där utflyttning är vanligt. Diagram 14 Antagande om flyttningsöverskott för Sollentuna kommun Antal Flyttningsöverskott År Inflyttarnas åldersfördelning Inflyttarnas åldersstruktur är baserad på den observerade inflyttningen där de senaste fem senaste årens inflyttning har utgjort underlaget för att få stabilitet. 21

22 Därefter har denna femåriga inflyttningsfördelningen jämnats ut med glidande medelvärde över ålder för de åldrar där antalet inflyttare är få. Diagram 15 Inflyttarnas åldersfördelning baserad på observerad inflyttning Procent Kvinnor Män År 22

23 6 Osäkerhet i prognoser I prognoser finns alltid en viss osäkerhet och man kan aldrig vänta sig att prognosen ska slå in exakt. Prognosfelet ökar för varje år med prognoshorisonten då fel i början av prognosen följer med och fortplantas under senare år. Det är också i allmänhet olika svårt att göra bra prognoser för olika åldersgrupper. I åldrar där det i större utsträckning sker förändringar i livet än i andra åldrar är prognosfelen större. Faktorer som leder till sådana förändringar är fruktsamhet, flyttningsbenägenhet och dödlighet. Det kan finnas flera orsaker till de fel som uppkommer. Antagandena kan vara oriktiga, modellen kan vara felaktig, det kan bli avvikelser i planeringen, exempelvis kan ett bostadsbyggande bli försenat eller tidigarelagt. Även om modellen vore fullkomlig, all utveckling gick enligt planerna och vi kände till alla sanna värden för folks flyttbenägenhet, fruktsamhet och död så skulle det ändå kunna bli fel i prognosen på grund av slumpen. Osäkerhet i prognoser kan klassificeras i följande typer av fel: 6.1 Slumpfel: Slumpfelet är det prognosfel som bara beror på slumpen och ingenting annat. Även om vi allvetande visste den sanna fruktsamheten, dödligheten och flyttriskerna skulle prognosen ändå innehålla fel på grund av slumpen. Slumpfelen kan approximativt beräknas och är den minsta felmarginal som det någonsin går att få för en prognos. 6.2 Fel i antaganden: Om de antaganden som gjorts för födda, döda och flyttade inte inträffar i verkligheten ökar prognosens osäkerhet. Här finns två typer av fel som kan inträffa. Den första typen är fel i nivåer, det vill säga fel antal som flyttar ut eller in. Denna typ av fel påverkar främst befolkningens storlek, men kan även påverka åldersstrukturen då det inte är samma åldrar som flyttar in som ut ur kommunen. Den andra typen av fel är åldersspecifika antaganden som utflyttningsrisker, inflyttningsandelar, dödsrisker och fruktsamhet. Fel i dessa påverkar främst åldersfördelningen i befolkningen. Betydelsen av avvikelser från antagandena kan uppskattas med känslighetsanalyser, t ex konsekvensanalyser av olika fruktsamhetsantaganden. 6.3 Fel på grund av planavvikelser: I befolkningsprognosen görs en prognos för befolkningen i framtida nyproduktion. Den bygger på en uppskattning av när bostäder enligt planerna beräknas bli färdiga för inflyttning. Om det i praktiken sker en tidsförskjutning i genomförandet uppstår en skillnad mellan utfall och prognos. Detta fel ska inte lastas prognosmodellen men kan vara en viktig förklaring till varför prognosen inte slår in. 23

24 6.4 Modellfel: Prognosfel kan uppstå om prognosmodellen är felaktig i något avseende. Sweco har med sina rötter i Stockholms stads statistik- och utredningskontor (USK) en lång tradition när det gäller metodutveckling inom området befolkningsprognoser och arbetar kontinuerligt med förbättringar av metod och modell för att ligga i framkant. 24

25 7 Tabellbilaga Folkmängd: planeringsåldersklasser SCB Prognosår w Totalt Folkökning: planeringsåldersklasser SCB Prognosår w Totalt

26 7.1.3 Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser SCB Prognosår w Totalt Folkmängd: 1-års klasser för personer 0-20 år SCB Prognosår

27 7.1.5 Demografiska komponenterna. Utfall år 2017 och prognos År Födelse- Folkmängd Folkökning Födda Döda överskott Inflyttade Utflyttade netto Flyttnings Bostadsantaganden*. Inflyttningsklara bostäder i Sollentuna kommun Bostadstyp År Totalt Flerbostadshus Småhus Kategoribostäder Totalt * Det slutliga antagandet som används i befolkningsprognosen har justerats ner. Se avsnitt

28 8 Tabellbilaga 2 kommundelar Befolkningsprognosen för Sollentuna kommun redovisas i denna rapport i form av tabeller för kommunen totalt och för de olika kommundelarna. 28

29 8.1.1 Folkmängd Rotebro: planeringsåldersklasser SCB Prognos w Totalt Folkmängd Rotebro: 1-års klasser för personer 0-20 år SCB Prognos Totalt

30 8.1.3 Folkmängd Viby: planeringsåldersklasser SCB Prognos w Totalt Folkmängd Viby: 1-års klasser för personer 0 20 år SCB Prognos Totalt

31 8.1.5 Folkmängd Norrviken: planeringsåldersklasser SCB Prognos w Totalt Folkmängd Norrviken: 1-års klasser för personer 0 20 år SCB Prognos Totalt

32 8.1.7 Folkmängd Vaxmora: planeringsåldersklasser SCB Prognos w Totalt Folkmängd Vaxmora: 1-års klasser för personer 0 20 år SCB Prognos Totalt

33 8.1.9 Folkmängd Häggvik: planeringsåldersklasser SCB Prognos w Totalt Folkmängd Häggvik: 1-års klasser för personer 0 20 år SCB Prognos Totalt

34 Folkmängd Edsberg: planeringsåldersklasser SCB Prognos w Totalt Folkmängd Edsberg: 1-års klasser för personer 0 20 år SCB Prognos Totalt

35 Folkmängd Tureberg: planeringsåldersklasser SCB Prognos w Totalt Folkmängd Tureberg: 1-års klasser för personer 0 20 år SCB Prognos Totalt