Befolkningsprognos

Transkript

1 Befolkningsprognos NYNÄSHAMNS KOMMUN Rapport SWECO SOCIETY

2 2 NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO

3 Innehåll Förord... 4 Sammanfattning Befolkningsutveckling Uppföljning av förra årets prognos Prognos Folkökning Folkmängd Åldersförändringar Delområde Prognosantaganden Antaganden om barnafödandet Antaganden om dödsriskernas utveckling Födda och döda Antaganden om flyttningar Osäkerhet i prognoser Slumpfel: Fel i antaganden: Fel på grund av planavvikelser: Modellfel: Tabellbilaga 1 byggande Tabellbilaga 2 kommun Tabellbilaga 3 Delområde NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO 3

4 Förord På uppdrag av Nynäshamns kommun har Sweco Society beräknat en befolkningsprognos för perioden 218 till 228. Prognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön den 31 december år 217. Prognosen redovisas i denna rapport för kommunen i sin helhet och för kommunens fyra delområden: Nynäshamn, Sorunda, Torö och Ösmo. Prognosens antagande om bostadsbyggande kommer från Nynäshamns kommun. Tre scenarier har tagits fram utifrån olika antaganden om bostadsbyggandet. Denna rapport fokuserar på huvudantagandet medan låg och maxscenariot har levererats till kommunen i form av Excel filer. Befolkningsprognosen för Nynäshamn redovisas även i slutet av rapporten i form av tabeller för kommunen totalt och för de fyra kommundelarna. Vid förfrågningar angående prognosen kontakta Andreas Winander Schönning, Planenheten, tel: , e post: andreas.winander schonning@nynashamn.se. 4 NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO

5 Sammanfattning Sweco Society har på uppdrag av Nynäshamns kommun tagit fram en befolkningsprognos för kommunen. Prognosen gäller perioden och utgår ifrån befolkningen uppdelad på kön och ålder i ettårsklasser vid det senaste årsskiftet Vidare bygger prognosen på antaganden om hur befolkningen flyttar, föder barn och dör baserat på de senaste årens utveckling för kommunen. Ett viktigt antagande för prognosen är också det antagande som Nynäshamns kommun gör om antal färdigställda bostäder under prognosperioden. Under år 217 ökade Nynäshamns kommuns befolkning med 357 personer, vilket motsvarar 1,3 procent. Det är en något lägre ökning än Stockholms län totalt, som ökade med 1,7 procent och en något högre ökning än riket som ökade med 1,2 procent. Sista december 217 hade kommunen invånare. Det var främst inflyttningen som låg bakom folkökningen. et personer som flyttade in var 2 45 och antalet som flyttade ut var 1 7 och flyttnettot var därmed 345 personer. Såväl inrikes som utrikes flyttningar bidrog till det positiva flyttnettot. Flyttningsnettot mot övriga riket var 148 personer år 217 och flyttningsnettot mot utlandet var 197 personer. Under året föddes 296 barn och 287 personer avled, vilket ger ett födelsenetto på 9 personer. Befolkningen antas fortsätta öka under prognosperioden som följd av ett relativt kraftigt bostadsbyggande jämfört med nivån på bostadsbyggandet de senast observerade åren. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. Barnafödandet väntas öka under prognosperioden, främst som en följd av inflyttningen av personer i barnafödande åldrar som väntas ske till de nybyggda bostäder som planeras under perioden. Kommunens folkmängd var personer vid slutet av år 217. Under 222 beräknas folkmängden i huvudalternativet överstiga 32 personer. Vid utgången av år 228 pekar huvudscenariot på att folkmängden i Nynäshamns kommun kommer uppgå till drygt 37 personer. Folkmängden väntas öka i samtliga församlingar, men storleken på befolkningsökningen varierar mellan de olika församlingarna. Främst förklaras skillnaderna i folkökning med var i kommunen som det planeras byggas bostäder. Störst ökning i antal personer räknat väntas ske i Ösmo församling och Nynäshamns församling, som ökar med drygt 3 6 respektive 3 1 personer. I Nynäshamns församling väntas större delen av folkökningen att ske i början av prognosperioden medan ökningen i Ösmo församling sker i slutet av prognosperioden. Sett till relativ förändring är ökningen störst i Ösmo och Sorunda, där folkmängden ökar med 53 procent i Ösmo församling fram till 228 och 4 procent i Sorunda församling. Lägst väntas folkökningen bli i Torö församling som endast beräknas öka med strax under 2 personer fram till 228. Men folkmängden i denna församling är liten och i relativ ökning motsvarar det en ökning om 31 procent. NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO 5

6 1 Befolkningsutveckling Under år 217 ökade Nynäshamns kommuns befolkning med 357 personer, vilket motsvarar 1,3 procent. Det är en något lägre ökning än i hela länet, som ökade med 1,7 procent och en något högre ökning jämfört med hela riket, som ökade med 1,2 procent. Sista december 217 hade kommunen invånare. Det var främst inflyttningen som låg bakom folkökningen. et personer som flyttade in var 2 45 och antalet som flyttade ut var 1 7 och flyttnettot var därmed 345 personer. Under året föddes 296 barn och 287 personer avled, vilket ger ett födelsenetto på 9 personer. Diagram 1 Folkökning och folkmängd i Nynäshamns kommun perioden Folkökning 6 5 Folkökning Folkmängd Folkmängd Källa: SCB. År I Diagram 2 visas antalet födda och döda i Nynäshamns kommun åren Barnafödandet i kommunen har legat på en högre nivå än antalet döda i stort sett samtliga år sedan 197. I början av 199 talet föddes det som mest barn med en topp år 199 då antalet födda uppgick till 373 barn. I början av 199 talet var bostadsbyggandet relativt stort i kommunen, främst byggandet av småhus var högt, och barnafödandet är oftast högt i nya bostadsområden. Därefter sjönk barnafödandet fram till 2 talet då det återigen började öka och sedan 2 talet har trenden varit uppåtgående. et döda har utvecklats i en jämnare takt och återspeglar i stort ett ökat antal äldre. Även om Nynäshamn har följt rikets utveckling med sjunkande dödsrisker och ökad medellivslängd, ger en större folkmängd i de äldre åldersgrupperna ett högre antal döda. 6 NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO

7 Diagram 2 Födda och döda i Nynäshamns kommun perioden Födda Döda Källa: SCB. År I Diagram 3 visas in och utflyttning för Nynäshamns kommun uppdelat på inrikes och utrikes flyttningar. Inrikes in och utflyttningen har legat nära varandra i nivå ända sedan år 197 och har båda visat en uppåtgående trend under större delen av perioden. Under de flesta åren har det dock varit något fler personer som flyttat till Nynäshamn från annan kommun i riket, än som flyttat från Nynäshamn till annan kommun. Inrikes flyttningsöverskottet var som störst i slutet av 197 talet och i början av 2 talet. De senaste fem åren har inrikes flyttningsöverskottet legat på i genomsnitt 139 personer per år. Invandringen har varit högre än utvandringen under samtliga år sedan år 28. Jämfört med talet har invandringen legat på en högre nivå under 2 och 21 talet. År 217 var invandrarnettot som högst och uppgick då till 197 personer. Flyttnettot mot utlandet bidrog därmed mest till folkökningen år 217, även om inrikes flyttnettot bidrog med nästan lika mycket då det uppgick till 148 personer. Diagram 3 Flyttningar i Nynäshamns kommun perioden Inrikes inflyttade Invandringar Inrikes utflyttade Utvandringar Källa: SCB. År NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO 7

8 2 Uppföljning av förra årets prognos Prognos hamnade mycket nära utfallet, folkökningen år 217 överskattades med endast 6 personer. Även när man ser till åldersgrupperna hade prognosen god träffsäkerhet. Störst var prognosavvikelsen i åldern år där prognosen underskattade antalet ungdomar med drygt 3 personer eller 2,8 procent. Även för åldersgruppen 3 44 år underskattades antalet personer något, nära 5 personer eller 1, procent. I dessa åldrar är omflyttningen stor och det är därmed oftast här man finner de största prognosavvikelserna. I åldersgrupperna år och 8 år eller äldre, överskattades antalet personer. De yngre pensionärerna överskattades med 75 personer eller 1,5 procent och de äldre med drygt 1 personer eller 1, procent. Det vara så att utflyttningsbenägenheten ökat något bland personer som är 65 år eller äldre, men det kan även vara så att antalet avlidna avviket från det prognosticerade antalet. I åldrarna 6 år, 7 15 år, 2 29 år och år hamnade prognosen mycket nära utfallet. På kort sikt är prognoser oftast träffsäkra i skolåldrarna och i års ålder då omflyttningen är ganska liten i dessa åldrar. Däremot är omflyttningen av personer i åldern 2 29 år hög i Nynäshamns kommun och prognosavvikelsen på omkring 2 personer är att betrakta som mycket god träffsäkerhet. Tabell 1 Prognosavvikelse Prognos Utfall Absolut Relativ Ålder skillnad skillnad % % % % % % % 8 w % Summa % Diagram 4 Prognosavvikelse w Befolkningsprognos Nynäshamns kommun. 8 NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO

9 3 Prognos I detta avsnitt beskrivs utvecklingen enligt prognosresultaten översiktligt. I Tabellbilaga 2 redovisas prognosen i tabellform. 3.1 Folkökning Befolkningen antas öka kraftigt under prognosperioden som följd av det bostadsbyggande som planeras. Inflyttningen beräknas vara den demografiska komponent som främst bidrar till folkökningen under hela prognosperioden. Kommunen har omfattande bostadsbyggnadsplaner och ett stort antal bostäder väntas bli färdigställda under prognosperioden. Prognosen har tagits fram utifrån tre scenarier utifrån olika nivå på bostadsbyggandet. För mer om bostadsplanerna se avsnitt Inflyttningen väntas överstiga utflyttningen under hela prognosperioden och det så kallade flyttningsöverskottet är det som främst ligger bakom den prognosticerade folkökningen. Men även barnafödandet väntas öka och beräknas bidra allt mer till kommunens befolkningstillväxt. Dels på grund av inflyttningen men även då de stora barnkullarna födda i slutet av 198 talet och början av 199 talet under prognosperioden kommer upp i åldrar där barnafödandet är högt. De senaste åren har det fötts omkring 2 fler barn under året än antalet personer som avlidit. I slutet av prognosperioden beräknas antalet födda i huvudalternativet vara omkring 13 fler än antalet avlidna. Diagram 5 Folkökning i Nynäshamns kommun, observerat åren och prognos i tre scenarier för åren Folkökning Folkökning Max Folkökning Huvud Folkökning Låg År NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO 9

10 3.2 Folkmängd Kommunens folkmängd var personer vid slutet av år 217. Under 222 beräknas folkmängden i huvudalternativet överstiga 32 personer. Vid utgången av år 228 pekar huvudscenariot på att folkmängden i Nynäshamns kommun kommer uppgå till drygt 37 personer. Enligt scenariot med lägre nivå på bostadsbyggandet uppgår kommunens folkmängd till nära 33 invånare år 228 och i scenariot med vad som bedöms vara maximal nivå på bostadsbyggandet uppgår folkmängden till nära 42 invånare år 228. Diagram 6 Folkmängd i Nynäshamns kommun, observerat åren och prognos i tre scenarier för åren Folkmängd Folkmängd Huvud Folkmängd Max Folkmängd Låg År 3.3 Åldersförändringar I Diagram 7 visas den observerade åldersfördelningen vid slutet av 217 i jämförelse med prognosen för slutet av 222. Den femåriga förskjutningen av födelsekohorterna syns tydligt, främst i de äldre åldrarna. Det väntade bostadsbyggandet ger en hög inflyttning och en stor andel av dessa inflyttare är i åldrarna runt 25 till 45 år. Att antalet personer i åldern 25 till 45 år beräknas öka medför i sin tur att antalet barn ökar. Det ökade antalet barn beror därför främst på den inflyttning som bostadsbyggandet väntas generera, men beror även på ett ökat barnafödande till följ av att antalet personer i barnafödande ålder ökat. Personer kring 7 75 års ålder minskar något fram till år 222 i takt med att 4 talisterna når högre åldrar. De stora barnkullarna födda på 4 talet medför att antalet personer i Nynäshamn som är 75 år eller äldre ökar kraftigt fram till år NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO

11 Diagram 7 Folkmängd i Nynäshamns kommun efter ålder, observerat 217 och prognos för SCB Ålder Bostadsbyggandet beräknas ge en ökad folkmängd i samtliga åldersgrupper fram till år 228. Folkmängden beräknas öka kraftigt i förskoleåldrar och skolåldrar, med drygt 46 procent i respektive 38 procent. et förskolebarn väntas år 222 vara nära 3 fler än år 217 och år 228 beräknas de vara 77 fler. Åldersgruppen 8 år eller äldre är den åldersgrupp som väntas öka mest procentuellt sett fram till det sista prognosåret. et personer i åldersgruppen förväntas bli nästan 1 2 fler till år 228, vilket innebär en ökning på omkring 9 procent. Alltså en nästan fördubbling av antalet äldre på 11 år. Det beror på, som tidigare nämnts, att de stora årskullarna av 4 talister under prognosperioden lämnar 7 årsåldern och kommer upp i åldrar 8 år och äldre. Diagram 8 Förändring jämfört med folkmängd w Ålder NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO 11

12 Tabell 2 Utfall 217, prognos för 222 och 228 samt förändring jämfört med folkmängd 217, i absoluta tal och i procent. Utfall Prognos Förändring jmf % 54% % 46% % 38% % 28% % 32% % 32% % 11% 8-w % 91% Totalt % 33% 12 NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO

13 3.4 Delområde I detta avsnitt redovisas prognosen översiktligt utifrån huvudscenariot för kommunens församlingar. Förutom församlingar finns prognosen även som Excel fil med folkmängd efter ålder i ettårsklasser uppdelat och nyko6. Prognoserna för församlingarna redovisas i åldersklasser i Tabellbilaga 3. Folkmängden förväntas öka i samtliga församlingar, men storleken på befolkningsökningen varierar mellan de olika församlingarna. Störst ökning i antal personer räknat väntas ske i Ösmo församling och Nynäshamns församling, som ökar med drygt 3 6 respektive 3 1 personer. I Nynäshamns församling väntas större delen av folkökningen att ske i början av prognosperioden medan ökningen i Ösmo församling sker i slutet av prognosperioden. Sett till relativ förändring är ökningen störst i Ösmo och Sorunda, där folkmängden ökar med 53 procent i Ösmo församling fram till 228 och 4 procent i Sorunda församling. Lägst väntas folkökningen bli i Torö församling som endast beräknas öka med strax under 2 personer fram till 228. Men folkmängden i denna församling är liten och i relativ ökning motsvarar det en ökning om 31 procent. Tabell 3 Utfall per kommundel år 217, prognos för år 222 och 228 samt förändring jämfört med folkmängd år 217 i absoluta tal och i procent. Utfall Prognos Förändring jämfört 217 Kommundelar Nynäshamns församling % 21% Sorunda församling % 4% Torö församling % 31% Ösmo församling % 53% På kommunen skrivna % % Kommunen totalt % 33% *Restförda är personer som saknar uppgift om känd adress. Denna grupp antas vara konstant i antal under prognosperioden. I samtliga församlingar är det den inflyttning som förväntas ske till de nybyggda bostäder som planeras i kommunen som bidrar mest till folkökningen, se Diagram 9. Befolkningen i befintligt bestånd åldras och när personer avlider eller flyttar ut flyttar personer in, men grundantagandet är att boendetätheten per bostad i princip är oförändrad sett över sikt. I diagrammet syns det tydligt att det är folkmängden i bostäder som väntas färdigställas i prognosperioden som ligger bakom folkökningen. Diagram 9 Folkmängd per församling, utfall år 217 och prognos för år 222 och 228 uppdelat på befintligt bostadsbestånd och planerad nybyggnation Nynäshamns församling Nybyggnation Befintligt bostadsbestånd Sorunda församling Torö församling Ösmo församling NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO 13

14 3.4.1 ÅLDER 1 5 ÅR I Nynäshamns församling väntas antalet barn i åldern 1 5 år öka i både befintligt bostadsbestånd och i de bostäder som väntas färdigställas under prognosperioden. Ökningen i befintligt bestånd beror dels på generationsväxling där äldre avlider eller flyttar ut och dels på allmän omflyttning där utflyttare lämnar plats för inflyttare som oftast har barn med sig. Största ökningen av barn i åldern 1 5 år väntas ske till följd av bostadsbyggandet. I nybyggda bostäder blir det oftast initialt något av en babyboom då många inflyttare har småbarn med sig eller är i åldrar då barnafödandet är högt. De första fem prognosåren fram till 222 väntas antalet 1 5 åringar öka med cirka 21 barn för att därefter ligga kvar på ungefär samma nivå fram till 228. Även i Sorunda församling väntas antalet barn öka något i befintligt bostadsbestånd men större delen av ökningen av barn i åldern 1 5 år beräknas ske i de bostäder som produceras under prognosperioden. Fram till år 222 ökar antalet med cirka 7 barn för att därefter öka ytterligare med drygt 18 barn fram till 228. I Torö församling väntas antalet barn i åldern 1 5 år vara oförändrat vid utgången av år 222 i jämförelse med år 217. Mot slutet av prognosperioden beräknas dock fler barn ha flyttat in i nybyggda bostäder, vilket innebär att en ökning på när 3 barn är att förvänta fram till år 228. I antal räknat är det förhållandevis få men då det vid utgången av år 217 endast fanns cirka 3 barn i församlingen innebär det att bostadsbyggandet ger en fördubbling av antalet barn i åldern 1 5. Sett över hela prognosperioden väntas antal barn i åldern 1 5 år väntas öka mest i Ösmo församling. Ökningen beräknas ske i slutet av prognosperioden. De första fem prognosåren väntas antal barn i förskoleåldern ha ökat med endast cirka 1 barn jämfört med folkmängden vid utgången av år 217. Men under de följande sex prognosåren väntas ökningen ta fart och vid utgången av år 228 beräknas antalet barn i åldersgruppen ha ökat med ytterligare drygt 26 barn. Det är liksom i övriga församlingar det planerade bostadsbyggandet som ligger bakom ökningen av antalet barn i Ösmo församling. Diagram 1 Folkmängd per församling, åldern 1 5 år, utfall år 217 och prognos för år 222 och 228 uppdelat på befintligt bostadsbestånd och planerad nybyggnation Nybyggnation Befintligt bostadsbestånd Nynäshamns församling Sorunda församling Torö församling Ösmo församling 14 NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO

15 3.4.2 ÅLDER 6 15 ÅR Utvecklingen i åldern 6 15 år påminner i stort om den för barn i åldern 1 5 år. I Nynäshamns församling väntas antalet barn i åldern 6 15 år öka i både befintligt bostadsbestånd och i de bostäder som väntas färdigställas under prognosperioden. Största ökningen av barn i åldern 6 15 år väntas ske till följd av bostadsbyggandet i församlingen. Precis som för de yngre barnen ökar barnen i åldern 6 15 år främst i början av prognosperioden. De första fem prognosåren fram till 222 väntas antalet 6 15 åringar öka med cirka 28 barn för att därefter med ytterligare omkring 5 barn fram till 228. I Sorunda församling väntas antalet barn öka något i befintligt bostadsbestånd men främst är det bostadsbyggandet som ligger bakom ökningen av barn i åldern 6 15 år. Liksom för de yngre barnen är det mot slutet av prognosperioden som församlingens barn i åldern 6 15 år beräknas öka kraftigast. Fram till år 222 är ökningen cirka 1 barn jämfört med år 217, för att därefter öka ytterligare nära 3 barn fram till 228. I Torö församling väntas antalet barn i åldern 6 15 år närapå fördubblas i befintligt bestånd fram till år 222 till följd av att de barnkullar åldras in i åldersgruppen är större än de som åldras ur den. Mot slutet av prognosperioden beräknas ökningen främst bero på bostadsbyggandet i församlingen. År 222 beräknas antalet 6 15 åringar ha ökat med cirka 3 barn jämfört med år 217 och därefter öka med ytterligare 4 barn fram till år 228. Liksom för de yngre barnen ökar 6 15 åringarna mest i Ösmo församling, sett över hela prognosperioden. I slutet av prognosperioden väntas ett stort antal bostäder bli färdigställda i församlingen vilket ger en markant ökning av barn. De första fem prognosåren väntas antal barn i åldern 6 15 år ha ökat med endast cirka 5 barn jämfört med folkmängden vid utgången av år 217. Under de följande sex prognosåren antalet barn i åldersgruppen ha ökat med ytterligare drygt 35 barn. Diagram 11 Folkmängd per församling, åldern 6 15 år, utfall år 217 och prognos för år 222 och 228 uppdelat på befintligt bostadsbestånd och planerad nybyggnation Nynäshamns församling Nybyggnation Befintligt bostadsbestånd Sorunda församling Torö församling Ösmo församling NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO 15

16 3.4.3 ÅLDER ÅR I Nynäshamns församling väntas antalet personer i åldern år minska i befintligt bostadsbestånd fram till 222 för att därefter ligga kvar på ungefär oförändrad nivå. Det beror på att de barnkullar som åldras upp i gymnasieåldern är färre än de som lämnar åldersgruppen. Men då bostadsbyggandet är stort antas åldersgruppen ändå öka totalt sett fram till år 222. Under andra delen fram till år 228 beräknas antalet personer i åldern år vara närapå oförändrat i Nynäshamns församling. De första fem prognosåren fram till 222 väntas antalet åringar öka med cirka 5 barn för att därefter inte öka mer fram till år 228. Även i Sorunda församling antas antalet personer i åldern år minska något i befintligt bostadsbestånd fram till år 222, men bostadsbyggandet innebär att det totalt sett blir en svag ökning jämfört med år 217. Under senare delen av prognosperioden ökar antalet personer i åldern år både i befintligt bostadsbestånd, men framför allt i nyproducerade bostäder. Fram till år 222 är ökningen nära 2 personer jämfört med år 217, för att därefter öka med ytterligare 7 personer fram till år 228. I Torö församling väntas antalet personer i åldern år vara oförändrat fram till år 222. Därefter väntas nära 1 personer tillkomma i åldersgruppen i de bostäder som väntas färdigställas i församlingen fram till år 228. Precis som för det yngre åldersgrupperna ökar åringarna mest i Ösmo församling, sett över hela prognosperioden. Första delen av prognosperioden är ökningen svag men i slutet av prognosperioden väntas ett stort antal bostäder bli färdigställda i församlingen, vilket ger en markant ökning av personer i åldern år. Detta även om antalet personer i åldersgruppen minskar något i befintliga bostäder. De första fem prognosåren väntas antal barn i åldern år ha ökat med endast cirka 2 barn jämfört med folkmängden vid utgången av år 217. Under de följande sex prognosåren antalet barn i åldersgruppen ha ökat med ytterligare drygt 8 personer. Diagram 12 Folkmängd per församling, åldern år, utfall år 217 och prognos för år 222 och 228 uppdelat på befintligt bostadsbestånd och planerad nybyggnation Nybyggnation Befintligt bostadsbestånd Nynäshamns församling Sorunda församling Torö församling Ösmo församling 16 NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO

17 3.4.4 ÅLDER 8 ÅR OCH ÄLDRE et personer som är 8 år eller äldre väntas öka i alla fyra församlingar. I Nynäshamns församling väntas antalet personer i åldern 8 år eller äldre öka både i befintligt bostadsbestånd och i nyproducerade bostäder. I församlingen färdigställs ett stort antal flerbostadshus med hyresrätter och bostadsrätter. Även om merparten av inflyttarna är unga vuxna är det även del äldre som flyttar in i lägenheter, antingen personer som redan är 8 år när de flyttar in i den nybyggda bostaden eller personer som når åldern under prognosperioden Fram till år 222 väntas antalet personer som är 8 år eller äldre ha ökat med 145 personer jämfört med år 217 och därefter en ytterligare ökning om 25 personer i åldersgruppen. I Sorunda församling väntas enbart småhus byggas under prognosperioden och antalet som är 8 år eller äldre vänas bli väldigt få i nyproduktion. Istället beräkna nästan hela ökningen av personer i åldersgruppen att ske i de bostäder som redan finn i församlingen vid prognosens start, år 217. Fram till år 222 beräknas ökningen av personer som är 8 år eller äldre bli drygt 4 personer jämfört med år 217, för att därefter öka med ytterligare 14 personer fram till år 228. I Torö församling väntas antalet personer i åldern 8 år eller äldre öka under hela prognosperioden. Då det bor få personer i församlingen blir ökningen ganska svag i absoluta tal men i relativa tal antas folkmängden i åldersgruppen dubbleras fram till år 228. Det innebär en ökning om cirka 15 personer fram till 222 för att därefter öka med ytterligare cirka 2 personer fram till år 228. I Ösmo församling byggs flerbostadshus och därmed väntas bostadsbyggandet att bidra till ökningen av äldre mot slutet av prognosperioden. Fram till år 222 beräknas antalet personer som är 8 år eller äldre öka med nära 1 personer jämfört med år 217 och de följande åren fram till 228 beräknas en ökning om ytterligare 24 personer i åldersgruppen. Diagram 13 Folkmängd per församling, åldern 8 år och äldre, utfall år 217 och prognos för år 222 och 228 uppdelat på befintligt bostadsbestånd och planerad nybyggnation Nybyggnation Befintligt bostadsbestånd Nynäshamns församling Sorunda församling Torö församling Ösmo församling NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO 17

18 4 Prognosantaganden Befolkningsprognosen bygger på antaganden om befolkningens utveckling vad gäller flyttningar, barnafödande och dödlighet. För flyttningar och barnafödande har antaganden gjorts både om hur nivåerna kommer att utvecklas och i vilka åldrar som flyttningarna respektive barnafödandet kommer att ske. 4.1 Antaganden om barnafödandet I Diagram 14 visas den summerade fruktsamheten. Rikets antaganden är de SCB har använt som antagande i befolkningsprognosen för riket 2. Den summerade fruktsamheten skattar antalet barn som dagens kvinnor i genomsnitt beräknas föda under hela sitt liv. Under 217 var den summerade fruktsamheten 1,92 barn per kvinna i Nynäshamns kommun. Det var något över nivån för hela riket som låg på 1,78 barn per kvinna. Fruktsamheten i Sveriges kommuner följer rikets upp- och nedgångar, även om nivån kan variera. Nynäshamn har sedan 197-talet haft en fruktsamhet som varierat runt riksgenomsnittet, men sedan mitten av 199 talet har fruktsamheten legat över rikets genomsnitt. Mellan år 216 och 217 sjönk fruktsamheten i Nynäshamn, från 2,2 barn per kvinna till 1,92 barn per kvinna. Fruktsamhetsutvecklingen har varierat ganska mycket från år till år, liksom för flertalet andra kommuner med Nynäshamns befolkningsstorlek. För att skapa mer stabilitet har den åldersspecifika fruktsamheten i kommunen beräknats baserat på de senaste fem årens observerade barnafödande. För att bestämma hur dessa fruktsamhetstal utvecklas under prognosperioden har det genomsnittliga avståndet till rikets summerade fruktsamhet beräknats för de senaste fem åren. Under prognosperioden antas fruktsamheten i kommunen sedan följa rikets utveckling, men på den något högre nivån som observerats de senaste fem åren i kommunen. Diagram 14 Summerad fruktsamhet (TFR) och antaganden för åren TFR TFR Riket TFR Nynäshamn År 2 Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO

19 4.2 Antaganden om dödsriskernas utveckling Nynäshamns kommuns dödsrisker beräknas baserat på observerade data för åren i åldrarna år. För övriga åldrar används länets dödsrisker per 1 års klass och kön. Detta då de slumpmässiga variationerna blir för stora i övriga åldrar. I stort ligger medellivslängden för Nynäshamn något under den för länet. Denna skillnad behålls till stor del då kommunens dödsrisker används för de åldrar där dödligheten är hög. Efter att det femåriga medelvärdet beräknats, justeras nivån upp på det femåriga medelvärdet så att det inte släpar efter. Detta görs genom att beräkna femårigt medelvärde för rikets köns och åldersspecifika dödsrisker och samma beräkning baserat på senaste årets tillgängliga data, 217. Skillnaden mellan det femåriga medelvärdet och ettåriga dödsriskerna för riket används sedan för att justera upp Nynäshamns kommuns femåriga dödsrisker för personer i åldrarna år. Som tidigare nämnts används länets dödsrisker för övriga åldrar. Under prognosperioden reduceras de köns och åldersspecifika dödsriskerna utifrån SCB:s antaganden om reducering av dödsrisker i olika åldrar, Diagram 15. Diagram 15 SCB:s antagande om de åldersspecifika dödstalens utveckling. Kvinnor Män döda per 1 Ålder döda per 1 Ålder år 1 år 95 år 95 år 1 9 år 1 9 år 1 85 år 8 år 75 år 7 år 65 år år 1 85 år 8 år 75 år 7 år 65 år år År År Logaritmisk skala Källa: Statistiska centralbyrån, Sveriges framtida folkmängd NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO 19

20 4.3 Födda och döda Beräkningarna av antalet födda och döda är baserade på tidigare beskrivna antaganden om fruktsamheten och dödligheten, i kombination med befolkningens förändrade storlek i åldrar där barnafödandet och dödligheten är stor. et födda förväntas öka kraftigt i Nynäshamns kommun under prognosperioden. Detta är en utveckling som väntas i hela riket och som beror på att antalet personer i barnafödande åldrar kommer att öka. De stora barnkullarna födda i slutet av 198 talet och början av 199 talet når snart åldrar där barnafödandet är högt. Till detta kommer antagandet om en ökad inflyttning till de bostäder som planeras att byggas i kommunen. Inflyttarna i dessa bostäder bidrar till ett ökat barnafödande då de till övervägande del väntas vara unga i åldrar då det är vanligt att bilda familj. et döda förväntas öka trots SCB:s antaganden om reducerade åldersspecifika dödsrisker. Detta beror på att antalet äldre förväntas öka under prognosperioden, inte minst när de stora barnkullarna födda på 194 talet når åldrar där dödsriskerna är höga. Antagandet om fruktsamheten och dödligheten är desamma för alla tre scenarier och nivåskillnaderna i födda och döda mellan scenarierna beror på de olika nivåer på in- och utflyttning som bostadsantagandet ger. Diagram 16 födda och döda, observerat åren och prognos för åren Födda Födda Max Födda Huvud Födda Låg Döda Döda Max Döda Huvud Döda Låg År 2 NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO

21 4.4 Antaganden om flyttningar Flyttantaganden består av två delar. Dels behöver man bestämma nivåer för in respektive utflyttning, dels behöver åldersstrukturer för flyttningen tas fram UTFLYTTNING Den prognostiserade utflyttningen ur Nynäshamns kommun bestäms av så kallade utflyttningsrisker. Det är den beräknade sannolikheten att flytta ut ur kommunen givet vilket kön och ålder man har. De risker som används är baserade på den observerade utflyttningen de fem senaste åren och redovisas i Diagram 17 nedan. Riskerna har utjämnats för de åldrar där utflyttningen är liten för att inte ge för stora slumpmässiga variationer. Utflyttningsriskerna appliceras på befolkningen vid det senaste årsskiftet för varje prognosår för att beräkna hur många som lämnar kommunen under det kommande året. Summan av dessa personer är det totala antalet utflyttare. De framräknade riskerna hålls konstanta genom prognosperioden och utflyttningen varierar med storleken på barnkullarna som når åldrar där utflyttningsriskerna är höga. Diagram 17 Utflyttningsrisker för Nynäshamns kommun, baserat på observerad utflyttning Per Kvinnor Män Ålder NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO 21

22 4.4.2 INFLYTTNING Det finns en stor efterfrågan på bostäder i länet och det är därför rimligt att anta att ett ökat bostadsbyggande leder till en ökad inflyttning. Nynäshamns kommuns byggprognos för huvudscenariot redovisas i sin helhet i Tabellbilaga 1. Diagram 18 är en sammanställning som visar på utvecklingen historiskt och enligt Nynäshamns kommuns bedömning av det framtida färdigställandet av bostäder enligt huvudscenariot. Under prognosperioden väntas när 3 3 bostäder färdigställas enligt huvudscenariot. I lågscenariot väntas drygt 1 6 bostäder färdigställas och i scenariot med maximalt antal bostäder antas 4 9 bostäder färdigställas fram till 228. Diagram 18 Färdigställt bostadsbyggande i Nynäshamns kommun och prognos för åren , huvudscenariot Flerbostadshus Småhus Källa: Uppgifter om historiskt färdigställande kommer från SCB och prognos över bostadsbyggande är Nynäshamns kommuns egen bedömning av färdigställandet. År 22 NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO

23 Inflyttningen antas vara större än utflyttningen under hela prognosperioden. Inflyttningen varierar i stort med bostadsbyggandet medan utflyttningen styrs av hur stora grupper det är i åldrar där utflyttning är vanligt. Ett högre bostadsbyggande ger en ökad folkmängd och därmed fler utflyttare. Det omvända gäller vid ett lägre bostadsbyggande. Diagram 19 Antaganden om in och utflyttning för Nynäshamns kommun och prognos Inflyttade Inflyttade Max Inflyttade Huvud Inflyttade Låg Utflyttade Utflyttade Max Utflyttade Huvud Utflyttade Låg År INFLYTTARNAS ÅLDERSFÖRDELNING Inflyttarnas åldersstruktur är baserad på den observerade inflyttningen där de senaste fem årens inflyttning har utgjort underlaget för att få stabilitet. Därefter har denna femåriga inflyttningsfördelningen jämnats ut med glidande medelvärde över ålder för de åldrar där antalet inflyttare är få. Diagram 15 Inflyttarnas åldersfördelning baserad på observerad inflyttning ,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2 Kvinnor Män, År NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO 23

24 5 Osäkerhet i prognoser I prognoser finns alltid en viss osäkerhet och man kan aldrig vänta sig att prognosen ska slå in exakt. Prognosfelet ökar för varje år med prognoshorisonten då fel i början av prognosen följer med och fortplantas under senare år. Det är också i allmänhet olika svårt att göra bra prognoser för olika åldersgrupper. I åldrar där det i större utsträckning sker förändringar i livet än i andra åldrar är prognosfelen större. Faktorer som leder till sådana förändringar är fruktsamhet, flyttningsbenägenhet och dödlighet. Det kan finnas flera orsaker till de fel som uppkommer. Antagandena kan vara oriktiga, modellen kan vara felaktig, det kan bli avvikelser i planeringen, exempelvis kan ett bostadsbyggande bli försenat eller tidigarelagt. Även om modellen vore fullkomlig, all utveckling gick enligt planerna och vi kände till alla sanna värden för folks flyttbenägenhet, fruktsamhet och död så skulle det ändå kunna bli fel i prognosen på grund av slumpen. Osäkerhet i prognoser kan klassificeras i följande typer av fel: 5.1 Slumpfel: Slumpfelet är det prognosfel som bara beror på slumpen och ingenting annat. Även om den genomsnittliga nivån för fruktsamhet, dödlighet och flyttningar är korrekt de kommande åren skulle prognosen innehålla fel på grund av slumpmässiga variationer mellan åren. På grund av slumpen är det mycket svårt att exempelvis träffa exakt rätt i antal flyttare i olika åldrar, vilka personer som dör eller hur många barn som föds och av vilka mödrar. Slumpfelen kan approximativt beräknas och är den minsta felmarginal som det någonsin går att få för en prognos. 5.2 Fel i antaganden: Om de antaganden som gjorts för födda, döda och flyttade inte inträffar i verkligheten ökar prognosens osäkerhet. Här finns två typer av fel som kan inträffa. Den första typen är fel i nivåer, det vill säga fel antal som flyttar ut eller in. Denna typ av fel påverkar främst befolkningens storlek, men kan även påverka åldersstrukturen då det inte är samma åldrar som flyttar in som ut ur kommunen. Den andra typen av fel är åldersspecifika antaganden som utflyttningsrisker, inflyttningsandelar, dödsrisker och fruktsamhet. Fel i dessa påverkar främst åldersfördelningen i befolkningen. Betydelsen av avvikelser från antagandena kan uppskattas med känslighetsanalyser, t ex konsekvensanalyser av olika fruktsamhetsantaganden. 5.3 Fel på grund av planavvikelser: I befolkningsprognosen görs en prognos för befolkningen i framtida nyproduktion. Den bygger på en uppskattning av när bostäder enligt planerna beräknas bli färdiga för inflyttning. Om det i praktiken sker en tidsförskjutning i genomförandet uppstår en skillnad mellan utfall och prognos. Detta fel ska inte lastas prognosmodellen men kan vara en viktig förklaring till varför prognosen inte slår in. 5.4 Modellfel: Prognosfel kan uppstå om prognosmodellen är felaktig i något avseende. Sweco har med sina rötter i Stockholms stads statistik och utredningskontor (USK) en lång tradition när det gäller metodutveckling inom området befolkningsprognoser och arbetar kontinuerligt med förbättringar av metod och modell för att ligga i framkant. 24 NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO

25 6 Tabellbilaga 1 byggande Bostadsantagande huvudscenariot, antal bostäder efter färdigställandeår. Projekt Nyko Typ Telegrafen 16, dp 833 B Bostadsrätt Telegrafen - Vaktberget B Bostadsrätt Telegrafen 11 H Hyresrätt 9 Drabanten S Småhus 18 Apotekaren 24 B Bostadsrätt 8 Alkärrsplan, dp 838 (etapp 1) B Bostadsrätt 133 Kullsta 2 H Hyresrätt 53 Skonaren, etapp 2 (Sandhamn) S Småhus 43 Skonaren, etapp 3 (Sandhamn) S Småhus 3 Humlan 9 H Hyresrätt 73 Fyren 19 B Bostadsrätt 33 Humlan 8 H Hyresrätt 33 Älgen B Bostadsrätt 47 Marsta 3:5 S 6311 Småhus 2 Lyngsta S 6956 Småhus Segersäng, väster om järnvägen enligt öp S 6921 Småhus Norr Enby 1:57, dp 846 S 6923 Småhus Trollsta 8:1, dp 834 S 6923 Småhus 2 Gudby 6:4 m fl S 6941 Småhus 5 3 Hoxla 7:6 S 6941 Småhus Torp 2:24 S 6491 Småhus Torp 2:24 B 6491 Bostadsrätt 27 3 Torp 2:3 S 6111 Småhus 5 5 Söder om Ösmo C H Hyresrätt Söder om Ösmo C B Bostadsrätt Söder om Ösmo C S Småhus Ösmo Centrum B 8121 Bostadsrätt Ösmo Centrum H 8121 Hyresrätt Ösmo Centrum S 8121 Småhus Södra Ösmo, söder om väg 225 S Småhus Hallängen 7 S 8121 Småhus Vansta hästby, dp 83 S Småhus 2 2 Källberga S Småhus Källberga B Bostadsrätt Källberga H Hyresrätt Björsta 2:26 och 2:23 S Småhus Landfjärden S Småhus Norsbol/Solsa (permanentning) S 8916 Småhus Oxnö (permanentning) S 7911 Småhus Svärdsö (permanentning) S 7912 Småhus Torö (permanentning) S 7914 Småhus 6 Norsbol/Solsa (avstyckning) S 8916 Småhus Oxnö (avstyckning) S 7911 Småhus Svärdsö (avstyckning) S 7912 Småhus Landfjärden befintliga (permanentning) S 8942 Småhus Segersäng östra (permanentning) S 8941 Småhus Segersäng bef västra (permanentning) S 8941 Småhus Landfjärden befintliga (avstyckning) S 8942 Småhus Segersäng östra (avstyckning) S 8941 Småhus Segersäng bef västra (avstyckning) S 8941 Småhus 1 Hoxla (permanentning) S 6941 Småhus Fagersjö+Roser (permanentning) S 6923 Småhus Hoxla (avstyckning) S 6941 Småhus 1 Fagersjö+Roser (avstyckning) S 6923 Småhus 1 1 Summa NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO 25

26 7 Tabellbilaga 2 kommun Folkmängd: planeringsåldersklasser SCB Prognosår Ålder år år år år år år år w år Totalt Folkökning: planeringsåldersklasser Prognosår Ålder år år år år år år år w år Totalt Procentuell folkökning: planeringsåldersklasser Prognosår Ålder år år år år år år år w år Totalt NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO

27 Demografiska komponenterna. Utfall år och prognos År Folkmängd Folkökning Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO 27

28 8 Tabellbilaga 3 Delområde Nynäshamns församling SCB Prognos Ålder år år år år år år år w år Totalt Sorunda församling SCB Prognos Ålder år år år år år år år w år Totalt Torö församling SCB Prognos Ålder år år år år år år år w år Totalt Ösmo församling SCB Prognos Ålder år år år år år år år w år Totalt NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO

29 På kommunen skrivna SCB Prognos Ålder w Totalt NYNÄSHAMNS KOMMUN SWECO 29