Befolkningsprognos Enköping växer Foto: Thomas Henriksson

Transkript

1 Befolkningsprognos Enköping växer Foto: Thomas Henriksson

2 Redovisad i: Kommunstyrelsen och kommunstyrelsens plan-, mark- och exploateringsutskott

3 Foto: Tomas Henriksson Innehåll: Sammanfattning 4 Det här hände Utvärdering av tidigare prognos 9 Prognosmetod 11 Befolkningsprognos Befolkning i ettårsklasser 23

4 Sammanfattning De kommande årens befolkningsutveckling kommer att påverka Enköpings kommun ur ett flertal perspektiv. Kommunen står inför en rad utmaningar inom framför allt områdena utbildning, arbete och bostad som är grundläggande för att utveckla välfärden. En förväntad hög befolkningstillväxt sätter därför ett ännu tydligare fokus på dessa utmaningar då efterfrågan på kommunal service kommer att öka. Befolkningsökningen i både kommunen och länet innebär ökat behov av samarbete och samverkan mellan olika aktörer för att tillgodose den gemensamma befolkningens behov. En växande befolkning ställer också allt högre krav på att de olika välfärdstjänsterna som kommunen och regionen ansvarar för utvecklas på ett sådant sätt att de ger goda möjligheter för alla invånare att utvecklas, verka och leva ett gott liv. De förväntade stora ökningarna av antalet barn innebär utmaningar för staden både gällande utbyggnad av skollokaler, tillgång på rätt kompetens inom ett flertal yrkeskategorier och gällande ökad efterfrågan på fritids- och kulturaktiviteter. Ökningen av antalet äldre kommer troligtvis att påverka efterfrågan på vård och omsorg i det ordinära boendet. Efter åren kan den relativt stora 40-talist generationen komma att efterfråga särskilda boendeformer. Det kan också tänkas att denna generation efterfrågar andra typer av boendeoch utemiljöer än nuvarande särskilda boenden. Befolkningen i arbetsför ålder förväntas utgöra en minskad andel av den totala befolkningen. Detta innebär en utmaning både för kommunen som helhet och för kommunen som organisation. Många av kommunens verksamheter är personalintensiva och det är avgörande att det både finns tillräcklig mängd personal och att denna har rätt kompetens för kvaliteten i verksamheten ska bibehållas. Befolkningens sammansättning förväntas förändras och ge en ökad försörjningskvot fram till år 2027 vilket ställer ännu högre krav på att en så stor andel som möjligt av befolkningen i arbetsför ålder har en sysselsättning. Försörjningskvoten ökar dock långsammare nu en tidigare då inflyttningen av människor i arbetsför är stor. Samtidigt skapar ett större befolkningsunderlag högre lönesummor, större marknad och fler företag. Fler människor ger större underlag och efterfrågan på utbildning vilket ökar kompetensen hos arbetskraften. Detta är positivt för samhällsutvecklingen i stort. För den kommunala ekonomin innebär nya invånare mer skatteintäkter och även bidrag genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet. 4 Enköpings kommun Befolkningsprognos

5 Det här hände 2016 Befolkningsutveckling Den sista december 2016 hade Enköpings kommun Det ger en befolkningsökning på 1095 personer under Under året föddes det 521 barn och 424 personer avled vilket innebär ett födelseöverskott på 97 personer. Under året flyttade personer till kommunen medan flyttade från kommunen vilket medför ett flyttningsnetto på 997 personer. Av de som flyttade in till kommunen kom 24 procent från en annan kommun i länet, 60 procent från övriga Sverige och 16 procent från utlandet. Av de som lämnade kommunen flyttade 24 procent till en annan kommun i länet, 70 procent till övriga Sverige och 6 procent till utlandet. Tabell 1. Befolkningsförändring åren År Folkm. Födda Döda Födnetto In ytt. Ut ytt. Flyttnetto Folkök Under 2016 var den huvudsakliga orsaken till folkökningen det inrikes flyttningsnettot, det vill säga personer från andra delar av Sverige som flyttade till kommunen. Det utrikes flyttningsnettot stod för 29 procent av befolkningsökningen medan födelsenettot stod för 9 procent, vi ser en ökning för båda dessa från föregående år. Diagram 1. Folkökningens komponenter 29% 9% 62% Födelsenetto Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Sedan kommunsammanslagningen år 1971 har befolkningsförändringen i kommunen inneburit såväl toppar som dalar. Folkökningen för år 2016 innebär dock den högsta folkökningen i kommunen sedan kommunsammanslagningen. Enköpings kommun Befolkningsprognos

6 Befolkningsförändring Diagram 2. Befolkningsförändring år Kommunens befolkningsstruktur Den största befolkningsökningen finns i grupperna vuxna (30-39 år) och barn (0-5 år) som har ökat med mellan 5,8 och 7,4 procent vardera under Samtidigt har antalet äldre (75- år) minskat. Kommunens befolkningsutveckling för 2016 skiljer sig mot rikets och övriga Europas utveckling då antalet äldrei Enköping har minskat. Begreppet försörjningskvot kan användas för att beskriva hur åldersstrukturen påverkar samhällsekonomin. Försörjningskvoten kan räknas ut genom att ställa den totala befolkningen mot antalet personer i arbetsför ålder (20-64 år). År 2016 var kommunens försörjningskvot 1,79 vilket innebär att en arbetsför person försörjer 1,79 personer. Försörjningskvoten är alltså orförändrad sedan år Ju högre försörjningskvoten är, desto större blir trycket på de som producerar. Det här sättet att beräkna försörjningskvoten på utelämnar dock en viktig del i problematiken. Nämligen att vissa som inkluderas i den försörjande delen av befolkningen, personer i åldern år, egentligen borde flyttas till den del av befolkningen som blir försörjda på grund av exempelvis arbetslöshet eller sjukskrivning. Samtidigt finns det de som arbetar trots att de fyllt 65 år och även många 19-åringar arbetar. Tabell 3. Befolkningsstruktur i Enköpings kommun 31 december 2015 och 2016 (Källa: SCB) Ålder Förändring antal Förändring procent , , , , , , , ,4 Total ,6 6 Enköpings kommun Befolkningsprognos

7 Befolkningsutveckling i kommunens tätorter Under år 2016 ökade befolkningen procentuellt mest i Haga följt av Bredsand. I antal ökade dock befolkningen mest i Enköpings tätort. Befolkningen minskade endast i Lillkyrka. På landsbygden ökade befolkningen med 6,5 procent. Tabell 4. Befolkning i kommunens tätorter 31 december 2015 och 2016 (Källa: SCB) Tätort Förändring antal Förändring rocent Enköping ,3 Fjärdhundra ,6 Grillby ,0 Hummelsta ,06 Lillkyrka ,0 Örsundsbro ,8 Bredsand ,7 Haga ,8 Skolsta* ,6 Landsbygd ,5 Befolkningsökning i stadens stadsdelar Under år 2016 ökade, likt föregående år, Korsängen mest med 3,6 procent, detta till följd av nybyggnationen vid Sadelmakaren. Befolkningstalet i Munksundet, Fanna och Centrum minskade under Minskningen i Munksundet är dock marginell. Tabell 4. Befolkning i stadsdelar 31 december 2015 och 2016 (Källa: SCB) Stadsdel Förändring antal Förändring procent Centrum ,9 S:t Ilian ,8 Galgvreten/Lillsidan ,7 Munksundet/Gröngarn ,3 Romberga ,2 Korsängen ,6 Fanna/Herrgården ,1 Bergvreten/Gånsta ,2 Migration Antalet migranter till Sverige har ökat kraftigt under de senaste åren. De flesta kommer ifrån Syrien, Afghanistan och Irak detta till följd av de krig och oroligheter som pågår i dessa länder. Migrationsverket bedömer dock att asylmottagningen i Sverige kommer att vara relativt låg under de kommande åren. Däremot kommer den utrikes inflyttningen att vara fortsatt hög under de kommande åren. Detta beror på att det tar upp till två år innan beslut om eventuellt uppehållstillstånd fattas och en nyanländ kommer in i statistiken som utrikes inflyttad. Enköpings kommun tog under 2016 emot 302 nyanlända med permanent uppehållstillstånd och 132 ensamkommande flyktingbarn. Detta kan jämföras med år 2015 då 264 nyanlända och 160 ensamkommande flyktingbarn togs emot. Av dessa var 130 anvisade till kommunens anläggningsboende (ABOS) resterande 172 kom till kommunen som egenbosättare efter att tidigare ha anvisats till en annan kommun (EBOS). I dessa fall, blir personerna själva tvungna att hitta bostad. Under 2015 såg fördelningen Enköpings kommun Befolkningsprognos

8 mellan ABOS och EBOS betydligt större då cirka 30 var ABOS och 230 EBOS. En anledning till den förändringen är svårigheten att få tag på en egen bostad. Av de nyanlända som kommunen tog emot 2016 var 130 barn under 20 år. Motsvarande siffra under 2015 var cirka 100. Antalet ensamkommande flyktingbarn minskade under 2016 från cirka 160 år 2015 till Nya bostäder Under år 2016 färdigställdes 60 bostäder varav 26 var hyresrätter i flerbostadshus och 34 var småhus, inga nya bostadsrätter i flerbostadshus tillkom. Det går att jämföra med år 2015 då det färdigställdes 219 hyresrätter i flerbostadshus, 132 bostadsrätter i flerbostadshus och 67 småhus. Det fanns alltså ett kraftigt underskott i antalet färdigställda bostäder jämfört med den kraftiga befolkningsökningen. Under 2016 gavs dock 370 startbesked. En förklaring till de låga antalet färdigställda bostäder 2016 kan vara att 2016 var ett år då många bostäder började byggas. Ett flerbostadshus har exempelvis en ungefärlig byggtid på 18 månader. Om så är fallet bör fler bostäder färdigställas under nästa år. Tabell 5. Färdigställda bostäder 2015 och 2016 Färdigställda bostäder Flerbostadshus hyresrätt Flerbostadshus bostadsrätt Småhus Totalt Enligt Boverkets Bostadsmarknadsenkät är Enköpings kommun en av landets kommuner med bostadsbrist. En anledning till den utvecklingen är att byggandet inte har följt befolkningsökningen. Sedan år 1990 fram till år 2016 har befolkningen i kommunen ökat med cirka invånare samtidigt som det har byggts cirka bostäder under samma period. Diagram 3. Färdigställda bostäder år Enköpings kommun Befolkningsprognos

9 Utvärdering av tidigare prognos Befolkning Vid årsskiftet 2016 var den verkliga folkmängden vilket kan jämföras med prognosens invånare. Nedan kan vi se att det råder förhållandevis god samstämmighet mellan prognosen och utfallet för år Precis som föregående år har prognosen legat något under utfallet. Det skedde en högre inflyttning och något lägre utflyttning än förväntat vilket gav ett högre flyttnetto. Samtidigt föddes det några fler än beräknat, men det dog samtidigt fler än beräknat vilket medförde att differensen i födelsenetto inte blev särskilt stor. Tabell 6. Utfall 2016 jämfört med tidigare prognos (Källa: SCB) Prognos/utfall Folkm. Födda Döda Födnetto In ytt. Ut ytt. Flyttnetto Folkök. Utfall Prognos Vi kan se ett tydligt mönster vid jämförelsen av förra årets prognos och det egentliga utfallet. Det fanns en underskattning av ökningen i de yngre åldersgrupperna samtidigt som det fanns en övertro på ökningen hos de äldre, där det rentutav blev negativa siffror. Den största skillnaden mellan prognos och utfall återfanns hos åldersgruppen 0-5 år. Det kan förklaras av Enköpings höga fruktsamhetstal på 117, där riket har index 100. Det innebär att fruktsamhetstalet är 17 procent högre i Enköping än i riket. Tabell 7. Utfall 2016 jämfört med tidigare prognos (Källa: SCB) Ålder Utfall Prognos Skillnad antal Skillnad procent , , , , , , , ,5 Total ,4 Skillnaderna mellan utfall och prognos är tydligast på delen landsbygd kontra tätort. Där tätorten minskade med 6,3 procent samtidigt som landsbygden ökade med 18 procent. Annars kan vi se den största diffenrensen i Bredsand där befolkningen ökade med 10 procent mer än i prognosen. Enköpings kommun Befolkningsprognos

10 Tabell 8. Befolkning i tätorterna 2016 jämfört med prognos (Källa: SCB) Tätort Utfall Prognos Skillnad antal Skillnad procent Enköping ,2 Fjärdhundra ,3 Grillby ,6 Hummelsta ,8 Lillkyrka ,8 Örsundsbro ,9 Bredsand ,0 Haga ,7 Skolsta* ,4 Landsbygd ,3 När det gäller befolkningsutvecklingen i stadsdelarna under 2016 jämfört med prognosen kan vi se att utfallet blev lägre än prognosen i samtliga fall utom för Korsängen där skillanden mellan prognos och utfall endast var 0,9 procent. Tabell 9. Befolkning i stadsdelar 2015 jämfört med prognos (Källa: SCB) Stadsdel Utfall Prognos Skillnad antal Skillnad procent Centrum ,2 S:t Ilian ,1 Galgvreten/Lillsidan ,7 Munksundet/Gröngarn ,4 Romberga ,9 Korsängen ,9 Fanna/Herrgården ,9 Bergvreten/Gånsta ,9 Nya bostäder Antalet nya bostäder är en viktig faktor och grund i befolkningsprognosen. Enligt prognosen förutspåddes att 260 bostäder skulle färdigställas under 2016 det verkliga utfallet blev dock endast 60. Därigenom tappades en stor post som var medräknad i prognosen. Det var just flerbostadshusen som hamnade långt under prognosen medan antalet färdigställda småhus var förhållandevis samstämmiga med prognosen. Tabell 10. Färdigställda bostäder 2016 jämfört med prognos (Källa: SCB) Färdigställda Flerbostadshus Flerbostadshus Småhus Totalt bostäder hyresrätt bostadsrätt Utfall Prognos Enköpings kommun Befolkningsprognos

11 Prognosmetod Det är fyra faktorer som påverkar folkmängden och befolkningsstrukturen: fruktsamhet (antal födda), dödlighet (antal avlidna) samt inflyttning och utflyttning. Prognosen utgår ifrån befolkningen den 31 december år Därefter skrivs prognosen fram ett år i taget. Antaganden görs om antal födda, antal döda samt antal in- och utflyttare till kommunen. Osäkerhet i prognosen Ekonomisk konjunktur, arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik, invandring med mera har en direkt inverkan både på hur människor flyttar och i barnafödandet. Det svåraste i framtagandet av en befolkningsprognos är beräkning av in- och utflyttning. En viktig faktor i beräkningen av in- och utflyttning är nämligen nyproduktionen av bostäder, som i sig är en av de största osäkerheterna i prognosarbetet. Byggprojekt tenderar att försenas samtidigt som planerade projekt inte alltid förverkligas. Födda och döda Antal barn som föds beräknas utifrån antalet kvinnor i barnafödande ålder i kommunen samt andelen kvinnor som föder barn. Antalet avlidna beräknas genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. Enköpings kommuns dödsrisker beräknas följa rikets. In- och utflyttning Människors möjligheter att flytta in och ut från kommunen påverkas bland annat av nybyggnation av bostäder. Ålders- och könsfördelningen på inflyttarna beräknas utifrån hur det sett ut under de tre senaste åren. Flyttbenägenheten är som störst i åldersintervallet år. Antal personer som flyttar ut från kommunen beräknas genom utflyttningsrisker, det vill säga medelvärdet av benägenheten att flytta per ålder och kön. Kvinnor flyttar i lägre ålder än män både till och från kommunen. Migration Sedan 1 juli 2014 är det möjligt att som asylsökande folkbokföra sig innan dess att du har beviljats permanent uppehållstillstånd. Det innebär att dessa kan hanteras inom ramen för denna prognos som inflyttade till kommunen. Däremot kan befolkningens demografi komma att påverkas av en stor grupp nyanlända varför migrationen är viktigt att ta upp som en faktor som påverkar prognosen. Nya bostäder Bostadsbeståndet har stor betydelse för befolkningsutvecklingen. Antaganden om byggandet under prognosperioden är av största vikt för resultatet av prognosen och därför görs bedömningen av de kommande årens bostadsbyggande delvis tillsammans med exploatörer. Enköpings kommun Befolkningsprognos

12 Förseningar av byggprojekt är vanliga och planerade projekt förverkligas inte alltid. Detta har stor inverkan på prognosens utfall och utgör därför den största osäkerheten i prognosarbetet. På grund av den stora osäkerheten sträcker sig antagandet om nybyggnation endast fram till och med år 2022 och därmed gör även befolkningsprognosen på delområdesnivå det. Detta då det framför allt är nybyggnationen som påverkar variationen av befolkningstillväxt i olika områden. 12 Enköpings kommun Befolkningsprognos

13 Befolkningsprognos I detta avsnitt redovisas befolkningsprognosen för tioårsperioden Inflyttning och nyproduktion av bostäder är faktorer som är överblickbara för kommunen i cirka 5-10-års perspektiv. I de längre tidsperspektiven är det mycket svårt för kommunen att förutse vilka bostadsprojekt som kommer initierats av den privata marknaden. Kommunen kan självfallet bereda väg för projekt genom planberedskap och aktiv dialog med exploatörerna, men det finns stora osäkerheter i att förlita sin långsiktiga befolkningsprognos på dessa grunder. I en omvärldsbevakning konstateras även att majoriteten av kommunerna arbetar med en befolkningsprognos på 10 år. Totalbefolkning Tabell 11. Totalprognos År Låg Medel Hög Folkmängd samt prognos Låg Medel Hög Diagram 4. Befolkningsutveckling Enköpings kommun Befolkningsprognos

14 Folkmängden beräknas öka med nästan personer från 2016 (vilket är det senaste året det finns fastlagd statistik för personer) till år 2027 då folkmängden beräknas vara cirka Ett oroligt läge i omvärlden samt hög tillväxt i de flesta av Sveriges kommuner föranleder en stor osäkerhet i befolkningsprognosen. För att hantera osäkerheten innehåller årets prognos tre scenarion för hur utvecklingen kan komma att se ut framöver. Det låga scenariot utgår från förra årets prognos, det höga scenariot följer den tillväxtnivå som 2016 års befolkningsökning. Medel ligger mellan scenario låg och hög. Befolkningsökning Som tidigare beskrivits påverkas kommunens befolkningsantal av fyra parametrar: födda, döda, inflyttade och utflyttade. Så här beräknas förändringen se ut för Den årliga ökningen kommer beräknas vara fortsatt stark fram till 2021 då den avtar något, men fortfarande håller en hög nivå. Tabell 9a Befolkningsprognos utifrån parametrarna födda, döda, inflyttade och utflyttade scenario låg År Folkm Födda Döda Födnetto Inflytt Utflytt Flyttneto Folkök Tabell 9b Befolkningsprognos utifrån parametrarna födda, döda, inflyttade och utflyttade scenario medel År Folkm Födda Döda Födnetto Inflytt Utflytt Flyttneto Folkök Enköpings kommun Befolkningsprognos

15 Tabell 9c Befolkningsprognos utifrån parametrarna födda, döda, inflyttade och utflyttade scenario hög År Folkm Födda Döda Födnetto Inflytt Utflytt Flyttneto Folkök Diagram 5. Befolkningsförändring scenario låg, medel, hög Låg Medel Hög Diagram 5. Befolkningsförändring scenario låg, medel, hög Enköpings kommun Befolkningsprognos

16 Befolkningsstruktur barn i förskoleålder år 2027 Befolkningsprognosen visar på en fortsatt ökning av antalet barn i åldern 1-5 år. Vid utgången av år 2016 fanns det cirka åringar i kommunen. Under prognosåren beräknas antalet 1-5 åringar öka mellan barn vilket innebär en ökning på barn om året. Omräknat till förskoleplatser innebär det ett behov av 1-2 nya förskolor per år. Befolkningsprognosen är ett centralt underlag för att bedöma behovet av antalet förskoleplatser i kommunen. Idag väljer cirka 90 procent av föräldrarna i Enköpings kommun att placera sina barn i förskola. Det måste samtidigt framhållas att även andra faktorer är av stor betydelse när det gäller att fastställa det platsantal som krävs. Befolkningsförändringarna skiljer sig mellan olika kommundelar och stadsdelar. Avgörande faktorer vid val av förskola är geografin, popularitet, framtida skolval samt syskonens placering. Det gör det svårt att bryta ner prognosen för förskolebarn på upptagningsområde. Exempelvis är det bara 75 procent av barnen i Fjärdhundras upptagningsområde som väljer förskola där, detta beroende på geografin och pendlingsströmmar och så ser det ut för flera delar av kommunen. Samtidigt som antalet förskolebarn ökar börjar livslängden på många av de befintliga förskolorna nå sin gräns. Idag pågår nybyggnation på Örsundsbro Förskola, byggnationen kommer påbörjas 2018 och innebär en utökning med 4 avdelningar. En ny förskola i Grillby är också planerad och byggnationen kommer påbörjas Förskolorna byggs efter det lokalprogram och rumfunktionsprogram som utbildningsförvaltningen arbetat fram och Örsundsbro blir pilotprojektet. Förskolan Munkkällan som ligger ihop med Munksundsskolan är nästan färdigställd och kommer öppnas efter sportlovet Ökning av förskolebarn sker över hela kommunen men framför allt i utbyggandsområdena. Ökat antal barn i grundskoleålder Grundskolan omfattar elever i åldersspannet 6-15 år. År 2016 fanns det totalt barn i åldern 6-15 år i kommunen. Fram till år 2027 antas gruppen ha ökat mellan personer. Omräknat till skolor innebär det att ungefär tre ny skolor behöver byggas under prognosperioden. Precis som för 1-5 åringarna sker ökningarna av 6-15 åringarna framför allt i de olika utbyggnadsområdena. De senaste årens stora barnkullar innebär också att det sker ökningar i många områden där det inte planeras byggas. Nybyggnadsområdena påverkar framför allt upptagningsområden för Korsängsskolan och Bergvretenskolan. Skolor som redan idag har uppfyllt sin kvot. I dagsläget pågår nybyggnation av Munksundskolan vilken beräknas vara klar februari När Munksundseleverna flyttar tillbaka kommer Västerledsskolan genomgå en renovering för att ställa om och bli en F-9 skola. 16 Enköpings kommun Befolkningsprognos

17 Minksning i gruppen åringar År 2016 fanns det cirka personer i åldern år i kommunen, vilket är en minskning mot föregående år. Under prognosperioden beräknas antalet ungdomar i gymnasieålder öka med cirka personer. Det innebär en årlig snittökning på ungdomar. Antalet pensionärer ökar med över 20 procent under prognosperioden År 2016 var personer i kommunen över 65 år. Det är en minskning med ett femtontal personer sedan Befolkningsförändringar av antalet äldre är vanligtvis enklare att förutspå då denna grupp har en lägre rörlighet än andra åldersgrupper, det vill säga att det inte sker någon stor in och utflyttning i dessa åldrar. Det innebär också att prognosen ger relativt goda möjligheter att på förhand försöka att planera utifrån den förväntade utvecklingen. I prognosen antas antalet pensionärer (över 65 år) öka med cirka personer fram till år Gruppen äldre är dock inte homogen utan befolkningsutvecklingen varierar för olika åldersgrupper inom intervallet. Det är framför allt gruppen åringar som står för en stor del av ökningen med en ökning på cirka personer under prognosåren. Gruppen 85 år och äldre förväntas öka med cirka 400 personer fram till år Antalet nypensionärer (65-74 år) öka med cirka 60 personer över hela prognosperioden. Färre unga och fler äldre ger förhöjd försörjningskvot Ett enkelt sätt att sammanfatta den demografiska utvecklingen på är genom att beräkna den så kallade försörjningskvoten. Försörjningskvoten visar hur många, inklusive sig själv, var och en i yrkesaktiv ålder skall försörja genom sitt arbete. Försörjningskvoten beräknas genom att dela den totala befolkningen med antalet i arbetsför ålder (20-64 år). I slutet av år 2016 var försörjningskvoten 1,79. Det innebär att en person behöver försörja 1,79 personer. Vid prognosperiodens slut år 2027 beräknas försörjningskvoten höjas till 1,87. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) stiger försörjningskvoten i samtliga kommuner. En hög försörjningskvot innebär konsekvenser på en kommuns ekonomi. Desto högre försörjningskvot ju större ekonomiska konsekvenser. Migration För år 2017 finns beslut om att Enköpings kommun ska ta emot 123 anvisningar av nyanlända. Migrationsverket tar fram nya prognoser fyra gånger per år, den senaste är från juli Prognosen sträcker sig fram till år 2021 och har ett låg och ett hög scenario. Prognosen utgår dock från från hela landet. Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen och bestäms av Länsstyrelsen. Om vi utgår från antalet anvisade för 2017 borde kommunen få ta emot mellan cirka beroende på om utfallet följer ett låg- eller högscenario. Enköpings kommun Befolkningsprognos

18 Utveckling i kommunens olika delar Då nybyggnation och exploateringsprojekt har så stor påverkan på delområdesprognosen beräknas prognosperioden för delområdesprognosen endast på fem år. Att göra antaganden om nybyggnation i kommunens olika områden med en längre tidshorisont är väldigt svårt och innebär stora osäkerheter. Nya bostäder Under 2016 fanns totalt bostäder i kommunen. Av dessa var majoriteten småhus. Den vanligaste upplåtelseformen var äganderätter, följt av hyresrätter och bostadsrätter. Fram till år 2022 beräknas det byggas ytterligare bostäder i kommunen. Det innebär en årlig ökning på i snitt 600 bostäder per år. Enligt den senaste bedömningen (VT2017) är det främst nya bostäder i flerbostadshus som kommer att tillkomma och den vanligast förekommande upplåtelseformen är hyresrätt. Nästan invånare i Enköpings tätort år 2022 Under prognosåren beräknas Skolsta, Haga, Bredsand, Enköping och Grillby växa mest. Enköpings tätort ökar med nästan invånare under prognosperioden. Procentuellt ökar Skolsta, Haga och Bredsand mest med. Utifrån prognosen kommer Skolsta bli klassat som en tätort 2018, då befolkningen överstiger 200 invånare. Befolkningsökningen kan förklaras av exploateringsprojekt i Enköping, Bredsand, Haga, Grillby och Skolsta. I övriga tätorter ligger befolkningsutvecklingen relativt stabil under prognosåren. Tabell 13a Befolkningsprognos i kommunens tätorter scenario låg Tätort Enköping Hummelsta Haga Fjärdhundra Örsundsbro Grillby Lillkyrka Bredsand Skolsta Landsbygd

19 Tabell 13b Befolkningsprognos i kommunens tätorter scenario medel Tätort Enköping Hummelsta Haga Fjärdhundra Örsundsbro Grillby Lillkyrka Bredsand Skolsta Landsbygd Tabell 13c Befolkningsprognos i kommunens tätorter scenario hög Tätort Enköping Hummelsta Haga Fjärdhundra Örsundsbro Grillby Lillkyrka Bredsand Skolsta Enköpings stadsdelar växer Kommunens stadsdelar beräknas växa under prognosperioden. Mest växer dock Herrgården/Fanna som beräknas öka med cirka personer fram till år Även Bergvreten/Gånsta, Centrum och Korsängen beräknas ha en stor befolkningsökning under prognosperioden. Områdesprognoserna påverkas till stor del av det ökade bostadsbeståndet, något som blir tydligt framför allt på stadsdelsnivå. I områdena Herrgården/Fanna, Korsängen, centrum och Bergvreten/Gånsta genomförs stora planprojekt som inom de kommande åren beräknas generera bostäder. Exempel på projekt är de i Åkersberg, Bacho, Kyrkoherdens fiskevatten/älvdansen, Sadelmakaren och Fältskären. Enköpings kommun Befolkningsprognos

20 Tabell 14a. Befolkningsprognos i Enköpings stadsdelar scenario låg Stadsdel Centrum S:t Ilian Galgvreten/Lillsidan Munksundet/Gröngarn Romberga Korsängen Fanna/Herrgården Tabell 14b. Befolkningsprognos i Enköpings stadsdelar scenario medel Stadsdel Centrum S:t Ilian Galgvreten/Lillsidan Munksundet/Gröngarn Romberga Korsängen Fanna/Herrgården Tabell 14c. Befolkningsprognos i Enköpings stadsdelar scenario hög Stadsdel Centrum S:t Ilian Galgvreten/Lillsidan Munksundet/Gröngarn Romberga Korsängen Fanna/Herrgården Enköpings kommun Befolkningsprognos

21 Fjärdhundra Örsundsbro Enköping Skolsta Hummelsta Grillby Haga Bredsand Lillkyrka Karta 1. Befolkningsökning i kommunens tätorter där de mörkast röda ökar mest Enköpings kommun Befolkningsprognos

22 Romberga Fanna-Herrgården Galgvreten-Lillsidan S:t Ilian Centrum Korsängen Munksunder-Gröngarn Bergvreten-Gånsta Karta 2. Befolkningsökning i Enköpings stadsdelar där de mörkast röda ökar mest Vikten av att växa Större befolkningsunderlag skapar högre lönesummor, större marknad och fler företag. Det leder i sin tur till ökade valmöjligheter för individen och även enklare matchning mellan arbetskraft och företag. Fler människor ger större underlag och efterfrågan på utbildning vilket ökar kompetensen hos arbetskraften. Detta är positivt för samhällsutvecklingen i stort. För den kommunala ekonomin innebär nya invånare mer skatteintäkter och även bidrag genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Summan av skatteintäkterna och bidragen täcker kostnaderna som den nya invånaren genererar och lämnar generellt sett ett överskott att fördela på de kommunala verksamheterna. Utjämningssystemet syftar till att ge landets kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar och utjämnar behovsskillnader. Utjämningssystemet tar även hänsyn till hur fort en kommun växer. Om befolkningsökningen är i snitt 1,2 procent fem år i rad och över 1,2 procent det femte året ökar bidragen. Kommunens höga befolkningsökning innebär att kommunen tidigast år 2018 kan ta del av ökade statsbidrag om befolkningstillväxten håller i sig. 22 Enköpings kommun Befolkningsprognos

23 Folkmängd i ettårsklasser I tabellen nedan kan utläsas antal invånare inom varje åldersklass under de tio prognosåren. För att följa en ålderskull ska tabellen läsas diagonalt. Tabell 15a. Befolkningsprognos scenario låg i ettårsklasser Ålder

24 w

25 Tabell 15b. Befolkningsprognos scenario medel i ettårsklasser Ålder

26 w

27 Tabell 15c. Befolkningsprognos scenario hög i ettårsklasser Ålder

28 w

29 Enköpings kommun Befolkningsprognos