Lunds kommuns befolkningsprognos 2018

Transkript

1 Lunds kommuns befolkningsprognos 218

2 Sammanfattning Befolkningen förväntas öka med 2 86 personer förväntas Lunds befolkning vara invånare Lunds befolkningsökning 218 och de följande åren beror till stor del på antagandet att Lunds kommun lever upp till flyktingmottagande kommunen har åtagit sig enligt Länsstyrelsens fördelningsmodell. Lunds befolkning förväntas växa kontinuerligt under den prognosticerade perioden Inledningsvis med 1,7 procent, till stor del beroende på det prognosticerade flyktingmottagandet, för att sedan ligga på ca 1,3 procent i snitt per år. Befolkningsprognosen är en framskrivning av den folkbokförda befolkningen. Personer som söker asyl är inte folkbokförda, det blir de först då de fått ett uppehållstillstånd och kan folkbokföra sig i Sverige. Det är endast flyktingar som har fått uppehållstillstånd som ingår i befolkningsprognosen. Bostadsbyggande förväntas ligga på en något högre nivå än för prognosen 217. Figur 1 Befolkningsprognos Lunds kommun, Invånare

3 Inledning Kommunkontorets Strategiska utvecklingsavdelning tar årligen i mars månad fram en befolkningsprognos för Lunds kommun för att användas i nämndernas planering. Ett komplement till Lunds befolkningsprognos är delområdesprognosen som tas fram för olika delområden i kommunen, som stadsdelar och skolområden. Prognosen för delar av kommunen baseras dels på demografiska faktorer (fruktsamhet, dödlighet och flyttningar), dels på planerat bostadsbyggande. Osäkerheten i prognosen ökar ju längre fram den sträcker sig. Prognosen för hela kommunen sträcker sig fram till slutet av år 231. Delområdesprognosen, som är samordnad med kommunprognosen, omfattar perioden Prognosen baserar sig på det planerade bostadsbyggandet som redovisas av Tekniska förvaltningen. Det planerade byggandet har sedan omvandlats till beräknad inflyttningstidpunkt. Beräkningar för åren är mer osäkra på grund av ovissheten om bostadsbyggandet i framtiden. Prognoser för delområden finns att få hos Kommunkontoret, Strategiska utvecklingsavdelningen. Prognosmodellen arbetar med flera decimaler vilket innebär att det ibland kan bli något olika totalsummor i tabellerna. Nedan redovisas prognosen för Lunds kommun samt Lunds kommuns befolkningsutveckling tidigare år. 3

4 Bakgrund - Lunds kommuns befolkningsutveckling Lunds befolkning har ökat konstant sedan mitten av 192-talet, oavsett om det gäller dåvarande Lund eller den kommunindelning som har gällt sedan början av 197-talet, se figur nedan. Figur 2 Lunds kommuns befolkningsutveckling, nuvarande kommunindelning samt kommunindelningen före 197, Antal personer Befolkning (Dåvarande indelning) Befolkning (Nuvarande indelning) Om Lund jämförs med Malmö och riket, i det här fallet för tidsperioden , framgår det tydligt att Lund under perioden har haft en konstant befolkningsökning medan ökningen inte har varit lika stark för Malmö och riket. Malmö var först runt 2 uppe i samma invånarantal som i början av 197-talet. De senaste åren har Malmö ökat snabbare än riket och är uppe i samma ökning som riket från 1968, se figur 3. Lunds befolkning var invånare och Det är en ökning med mer än 5 vilket motsvarar invånarantalet i Hässleholms kommun. 4

5 Figur 3 Befolkningsökning Lund, Malmö och riket (index 1968=1) Malmö Lund * riket Lunds befolkning passerade 119, 12 och 121 invånare under 217. Befolkningsstatistiken för visar att Lunds kommun hade den största befolkningsökningen i modern tid under 217 med nya invånare. Det är första gången sedan 28 som kommunen har ökat med mer än 2 invånare. Den siste december 217 bodde personer i kommunen. Figur 4 Befolkningsökning Lunds kommun Antal personer. Antal personer År 1 Statistiska Centralbyrån (SCB)

6 Antal födda och döda i Lunds kommun Födelsenettot (födda minus döda) för 217 uppgick till +34. Under året föddes det barn, vilket är 142 färre än under 216. Antalet avlidna var fler under 217 än föregående år, 796 avled under 217, jämfört med 775 under 216. Från år 26 har antalet födda i Lund varit över 1 2 varje år vilket är klart mer än bottennoteringen 2 då endast 966 individer föddes. Möjligen bröts den trenden 217. Dödstalen ligger sedan år 2 runt cirka 7 individer årligen. 217 dog 796 personer i Lund. Födelseöverskottet har ökat under 2-talet, från 292 personer 2 till 53 personer 216. Trenden bröts 217 då fördelsöverskottet var 34, se figur 5. Figur 5 Antal födda och döda i Lunds kommun samt födelseöverskott, antal Födda Döda Födelseöverskott Befolkningsförändringar 217 Folkökning under året: varav födelsenetto (födda döda) +34 varav flyttnetto (inflyttade utflyttare) justering 2 Flyttnetto varav flyttnetto Skåne län (inflyttade fr Skåne utflyttade Skåne) +18 varav flyttnetto Övriga Sverige (infl övr. Sv utfl. Övr. Sve.) varav utrikesflyttnetto (Invandrade Utvandrade) Folkmängd Folkmängd

7 Under 217 har personer flyttat till kommunen samtidigt som personer flyttat från kommunen. Det ger ett positivt flyttnetto på 2 39 personer. Inflyttningen har i jämförelse med året innan ökat med 1 72 personer, medan utflyttningen har minskat med 11 personer. Lund har ett inflyttningsöverskott mot såväl det egna länet, övriga Sverige som mot utlandet. Flyttnettot 217 på 2 39 personer består av ett positivt flyttnetto till Skånes kommuner på 18 personer, ett positivt flyttnetto till övriga Sverige på 572 personer och ett positivt utrikesflyttnetto (invandrade utvandrade) på personer. Inrikes flyttnettot har ökat med 714 personer jämfört med 216 och utrikesflyttnetto har ökat med 468 personer. Lunds kommuns inrikes flyttnetto var 752 personer 217 vilket är en ökning med 714 jämfört med 216. Flyttnettot inom länet (Skåne) var 18 personer, vilket är en ökning med 515 sedan föregående år ( ). Störst flyttnetto hade Lund till Kristianstad (+ 72) och Svedala (+58). Lund hade ett negativt flyttnetto i första hand 217 till Malmö (-26), men även Höör (-36), Staffanstorp (-3), Hörby (-22) och Åstorp (-5). Flyttningen till och från Lund sker i första hand med Malmö i Skåne. 2 6 personer flyttade från Malmö till Lund, och personer flyttade från Lund till Malmö under 217. Kommun Flyttnetto (egna länet) Kristianstad 72 Svedala 58 Hässleholm 4 Vellinge 38 Eslöv 37 Landskrona 36 Burlöv 3 Lomma 3 Simrishamn 27 Flyttnettot till övriga Sverige var +572 förra året. Det var en ökning med 119 personer jämfört med 216. De kommuner som Lunds kommun i första hand hade ett positivt flyttningsnetto till var Karlskrona (+6) och Halmstad (+52). Lunds kommun störst negativt flyttnetto till Stockholm (-194) och Solna (-43) under 217. Under 217 flyttade 569 personer från Stockholm till Lund och 763 personer flyttade från Lund till Stockholm. 7

8 Utrikesflyttnetto Utrikesflyttnettot (invandring utvandring) står för 6 procent av Lunds befolkningsökning 217. De två största netto invandringsländerna är Indien (+15 personer) och Kina (+134 personer). Det enda landet Lunds kommun hade ett negativt flyttnetto till 217 var Danmark (-23 personer). 2 största invandringsländerna (netto, invandring utvandring) Migrationsnetto Land antal Indien 15 Kina 134 Iran 86 USA 78 Turkiet 71 Syrien 7 Storbritannien och Nordirland 67 Tyskland 65 Spanien 61 Afghanistan 57 Irak 54 Frankrike 53 Italien 52 Brasilien 5 Polen 5 Rumänien 31 Ryssland 26 Finland 25 Grekland 24 Litauen 22 Invandrade till Lund 217 Av de som invandrade till Lunds kommun under 217 invandrade flest från Indien (185 personer), Kina (169 personer), Danmark (169 personer) och Storbritannien (146 personer). Den största andel av de invandrade till Lunds kommun är födda i Sverige (8,2 procent), näst störst andel är födda i Indien (7,1 procent) och tredje störst andel är födda i Kina (6,2 procent). Inflyttning och bostadsbyggande Det tydliga samband som fanns under 2-talets första del mellan bostadsbyggande och befolkningsökning i Lunds kommun är inte lika tydligt längre. Sambandet gäller inte generellt för hela befolkningen utan påverkar till största delen flyttningarna mellan Lund och övriga Sverige. Trots att bostadsbyggandet minskade under åren ökade befolkningen kraftigt. Det förklaras till största delen av en stor inflyttning till Lund från utlandet. Inflyttning till Lunds kommun från övriga Sverige verkar dock fortfarande ha en koppling till bostadsbyggandet. De år det byggs fler än 5 bostäder, och , är inrikesflyttnettot positivt, se figur 6. 8

9 Figur 6 Utrikesflyttnetto, inrikesflyttnetto och bostadsbyggande Antal 25 Födelsenetto Utrikesflyttnetto Inrikesflyttnetto Färdigställda bostäder

10 Prognosantaganden befolkningsprognos 218 Befolkningsutvecklingen består av födslar, dödsfall och flyttningar. Det finns några faktorer som inträffade under 217 som påverkar antagandena för födslar, dödsfall och flyttningar i befolkningsprognosen 218. Den största befolkningsökningen i Lunds historia inträffade 217 vilket bland annat innebär att startbefolkningen 218 är klart större än vad som prognosticerades i Lunds kommuns befolkningsprognos för 217. I föregående prognos överskattades antalet -åringar med drygt 1. Detta fortplantar sig i den nya prognosen allt eftersom barnkullen -åringar 217 blir ett år äldre. Ett antal nya antaganden i Lunds kommuns befolkningsprognos 218: Födelsetal en nedskrivning har skett i prognos 218. Tidigare prognoser har tenderat att överskatta barnafödandet. Alla bostadsområden har klassificerats igen för att motsvara nuvarande bostadsbestånd. Det betyder inte nödvändigtvis att de har omklassificerats. Antagandena om flyttningar och födelsetal är nya och bygger på uppgifter för Bostadsbyggandet i prognosen överensstämmer i största möjliga mån med Tekniska nämndens dokument Projektlista med utblick mot 223. Födda och avlidna Under 2-talet har antalet dödsfall i Lund varit stabilt. Antalet födslar har ökat sedan 26 och har sedan dess legat på en hög nivå för att minska 217. I prognosen förväntas antalet -åringar 218 uppgå till knappt 1 3 för att sedan öka successivt under prognosperioden. Antalet avlidna förväntas ligga kvar på samma nivå som de senaste åren de första prognosåren för att sedan öka i antal successivt i takt med att befolkningen ökar. Inflyttning och utflyttning De stora förändringarna har skett i antalet in- och utflyttare till och från Lund från 27 och framåt. 27 och 28 minskade antalet utflyttade från Lund samtidigt som antalet inflyttade ökade. 29 minskade inflyttningen något samtidigt som utflyttningen ökade något. De stora förändringar skedde dock 21 och 211 då antalet utflyttade ökade kraftigt samtidigt som inflyttningen endast ökade något. 216, 215 och 214 ökade antalet inflyttade något. Antalet utflyttade ökade kraftigt 215. Det berodde på den insats som Skatteverket genomförde under 215 2, för att falla tillbaka till normal nivå 216. Under 217 ökade antalet inflyttade till Lunds kommun kraftigt samtidigt som antalet utflyttade ytterligare minskade i antal, se figur

11 Figur 7 Inflyttade och utflyttade till och från Lunds kommun, Antal personer Antal Inflyttningar Utflyttningar Flyttnettot har varit positivt hela 2-talet. Den lägsta noteringen var 24 med 45 personer. Detsamma gäller inte för inrikes inflyttningar under samma period, 27 var ett undantag då inrikes flyttnettot var 1 1, se figur 8. De senaste åren har inrikes flyttnettot varit allt från negativt, -73 personer 21, till positivt med ett par hundra, som mest 296 personer var inrikes flyttnettot positivt med 752 personer. Figur 8 Inrikes inflyttade och utflyttade, Lunds kommun, Antal personer. Antal 1 9 Inrikes inflyttningar Inrikes utflyttningar

12 Invandring och utvandring Förändringarna i flyttningsmönstret framträder ännu tydligare när det gäller invandringen till och utvandringen från Lund. Antalet invandrade har ökat varje från 213. Antalet utvandrade ökade dramatiskt under 215 från 1274 utvandrade 214 till 2 19 utvandrade 215. Anledningen till ökningen beror till allra största delen på Skatteverkets insats, som tidigare har nämnts i rapporten. Utrikesflyttnettot var det lägsta på många år 215 på grund av Skatteverkets insats. 216 var antalet utvandrade nere på tidigare nivåer igen för att öka något, 3 personer, 217, se figur 9. Figur 9 Invandrade och utvandrade, Lunds kommun, Antal personer. Antal 3 25 Invandringar Utvandringar Flyktingmottagande I befolkningsprognosen för 216 antogs kommunens framtida befolkning påverkas mycket att flyktingmottagandet 3 i Sverige 215. Prognosen överskattade befolkningsökningen för 216. En konsekvens var att i befolkningsprognosen för 217 var antagandet om kommunmottagandet av flyktingar lägre. Prognosen 217 underskattade befolkningsökningen för 217. Flyktingmotandet utgör bara en del av befolkningsökningen. I prognosen för 218 har mottagande av flyktingar antagits för de tre närmsta åren. De efterkommande åren är det för osäkert att göra några antaganden. Antaganden om flyktingmottagandet bygger på Lunds kommuns överenskommelse med Länsstyrelsen i Skåne samt tidigare flyktingmottagande av kommunen och andra kommuner i Sverige. 3 Befolkningsprognosen är en framskrivning av den folkbokförda befolkningen. Personer som söker asyl är inte folkbokförda, det blir de först då de fått uppehållstillstånd och kan folkbokföra sig i Sverige. Det är endast flyktingar som har fått uppehållstillstånd som ingår i befolkningsprognosen, det vill säga det kan bo asylsökande i Lunds kommun vars asylansökningar behandlas av Migrationsverket. Den senare gruppen ingår inte i befolkningsprognosen. 12

13 Faktorer som påverkar befolkningsökningen positivt I prognosen har den framtida inflyttningen till Lund antagits fortsatt ligga på samma nivåer som 217/216 de första fyra prognosåren för att sedan avta något. Antagandet bygger på att Lund förväntas attrahera inflyttare under hela prognosperioden. I första hand är det Lunds Universitet som drar inflyttare men även färdigställandet av MAX IV och ESS bidrar till att locka inflyttare till kommunen. Detta gäller undantaget flyktingarna, som också påverkar befolkningsökningen positivt, som har beräknats separat för att sedan medräknas bland de inflyttade. Andra faktorer som påverkar befolkningsökningen positivt är ökningen i födelsekullarna i Sverige från slutet av 199-talet och början av 2-talet. Vilket innebär att antalet som är i ålder för studier på universitet kommer att öka. I prognosen antas ansökningstrycket till Lunds universitet fortsatt vara högt vilket bidrar till att inflyttningen till Lund ligger kvar på en hög nivå de närmaste åren. Byggandet av nya bostäder antas ligga på samma nivå som 216 och 217 i 218års prognos. Det förväntas leda till att Lunds inrikes flyttnetto påverkas positivt under prognosperioden. Födelsetalen har fluktuerat under en period. I prognosen beräknas födelsetalen vara i nivå med snittet för de senaste tre åren för att sedan öka den senare delen av prognosperioden. Även dödstalen beräknas öka men inte i lika stor utsträckning som födelsetalen vilket leder till att det totala födelseöverskottet utvecklas positivt för Lunds del. Negativa faktorer En svårbedömd omständighet var införandet av avgifter i Sverige för studenter utanför EU/EESregionen samt Schweiz hösten 211. Införandet av avgiften stannade upp Lunds befolkningsökning 211 då färre internationella mastersstudenter antogs vid universitetet höstterminen 211. Det gällde framför allt så kallade freemover-studenter (studenter som ordnar sina studier själva). Nu är antalet internationella studenter tillbaka på samma nivåer som innan införandet av avgiften. I prognosen har det antagits att antalet internationella studenter som börjar sina studier vid Lunds universitet 218 kommer att vara i samma nivå som före införandet av avgifterna. Befolkningsprognos 218 I Lunds befolkningsprognos 218 förväntas kommunens befolkning uppgå till personer siste december 218. Det är en ökning med 2 86 invånare. Befolkningsökningen 218 beräknas vara lägre än 217. Det beror till stor del på att befolkningsökningen 217 var den största i Lunds kommuns historia. Befolkningsökningen fortsätter att öka fram till och med 22. Anledningen till detta är att det är fram till och med 22 som det ökade flyktingmottagandet antas få en direkt effekt på Lunds befolkningsökning. Befolkningsökningen för är beroende av att de planerade bostadsbyggnadsprojekten i kommunens program realiseras i samma nivå som tidigare år, men framför allt är de stora befolkningsökningar åren helt beroende av hur Lunds kommuns flyktingmottagande utvecklas. Det finns stor osäkerhet när det gäller flyktingmottagandet och befolkningsprognosen kan beroende på detta förändras mycket från år till år beroende på kommunens kapacitet att ta emot flyktingar samt hur flyktingströmmarna till Sverige utvecklas. 218 förväntas Lunds befolkning vara mer än 123 invånare och 222 förväntas Lund nå 13 invånare, se figur 1. 13

14 Figur 1 Lunds befolkningsprognos Total befolkning och befolkningsökning i antal personer och procentuell ökning. År Befolkning Befolkningsökning Befolkningsökning (%) ,7% ,8% ,7% ,4% ,3% ,3% ,3% ,3% ,3% ,3% ,2% ,2% ,2% ,2% Figur 11 Lunds befolkningsprognos Befolkningsökning i antal personer. Antal personer

15 Konsekvenser av befolkningsförändringen Det är framför allt tre åldersgrupper, om man tittar på tioårsgrupper, som förväntas öka fram till 231. Åldersgruppen 1-19 år ökar med nästan 3 procent, åldersgruppen 8-89 fördubblas och åldersgruppen 9-99 ökar med 5 procent. Under 2-talet har andelen i arbetsför ålder minskat från 65 procent av Lunds befolkning till 63 procent. Utvecklingen kommer att fortsätta de närmsta åren och fram till 225. Grupperna -19 år och 65-w kommer att öka i snabbare takt än gruppen i arbetsför ålder (2-64 år) se figur 15. Åldersgruppen över 65 år är den som ökar mest av grupperna med drygt 3 procent. Ungdomsgruppen mellan -19 år ökar med 2 procent och gruppen i arbetsförålder 2-64 år ökar med 19 procent. Det betyder att allt fler får ta hand om ännu fler. Figur 12 Befolkningsökningen i grupperna -19, 2-64 och 65- år (Index 217=1). Index w Saknar du information i rapporten? Har du önskemål om diagram, tabeller eller andra uppgifter som du tycker rapporten ska innehålla. Hör av dig till jens.nilson@lund.se 15