Kvalitetsredovisning för Sofia skola

Transkript

1 Sida 1 (30) Kvalitetsredovisning för Sofia skola Utvärdering av läsåret stockholm.se

2 Sida 2 (30) Inledning Sofia skola Sofia skola är en F-9-skola med runt 860 elever som ligger vackert belägen på östra Södermalm, alldeles intill Vitabergsparken. Skolan invigdes hösten 1910 och var på denna tid Sveriges näst största skolbyggnad. Det historiska arvet är märkbart på flera olika sätt. I tidningen Folkskolans Vän från hösten 1910 kan man läsa om det ståtliga bygget. Sofia skola byggdes ursprungligen för över 2000 elever som gick omlott, antingen förmiddag eller eftermiddag. Alla våra elever har rätt till optimala möjligheter att utvecklas. Därför satsar vi extra på att hitta varje elevs nivå och potential så att eleverna blir delaktiga och motiverade att ta ansvar för sin egen utveckling. Skolinspektionen granskade skolan under vt 2013 och inga brister rapporterades, vilket är ganska unikt. Man konstaterade att Sofia skola som en av få skolor verkligen lever upp till intentionerna i skollag och läroplan och det är vi självklart stolta över. Arbetslag Skolan är indelad i olika arbetslag runt eleverna. På F-3 är det ett arbetslag per årskurs, år 4-6 utgjorde läsåret ett arbetslag och år 7-9 var tre arbetslag. Specialpedagoger och elevhälsopersonal utgör ett arbetslag och administration och service utgör också ett arbetslag. F-3 är helintegrerade med fritidshemmen, vilket innebär att barnen blir trygga med samma personal hela skoldagen och samarbete mellan skola och fritids blir naturligt. År 4-6 arbetar i nära samarbete med fritidsklubben där många av eleverna på eftermiddagstid deltar i olika aktiviteter. Arbetslagen 7-9 har sina hemvister på var sitt våningsplan där de även har största delen av sin undervisning. Där har också personalen sina arbetsrum och eleverna sina skåp. Arbetslagen leds av arbetslagsledare. Skolledningen Skolledningen består av rektor, tre biträdande rektorer och en administrativ chef. Rektor har det övergripande ansvaret för hela skolan och är även chef för Sofia Distans, en separat enhet som bedriver distansundervisning för elever i utlandet. De tre biträdande rektorerna på Sofia skola är närmaste chef för pedagogerna och ansvarar tillsammans med rektor för såväl pedagogiska frågor, personalansvar som elevhälsa. Administrativ chef är arbetsledare för kök, vaktmästeri och kansli samt ansvarar för budget, lokalfrågor, städning, upphandling och andra administrativa processer. Profiler Mot skolåren 7-9 finns det tre profiler; handboll och bild och matematik. Elever som inte valt profil, väljer elevens val utifrån ett smörgåsbord av andra aktiviteter. Skillnaden mellan profil och elevens val är att man väljer elevens val för en termin i taget och att man väljer profil för alla tre åren, vilket ger möjlighet till större fördjupning och specialisering inom ämnet. Kvalitetsredovisning för Sofia skola

3 Sida 3 (30) Bild- och formprofilen är välkänd och många söker in till dessa klasser. De gör utställningar som syns på skolan. Matteprofilen har funnit sin form med matteintresserade elever som får möjlighet till fördjupning och utmaning utöver det vanliga. Handbollen drivs i samarbete med IK Bolton och våra elever har goda resultat i handbollsturneringar. Lokaler Sofia skola är en stor och vacker skola med ändamålsenliga lokaler. Vi har ett fantastiskt bibliotek, stora idrottssalar, välutrustade no-institutioner och matteverkstäder för alla åldrar. Vår skolgård är stor och förbättras varje år med ny lekutrustning. Under många år kämpade elevrådet för att få konstgräs på fotbollsplanen invid skolan, vilket blev verklighet sommaren På vintrarna spolas planen så att man kan åka skridskor. Fritidsverksamheten bedrivs för eleverna i samma lokaler som skolan och arbetslagen på F-3 har flera olika rum för olika verksamhet. Vår fritidsklubb för eleverna i år 4-6 har sin hemvist i aulan men använder även biblioteket, lekhallen, datasalen och utomhus och klubben bedriver verksamhet som utgår ifrån barnens behov och önskningar. För eleverna i år 7-9 finns ett elevcafé som drivs av eleverna i år 9. Allt överskott från elevcafét går till niornas bal. Traditioner På Sofia skola finns många fina traditioner. Viktiga evenemang är t ex Vitanloppet, Sofiadagen, Operation Dagsverke, Cabaré, Tillsammansdagen, Luciafirandet i Sofia kyrka och våra fantastiska sommaravslutningar i Vitabergsparkens utomhusteater. Traditionerna håller ihop skolan och skapar den speciella Sofiaandan. Kvalitetsarbete Vårt systematiska kvalitetsarbete är gediget och bygger på inkludering, tydlighet och uppföljning - både i när det gäller ledning gentemot personal och personal gentemot elever och föräldrar. Varje arbetslag gör en egen utvecklingsplan utifrån analyser av tidigare resultat. I ämnesgrupperna sätts fokus på kunskapsutveckling och vid anlaysseminarier presenterar lärare sitt arbete för varandra. Arbetsplan och Kvalitetsredovisning är dokument som utgår ifrån det arbete som görs i olika grupper i skolan. Sofia skola har bra system för inflytande för elever, personal och föräldrar. På så sätt görs alla delaktiga i skolans kvalitetsarbete. Det förs protokoll vid alla möten och de synpunkter som framförs påverkar vårt fortsatta utvecklingsarbete. För några år sedan hade Sofia skola svårt att rekrytera elever och man gjorde nedskärningar för att få budgeten i balans. Samtidigt inleddes ett omfattande utvecklingsarbete. De senaste åren har vi ökat så att skolan nu är nästan helt full och vi har ett söktryck som bara ökar för varje år. Elevantalet har på fyra år ökat från 670 till 860 elever. På några år har vi ökat antalet förstahandssökande till förskoleklass från 20 till 115 och den trenden ser ut att hålla i sig. Det innebär att många tyvärr inte kan erbjudas plats i vår skola men också att vår budget blir mer Kvalitetsredovisning för Sofia skola

4 Sida 4 (30) förutsägbar och stabil. Sofia skola är en av de populäraste skolorna på Södermalm nu och det är så klart roligt för oss som jobbar här. Vårt fokus på likabehandling gör att vi satsar hårt på att alla elever ska nå sin fulla potential. Vi stödjer både elever med svårigheter och elever med höga resultat som vill nå ännu längre. Genom välutvecklade stödinsatser både av ordinarie pedagoger, via elevhälsoteamet och med läxläsning för alla, ges samtliga elever goda förutsättningar att nå långt. Vi ser att vårt arbete leder till bättre och bättre resultat. Därför vet vi att vi är på rätt väg. Allt vi gör, ska göra skolan bättre för eleverna. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Kunskap - Elevernas kunskapsresultat är vårt absolut viktigaste fokus för på Sofia skola vill vi att alla elever ska nå sin fulla potential. Genom att möta varje elev, lyfta elever med mycket goda resultat och stötta elever med svårigheter satsar vi på att alla verkligen får utmaningar på rätt nivå. Under läsåret gör vi en stor lässatsning. Vi vet att god läsförmåga är nyckeln till både kunskap och förståelse och därför fokuserar vi extra på läsningen. Vår stora mattesatsning fortsätter för att alla elever ska fångas upp och stimuleras i ett ämne där vi redan ser stora resultatförbättringar. Med hjälp av Learnify skapar vi digitala plattformar för planeringar som är enkla att komma åt. Våra tre nyutnämnda förstelärare leder dessa projekt. Trygghet - Sofia skola satsar mycket på det förebyggande arbetet. Viktigast är pedagogernas förhållningssätt - att vara öppna, varma, aktiva och alltid ingripa om någon beter sig illa. Vi har bra och välutvecklade system för handledartid, klassråd, rutiner för övergångar, inskolning, antimobbningsteam, elevstödjare, rastvärdar, elevråd, föräldrasamarbete och ett professionellt elevhälsoteam. Vårt arbete med normkritiskt förhållningssätt och antidiskriminering går ut på att undvika slentrianmässiga föreställningar och öka toleransen mellan både barn och vuxna. Det handlar lika rättigheter för alla oavsett om man är ensamkommande flyktingbarn, hbtq-person, har väldigt lätt att lära, man eller kvinna eller om man har ett funktionshinder. För att utvecklas behöver vi fortsätta satsa både på kompetensutveckling och att forma ännu tydligare gemensamt förhållningssätt. Samarbete inom arbetslagen och skolledningens uppföljning och stöd till pedagogerna är viktigt för att skapa gemensamma, grundade förhållningssätt. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning

5 Sida 5 (30) Inflytande - På Sofia skola har vi en stolt tradition att eleverna är medskapande och ansvarstagande. Genom att stärka våra system för inflytande, visar vi eleverna att engagemang lönar sig. I arbetet med Lgr11, vår läroplan, sätter vi nytt fokus på målen och hittar fler verktyg att göra eleverna medvetna om sin egen lärprocess. Inflytande bygger på att vi vuxna i alla led tänker till och själva föregår med gott exempel. För att åstadkomma förändring måste vi alla vara med på tåget, därför satsar vi mycket på delaktighet och inflytande, både vad gäller elever, föräldrar och personal. För elever och föräldrar gäller det t ex att förbättra det formaliserade inflytandet över undervisningen, att utveckla vårt EFA-system för elev-och föräldrainflytande och att synliggöra elevrådens roll. Lika mycket handlar det om att skapa en personalgrupp som vill, kan och vågar ta sig an nya utmaningar och hitta en gemensam vision som vi kallar Sofiaandan. MÅL/ÅTAGANDEN Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Likabehandlingsplanen är mer känd än tidigare och antimobbningsteamet består numera av färre personer. Anledningen till detta är att man ville göra AMT (antimobbningsteamet) mer effektivt för att kunna göra snabba utryckningar. Vi behöver också tydliggöra vilka åtgärder vi gör som är främjande och vilka som är förebyggande. Vi vill också förbättra vår kommunikation i t ex veckobrev om vilka återkommande aktiviteter som görs i klasserna för att främja trygghet och förebygga mobbning. Att göra det synligt, det fina som pedagogerna faktiskt arbetar med som självklara delar i undervisningen och på fritids. Det är inte alltid så tydligt för elever och föräldrar att det faktiskt är delar i en uttänkt strategi för att få ihop klasserna, stärka elevernas tolerans och öka sammanhållningen. I några klasser är det svårt att dra en tydlig skiljelinje mellan vad som är mobbning och vad som är ett resultat av att vi inte till fullo lyckats stödja elever med svårigheter. Några elever med stora svårigheter i socialt samspel behöver väldigt mycket vuxenstöd för att inte kränka, skrämma eller slå sina kamrater. Trots ett väl genomtänkt elevhälsoarbete där eleverna ges ett stort stöd för att kunna fungera med klasskamraterna, kan det ändå uppstå situationer då andra elever blir ledsna eller kränkta. Det kan vara svårt att helt undvika detta, trots att vi arbetar medvetet och systematiskt för att täcka elevernas behov av vuxenstöd. I de situationerna är inte heller likabehandlingsplanens gång för att arbeta med mobbningärenden helt tillämpbar utan där behöver arbetslag, skolledning, antimobbningsteam och elevhälsoteam arbeta nära varandra för att skapa bra och hållbara lösningar. Inför läsåret ges kurator ett tydligare uppdrag att uppdatera likabehandlingsplanen i samråd med elever, föräldrar och personal samt att styra arbetet i antimobbningsteamen. Normer och värden

6 Sida 6 (30) NÄMNDMÅL: Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö. Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 89 % 95 % 2014 Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 67 % 85 % 2014 Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 33 % 90 % 2014 Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 79 % 95 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 68 % 70 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 96 % 95 % 2014 Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 55 % 60 % 2014 Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 84 % 95 % 2014 ÅTAGANDE: Vi arbetar för att tillsammans med eleverna skapa trivsel, trygghet och studiero. Förväntat resultat Vi förväntar oss att vårt arbete med gemensamma förhållningssätt kommer att ge resultat i att fler elever är trygga och trivs i skolan. Arbetssätt Ordningsregler, Likabehandlingsplan och Elevhälsoplan På Sofia skola finns tydliga ordningsregler. Vi arbetar på olika sätt med att implementera dem beroende på elevernas ålder och behov. På 7-9 finns en lektionsramar som lärarna följer - det handlar om ordning, lektionsplanering på tavlan, fasta placeringar, regler för handuppräckning samt att lektionen avslutas med att eleverna står bakom stolen. I vår Likabehandlingsplan presenterar vi hur vi arbetar för att skapa ett gott klimat och förebygga kränkningar. Antimobbningsteamet går ut i klasserna och förankrar Likabehandlingsplanen och vår lite enklare Antimobbningsplan bland eleverna. Elevhälsoplanen förankras och gången i elevärenden är tydlig. Skolan har ett välfungerande elevhälsoteam med expertis inom olika områden såsom skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare, skolpsykolog, skolläkare, talpedagog och specialpedagoger. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med eleverna i år 4, 6 och 8. Normer och värden

7 Sida 7 (30) Främjande och förebyggande arbete Vi har gjort en grund för att ta fram gemensamma strukturer för faddring och sammanknytande aktiviteter över åldersgränserna på skolan och det kallar vi med ett samlingsnamn Sofiaandan. Under läsåret kommer vi att skapa några enkla modeller för skolövergripande samarbete. På F-6 förankras tydliga gemensamma regler för skolgård, korridorer och matsal i klassråd, elevråd och hos personalen i början av höstterminen. Vuxna ska agera ledare även på raster och i friare aktiviteter. Personal F-6 hjälps åt att förtydliga rastvärdarnas uppdrag. All frånvaro registreras i skolwebben och vårdnadshavare har inloggning för att ta del av frånvaro. För år 7-9 kommer ett sms gå ut till vårdnadshavare till elever som är frånvarande. Klasslärare/handledare har fortfarande ett uppföljningsansvar gentemot vårdnadshavare vid ogiltig frånvaro och vi följer Stockholms stads rutiner som finns på En viktig del i vårt förebyggande arbete är också vårt samarbete med föräldrar. Tydliga rutiner finns för kommunikation i t ex veckobrev, möten osv och vi har namnskyltar till all personal samt rastvaktsvästar till F-6 för att bli synliga för elever, föräldrar och besökare. Elevstödjare väljs i alla klasser 7-9, får utbildning och bidrar till ett positivt klimat. I år F-3 arbetar vi med tvärgrupper som gör att vi kan skapa mindre grupper och låta elever mötas mellan klasserna i ett arbetslag. Där lär både barn och personal känna varandra bättre och en större individanpassning kan göras utifrån elevernas behov. Elevhälsoteamet jobbar både förebyggande, ingripande och konsultativt och kan t ex gå in och kartlägga en klassrumsmiljö, en gruppdynamik eller ett arbetssätt och sedan föreslå förbättringsåtgärder. Övergångar Våra förskoleklassbarn börjar skolas in redan under vårterminen. Där är överlämnande från förskolorna en viktig komponent. Under förskoleklassåret är tvärgrupper ett uppskattat arbetssätt. Då håller pedagogerna i olika aktiviteter såsom språk, matematik, musik och mycket annat och eleverna är blandade i tvärgrupper. På så sätt skapar vi mindre elevgrupper och eleverna lär känna fler barn i de andra klasserna. Pedagoger från förskoleklassen följer med eleverna upp till år 1, vilket stärker tryggheten. Vid stadiebytet till år 4 och år 7 görs ett överlämnande mellan avlämnande och mottagande pedagoger. Alla klasser har välkomstsamtal som ett framåtsyftande utvecklingssamtal med Normer och värden

8 Sida 8 (30) föräldrar och elever vid skolstarten. Till starten av år 7 lägger vi mycket tid på att ta emot elever och föräldrar enligt ett utarbetat program, både som förberedelse under våren och vid höstterminens start. Till exempel bjuds föräldrarna i år 7 till en föräldramiddag första skoldagen så att föräldrar och lärare lär känna varandra inför högstadietiden. Eleverna i blivande år 7 får träffa sin nya klass redan före sommarlovet. Resursanvändning Sofia skola satsar mycket på det förebyggande arbetet. Handledartid, klassråd, antimobbninteam, elevstödjare, rastvaktande, elevråd och ett välutvecklat elevhälsoteam är några saker vi lägger resurser på. I inskolningsprocessen i förskoleklass och år 7 ägnas både tid och resurser för att stärka gruppsammanhållningen från början. Uppföljning Brukarundersökningen. Trygghets- och trivselenkäten i januari. Elevutvärderingen Uppföljning av frånvarostatistik kontinuerligt av handledare. Utvärdering av likabehandlingsplanen. Utveckling För att fortsätta utvecklas behöver vi satsa både på kompetensutveckling och att hitta ett ännu tydligare gemensamt förhållningssätt, det vi kallar Sofiaandan. Genom att systematiskt följa upp och förbättra oss tror vi att vi kommer att se resultat av vårt arbete. Resultat Som underlag för bedömning av resultaten på frågan om trivsel och trygghet, har vi Stockholms stads stora brukarundersökning, som går ut till föräldrar i F-klass och år 2 samt elever i år 2, 5 och 8. Dessutom har vi en egen trygghetsenkät som eleverna i alla klasser besvarar en gång om året. Brukarundersökningen I stadens stora brukarundersökning har Sofia skolas resultat gått ned på vissa frågor och upp på andra frågor. I flera år har vi dock haft en starkt positiv trend där de allra flesta resultat gått uppåt. År 2 har tyvärr fått ett väldigt lågt resultat när föräldrarna svarade. Många föräldrar har upplevt både arbetsro och trygghet som alltför låg. I enkäten har på ett år resultaten sjunkit på frågan "Jag känner mig trygg i skolan" (föräldrasvar) från 94% till 79% eller "Mitt barn kan arbeta i lugn och ro på lektionerna." (föräldrasvar) där resultaten sjönk från 76% till rekordlåga 33%. Självklart har skolan satt in ett flertal insatser för att förbättra detta. Normer och värden

9 Sida 9 (30) Eleverna i år 2 är dock inte lika negativt inställda till sin skolsituation. På frågan "Jag får hjälp av min lärare när jag behöver det" svarar 97% av eleverna ja. På frågan "Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna." svarar 77% av eleverna ja, jämfört med 63% i hela Stockholm. 94% av eleverna i år 2 svarar också att de är trygga i skolan, jämfört vårdnadshavarna till samma barn uppger att bara 79% av dem är trygga. För år 5 har resultaten gått upp i brukarundersökningen. Till exempel svarar 96% av eleverna (dvs alla utom en) att de är trygga i skolan. Det är en förbättring från förra årets 81%. Även i förskoleklass har resultaten delvis gått upp. Tryggheten har gått upp från 79% till 89% och arbetsron från 59% till 67%. År 8 ligger i enkäten stort sett kvar på relativt låga nivåer trots många åtgärder. Endast 55% upplever att de har arbetsro, vilket visserligen är ett stort framsteg jämfört med 2011 då vi hade 23% på arbetsro. En klass hade väldigt låga resultat på arbetsro och drog ned det sammanvägda resultatet. Där gjordes en djupare undersökning genom att biträdande rektor och handledare intervjuade slumpvist utvalda grupper av elever i klassen för att få tag i de bakomliggande orsakerna och sätta in rätt åtgärder. Arbetet följdes upp. Positivt dock är att 84% uppger att de är trygga. Ogiltig frånvaro har gått ned från 4% 2010 till 2% 2014 tack vare ett medvetet arbete från både skolledning, elevhälsa och lärare. Trygghetsenkäten I vår egen trygghetsenkät är svaren mer positiva när samtliga klasser fått svara. På frågan "På Sofia skola får man vara sig själv." svarar 95% av alla elever på hela skolan ja låg den siffran på 88% och vi har haft en jämn förbättring där. 96% av alla elever uppger att de trivs i Sofia skola, en siffra som också stigit regelbundet från 90% På frågan "Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna." (alltså samma fråga som i brukarundersökningen) svarar 77% att det kan de göra. Den siffran har också stigit från 63% Genom att systematiskt mäta i alla klasser och sätta in adekvata åtgärder, har Sofia skola lyckats lyfta resultaten på de här områdena. Dock är vi långt ifrån i hamn, vi är inte nöjda med resultaten förrän 100% av eleverna trivs, upplever arbetsro och känner sig accepterade för den de är. Bedömning och analys Arbetslagets utvecklingsplan Alla arbetslag har gjort egna utvecklingsplaner runt våra åtaganden och som utvärdering har de gjort analyser av orsakerna bakom resultaten. Utifrån dessa analyser har de försökt hitta gemensamma åtgärder för att skapa bättre trygghet och trivsel för eleverna. Normer och värden

10 Sida 10 (30) Fler åtgärder som inte syns Läsåret hade skolan några elevgrupper på olika stadier som behövde extra mycket omsorg för att fungera. I vissa klasser var det inte tillräcklig arbetsro. I andra klasser var inte alla elever trygga. Även om skolan satt in kraftfulla åtgärder har man inte alltid nått ända fram. Det finns elever som har extremt stora behov av stöd som vi inte riktigt förmådde möta, både vad gäller arbetssätt och tillgängliga resurser. Det kan också handla om att pedagoger slutat, blivit sjuka eller inte fungerat tillräckligt väl med gruppen. Vi väljer av respekt för integriteten att inte redovisa åtgärderna alltför detaljerat. Det finns alltså mer djupgående analyser och fler åtgärder på både grupp- och individnivå som inte beskrivs i kvalitetsredovisningen. Ett exempel För att inte gå in i detalj på alla årskurser så gör vi här ett exempel på hur vi arbetar systematiskt med trygghet och arbetsro. Ett arbetslag hade anmärkningsvärt låga resultat i brukarundersökningen. När eleverna året innan, dvs vt 13, svarade på skolans interna trygghetsenkät så svarade de också att trygghet och studiero var för låga. I den enkäten brukar vi göra ett sammanfattande bedömning med genomsnittet på alla åtta frågorna. Vt 13 svarade de i snitt 73% på frågor om trygghet och trivsel. Vt 14 hade de gått upp till 99%, vilket är ett fantastiskt fint resultat. Det visar att vi är på rätt väg med den här elevgruppen, även om vi ännu inte nått ända fram. Arbetslaget har tillsammans med elevhälsa, skolledning och antimobbningsteamet lagt ned ett stort arbete för att åtgärda de problem med trygghet och studiero som även personalen ser. Arbetslaget har en rad utmaningar med elever som trots stora skolsvårigheter varit inkluderade i gruppen. Dessa elever har vi inte kunnat stödja tillräckligt under läsåret, varför andra elevers trygghet och studiero påverkats negativt. Arbetslaget har en hög andel behöriga och erfarna lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Några av pedagogerna har även specialpedagogisk kompetens. Både elevhälsoteam, skolledning och antimobbningsteam har arbetat nära arbetslaget. Pedagogerna har jobbat intensivt för att både eleverna i behov av stöd och de övriga eleverna ska ha en trygg, förutsägbar och stabil lärmiljö både på skola och fritidshem. Inför läsåret har ytterligare kompetens tillförts arbetslaget och man har gjort specialanpassade scheman och många andra åtgärder för att säkra trygghet och studiero. Ogiltig frånvaro Vad gäller ogiltig frånvaro har Sofia skola haft en relativt hög siffra som nu minskat till 2%. Det är både ogiltig frånvaro i form av skolk men också obeviljade ledigheter som ligger bakom siffran. En tydlig ledighetspolicy finns på hemsidan och semesterledigheter avslås alltid. Vår stränga linje börjar nu sakta men säkert förankras och accepteras av föräldrarna. Skolan följer Stockholms stads rutiner för hantering av frånvaro och med sms-tjänst till föräldrarna är det ännu tydligare när elever varit ogiltigt frånvarande. Normer och värden

11 Sida 11 (30) Lektionsramar För att förtydliga vad som gäller på lektionerna har skolan satsat på gemensamma lektionsramar. Dessa har jobbats fram tillsammans med personal och elever under vt 14. Under augusti sattes de upp bakom glas och ram i vartenda klassrum på skolan. Alla klasser har arbetat med att definiera arbetsro och diskutera olika ljudnivåer och vi har kommit överens om att använda tre nivåer; provtyst, visktyst och låg samtalston. Ljudnivåerna illustreras i lektionsramarna med ett trafikljus. Alla elever får en genomgång av vad som gäller. I årets kvalitetsarbete med läranderonder kommer fokus sättas på uppföljning av att all personal följer dessa lektionsramar. Tydlighet Vi satsar mycket på att vara tydliga, tillgängliga och transparanta i vår kommunikation gentemot elever och föräldrar. Vi bjuder varje år in till Öppet Hus, en vanlig skoldag som vi förlägger en lördag i januari. Vid våra infokvällar för blivande elever gör vi en tydlig presentation av skolan och bjuder in till att man får stanna kvar och prata med oss tills man fått svar på alla sina frågor. Vår skriftliga information är också innehållsrik och vår hemsida är välfylld. På vår plattform Learnify kommer alla veckobrev och alla LPP:er (pedagogiska planeringar för arbetsområdena) läggas ut enkelt tillgängligt. På så sätt vill vi ge en tydlig bild av vad Sofia skola är, för att skapa trygghet och förutsägbarhet. Både för de som vill söka hit och för de som redan går här eller har sina barn här. Lugn och ro i skolan Många klasser satsar mycket på lugn start på dagen, t ex genom att hela lågstadiet inleder varje dag med tyst läsning. Även fritids har gjort gemensamma rutiner för stora informationstavlor som nu finns på varje hemvist. På så sätt skapas struktur, ordning och överblickbarhet både för barn och vuxna. Vår satsning på att högstadiet får äta i aulan har fallit väl ut, både för de äldre och yngre eleverna. En lugnare matsituation gagnar hela skoldagen och vårt kök lagar fantastisk mat som förtjänar att avnjutas i lugn och ro. Normer och värden

12 Sida 12 (30) Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för sin utbildning Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 80 % 90 % 2014 Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program 86 % 95 % 2014 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 94 % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % 2014 Meritvärde i årskurs Poäng 240 Poäng 2014 ÅTAGANDE: Vi arbetar för att alla elever ska nå optimal måluppfyllelse. Förväntat resultat Vi arbetar för att andelen elever som uppnår kunskapsmålen i samtliga ämnen ska öka. Att måluppfyllelsen ska öka på alla plan, betyder för oss både strikt kunskapsmässiga mål och de sociala läroplansmålen som mäts på andra sätt än med nationella prov och betyg. Vi vill därför arbeta för ett klimat där elever blir ännu mer delaktiga, motiverade och ansvarstagande. Arbetssätt På Sofia skola vill vi att alla elever ska nå sin fulla potential. Genom att möta varje elev, lyfta elever med mycket goda resultat och stötta elever med svårigheter satsar vi på att alla verkligen får utmaningar på rätt nivå. Varje arbetslag på skolan har gjort en utvecklingsplan och inom ramen för våra åtaganden, har Kunskap/Bedömning och betyg

13 Sida 13 (30) de lyft fram olika prioriterade områden t ex satsningar på studieteknik, försök med elevledda utvecklingssamtal eller temagrupper. Tre gånger per termin är det något vi kallar Checkpoint, då följs måluppfyllelsen upp i alla ämnen och alla årskurser. Utifrån sammanställningen ges arbetslagen och ämnesgrupperna i uppdrag att analysera och finna åtgärder för det som behöver förbättras. I samband med detta identifieras och analyseras skillnader mellan pojkar och flickor. Från ht 13 är det nya regler runt skriftliga omdömen och IUP. På Sofia skola håller vi på att utarbeta hur vår modell ska se ut. I början av höstterminen upprättas en framåtsyftande IUP i alla årskurser och den följs upp i ett elevlett utvecklingssamtal i början av vårterminen. Skriftliga omdömen skrivs för år 1-5 och för år 6-9 är vi ännu inte färdiga med exakt hur det kommer att se ut. Aktuella projekt Matteprojektet. Syftet är att stärka skolans systematiska arbete med matte och få igång ett större samarbete mellan mattelärarna som tillsammans utvecklar metoder för bättre måluppfyllelse. Under läsåret lades grunden genom att diagnosmaterialet Diamant implementerades. Vi har utsett en förstelärare med inriktning mot matematik i yngre åldrar och har anmält skolan till den stora Matematiklyftet. IT som kreativt läromedel och kompensatoriskt hjälpmedel. På skolan finns ett stort önskemål hos pedagogerna att jobba mer med de interaktiva projektorerna, med ipads och andra digitala hjälpmedel i undervisningen. På samma sätt kan dessa hjälpmedel användas smart för att kompensera där elever har olika svårigheter. Under läsåret fokuserar vi på Learnify som är en plattform där lärare laddar upp sina planeringar. En förstelärare leder Learnify-projektet och en biträdande rektor ansvarar för IT-utvecklingen. Lässatsningen. Läsning är grunden för lärande och stärker kognitiv, social, språklig och emotionell utveckling. Därför satsar Sofia skola extra på läsning från och med ht13. En förstelärare leder lässatsningen. ASL, Att skriva sig till läsning, är ett stort projekt där eleverna i framför allt år F och 1 arbetar med läs- och skrivinlärning enligt en speciell modell baserat på Arne Tragetorns teorier. Modellen lämpar sig både för elever med hög inlärningstakt och för elever med behov av särskilt stöd vid inlärningen. NTA, Naturvetenskap och teknik för alla, är en modell som är både språkutvecklande, kreativ och laborativ i no-ämnena. Lärare i no i år F-6 tar del av kompetensutveckling och de speciella, laborativa NTA-lådorna som blivit projektets signum. Kunskap/Bedömning och betyg

14 Sida 14 (30) Elevledda utvecklingssamtal. Detta har prövats i flera arbetslag och nu tas beslutet att införa elevledda utvecklingssamtal i alla årskurser från och med januari Sambedömning Ämnesgrupperna har konferens varje vecka, ibland stadievis och ibland tillsammans i F-9- perspektiv. För att stärka arbetet i ämnesgrupperna har vi ämnesutvecklare i alla ämnen och stadier som leder arbetet. Varje ämnesgrupp för ett stadium gör tidigt upp en plan för nationella proven som innehåller förberedelser, genomförande och efterarbete. Alla lärare i stadiet kommer att vara delaktiga i bedömningen varje år och man ska inte bedöma sina egna elevers prov. Tillsammans med de andra skolorna på Östra Södermalm har vi kompetensutveckling och gemensamma ämneskonferenser. På så sätt säkrar vi att våra bedömningar är korrekta. Elever med svårigheter att nå målen Elever som behöver stöd identifieras tidigt och en arbetsgång finns tydligt beskriven i Elevhälsoplanen. Det kan handla om olika insatser beroende på elevens svårigheter t ex stöd i vår studio där specialpedagogerna arbetar. Elever och föräldrar involveras alltid i arbetet med åtgärdsprogram. Stor variation i insatser finns, såsom att få lyssna på sina läromedel, specialpedagoghjälp, tid i studion, kuratorssamtal, anpassade redovisningsformer, nedskrivna instruktioner, stor eller liten anpassning av skolsituationen. I vår särskilda undervisningsgrupp erbjuder vi en anpassad pedagogisk miljö för elever med specifika svårigheter. När en elev riskerar att inte nå målen ska skolan utreda elevens stödbehov och vid behov upprätta en handlingsplan eller ett lite större åtgärdsprogram. Ofta görs även en pedagogisk kartläggning som underlag för åtgärdsprogrammet. Alla åtgärder följs upp ungefär var sjätte vecka. Vi har skapat en enkel rutin som gäller om en elev riskerar att inte nå målen: A) Åtgärd är redan igång, vi arbetar vidare enligt planen. B) Undervisande lärare ska kontakta elev och vårdnadshavare. C) Handlingsplan ska upprättas av läraren i samråd med elev och vh. D) Kontakt etableras med EHT för eventuellt beslut om pedagogisk kartläggning och åtgärdsprogram. Resursanvändning Allt vi gör i skolan ska gagna elevernas utveckling! Annars ska vi inte göra det. Organisation, struktur och arbetssätt utvärderas och utvecklas hela tiden för att stärka våra möjligheter att ge eleverna de bästa förutsättningar vi kan ge dem utifrån våra ramar. Kunskap/Bedömning och betyg

15 Sida 15 (30) Vi har en särskild undervisningsgrupp och tre så kallade studios där specialpedagoger och ämneslärare ger extra stöd till elever. Vårt arbete för att öka måluppfyllelsen omfattar alla elever eftersom alla har rätt att nå så långt som möjligt. Vår vision bygger på inkludering och vi gör många individuella stödåtgärder inom ramen för den ordinarie verksamheten. Uppföljning Betyg, nationella prov och resultatsammanställningar. Brukarundersökningen. Elevhälsoteamets utvärdering. Elevutvärderingen. Kvalitetsredovisningen. Utveckling Sofia skola har en utvecklingspotential vad gäller elevernas resultat men vi ser att vi gått framåt på alla punkter som gäller kunskapsresultat under läsåret Vi vill fortsätta i den riktningen men vässa våra åtgärder ytterligare. De åtgärder vi satsade mycket på under läsåret är att ännu tydligare planera, genomföra och följa upp undervisningen tillsammans i ämneslag och arbetslag. Genom bättre analyser och mer gemensamt fokus på resultatförbättring, kunde vi lyfta fler elevers resultat. Utmaningen för läsåret är att hitta fler sätt att toppa resultaten utan att lärarnas arbetsmängd ökar, dvs att jobba smartare och sluta göra saker som inte bidrar till ökad måluppfyllelse. Några saker är t ex: - Gemensamma stadieplaneringar för varje ämne. - Gemensamma LPP:er för arbetsområdena. - Checkpoints tre gånger per termin när måluppfyllelsen följs upp. - Tydligare rutiner runt hantering av elevers frånvaro med sms till föräldrar i år Förebyggande arbete för att minska risk för hög frånvaro. - Alla lärare börjar använda plattformen Learnify för att förbättra möjligheten att enkelt nå och dela planeringar och dokument. Resultat Sofia skola har haft en uppåtgående trend med elevresultaten under de senaste åren. Från 2010 har t ex matematikresultaten för nationella proven i år 9 höjts från 77% till 94%. Men för 2014 har vi också haft några resultat som inte ökat, t ex matematik år 3 som sjönk från 99% till 94%, vilket visserligen bara är en förändring med två elever, men ändå. Även behörighet till nationella programmen har sjunkit till 86% från 90% Kunskap/Bedömning och betyg

16 Sida 16 (30) Meritvärdet har höjts till 237 är till viss del på grund av att eleverna numera får räkna ett extra betyg, vilket gjort att de flesta skolors meritvärde ökat något. Stadens snitt ligger nu på 234. För övriga årskurser ligger Sofia skolas meritvärde runt tio poäng högre än stadens snitt. Flickor har generellt ett högre meritvärde än pojkar i år 6-9. Pojkar gör en stor upphämtning till åk 9 men ligger ändå lägre än flickorna. Det är endast i en klass av fjorton som pojkarna har högre genomsnittligt meritvärde än flickorna. I hälften av klasserna har dock pojkarna högre andel behörighet till gymnasiet. Inkluderat i resultaten för år 9 är också den relativt sett höga andelen nyanlända elever som Sofia skola har. Det är inte många innerstadsskolor som tar emot nyanlända elever och självklart har dessa elever svårt att hinna nå resultat i alla ämnen eftersom många av dem kommer in under årskurs nio. De nyanlända utgjorde 10% av eleverna i årskurs 9 vt Med de nyanlända har vi 237 i genomsnittligt meritvärde. Utan de nyanlända har vi 250 i genomsnittligt meritvärde. Vi har också fyra elever i år 9 som inte deltagit i undervisningen av olika skäl. De har fått mellan 0-107,5 i meritvärde. Bedömning och analys På Sofia skola finns ett gediget tänk runt hur vi stöttar elever med svårigheter men också hur vi stimulerar elever med hög studietakt. Det handlar alltså både om stöd och stimulans. Vårt erbjudande om läxläsning med utbildade lärare i alla stadier efter skoltid har gett goda effekter. Språk är en viktig grund för oss på Sofia och vi erbjuder både kinesiska och italienska som C- språk och detta läsår anordnade språklärarna en populär språkfestival som högstadiet anordnade. Vi kan dock se en dalande popularitet för kinesiska som många elever tycker är svårt. Avhoppen från kinesiska kommer vi att analysera vidare under läsåret I år 3, 6 och 9 tar de nationella proven mycket tid på vårterminerna. För att garantera en likvärdighet gör varje ämnesgrupp en gemensam plan där de beskriver förberedelser, genomförande, bedömning och återkoppling. Många lärare upplever, framför allt i sexan och nian, att de nationella proven är en stor belastning både på lärare och på elever. Ingen lärare rättar sina egna elevers prov vilket leder till ökad rättssäkerhet för eleverna. Lärarna vittnar om att det är som en kontinuerlig kompetensutveckling att varje år rätta nationella prov. Dessutom blir det tydligt vart kunskapsmålen syftar när man arbetar som lärare i t ex år 2 men rättar treornas prov. Modellen har också knutit ihop år 4-6 tätare med år 7-9, vilket ger en starkare röd tråd genom skolan. Lärarna sitter i gemensamma bedömningsgrupper. Skolan gör allt för att på olika sätt motverka stressen som NP medför men det är inte alltid lätt att ordna. Kunskap/Bedömning och betyg

17 Sida 17 (30) Vi har många olika satsningar till olika klasser och arbetslag beroende på behoven. Både pedagoger och skolledning gör ofta modiga och kreativa lösningar som får goda effekter. Genom att tänka i tre nivåer - organisation, grupp och individ - så hittar vi ofta åtgärder som ger effekt för många elever. Checkpoint Inför läsåret införde vi en ny modell med s k checkpoints vid tre tillfällen per termin (utöver terminssluten) för att systematiskt följa upp elevernas måluppfyllelse. I utvärderingarna skriver lärarna att eleverna fått extra fart efter checkpoints och att många elever ansträngt sig ytterligare efter sista checkpointen på våren. I utvärderingen framkom också ett behov att involvera även fritidshemspersonalen i checkpoints, eftersom de är en viktig resurs i elevernas lärande. Under hösten gjordes checkpoint en gång som ett analysseminarium där varje ämneslag redovisade sina resultat och sina analyser och åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Att lärare reflekterar och resonerar tillsammans med ett professionellt språk, upplever vi som mycket värdefullt. De delar också med sig av ett didaktisk-pedagogiskt tänk till varandra mellan ämnen och årskurser. Det som kommer att ändras framöver är också att resultatuppföljningen kan göras både i arbetslag och ämneslag, med lite olika fokus. I arbetslagen är fokus elevernas hela skolsituation och handledare/klasslärares ansvar för att samordna åtgärder som alla undervisande lärare ska känna till och tillämpa. I ämneslagen blir snarare fokus att analysera ämnets måluppfyllelse i olika årkurser samt att ta fram gemensamma, ämnesspecifika didaktiska modeller för att fånga in och nå alla elever. Vad är svårast för eleverna? Där sätter ämneskonferensen in gemensamma krafter för att hitta nya sätt att nå samtliga elever. För att hitta och följa upp alla elever används olika material såsom DLS, LUS, Diamant, Nya språket lyfter, Dino och förstås de nationella proven. Elever med svenska som andraspråk eller dyslexi når i alltför hög omfattning inte målen, så mer kunskap behövs spridas. I so:n arbetar lärarna mycket med nyckelfraser (därför att, konsekvenserna blir, ur ett annat perspektiv, å andra sidan etc) vilket visat sig vara ett bra stöd för elevernas förmåga att resonera. För att ge elever med stödbehov bästa förutsättningar behöver de ha samma förväntningar på sig att nå optimala resultat. I dagsläget finns det elever och vårdnadshavare som inte vill ta emot särskilt stöd i form av t ex lästräning, specialundervisning eller kompensatoriska hjälpmedel. Det är en svår balans att få med sig dessa elever och vårdnadshavare, men vi strävar efter att presentera särskilt stöd som självklara konsekvenser av behov, inte som valbara erbjudanden. Några ämneslärare konstaterar att de också bör ta del av testresultat från DLS (ett lästest), eftersom läsförmågan är så grundläggande för förståelsen även i t ex so och no. Det Kunskap/Bedömning och betyg

18 Sida 18 (30) läsförståelseprojekt som initierats för alla ämneslärare som inte deltar i mattelyftet läsåret 14-15, är en åtgärd utifrån detta. Förskoleklassen lyfter i sin utvärdering att de fick tag i elever med behov av lästräning alltför sent och därför vill de sätta in stödet tidigare. Tidiga insatser generellt är vår övergripande idé. Läsning, matte och Learnify Under läsåret introducerades ett stort läsprojekt under ledning av en av våra nya förstelärare. Under året har fokus legat på läslust och läsglädje, att göra biblioteket till en mötesplats runt läsning med olika aktiviteter kopplat till bland annat Barnboksveckan och Världsbokdagen med tipsrundor, tävlingar och boktips. Det har innehållit lässtunder där de äldre barnen läser för de yngre. De yngre åldrarna har fått regelbundna bokprat och de äldre har haft författarbesök. Flera av lärarna, både på högstadiet och låg- och mellanstadiet har fortbildat sig i läsförståelsestrategier, både genom inläsning av Barbro Westlunds bok; Att undervisa i läsförståelse, genom att gå en studiecirkel som bygger på boken och genom att sätta sig in i En läsande klass, en studiehandledning med lektionsplaneringar runt läsförståelsestrategier. Skolan har också implementerat screening av elevernas läsförmåga (via ett test som heter DLS) och utarbetat en handlingsplan för elever i behov av extra stöd. I de lägre åldrarna har lärarna utbildats i och initierat ett arbete med Nya Språket lyfter för att dokumentera och bedöma elevernas förmåga att läsa. I år F-2 arbetar lärarna med ASL, vilket också ingår som en del i satsningen på läsning. LUS-resultaten för år 3 ligger oroväckande lågt. Ett arbete görs i svensklärargruppen år 1-6 för att säkerställa att skolan bedömer LUS på samma sätt som andra skolor. Har det skapats en lokal kultur där man sätter alltför låg LUS-punkt på eleverna för säkerhets skull? Hur stämmer LUS överens med NP sv år 3? Vilka texter ska användas för respektive LUS-nivå? Här ska ett arbete för likvärdig bedömning göras av svensklärarna. Mattesatsningen under förrförra läsåret, dvs 12-13, mynnade ut i valet av ett gemensamt diagnosmaterial, Diamant. Under läsåret har mattelärarna arbetat med delar av Diamant och utvärderat det. Inte alla är nöjda och diskussionen fortsätter om vilket diagnosmaterial som ska användas. Från läsåret arbetar en specialpedagog i studion 7-9 som har matte som specialitet, något som lyft matteresultaten på högstadiet ytterligare. Learnify är en plattform som Stockholms stad har upphandlat för att vi ska kunna kommunicera planeringar, veckobrev och annan bra info med elever, föräldrar och kollegor. Under läsåret har Sofia skolas samtliga lärare fått kompetensutveckling i hur man använder Learnify. Lärarnas omdömen om Learnify är lite skiftande, en del tycker det är för krångligt och andra gillar den. En förstelärare handleder satsningen och inspirerar kollegorna med bra exempel. Vid SETT-mässan i Kista vt 14 föreläste skolledning och förstelärare om hur vi fått med alla på tåget i skolans IT-satsningar. Kunskap/Bedömning och betyg

19 Sida 19 (30) Elever som inte når målen Det finns elever som inte når målen. De är alltid föremål för insatser från skolans sida. Insatserna går genom en tydlig arbetsgång som finns beskriven i Elevhälsoplanen, som uppdaterats under läsåret. Sofia skola har väldigt många inkluderade elever som har stora behov av stöd och skolan får verksamhetsstöd för ett tjugotal elever som har extraordinärt stödbehov. Inkluderat i resultaten för år 9 är den relativt sett höga andelen nyanlända elever som Sofia skola har. Det är inte många innerstadsskolor som tar emot nyanlända elever och självklart har dessa elever svårt att hinna nå resultat i alla ämnen eftersom många av dem kommer in under årskurs nio. De nyanlända utgjorde 10% av eleverna i årskurs 9 vt I år nio vt14 var det två elever som var placerade i särskild undervisningsgrupp och två elever som hade alla teoretiska ämnen i studion. Dessutom fanns det fyra elever som nästan aldrig kom till skolan. De fyra eleverna med extremt hög frånvaro hade bara mellan 0-107,5 i meritvärde. Det är elever som haft stora insatser från både skola och vårdnadshavare men också t ex insatser från sjukvård, socialtjänst, behandlingshem och barn- och ungdomspsykiatri. Trots ett gediget samarbete mellan olika instanser så har de eleverna inte kunna delta i skolarbetet. Vore de vuxna så skulle de med all sannolikhet varit sjuskrivna från sina arbeten. Elever med extremt hög frånvaro, s k hemmasittare, är en grupp elever vi arbetar hårt med. Skolledare och elevhälsa har gått på kompetensutveckling för att bättre fånga upp dem i tid. Vi försöker sätta in stora resurser direkt när vi anar att eleven börjar få frånvaro. Men även här behöver arbetet struktureras bättre och göras ännu mer intensivt. En handlingsplan kommer därför att utarbetas. Nyanlända elever har svårt att få betyg i många skolämnen pga språksvårigheter. Eleverna behöver mer stöd även när de slussas ut i ordinarie klass. Språksvaga elever behöver generellt fokusera på färre ämnen för att t ex få betyg i två so-ämnen istället för inget betyg i fyra ämnen. IUP-processen Under ht 14 har skolan tagit fram en IUP-plan där vi beskriver hur vi arbetar med allt ifrån planering till bedömning. IUP-planen beskriver också hur eleverna ska få mer ansvar för sitt eget lärande samt hur vi förbereder och genomför utvecklingssamtalen. I samband med detta har elevledda utvecklingssamtal införts på Sofia skola och utvecklingssamtalen sker i början av varje termin. Arbetet har utvärderats omsorgsfullt av både elever, föräldrar och personal och IUP-planen revideras inför läsåret På frågan "Tror du den här formen av samtal gynnar ditt barns lärande och utveckling?" höll 90% av föräldrarna med. Det vi i personalen kommit överens om är att alla måste använda samma underlag för att följa upp kunskapsutvecklingen, den Kunskap/Bedömning och betyg

20 Sida 20 (30) biten blev för otydlig. Därför kommer gemensamma formulär användas inför utvecklingssamtalet i januari. Studie- och yrkesvägledning Vårt arbete med studie- och yrkesvägledning i alla årskurser kommer att bli mer aktivt under kommande läsår. Vi kommer att ha med ett åtagande om detta i arbetsplanen för läsåret för att tidigt inspirera eleverna till att drömma om framtiden. Dessutom kommer en separat syv-plan att upprättas. Sambedömning Alla lärare ingår i ämneslag som leds av en ämnesutvecklare som ofta också är förstelärare. Tillsammans med de övriga skolorna på Östra söder har vi nätverk där lärarna träffas mellan skolorna för att jobba med gemensam bedömning. Under vt14 hade vi ett första Teach Meet - en rolig och inspirerande form där olika lärare från våra skolor höll i kortföreläsningar på 3 eller 7 minuter. Skolledningen har sett ett behov av ännu större tydlighet i fråga om ansvaret för bedömning och betygssättning och vilken skyldighet varje enskild lärare har att dokumentera löpande. Detta tydliggörs ännu mer i den uppdaterade IUP-planen samt i de nya skriftliga betygsrutinerna. Det finns också fortlöpande ett behov att klargöra vilka rutiner som finns, t ex att man som lärare inte kan hitta på egna regler runt att elever bara kan få E på omprov. Sommarskola Sofia skola erbjöd sommarskola för elever som inte nått målen i några ämnen. Det låg en vecka efter skolavslutningen och leddes av våra ordinarie specialpedagoger och lärare. Stockholms stad har i år tagit ett välkommet initiativ till en sommarsimskola så att de elever som inte nådde målen i simning kunde ta igen detta under sommaren. Vi erbjuder också extra simning med våra idrottslärare till de elever som inte når upp till kunskapskraven men det är också värdefullt att kunna hänvisa elever till den gemensamma simskolan. Lärarlegitimation Nu har legitimationskravet för lärare trätt i kraft. Staden har ett system som heter KOLL där alla lärare under läsåret lagt in sin behörighet. På så sätt ska skolledningen kunna få bättre överblick över allas behörigheter och vi har därmed också upptäckt några brister som vi satt in åtgärder för. Vår skola har dock hög andel legitimerade lärare och inga problem med rekrytering vid vakanser. Det är populärt att arbeta på Sofia skola!

21 Sida 21 (30) Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Indikator Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 90 % 90 % % 80 % % % 90 % % 90 % 2014 ÅTAGANDE: Vi arbetar för att eleverna ska göra medvetna val utan att styras av fördomar. Förväntat resultat Genom ett normkritiskt förhållningssätt kan pedagogerna hjälpa eleverna att göra egna val och motverka fördomar och traditionella förutfattade meningar vad gäller kön, etnicitet eller andra olikheter. Det kan handla om att välja aktiviteter som traditionellt betraktats som pojkinriktade eller flick-inriktade. Men även andra diskrimineringsgrunder t ex ålder, sexuell läggning, socioekonomisk status eller funktionshinder kan sätta osynliga gränser. Ytterst handlar det om lika rättigheter. Ett medvetet förhållningssätt hos pedagogerna gör att eleverna blir friare och har tillgång till fler alternativ än de som kanske först verkade självklara. Arbetssätt Alla pedagoger har med ett genusperspektiv eller tydligt normkritiskt förhållningssätt i någon pedagogisk planering under året. I föräldrakontakter månar vi om att vårdnadshavare är likvärdiga oavsett kön. Det betyder att vi aktivt söker kontakt med båda vid två vårdnadshavare, även om den ena föräldern är mer aktiv än den andra. Eller att vi alternerar och ringer till dem varannan gång t ex om en förskoleklasselev blivit sjuk och behöver hämtas tidigare. Elevens ansvar och inflytande