Kvalitetsredovisning för Sofia skola

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN SOFIA SKOLA TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (29) Handläggare: Annika Hedås Falk Kvalitetsredovisning för Sofia skola Utvärdering av läsåret

2 SID 2 (29) Kvalitetsredovisning Inledning Sofia skola Sofia skola är en F-9-skola med runt 750 elever som ligger vackert belägen på östra Södermalm, alldeles intill Vitabergsparken. Skolan invigdes hösten 1910 och var på denna tid Sveriges näst största skolbyggnad. Det historiska arvet är märkbart på flera olika sätt. I tidningen Folkskolans Vän från hösten 1910 kan man läsa om det ståtliga bygget. Sofia skola byggdes ursprungligen för över 2000 elever som gick omlott, d v s förmiddag eller eftermiddag. Arbetslag Skolan är indelad i olika arbetslag runt eleverna. På F-3 är det ett arbetslag per årskurs, år 4-6 utgör ett arbetslag och år 7-9 är tre arbetslag. Specialpedagoger och elevhälsopersonal utgör ett arbetslag och administration och service utgör också ett arbetslag. F-3 är helintegrerade med fritidshemmen, vilket innebär att barnen blir trygga med samma personal hela skoldagen och man kan samarbeta mellan skola och fritids. Arbetslagen 7-9 har sina hemvister på var sitt våningsplan där de även bedriver största delen av sin undervisning. Där har också personalen sina arbetsrum och eleverna sina skåp. Arbetslagen leds av varsin arbetslagsledare. Skolledningen Skolledningen bestod under läsåret av rektor, två biträdande rektorer och en administrativ chef. Rektor har det övergripande ansvaret för hela skolan och är även chef för Sofia Distans, en separat enhet som bedriver distansundervisning för elever i utlandet. I de biträdande rektorernas ansvarsområden ingår såväl pedagogiska frågor som personalansvar och elevhälsoarbete inom enheten. Inför läsåret har ytterligare en biträdande rektor anställts för att driva skolas ITutveckling på ett tydligare sätt och för att skolledningen ska kunna följa upp och stötta medarbetarna bättre. Administrativ chef är arbetsledare för kök, vaktmästeri och kansli samt ansvarar för budget, lokalfrågor, städning, upphandling och andra administrativa processer. Profiler Mot skolåren 7-9 finns det tre profiler; handboll och bild och matematik. Handbollen driver vi i samarbete med IK Bolton och våra elever har goda resultat i handbollsturneringar. Bild- och formprofilen är välkänd och många söker in till dessa klasser. Matteprofilen har funnit sin form med matteintresserade elever som får möjlighet till fördjupning och utmaning utöver det vanliga. Övriga elever väljer elevens val utifrån ett smörgåsbord av andra aktiviteter. Lokaler Sofia skola är en stor och vacker skola med ändamålsenliga lokaler. Vi har ett fantastiskt bibliotek, stora idrottssalar, välutrustade no-institutioner och

3 SID 3 (29) matteverkstäder för alla åldrar. Vår skolgård är stor och vi fyller kontinuerligt på med ny lekutrustning. Fritidsverksamheten bedrivs för eleverna i samma lokaler som skolan och varje årskurs 1-3 har många olika rum för olika verksamheter under skol- och fritidstid. Förskoleklasserna har stora, vackra lokaler med trappor, smårum och stora samlingssalar. Vår fritidsklubb för eleverna i år 4-6 håller hus nära mellanstadiets klassrum och bedriver verksamhet som utgår ifrån barnens behov och önskningar. För eleverna i år 7-9 finns ett elevcafé där man kan köpa mackor och annat fika. Eleverna i år 9 är med och driver elevcaféet och allt överskott går till niornas bal. Traditioner På Sofia skola finns många fina traditioner. Viktiga evenemang är t ex Vitanloppet, Sofiadagen, Operation Dagsverke, Cabaré, Tillsammansdagen, Luciafirandet i Sofia kyrka och våra fantastiska sommaravslutningar. Traditionerna håller ihop skolan och skapar den speciella Sofiaandan. Under läsåret har vi samlat in idéer från personal, elever och föräldrar för att ytterligare stärka Sofiaandan och knyta ihop skolan. Det är något vi satsar extra på under läsåret för att skapa ännu starkare sammanhållning inom skolan. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Viktigast av allt? Att våra elever utvecklas, trivs och lär sig en massa viktiga saker. Att alla får stimulans, blir sedda, får utmaningar, omtanke och många skratt. Att det känns fint att komma in på skolgården på morgonen, att det känns tryggt och varmt i magen att öppna dörren och kliva in på vår egen skola. Sofia är som en stor, gul sol - varm, välkomnande och spännande. Det är så som vi vill att det ska kännas för eleverna! Kunskapsresultat Genom ett systematiskt och envist arbete tänker vi lyfta resultaten i alla ämnen, alla årskurser och vi har skapat rutiner och strategier på många plan för att lyckas i vårt arbete. Det handlar både om betyg, nationella prov och LUS men minst lika mycket om att mäta vilka elever som når målen i idrott år 2, geografi i år 6 eller musik i år 8. Genom att lyfta kunskapsuppföljningen högt upp på dagordningen och ständigt efterfråga resultat, synliggör vi också våra framsteg. Inkludering All inclusive kallar vi det inkluderingsprojekt som vi startade Det syftar till högre måluppfyllelse för alla elever genom att ge pedagogerna fler verktyg och fördjupade kunskaper om elever i behov av stöd. Vi vill hitta strategier för att utmana alla elever där just de är, både elever med stort stödbehov, elever som når målen men skulle kunna nå ännu längre och riktigt duktiga elever som inte alltid får adekvata utmaningar annars. Vi vet att alla våra elever har en outnyttjad

4 SID 4 (29) potential att utvecklas ännu mer och det utrymmet vill vi hitta. Under läsåret 11/12 ger vi pedagogerna en stor frihet att inom ramen för detta projekt själva söka en kompetensutvecklingsinsats som är specialsydd för deras behov. Alla, både elever och personal, har rätt till optimal kunskapsutveckling! IT I en modern skola använder vi moderna metoder. Därför fortsätter vi satsningen på IT som pedagogiskt verktyg och fortsätter med PIM, Skolverkets interaktiva utbildning för pedagoger som syftar till en bättre IT och mediakompetens. Snart har alla våra pedagoger genomgått PIM och vi tror att det kommer att få genomslag i verksamheten på sikt. En utmaning framöver är att utrusta skolan bättre för att möta de nya arbetssätten. Det är inte alldeles lätt att bedriva en modern IT-baserad undervisning när datortillgången inte är optimal. Men eftersom skolan snart har en budget i balans kommer vi att kunna göra större satsningar. Ett stort framsteg har varit att alla lärare har en egen bärbar dator och att vi fått trådlöst nätverk installerat. Vi satsar framåt genom att som första steg utrusta alla lektionssalar med projektorer. Lgr11 Under det kommande läsåret jobbar vi mycket med införandet av den nya läroplanen. Vi behöver satsa på ämnesutveckling på alla stadier och ett sätt att göra det är genom ämneskonferenser i F-9 perspektiv. Genom att använda skolwebbens olika verktyg kan vi också stärka vårt arbete med dokumentation, både vad gäller skriftliga omdömen, IUP och åtgärdsprogram. Vi använder funktionen "når målen i hög grad" för att markera när elever nått längre än godkänt i år 4-7 där eleverna ännu inte får betyg. Detta för att sporra elever att sätta högre mål för sig själva. En viktig del i Lgr11 är de skrifliga planeringar som alla lärare nu gör - både en terminsplanering som ligger på hemsidan i alla ämnen, alla årskurser och LPP, Lokal Pedagogisk Planering där vi för varje område konkretiserar mål, innehåll och bedömning för elever och föräldrar. Det är en ganska stor omställning som får ta tid här på Sofia skola men vi ser redan stora framsteg. Fritidshemmen Fritidshemmet är en mycket viktig del i de yngre barnens skolvardag. Därför har fritidshemspersonalen fått ett stort uppdrag att utveckla och synliggöra fritidshemmens mål och arbetssätt. På Sofia skola har vi välutbildad personal med hög andel fritidspedagoger, vilket borgar för goda möjligheter att spetsa vår verksamhet ytterligare och bli ett föredöme för andra skolor. Under 2010/2011 inleddes ett utvecklingsprojekt på fritidshemmet på Sofia vilket ledde till ändrat innehåll med mer fokus på styrda, vuxenledda aktiviteter. Vi har inlett samarbete med Kulturskolan och idrottsföreningar vilket ger oss en ännu större vidd i de aktiviteter vi kan erbjuda eleverna på fritids. Med ett strukturerat arbete på fritids ser vi att vi gör framsteg. Utveckling och analys

5 SID 5 (29) Kunskapsresultaten, Brukarundersökningen, Stockholmsenkäten, Trygghetsenkäten, EFA-arbetet och Elevutvärderingen är viktiga verktyg för vår utveckling. Vi ska hitta tydliga åtgärder för att elever och föräldrar ska märka att vi arbetar hårt - både för att förbättra där vi har låga värden och att höja ribban där vi ligger högt. Vi har många källor till information och behöver bli ännu bättre på att förvalta, analysera och använda dessa resultat. Delaktighet För att åstadkomma förändring måste vi alla vara med på tåget, därför satsar vi mycket på delaktighet och inflytande, både vad gäller elever, föräldrar och personal. För elever och föräldrar gäller det t ex att förbättra det formaliserade inflytandet över undervisningen, att utveckla vårt EFA-system för elev-och föräldrainflytande och att synliggöra elevrådens roll. Lika mycket handlar det om att skapa en personalgrupp som vill, kan och vågar ta sig an nya utmaningar och hitta en gemensam vision som vi kallar Sofiaandan. Vi ser att vi går framåt i alla våra prioriterade områden. Vi är på väg! Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Utvärdering Vi är överens om att Antimobbningsteamet behöver bli mer synligt i verksamheten och vårt arbete för att förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda mobbning och kränkningar kan bli ännu tydligare. Dokumenten börjar bli mer kända och vår Antimobbningsplan, som är en kortversion av Likabehandlingsplanen, är användbar. Organisation På Sofia skola finns ett aktivt arbete för likabehandling och mot kränkande behandling. F-3 har helintegrerat fritidshem och på så sätt får barnen en sammanhållen skoldag med trygga vuxna som finns runt dem hela dagen. År 4-6 har klasslärarsystem och fritidsklubb och flera gruppstärkande aktiviteter på temadagar. Där finns också fritidsklubben som är ett viktigt nav i elevernas fritidsaktiviteter. År 7-9 har tydliga rutiner för mottagande av nya sjuor och ett handledarsystem som gör att eleverna träffar sin handledare kontinuerligt. De har också trivseldagar och andra gemenskapsfrämjande aktiviteter. Elevernas skolsituation följs löpande upp på arbetslagsmötena varje vecka. På så sätt upptäcks, utreds och åtgärdas ärenden omedelbart om något händer. Dokument

6 SID 6 (29) Vår Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling har uppdaterats och blivit ett samlingsdokument. Dessutom har vi gett ut en liten broschyr som vi kallar Antimobbningsplan där vi enkelt förklarar för elever och föräldrar hur vi jobbar mot mobbning och kränkningar. Där hänvisar vi till vår Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling. Antimobbningsteam På skolan finns ett antimobbningteam som består av representanter för alla delar av skolan. Enligt vår Likabehandlingsplan griper de in vid mobbning om inte klasslärare / handledare kan lösa situationen tillsammans med eleverna på ett tidigare stadium. Det är viktigt för oss att eleverna känner att de kan gå till vilken vuxen som helst och få stöd om de känner sig utsatta eller ser någon som blir utsatt. I arbetslagen ska den som är representant i antimobbningsteamet alltid föra upp frågan om likabehandling på dagordningen och återrapportera till antimobbningsteamet, detta för att lösa problem på så tidigt stadium som möjligt. En tydligare rutin för dokumentation och rapportering till skolledningen har också framtagits av antimobbningsteamet. Enligt skollagen ska även en anmälan till huvudmannen göras när mobbning upptäcks. Att alla känner till hur vi arbetar med en tydlig och enkel dokumentation är viktigt. Rektor är ytterst ansvarig för arbetet. Värdegrundsarbete i förändring Vi tog bort ämnet livskunskap från schemat inför läsåret Detta eftersom vi inför en ny läroplan samt att flera stora forskningsutvärderingar visat att livskunskap på schemat inte är en metod som ger dokumenterade resultat. Vi har funderat mycket på hur vi levandegör arbetet med att stärka elevers trygghet, trivsel och gruppsammanhållning på ett annat, mer integrerat sätt. På så sätt arbetar vi oss fram till en modell som stärker den speciella goda Sofiaandan - det klimat som vi som jobbar på Sofia vill ska råda överallt på skolan. Ett öppet, tillåtande och vänligt klimat där alla vågar utvecklas och synas. NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 3,5 % 3 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 89 % 85 % % 75 % % 60 % 2012

7 SID 7 (29) Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan Periodens utfall Årsmål Period 80 % 95 % % 75 % % 95 % % 60 % % 95 % 2012 ÅTAGANDE: Vi arbetar för att tillsammans med eleverna skapa trivsel, trygghet och studiero. Förväntat resultat Vi förväntar oss att vårt arbete med gemensamma förhållningssätt kommer att ge resultat i att fler elever är trygga och trivs i skolan. Arbetssätt Ordningsregler, Likabehandlingsplan och Elevhälsoplan Under våren 2011 var elever, föräldrar och personal delaktiga i processen för att skapa nya ordningsregler på skolan. Vi har också tagit beslut att ta bort livskunskapen från schemat eftersom flera utvärderingar visat att man behöver jobba på värdegrundsfrågorna på ett mer integrerat sätt. I och med Lgr11, vår nya läroplan, hittar vi nya sätt att jobba med värdegrundfrågorna för trots att vi inte har det som enskilt ämne, ska allt vi gör i skolan genomsyras av de värden vi står för. I vår Likabehandlingsplan presenterar vi hur vi arbetar för att skapa ett gott klimat och förebygga kränkningar. Trygghetsteamet kommer under hösten att gå ut och förankra Likabehandlingsplanen och vår lite enklare Antimobbningsplan bland eleverna. Elevhälsoplanen förankras och gången i elevärenden förtydligas. Skolan har ett välfungerande elevhälsoteam med expertis inom olika områden såsom skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare, skolpsykolog, skolläkare och specialpedagoger. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med eleverna i år 4, 6 och 8. Förebyggande arbete ÖPP, Örebro Preventions Program, är ett evidensbaserat arbetssätt för att förhindra normbrytande beteende hos eleverna. För att fortsätta arbeta med detta på år 7-9

8 SID 8 (29) krävs en nystart och annat material. Därför kommer vår kurator att gå utbildas i metoden för att tillsammans med lärarna hålla i programmet på skolan. I vårt projekt All Inclusive är en del i kompetensutvecklingen att våra pedagoger ska få fler verktyg för att hantera elever som utmanar regler och gränser och stör undervisningen för både sig själva och andra. På F-6 förankras tydliga gemensamma regler för skolgård, korridorer och matsal i klassråd, elevråd och hos personalen i början av höstterminen. Vuxna ska agera ledare även på raster och i friare aktiviteter. Personal F-6 hjälps åt att förtydliga rastvärdarnas uppdrag. Fritidspedagogerna får kompetensutveckling och har ett stort utvecklingsprojekt på gång sedan läsåret 10/11. Genuspedagog håller utbildning för fritidspersonalen i vårt nätverk med andra skolor. All frånvaro registreras i skolwebben och under hösten planerar vi att vårdnadshavare ska få inloggning för att ta del av frånvaro. Klasslärare/handledare har fortfarande ett uppföljningsansvar gentemot vårdnadshavare vid ogiltig frånvaro. Elevstödjare väljs i alla klasser 7-9, får utbildning och bidrar till ett positivt klimat. Övergångar Våra förskoleklassbarn börjar skolas in redan under vårterminen. Där är överlämnande från förskolorna en viktig komponent. Under förskoleklassåret är tvärgrupper ett uppskattat arbetssätt. Då håller pedagogerna i olika aktiviteter såsom språk, matematik, musik och mycket annat och eleverna är blandade i tvärgrupper. På så sätt skapar vi mindre elevgrupper och eleverna lär känna fler barn i de andra klasserna. Detta år är testar vi en ny modell där en pedagog från varje förskoleklass följer med eleverna upp till år 1 och på så sätt skapas en överlappning då barnen blir trygga med att både personal och arbetssätt liknar det i förskoleklass. Vid stadiebytet till år 4 har mottagande lärare välkomstsamtal med föräldrar och elever vid skolstarten. Till år 7 tar vi emot elever från Tullgårdsskolan, Hamnskolan, Katarina Södra och elever från andra skolor och då lägger vi mycket tid på att ta emot elever och föräldrar enligt ett utarbetat program, både som förberedelse under våren och vid höstterminens start. Resursanvändning Sofia skola satsar mycket på det förebyggande arbetet. Handledartid, klassråd, antimobbninteam, elevstödjare, rastvaktande, elevråd och ett välutvecklat elevhälsoteam är några saker vi lägger resurser på. I inskolningsprocessen i förskoleklass och år 7 ägnas både tid och resurser för att stärka gruppsammanhållningen från början. Uppföljning Brukarundersökningen. Trygghets- och trivselenkäten i januari.

9 SID 9 (29) Elevutvärderingen Uppföljning av frånvarostatistik kontinuerligt av handledare. Utvärdering av likabehandlingsplanen. Utveckling För att fortsätta utvecklas behöver vi satsa både på kompetensutveckling och att hitta ett ännu tydligare gemensamt förhållningssätt, det vi kallar Sofiaandan. Genom att systematiskt följa upp och förbättra oss tror vi att vi kommer att se resultat av vårt arbete. Resultat Vi har förbättrat våra resultat på några punkter - t ex upplever föräldrarna till eleverna i förskoleklass att deras barn är tryggare i skolan och i högre utsträckning kan arbeta utan att bli störda. Även föräldrarna till eleverna i år 2 har en mycket mer positiv bild av arbetsklimatet i klassen och där har vi ökat från 43% till 79% vilket ju är väldigt glädjande. I år 8 har vi fortfarande ett anmärkningsvärt lågt resultat vad gäller studiero men ändå har vi ökat från 23% till 37% som anser att de kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Vi gör flera egna mätningar för att ha kortare avstämningar och hitta rätt åtgärder. I vår egen trygghetsenkät, som görs varje år i januari, ser vi att när samtliga elever får svara på frågan "Jag känner mig trygg på raster och när jag går i korridorerna" så svarar 93% att de håller med. Det är en förbättring från 2011 då resultatet var 89%. Fyra av fem elever svarar också att de vet vart de ska vända sig "om jag själv eller någon annan blir mobbad eller illa behandlad". För att öka tryggheten på raster har vi köpt in rastvaktsvästar som all personal F-6 ska använda utomhus, detta för att göra alla våra pedagoger synliga. Vi har också beställt namnskyltar till all personal för att ännnu tydligare stärka tryggheten hos elever, föräldrar och besökare - man ska veta att man kan gå till vem som helst i personalen med frågor eller bekymmer. Men självklart är vi inte alls nöjda med vårt resultat innan samtliga elever är helt trygga i skolan. Det är en grundläggande rättighet att alla ska kunna känna sig trygga i Sofia skola! Men på frågan " På Sofia skola får man vara sig själv" svarar nio av tio elever ja. Det är något vi är väldigt stolta över och som vi kommer att ha som utgångspunkt för vårt fortsatta arbete. Bedömning och analys Vuxnas ledarskap Alla vuxna är viktiga på skolan. Det som händer i mellanrummen - mellan lektionerna, i matsalen, vid skåpen eller på skolgården är alla lika viktiga som att ordning upprätthålls i planerade aktiviteter. När alla vuxna agerar som ledare för eleverna oavsett om det är lektion eller rast, ger vi eleverna en tydlig signal om

10 SID 10 (29) vad som är acceptabelt och inte. Där behöver vi stärka vår gemensamma kraft och synas ännu mer bland eleverna. Fritidshemmen Fritidshemmen har en avgörande roll vad det gäller normer och värden i de yngre åldrarna. Både i fri lek och i styrda aktiviteter finns pedagogerna med som stöd för barnen. Under läsåret har ett stort utvecklingsarbete inletts på Sofia skolas fritidshem. Arbetet har lett fram till ett nytt sätt att organisera verksamheten med större fokus på utbud av planerade aktiviteter, vuxenledd verksamhet, genusfrågor och bemötande av föräldrar och elever. Vi ser redan en förbättring av klimatet och i föräldrarådet har vi bollat många av utvecklingsfrågorna för att bättre känna av hur föräldrarna och eleverna responderar på våra satsningar. Analys av enkätsvar Vår årliga trygghetsenkät genomfördes i början på vårterminen. Den enkäten fokuserar på trygghet och trivsel och hur eleverna upplever att vi vuxna agerar när något händer mellan barnen. Vi har också genomför en stor elevutvärdering i slutet av vårterminen där fokus låg mer på hur eleverna upplever undervisning, delaktighet och lärandemiljö. Det var samma frågor som ställdes till alla elever oavsett årskurs. Resultaten tolkades tillsammans i arbetslagen och alla arbetslag hittade utvecklingsområden att jobba vidare utifrån. Vi ser att 92% av våra elever anger att de trivs i Sofia skola och det känns bra! I våra utvärderingar redovisar vi resultaten för varje klass samt särredovisar pojkar och flickor. Sen lägger vi ihop resultaten F och 7-9 för att respektive enhets personal ska kunna vidta åtgärder som passar just deras åldersgrupp. Det finns skillnader mellan hur väl pojkar och flickor trivs och det finns skillnader mellan åldersgrupperna och i arbetslagen jobbar vi tillsammans för att hitta åtgärder för att öka trivsel och trygghet. Utvecklingsmöjligheter Det vi själva tycker vi behöver bli bättre på är att knyta ihop skolan mer, att verkligen använda styrkan i att vara en F-9-skola. Vi har ett forum för delaktighet som kallas EFA (Elev-Förälder-Arbetslag) där vi arbetar med olika viktiga frågor i arbetslag, klassråd, elevråd, EFA-råd (bestående av elever, föräldrar och personal) och föräldraråd. Eleverna är väldigt intresserade av att jobba mer med faddring och åldersblandade aktiviteter där t ex äldre har mattestöd med yngre eller hela skolan jobbar runt ett bildtema. Att göra alla resultat synliga i verksamheten är också en viktig del i utvecklingsarbetet och en pedagogisk utmaning för skolledningen. På Sofia vill vi att alla medarbetare känner ansvar för sina egna och våra gemensamma resultat och på så sätt hjälps vi åt att hitta lösningar. Samtidigt är det ibland svårt att ta in vissa av resultaten - man kanske upplever en sak och sen visar enkätsvar och brukarundersökningar en annan. Då behövs mer tid att gemensamt reflektera tillsammans med kollegor men också att försöka lyssna av vad elever och föräldrar verkligen säger i utvärderingar. Det gäller att hitta en bra balans så att vi verkligen

11 SID 11 (29) förbättrar det som behöver förbättras och fokuserar på rätt saker. Vi vet att det finns så mycket av den goda Sofiaandan hos både personal och elever! Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut. Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 5) Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 8) Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i engelska i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3 Periodens utfall Årsmål Period 83 % 95 % % 90 % % 75 % % 75 % % 95 % % 90 % % 90 % % 95 % % 90 % 2012 Andel elever som läser med flyt i årskurs 3 90 % 2012 Andel elever som uppnått kravnivån i det nationella provet i engelska i år 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9 95 % 100 % % 90 % % 100 % 2012

12 SID 12 (29) Indikator Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2) Periodens utfall Årsmål Period 73 % 75 % % 95 % % 85 % 2012 Meritvärde i årskurs Poäng 240 Poäng 2012 ÅTAGANDE: Vi arbetar för att alla elever ska nå optimal måluppfyllelse. Förväntat resultat Vi arbetar för att andelen elever som uppnår kunskapsmålen i samtliga ämnen ska öka. Att måluppfyllelsen ska öka på alla plan, betyder för oss både strikt kunskapsmässiga mål och de sociala läroplansmålen som mäts på andra sätt än med nationella prov och betyg. Vi vill därför arbeta för ett klimat där elever blir ännu mer delaktiga, motiverade och ansvarstagande. Arbetssätt Kunskapsuppföljning och analys för åtgärder På Sofia skola vill vi att alla elever ska nå sin fulla potential. Genom att möta varje elev, lyfta elever med mycket goda resultat och stötta elever med svårigheter satsar vi på att alla verkligen får utmaningar på rätt nivå. Två gånger om året följs måluppfyllelsen upp i alla ämnen och alla årskurser. Utifrån sammanställningen ges arbetslagen och ämnesgrupperna i uppdrag att analysera och finna åtgärder för det som behöver förbättras. I samband med detta identifieras skillnader mellan pojkar och flickor och detta analyseras i ett genusperspektiv. I samband med utvecklingssamtalen skrivs skriftliga omdömen i alla årskurser och alla ämnen. De skriftliga omdömena anger om eleven beräknas uppnå målen och visar vad eleven ska göra för att utvecklas, en lärande bedömning. De nivåer som används är osäkert eller ja och från och med år 4 även i hög grad som visar på att eleven kan mer än godkänt. Är svaret osäkert finns behov av att upprätta ett åtgärdsprogram. Att eleverna gör självskattningar kan också skapa en medvetenhet om elevens kunskapsnivå. Vi tittar också närmare på feedback från klasskamrater och läser Skolverkets stödmaterial Kunskapsbedömning i skolan för att lära oss mer om formativ, utvecklande bedömning. Sambedömning

13 SID 13 (29) Ämnesgrupperna har konferens varje vecka, ibland stadievis och ibland tillsammans i F-9-perspektiv. Några lärare kommer att testa att öka bedömaröverensstämmelsen genom att samtliga lärare som undervisar i ett ämne på ett stadium rättar alla nationella prov. På så sätt minskar arbetsbördan för dem som genomför proven och rättssäkerheten för elever ökar. Tillsammans med de andra skolorna på Östra Södermalm har vi kompetensutveckling och gemensamma ämneskonferenser. På så sätt säkrar vi att våra bedömningar är korrekta. Tydlighet gentemot elever och föräldrar Vi synliggör målen och hjälper våra elever att förstå vad som krävs konkret och praktiskt för att nå målen. I samband med Skola 2011 har vi fått nya kursplaner och bedömningsmatriser som förtydligar mål och kriterier för eleverna. Genom att alla lärare gör en skriftlig terminsplanering i alla ämnen och gradvis går över till att konkretisera upplägget i en LPP, lokal pedagogisk planering, blir upplägg och krav mer tydligt för elever och föräldrar. Elever med svårigheter att nå målen Elever som behöver stöd identifieras tidigt och en arbetsgång finns tydligt beskriven i Elevhälsoplanen. Det kan handla om olika insatser beroende på elevens svårigheter t ex stöd i vår studio där specialpedagogerna arbetar. Elever och föräldrar involveras alltid i arbetet med åtgärdsprogram. Stor variation i insatser finns, såsom att få lyssna på sina läromedel, specialpedagoghjälp, tid i studion, kuratorssamtal, anpassade redovisningsformer, nedskrivna instruktioner, stor eller liten anpassning av skolsituationen. I vår särskilda undervisningsgrupp erbjuder vi en anpassad pedagogisk miljö för elever med specifika svårigheter. Resursanvändning Allt vi gör i skolan ska gagna elevernas utveckling! Annars ska vi inte göra det. Organisation, struktur och arbetssätt utvärderas och utvecklas hela tiden för att stärka våra möjligheter att ge eleverna de bästa förutsättningar vi kan ge dem utifrån våra ramar. Vi har en särskild undervisningsgrupp och två så kallade studios där specialpedagoger och ämneslärare ger stöd till elever. Det är en studio mot de yngre och en studio mot de äldre eleverna och där arbetar elever med åtärdsprogram under ledning av specialpedagoger och ämneslärare. Uppföljning Betyg och resultatsammanställningar. Brukarundersökningen. Utvärdering av All Inclusive. Elevhälsoteamets utvärdering.

14 SID 14 (29) Elevenkäten. Kvalitetsredovisningen. Utveckling Sofia skola har en utvecklingspotential vad gäller elevernas resultat. Vi kan lyfta våra resultat genom ett gemensamt arbete. Vi har ett starkt utvecklingsfokus och vill se resultat av våra ansträngingar. Med ett tydligt arbete med Lgr11 ser vi att ämnena får ett ytterligare lyft med tydligare mål och kriterier. Vi kommer att satsa mycket på att implementera det som är nytt och därigenom få med oss eleverna i utvecklingsarbetet. Resultat Vi är inte nöjda med våra kunskapsresultat i år. Det är en nedgång både i år 9 och i år 3 som vi är bekymrade över. Mest bekymmersamt är det så klart för varje enskild elev som inte nått goda resultat. Vi har ägnat mycket tid åt att analysera vad vi gjort för fel för att rigga en bättre lärandesituation det kommande året. Vi ser en nedgång i behörigheten till gymnasiet där vi åter sjönk, från 89% 2011 till 83% Vårt genomsnittliga meritvärde sänktes från till Även andelen elever med G i alla ämnen sjönk från 84% 2011 till 76% 2012, alltså tillbaka på en nivå som vi var på för tre år sedan. Resultaten på nationella proven i matematik i år 9 är fortfarande låga, det är inte ok att hela 30% av eleverna inte når godkänt. Sofia skola har verkligen satsat på matematiken med fullt utrustade matteverkstäder med smartboards och matteprofil på högstadiet. Detta till trots sjunker elevernas resultat och det kräver ytterligare satsningar från skolans sida. För år 3 har vi också låga men förväntade resultat på nationella proven och det är inte alls bra. Klasserna hade för andra året i rad flera saker som försvårade resultaten; de var ovanligt få elever i årskursen och vi har ovanligt många elever med dokumenterade svårigheter i klasserna. De insatser som skolan gjorde var inte tillräckligt för att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling och därför tittar vi extra på hur vi bättre stödjer eleverna i år 4. De elever som inte nådde målen har åtgärdsprogram och särskild uppmärksamhet ska riktas mot dessa elever för att garantera att de kommer ikapp. År 6 har 92% som når målen i svenska och engelska men bara 82% når målen i matte. Vi ser att jämfört med måluppfyllelsen har år bättre måluppfyllelse än tidigare år enligt lärarnas egen bedömning - 88% når målen i matte, 94% når målen i svenska och 92% når målen i engelska vilket tyder på att år kommer att ha en positiv trend. Bedömning och analys Vilka skillnader finns i studieresultat mellan elevgrupper, pojkar och flickor, nyanlända, elever med annat modersmål än svenska etc.? Pojkar och flickor

15 SID 15 (29) Gällande måluppfyllelse i de yngre skolåren är pojkar i majoritet när man tittar på de elever som riskerar att inte nå målen. När det gäller ämnesfördelning så är det kärnämnen svenska och matematik som eleverna i årskurserna1-3, när det gäller 4-6 är det även andra ämnen, såsom idrott och engelska. I de högre årskurserna finns inga tydliga skillnader mellan pojkars och flickors resultat, det varierar mellan klasser och ämnen. När det handlar om att nå målen i hög grad så är det en jämnare fördelning mellan pojkar och flickor. Det som skiljer något är fördelningen mellan olika klasser, i vissa av klasserna är pojkarna i majoritet att nå mål i hög grad och i andra är flickorna. Det är även en relativ jämn fördelning mellan ämnen, det går inte att se att ex pojkar får i hög grad i något specifikt ämne som skulle skilja sig från flickornas prestationer. Studiestarka elever tenderar att få i hög grad i flera ämnen än ett. Elever i behov av stöd En förklaring till delar av resultaten är att flera av de som inte uppnådde godkänd nivå har dokumenterade svårigheter som, trots stöd från specialpedagoger i stor utsträckning, inte förmådde att nå högre resultat. Kring detta behöver vi reflektera över bla det stöd som ges; hur processen kring resursfördelning utförs, utvärdering av de stödinsatser som ges. Likaväl som en ämneslärare bör reflektera utifrån lektionsupplägg, pedagogiska planeringar, innehåll i undervisning mm, så bör specialpedagoger reflektera och diskutera detta i olika sammanhang samt få återkoppling utifrån måluppfyllelse för de elever som de arbetar med. De nyanlända elever vi har är i de flesta fall ensamkommande flyktingungdomar med bristfällig eller ingen skolbakgrund. Deras resultat är av naturliga skäl mycket lägre än elever som gått hela sin skolgång i svensk skola. Ett fåtal elever med svenska som andraspråk har lägre resultat än vad vi borde kunna leda dem till. Detta kan ha sin förklaring till att pedagoger inte på ett tidigt stadium har haft kännedom om de svårigheter eleven har att tillägna sig kunskap via det svenska språket. Sofias skola har relativt lite erfarenhet av elever med svenska som andraspråk och därför inte heller tillräcklig kompetens eller organisation att erbjuda bra språkutvecklande undervisning. Kan skolan känna sig nöjd med resultaten? Nej, elever som går i Sofia skola ska kunna uppnå mycket högre resultat. Överlag ser vi flera resultat som har sjunkit ifrån föregående år, inte bara gällande måluppfyllelse totalt över skolan, och detta behöver vi ta på största allvar och tillsammans analysera på olika nivåer och i olika led. När det handlar om elever som uppnår i hög grad och ett större antal elever i samma klass som är studiemotiverade och drivna, behöver vi titta närmare på vad som ligger bakom dessa fina resultat. En löpande diskussion finns i arbetslag och ämneslag om bakgrunden till goda resultat men med mer samarbete mellan lärare och kompanjonskap t ex där vi lagt våra ämnesutvecklare parallellt med ordinarie lärare i matematik,

16 SID 16 (29) Vad kan resultaten bero på? Det finns många anledningar till att vi inte fått ett resultat som vi är nöjda med. Bakom varje siffra finns en elev som kanske hade kunnat få djupare kunskaper, bättre framtidsutsikter och större självförtroende. Det är vårt ansvar att se det utan att skylla ifrån oss. Individualisering Alltför ofta sker undervisningen likadant och ligger på samma nivå för alla elever. På Sofia skola är inte den stora utmaningen att få alla elever att nå målen, utan att få fler att nå de högre betygsstegen. Det finns ingen självklar tradition, eller kompetens att genom individualisering lägga undervisning och arbetsuppgifter inom elevens proximala utvecklingszon. Vi bör också fråga oss om vi är tillräckligt bra på att motivera eleverna till ett snäpp till. Alltför mycket är upp till eleverna själva. Känna till målen Brukarundersökning visar ex att bara 57 % i årskurs 8 vet vad de behöver kunna för att nå målen, motsvarande 78% av föräldrarna i till elever i förskoleklass vet vad barnet behöver för att lära och utvecklas. Här har vi ett viktigt arbete framför oss med att öka förståelsen för våra styrdokument, innehåll och kunskapskrav. Vi behöver också utveckla elevernas inflytande i våra pedagogiska planeringar och vara tydliga med vilket inflytande de kan förväntas ha och även visa på när de har utövat det. Elever i behov av stöd De senaste åren har vi inte haft några elever alls i externa specialgrupper. Snarare har vi tagit hem elever som gått i andra skolor, både för att vi tror på inkludering och för att det oftast är det mest resurseffektiva sättet att organisera stödet så att det kommer så många elever till godo som möjligt. Men det tar tid att anpassa organisationen och ibland märks det att vi behöver utöka vår kompetens, att vi behöver vara ännu mer flexibla i vår organisation och att vi behöver omprioritera resurser snabbare. Då är utbildning av personal så viktig, så att elever med t ex koncentrationssvårigheter, språkstörning eller dyslexi får adekvat stöd och når målen. Vi har några elever med svår frånvaroproblematik. I de fallen har vi haft samarbete med vårdnadshavare, socialtjänsten och BUP för att finna hållbara strategier att få eleven tillbaka till god närvaro. Även då det arbetet ger framgång och eleven kommer tillbaka till skolan så kan det vara försent för att nå sin inlärningspotential innan betygen i nian ska sättas. Det är inte acceptabelt att en elevs svårigheter i tillägnandet av kunskaper inte blir kända förrän klassen har ett prov eller en redovisning i slutet av ett arbetsområde. Eller inför betygssättning. Dock förekommer det att pedagoger i sin undervisning har för liten kännedom om elevers kunskapsnivå, att uppföljning kommer för sent

17 SID 17 (29) eller att det saknas metoder för regelbunden uppföljning och formativ bedömning. Det har vi ett stort arbete igång för att avhjälpa. Då pedagogen uppmärksammat elevens svårigheter kan det vara en lång väg till åtgärder både beroende på att pedagogen själv saknar tid, tilltro till sin egen kompetens att erbjuda stöd, men också för att skolans specialpedagoger inte räckt till. Detta är i sig en paradox då skolan har en jämförelsevis tät specialpedagogisk bemanning, men prioriteringar av stödåtgärder har varit för oklar. Något som varit under diskussion i kollegiet är hur arbetsro och kamratskap kan påverka elevernas studieresultat, både negativt och positivt. I vissa klasser har det tex varit svårigheter i en viss kamratgrupp och det påverkar resultatet i den mån att fokus tas från skolarbetet till att reda ut konflikter. Pedagogiska utvecklingsmöjligheter Vi har haft vissa svårigheter att tillsammans komma in till kärnan av undervisning och resultat i diskussioner om pedagogik och ämnesutveckling. Läraren, pedagogen, som en av de viktigaste faktorerna till att en elev lyckas utifrån sin optimala förmåga har visat sig vara svårt att reflektera kring, då flertalet av lärarna upplever att arbetsbelastningen har ökat över tid samt att många nya uppdrag läggs på de som redan finns. Tid under möten går då åt till att reflektera över annat än kärnuppdraget. Uppdragen kan vara tex krav på dokumentation, upprättandet av IUP:er, åtgärdsprogram, skriva pedagogiska kartläggningar, skriva omdömen mm. Skolledningen har intentioner att knyta ihop alla processer och sortera uppdragen gemensamt, men ibland så kan detta även uppfattas som en extra pålaga och däri ligger en förbättringsmöjlighet att från ledningshåll förtydliga processer så att personalen upplever att vi arbetar åt samma håll, med samma syfte och mål. Allt utifrån våra åtaganden som ska leda till bättre resultat för eleverna. Det finns en stor utvecklingspotential i de forum som finns för dialog och skolutveckling. En arbetsgång kring omdömen, utvecklingssamtal samt måluppfyllelse finns inom skolan. Den behöver utvecklas så att det efter måluppfyllelsekonferenser följs upp av skolledning samt specialpedagoger för att sedan återkopplas igen i olika forum, såsom individuella samtal med pedagoger, underlag för ämneskonferenser samt fördelning av elever i behov av särskilt stöd. Att samlas från olika infallsvinklar och försöka se vad som lett fram till de resultat vi har och sedan lägga strategier i klasserna för att optimera för våra elever och även pedagoger. Har de arbetssätt vi använt varit framgångsrika? Både ja och nej. Vi har byggt upp en bra struktur på skolan och verkligen gjort många förbättringar de senaste åren. Vi har en positiv trend i allt men en dipp i vissa av kunskapsresultaten för Det finns många goda exempel på framgångsrika arbetssätt inom skolan. Ambition finns hos skolledning och personal att öka samarbetet kring just goda exempel, dela med sig och vidareutveckla i ett kollegialt samarbete. Det har visat sig framgångsrikt att förtydliga forum, skapa beskrivningar av uppdrag samt att förväntningar på vilka

18 SID 18 (29) resultat vi ska arbeta mot når hela vägen från skolledningen till varje enskild lärare, varje grupp och varje ämne. I matematik ser vi en nedåtgående trend och då kan vi ju inte tänka att våra arbetssätt varit framgångsrika. Vi anar att en del i problematiken är att matematikundervisningen utgår för mycket från läroboken och att det är en alltför otydlig koppling mellan vad elever gör och vad det lär sig. Skolans pedagoger har i arbetslag och ämnesgrupper konstaterat att arbetet med elevuppföljning, formativ bedömning och dialogerna kring elevernas iup:er behöver prioriteras hela tiden för att vi ska se en långsiktig förbättring. Tvärgrupper i F-3 har bidragit till ökad arbetsro och trygghet samt att eleverna lär känna varandra över klassgränser samt fler vuxna. Ämnesfördelning mellan lärarna, både på låg- och mellanstadiet har gjort att lärarna kan ansvara över färre antal ämne och därigenom minska på arbetsbelastningen. Samtidigt kan även kvalitén på ämnesplaneringarna öka då lärarna har mer tid till att planera ett ämnesområde, fast för fett större antal elever. Att fler lärare ansvarar tillsammans även på mellanstadiet gör att lärarna har färre elever per person att följa upp och ha utvecklingssamtal med. Det kollegiala samarbetet förstärks även av att man inte har rent klasslärarsystem, något som kan leda till att klasslärarna blir alltför isolerade med sin egen klass. Ökat samarbete mellan fritidspersonal och lärarna på F-3 har medfört att en fördjupning tematiskt varit möjlig. Att eleverna har prövat andra inlärningsstilar tex att ett arbete i so även tangerar ett arbete som utförs i Ateljé tillsammans med en fritidspedagog. Ett större sammanhang och kontext i elevernas kunskaper skapas mellan de olika ämnena. Samarbete mellan fritidspersonal och lärare bidrar även till en ökad trygghet hos elever och föräldrar, att det finns flera att vända sig till oavsett om det gäller för- eller eftermiddagstid. Vi har en ständigt pågående dialog om våra specialpedagogiska resurser riktas optimalt. En omfördelning av specialpedagoger har gjorts så att elevärenden lättare kan hanteras för diskussion under arbetslag och snabbare möjligheter till återkoppling. Vilka förklaringar finns till att vi lyckats väl eller mindre väl i ett visst avseende? Vi är självkritiska eftersom våra resultat sjunkit och inte stigit. Vi i skolledningen har inte haft tillräcklig framgång i vår ambition att förbättra skolans arbete med uppföljning av verksamheten och därmed höja elevernas resultat. För något år sedan införde vi måluppfyllelsekonferenser. Det har ökat medvetenheten och skärpt fokus på resultaten, men vi har lång väg kvar. En förklaring till att processen inte löper på som vi önskar kan vara att vi skolledare försummar betydelsen av att regelbundet aktivt följa upp arbetslagens arbete tillräckligt ofta. I en av våra avgångsklasser pågick återkommande konflikter som störde klassens arbetsro. Dessa konflikter började redan i skolår sju och pedagoger, elevhälsa och

19 SID 19 (29) sedmera skolledning lyckades aldrig på allvar få dem att upphöra helt. Detta är mycket allvarligt och vi måste snabbare agera kraftfullt när en sådan situation uppstår. Vilka är framgångsfaktorerna och hur kan vi lära oss av dem i andra sammanhang? Det som gått bra på skolan det senaste året är att vi har åstadkommit en uppstramning i rutiner runt tydliga planeringar, pedagogiska kartläggningar, åtgärdsprogram och annan dokumentation. Vi har använt oss av förslag till gemensamma mallar för LPP, Lokal Pedagogisk Planering och haft ett stort utbyte lärare emellan. Fokus har verkligen varit bara på att implementera Lgr11 och att jobba tillsammans för att lära med och av varandra. Fritidsverksamheten har förtydligat sitt uppdrag och utvecklingsarbetet hos fritidspersonalen har lett till att utbudet och erbjudandet till elever och föräldrar har blivit mer jämförbart. Eleverna har samma förutsättningar till aktiviteter, men ansvar och utbud kan variera utifrån elevernas ålder. Fritidshemmet har på så sätt blivit ett tydligare komplement till skolan som stödjer lärandet utifrån sin speciella vinkel.tydliga informationskanaler har skapats inom fritidsverksamheten samt 1-3, enkla modeller som har tagits fram för att visa på aktiviteter, var eleverna ska vara någonstans samt vilka som arbetar var och när. Viktigt ur trygghetssynpunkt, både för elever, som för föräldrar. Vi upplever att våra möten inom skolan ofta är för få och för korta för att rymma all vi behöver diskutera, analysera och lösa tillsammans. Därför har vi tillsammans med en forskare från KTH tagit fram en mötesstruktur som i forum som arbetslagsmöten, elevvårdsgenomgångar och ämneskonferenser ger ökade möjligheter till samarbete då det blir effektiva möten med fokus på resultat. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Periodens utfall Årsmål Period 80 % 95 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F- klass är nöjda med Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 57 % 90 % % 90 % 2012

20 SID 20 (29) Indikator Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 75 % 65 % % 95 % 2012 ÅTAGANDE: Vi arbetar för att våra elever kan och vill vara medansvariga för den egna utvecklingen, både kunskapsmässigt och socialt. Förväntat resultat I brukarundersökning och elevenkät vill vi se högre andel elever som upplever ett verkligt inflytande. Om vi blir tydligare med vad som är målen och vad som går att påverka, tror vi att eleverna blir mer delaktiga, förstår vad som förväntas och därigenom kan fler elever nå bättre resultat. Arbetssätt Inflytande På Sofia skola har vi en fin tradition av inflytande för eleverna. Det bygger på att vi vuxna i alla led tänker till och själva föregår med gott exempel. Hur gott klimat för ansvarstagande och inflytande vi lyckas få i personalgruppen kommer att spegla vilket ansvar eleverna vill ta för sin egen utbildning. Elevinflytandet tydliggörs i de processer där elever haft inflytande. Samtal förs systematiskt med eleverna kring arbetssätt, innehåll och redovisningsformer. Vi vidareutvecklar formerna för klassråd i alla årskurser och handledartid på år 7-9. Frågor från klassråden lyfts i elevråden och elevrådsprotokollen läggs ut på hemsidan. Föräldrarådet består av representanter för alla klasser. Det är välbesökta möten där skolledningen får värdefull input i frågor som elever och föräldrar lyfter till dagordningen. EFA Vi har ett system som vi kallar EFA Elev, Förälder och Arbetslag. Det är ett system där vi bearbetar en gemensam fråga t ex vilka ordningsregler vi ska ha eller vad en riktigt bra och utvecklande läxa kan vara. Skolledningen skickar ut frågan i alla forum såsom arbetslag, klassråd, elevråd, EFA-råd (med representanter från elever, personal och föräldrar) och föräldraråd. Därefter används resultatet i vårt utvecklingsarbete. LPP och skriftliga terminsplaneringar Från och med ht 2011 har alla klasser och alla ämnen en skriftlig terminsplanering som ligger på vår hemsida. Vi synliggör mål och bedömningskriterier för våra

21 SID 21 (29) elever och i samband med vår nya läroplan tar vi ett stort grepp om hur vi bättre förmedlar mål och kriterier till våra elever och föräldrar. Inför varje nytt arbetsområde görs en lokal pedagogisk planering (LPP) där målen för arbetsområdet framgår tydligt. IUP som verktyg utvecklas där syftet är att eleven "äger" och förstår sin egen utvecklingsplan. Resursanvändning Alla elever har klassråd regelbundet. På år 7-9 har undervisas eleverna av fler lärare och där har vi handledartid en gång i veckan i mindre grupp för att möjliggöra samtal och studieplanering. Pedagoger har i uppdrag att ansvara för trygghetsteam, elevråd och EFA-råd så att ansvaret i arbetslaget fördelas. Uppföljning Trivsel och trygghetsenkät i januari. Brukarundersökningen. Utvecklingssamtal. Handledning. Utvärdering i varje ämne i slutet av arbetsområde eller termin. Elevutvärderingen. Utveckling På Sofia skola har vi en god tradition där eleverna är medskapande och ansvarstagande. Genom att stärka våra system för inflytande, visar vi eleverna att engagemang lönar sig. I arbetet med Lgr11, sätter vi nytt fokus på målen och hittar fler verktyg att göra eleverna medvetna om sin egen lärprocess. Resultat I vår brukarundersökning ser vi att 4 av 5 föräldrar till eleverna i förskoleklass och år 2 är nöjda med det inflytande de har i skolan. De upplever också att de vet vad barnen behöver för att lära och utvecklas. Fritidshemmet har fått alldeles fantastiskt mycket bättre respons - från att 48% kunde rekommendera det till att 73% kunde rekommendera det på ett år. Det är ett stort arbete som lagts ned och det är glädjande att det märks så tydligt i brukarundersökningen. I år 5 är har andelen elever som vet vad de behöver kunna för att nå målen sjunkit från 90% till 80% och det är en signifikant minskning som inte alls är i linje med vad vi arbetat med. Eleverna i år 8 är också påfallande missnöjda - inte ens tre av fem tycker att de vet vad de behöver kunna och det är helt oacceptabelt. Ett av våra huvudsakliga åtaganden på Sofia skola är vårt fina system för inflytande. Därför är det extra irriterande att det inte syns i elevernas svar att vi försöker få delaktigheten att genomsyra verksamheten.

22 SID 22 (29) I vår egna elevenkät har vi fått ett lite annat resultat än brukarundersökningen. Anledningen är att samtliga elever i alla klasser är med och svarar. Viktiga siffror ur den enkäten är t ex att 80% av eleverna ändå vet vad det behöver kunna, att lika många tycker att deras utvecklingssamtal hjälper dem att lyckas i skolan. 70% av eleverna tycker att de får vara med och påverka i skolan. Som rektor är jag inte nöjd förrän 100% av eleverna känner att de har ett reellt inflytande över sin skolvardag. Bedömning och analys Arbetet med delaktighet måste genomsyra skolan! Våra värden i olika enkäter måste höjas i takt med att pedagogerna blir bättre på att konkretisera vad eleverna haft inflytande över och att eleverna verkligen känner att deras ord tas på allvar. Även föräldrar bör känna en stark samhörighet med skolan och därför är samarbetet mellan skolpersonal, elever och föräldrar så enormt viktigt. I arbetet med Lgr11 har vi satsat mycket på att konkretisera planeringar med tydliga hänvisningar till läroplanskraven. Alla lärare måste göra skriftliga terminsplaneringar och LPP:er (Lokala Pedagogiska Planeringar) för varje avsnitt i varje årkurs. Möjligen kan arbetet med detta ha minskat elevernas möjligheter till inflytande just läsåret Det är vissa inkörningssvårigheter då ämnen och klasser ska synkas och det är inte alldeles lätt med en helt ny läroplan. En del lärare vittnar om att de haft fullt upp med att jobba i det nya systemet - både för att innehållet är delvis nytt men också för att vi på Sofia skola styrt upp arbetet tydligare än tidigare, vilket gör att några har fått ändra sitt arbetssätt mer än andra. Vårt fortsatta arbete måste fokusera mer på att knyta ihop ämnen i teman, att skapa helhet och en röd tråd inom skolan F-9. När man äger en fråga, stimuleras ansvarstagande och motivationen att prestera på topp ökar. Det gäller för både barn och vuxna. Därför är ledarskapet i skolan en avgörande faktor och sätter stora krav på både skolledning och pedagogisk personal. Som ledare för personalen ser vi i skolledningen att tydlighet, lyhördhet och engagemang krävs av oss för att leda skolan. Det har varit ett intensivt utvecklingsfokus de senaste åren och det är inte alltid lätt att ändra hur man arbetar. I skolvärlden har vi väldigt lite tid för samarbete vuxna emellan och arbetsuppgifterna för arbetslag och ämnesgrupper är oerhört komplexa. Därför är valet av vad vi gör på våra möten så viktigt. Hur blir man ett arbetslag hela veckan? Vad är egentligen arbetslagsledarens mandat? Vad ska skolledningen besluta och vad kan vi välja själva i laget? Vem ska ta på sig alla arbetsuppgifter? Att effektivisera och rikta alla möten så att de handlar om rätt saker är svårt och viktigt. Därför har vi under året haft ett samarbete med en forskare på KTH som syftar till att se över arbetsledningen och konkretisera vad arbetslagsledaren gör som faktiskt innebär att arbetet förs framåt. Ur det samarbetet har vår nya mötesdagordning vuxit fram med fasta punkter som gör våra möten mer effektiva.

23 SID 23 (29) Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Sofia skola har ett regelbundet samarbete med socialtjänst, närpolis och kringliggande skolor i olika nätverksgrupper. Förväntat resultat Elever och föräldrar blir trygga när övergångarna mellan förskola och skola blir bra. Om en elev behöver stöd som inte skolan ger, t ex via socialtjänsten eller BUP, jobbar vi mest effektivt när det finns bra rutiner mellan verksamheterna. Arbetssätt Vi samarbetar mycket med närliggande skolor på Östra Södermalm, både genom att vi hjälps åt med olika fortbildningsinsatser, att lärarna träffas i gemensamma konferenser någon gång varje termin men också vid övergångar mellan år 6 och 7. Väl förankrade rutiner för övergång mellan förskola och skola gör att barn och föräldrar inför förskoleklass blir trygga vid skolstarten. Gemensamma nätverksmöten med fältassistenter, närpolis, fritidsgårdar och kringliggande skolor gör att vi kan sätta in gemensamma åtgärder, både när det är problem i närområdet eller när någon elev inte riktigt mår bra. Tillsammans försöker vi skapa tydliga rutiner för samarbete med socialtjänsten, BUP och utredningsteam. ÖPP, Örebro PreventionsProgram, ett arbetssätt vi använder på år 7-9. Resursanvändning Konferenser tillsammans med andra skolor. Ett elevhälsoteam med kompetenser såsom skolsköterska, kurator, skolpsykolog, studie- och yrkesvägledare, skolläkare, skolledare samt specialpedagoger. Uppföljning Utvärdering i nätverksgrupperna. Kvalitetsredovisningen. Utveckling Vi arbetar för att utveckla arbetet ytterligare för att synliggöra våra möjligheter till samordningsvinster. Tydliggörs både uppdrag, ansvar, rutiner och ramar, blir samarbetet med andra aktörer mer effektivt.

24 SID 24 (29) Resultat Nätverkssamarbetet är viktigt för skolan. Genom att kontinuerligt träffa representanter för olika verksamheter kan vi bättre hjälpas åt, både att förebygga att något oönskat händer och att åtgärda när något han hänt. Vi har haft ett väldigt tätt samarbete med de andra skolorna i närområdet i olika frågor, bland annat runt kompetensutveckling, bedömaröverensstämmelse, sommarfritids, förskoleklassintag, stadieövergångar och mycket annat. Närpolisen ställer upp och kommer hit och pratar med elevgrupper, både förebyggande och om något har inträffat. Under året gjordes en stor satsning på ett dialogprojekt. Alla våra åttor fick jobba med ca 25 poliser under en heldag. Projektet gick ut på att lära känna varandra - poliser och ungdomar - och att diskutera olika viktiga frågor. Det var mycket uppskattat bland eleverna. Fältassistenterna kommer till skolan varje torsdag och går runt bland elever och personal. Fältassistenterna håller också i samarbetsövningar med våra elever i sjuan och återkopplar till föräldrarna på skolans föräldramöten. De hjälper också till med ÖPP, Örebro Preventionsprogram, som är ett arbetssätt vi använder på år 7-9. Skolledningen träffar kontinuerligt polis, fältare, andra skolor och socialtjänst på s. k. SSPF-möten hos polisen. Där diskuteras frågor av övergripande art. NÄMNDMÅL: b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Genom Operation Dagsverke blir eleverna i år 7-9 mer medvetna om barns olika livsvillkor runt om i världen och genom att arbeta tillsammans, bidrar eleverna konkret till en bättre situation. Förväntat resultat Eleverna blir mer medvetna om barn och ungdomars villkor i världen. Samtidigt får de på ett konkret sätt känna att varje människa kan bidra med sitt eget engagemang. Arbetssätt Vi genomför arbete och insamling under en bestämd dag på våren. Arbetet förbereds i klasserna i olika ämnen och följs upp av undervisande lärare. På skolnivå lyfter vi fram skolans samlade resultat för att fira vad duktiga våra elever varit med att samla in pengar - senast blev det :- som eleverna samlade och arbetade ihop. Vi firar också de elever som gjort bäst insatser genom att be dem komma fram och ta emot pris på scenen när vi firar Sofiadagen, en årlig festdag på skolan.

25 SID 25 (29) Resursanvändning Vi använder vår tid och elevernas för att skapa ett engagemang hos eleverna. Uppföljning Vi följer upp resultaten år från år. Viktigast är inte mängden insamlade pengar utan det engagemang vi lyckas väcka hos eleverna. Utveckling I fortsättningen vill vi arbeta ännu mer med att förankra arbetet i förväg och skapa förståelse hos eleverna. Resultat Alla elever i år 7-9 var som vanligt med och jobbade för Operation Dagsverke under en dag i maj. I år gick pengarna till att bygga klassrum och ungdomsgårdar i Centralamerika. Med hjälp av ungdomsgårdarna kommer eleverna bort från gatan och kriminaliteten och får se att det går att välja andra vägar. Projektet skedde i samarbete med Kooperation Utan Gränser. Våra elever samlade in otroliga :- på en enda dag. Genom att eleverna också jobbade med detta i ordinarie ämnen, ökade deras förståelse för de villkor som människor i fattigare delar av världen brottas med. Det skapar också en positiv effekt för Sofia skola att våra elever i skolans namn går ut och arbetar med t ex fönsterputs, barnpassning, trädgårdsarbete eller bössinsamling. På så sätt kan vi sätta fokus på rättvisefrågor och engagemang för de som bäst behöver det. Bedömning och analys Övrig uppföljning Inför läsåret anställdes en ny kökschef till Sofia skola. Uppdraget var att förbättra kvaliten på skolmaten, att laga mer mat från grunden och att laga mer vegetarisk mat. Skolresturangen har sedan dess verkligen lyft och idag pratar många om Sofia skolas fantastiska skolmat. På initiativ av några elever, funderade vi hur vi skulle kunna öka andelen vegetarisk mat i matsalen. Anledningen är att minska skolans klimatpåverkan globalt men också att vi alla mår bra av att äta mindre kött och mer grönsaker. Under våren arbetade vi fram ett utkast till hur vi vill öka andelen vegetarisk mat i samklang den globala rörelsen Meetless Monday, köttfri måndag. Vi beslöt att testa vegetarisk mat en dag i veckan och eleverna ville att den dagen skulle vara tisdagar. Det blev succé och vår satsning Grön Tisdag har gett Sofia skola mycket positiv uppmärksamhet, både internt bland elever, föräldrar och personal och externt i medier t ex Södermalmsnytt, DN och tidningen Lära Stockholm.

26 SID 26 (29) Sammanfattande analys Alla behöver känna framgång och stolthet över sin skola. Kraften hos personalen är otrolig och det finns så mycket gott på Sofia skola som bara behöver hitta en gemensam form för att få synergieffekter. Sofia skola har verkligen landat under läsåret Det finns en stabilitet och vi jobbar hårt tillsammans. Vi har ett fyrdubblat söktryck till förskoleklass och vi har också lyckats fylla på de klasser som haft tomma platser, något som annars skapar stora hål i budgeten. Att vi snart har helt fullt, ser vi som ett genombrott som får positiva konsekvenser på lång sikt. Under året som kommer vi fortsätta att satsa på att knyta allt vi gör till de tre kvalitetsgarantierna. Det är detta som präglar allt vi gör - det handlar om kunskap, trygghet och inflytande. Det vi satsar på att mäta för att visa våra framsteg är i huvudsak fyra parametrar; elevresultat, brukarnöjdhet, medarbetarindex och budget i balans. På så sätt får vi enkla verktyg att se progressionen över tid och då kan vi fira våra framgångar. Prioriterade åtgärder för utveckling Viktigast av allt? Som tidigare! Att våra elever utvecklas, trivs och lär sig en massa viktiga saker. Att alla får stimulans, blir sedda, får utmaningar, omtanke och många skratt. Att det känns fint att komma in på skolgården på morgonen, att det känns tryggt och varmt i magen att öppna dörren och kliva in på vår egen skola. Sofia är som en stor, gul sol - varm, välkomnande och spännande. Det är så som vi vill att det ska kännas för eleverna! Vi har haft en dipp i våra resultat som vi inte är nöjda med. Genom ett systematiskt och envist arbete tänker vi lyfta resultaten i alla ämnen, alla årskurser och vi har skapat rutiner och strategier på många plan för att lyckas i vårt arbete. Genom att lyfta kunskapsuppföljningen högt upp på dagordningen och ständigt efterfråga resultat, synliggör vi också våra framsteg. Vi arbetar för att alla elever ska nå optimal måluppfyllelse. Elevernas kunskapsresultat är vårt absolut viktigaste fokus. Genom att möta varje elev, lyfta elever med mycket goda resultat och stötta elever med svårigheter satsar vi på att alla verkligen får utmaningar på rätt nivå. Det är alltför lätt att söka enkla förklaringar till låga resultat. Tidsbrist, resursbrist, kunskapsbrist eller svårigheter att samarbeta med elever eller föräldrar som inte är motiverade - det finns alla möjliga förklaringar. Men ska vi lyfta resultaten för våra elever måste vi fokusera på det vi kan förändra själva inom ramarna. Och så klart - när vi har möjlighet - göra viktiga satsningar t ex inom IT-området. En stor utmaning är alltså att utrusta skolan bättre för att möta de nya arbetssätten. Det är inte alldeles lätt att bedriva en modern IT-baserad undervisning när datortillgången inte är optimal. Ett stort framsteg har varit att alla lärare har en

27 SID 27 (29) egen bärbar dator, vi har trådlöst nätverk och alla lektionssalar har projektorer. I vårt projekt Att skriva sig till läsning (ASL) kommer eleverna att använda Ipads. Vi har anställt en ny biträdande rektor med särskilt ansvar för utvecklingsarbetet inom IT. De kompetensutvecklingssatsningar som vi gör inom detta område under läsåret är ASL (Att skriva sig till Läsning), NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla) och Matteprojekt. Att Skriva sig till Läsning är ett stort projekt som omfattar alla elever i förskoleklass och år ett. Vi satsar också på ett matteprojekt med stadens mattecoacher som kommer ut till oss två dagar i veckan under hösten. Vi har utsett ämnesutvecklare i varje ämne som ska driva utvecklingen framåt ur ett ämnesperspektiv och komplettera arbetslagsledarna. Vi arbetar för att tillsammans med eleverna skapa trivsel, trygghet och studiero. Sofia skola satsar mycket på det förebyggande arbetet. Viktigast är pedagogernas förhållningssätt, att vara öppna, varma, aktiva och alltid ingripa om någon beter sig illa. Vi har bra och välutvecklade system för handledartid, klassråd, rutiner för övergångar, inskolning, antimobbningsteam, elevstödjare, rastvärdar, elevråd, föräldrasamarbete och ett professionellt elevhälsoteam. För att utvecklas behöver vi fortsätta satsa både på kompetensutveckling och att forma ännu tydligare gemensamt förhållningssätt, det vi kallar Sofiaandan och det kommer vi att arbeta ännu mer med under läsåret Vi arbetar för att våra elever kan och vill vara medansvariga för den egna utvecklingen, både kunskapsmässigt och socialt. På Sofia skola har vi en stolt tradition att eleverna är medskapande och ansvarstagande. Genom att stärka våra system för inflytande, visar vi eleverna att engagemang lönar sig. I arbetet med Lgr11, vår läroplan, sätter vi nytt fokus på målen och hittar fler verktyg att göra eleverna medvetna om sin egen lärprocess. Inflytande bygger på att vi vuxna i alla led tänker till och själva föregår med gott exempel. För att åstadkomma förändring måste vi alla vara med på tåget, därför satsar vi mycket på delaktighet och inflytande, både vad gäller elever, föräldrar och personal. För elever och föräldrar gäller det t ex att förbättra det formaliserade inflytandet över undervisningen, att utveckla vårt EFA-system för elev-och föräldrainflytande och att synliggöra elevrådens roll. Lika mycket handlar det om att skapa en personalgrupp som vill, kan och vågar ta sig an nya utmaningar och hitta en gemensam vision som vi kallar Sofiaandan. Kvalitetsredovisning upprättad av Annika Hedås Falk, rektor Sofia skola Bilagor

28 SID 28 (29) Resultat och nya årsmål Sofia skola Kunskap och lärande Resultat 2010 Resultat 2011 Resultat 1 År 3: Klarat nationella provet i svenska År 5: Klarat nationella provet i svenska. (2012 avser år 6) 88 * År 9: Klarat nationella provet i svenska År 3: LUS punkt (?) 80 * 90 5 År 3: Klarat nationella provet i matematik År 5: Klarat nationella provet i matematik. (2012 avser år 6) 85 * År 9: Klarat nationella provet i matematik År 5: Klarat nationella provet i engelska. (2012 avser år 6) 90 * År 9: Klarat nationella provet i engelska År 9: Genomsnittligt meritvärde i årskurs År 9: Behörighet till de nationella programmen År 9: Uppnått målen i alla ämnen vid vårterminens slut Årsmål 2013 Trygghet och studiero Resultat 2010 Resultat 2011 Resultat 2012 Årsmål Förskoleklass: Jag känner mig trygg i skolan. (föräldrasvar) * År 2: Jag känner mig trygg i skolan. (föräldrasvar) År 5: Jag känner mig trygg i skolan År 8: Jag känner mig trygg i skolan Förskoleklass: Jag kan arbeta utan att bli störd. (föräldrasvar) * År 2: Jag kan arbeta utan att bli störd. (föräldrasvar) År 5: Jag kan arbeta utan att bli störd År 8: Jag kan arbeta utan att bli störd Ogiltig frånvaro i grundskolan. 4 3,5 3,5 3 Inflytande och delaktighet Resultat 2010 Resultat 2011 Resultat 2012 Årsmål Förskoleklass: Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att * lära och utvecklas. 23 År 2: Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas. (föräldrasvar) 24 År 2: Jag är nöjd med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter. 25 År 5: Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen År 8: Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen Förskoleklass: Jag kan rekommendera mitt barns skola till andra. * Fritids år 2: Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem till andra. * År 2: Jag kan rekommendera mitt barns skola till andra. * År 5: Jag kan rekommendera min skola till andra År 8: Jag kan rekommendera min skola till andra

29 *= Inget värde finns på denna fråga detta år. SID 29 (29)