FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET SAMT INVESTERINGS- OCH EXPLOATERINGSBUDGET

Transkript

1 1 (9) Dnr 2015KS Sektorn för administrativt stöd Carina Karlsson Ekonomiutskottet FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET SAMT INVESTERINGS- OCH EXPLOATERINGSBUDGET Ingående delar i Budget/plan Förvaltningens budgetförslag är anpassat till den senaste prognosen för befolkningsförändringar. Bostadsförsörjningsprogram, lokalresursplan, driftbudget, utdebitering, investeringar och upplåning hänger ihop med varandra. I den fortsatta processen skall delarna fortsätta att behandlas som en helhet. Det innebär att förslag med nya förutsättningar för exempelvis befolkningsutvecklingen kommer att påverka såväl intäkterna i form av skatteintäkter och utjämning som kostnaderna. Investeringsförändringar påverkar också driftbudgeten. Förvaltningens arbetssätt Förvaltningens budgetarbete utgår från det av kommunfullmäktige antagna dokumentet Anvisningar för budget/plan och tar bland annat fasta på de politiska målsättningar som formulerades vid kommunfullmäktiges allmänpolitiska debatt den 26 januari Anvisningarna fastställdes vid kommunfullmäktiges sammanträde den 23 mars I anvisningarna beskrivs långtidsplaneringen i Härryda kommun och anger att förvaltningen skall lämna ett förslag som utgår från gällande budget/plan och som uppnår kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Ekonomifunktionen har därefter upprättat dokumentet Upprättande av budget/plan inom sektorerna och förvaltningen. I dokumentet fastställs att sektorerna till ledningsgruppen ska redovisa ett förslag till budget som utgår från de ekonomiska ramarna i kommunfullmäktiges anvisningar. Där framgår även att sektorerna skall arbeta fram ett förslag till verksamhetsplan baserat på förvaltningens förslag till budget/plan. Sektorerna har under våren lämnat förslag på verksamhet och ramfördelning för åren Respektive sektor har på förvaltningens ledningsgrupp den 19 maj 2015 redovisat sitt förslag. Ledningsgruppen har i arbetet med förvaltningens förslag utgått från respektive sektors förslag och gjort prioriteringar och avvägningar inom och mellan verksamheterna för att lämna ett budgetförslag till den politiska organisationen som överensstämmer med kommunfullmäktiges anvisningar. Förklaring till blanketter och material Materialet för respektive sektor utgår från fastställd verksamhetsplan och beskriver de förändringar som föreslås jämfört med 2015 års planerade verksamhet. Fastställd verksamhetsplan svarar mot kommunfullmäktiges beslut och beskriver politiskt fastställda mål och organisation för den aktuella perioden.

2 2 (9) Bilaga 1 innehåller en översiktsbild av anslagen per sektor avseende drift-, investerings- och exploateringsbudget, medan bilaga 2 redovisar resultatbudget/plan och balansbudget/plan enligt förslaget. I bilaga 3 redovisas förvaltningens förslag till förändringar i driftbudgeten, jämfört med 2015 års budget. I bilaga 4 redovisas föreslagna investeringar med beskrivning av dem. Bilaga 5 innehåller förslag till exploateringsverksamhet med finansieringsplan. Förslag till verksamhetsplan baserat på förvaltningens budgetförslag redovisas i särskilt dokument. Den sänds ut till berörda i början av juli månad. Förslag till bostadsförsörjningsprogram samt förslag till lokalresursplan redovisas i särskilda handlingar, se pärm flik 3. Förslag till driftbudget Överväganden driftbudget Ledningsgruppen har i arbetet med förvaltningens förslag utgått från respektive sektors förslag och gjort prioriteringar och avvägningar inom och mellan verksamheterna för att lämna ett budgetförslag till den politiska organisationen som överensstämmer med kommunfullmäktiges anvisningar. I förslaget har budgeterats för en reserv på 5 mkr per år för perioden Detaljerad beskrivning av hela förslaget redovisas i bilaga 3. Förvaltningen har budgeterat med personalkostnadsökningar på 3,0 procent per år för perioden Det är inte i nivå med nationalräkenskapernas prognos för timlöner, men förvaltningen bedömer att denna nivå för löneökningar är realistiska. Utöver dessa kostnader föreslås avsättning för särskilda lönesatsningar med 3 mkr per år för perioden Sammantaget beräknas då löneökningarna bli cirka 3,2 procent årligen. Förslaget innehåller inga generella effektiviseringskrav. Däremot finns effektiviseringskrav riktat inom specifika verksamhetsområden. Kommunstyrelsens verksamhetsmål bedöms kunna uppnås med förslaget. För att uppnå en balanserad budget med viss marginal har förvaltningen omprövat både befintliga insatser och planerade framtida satsningar. I samband med årets budgetarbete har ett antal kostnadsjämförelser gjorts mellan Härryda och kommuner med en likartad struktur. Resultatet ligger delvis till grund för de prioriteringar som gjorts i förslaget. Sektorn för utbildning och kultur Befolkningsprognosen från mars 2015 visar en minskning av antalet barn i åldern 1-5 år under de närmaste åren. Först 2018 förväntas barnantalet vara uppe på 2015 års nivå för att därefter öka långsamt under resterande planperiod. Jämfört med föregående års prognos är antalet barn avsevärt färre, med i snitt 70 färre barn för respektive år under perioden Antalet barn i grundskoleålder ökar stadigt år för år och 2020 förväntas det vara drygt 700 fler elever än Mest ökar antalet elever i Landvetter, där nästan halva ökningen finns. Antalet ungdomar i gymnasieåldern har minskat under flera år och fortsätter så till 2016 för att sedan vända uppåt igen. År 2020 förväntas antalet gymnasieungdomar vara cirka 160 fler än i år. Jämfört med föregående års prognos är elevökningen något lägre inom såväl grundskola som gymnasium. Antalet barn i förskoleålder är lägre än tidigare prognoser vilket gör att ramen har minskats. Förskolan inför en självfinansierad bemanningsenhet i syfte att förenkla vikarieanskaffningen och att skapa bättre kontinuitet. Det av kommunfullmäktige beslutade budgettillskottet med 2 mkr för minskade barngrupper tillkommer från 2016.

3 3 (9) De stora elevökningarna inom grundskolan innebär en förstärkning av budgeten under treårsperioden, vilket även gäller kulturskolan. I samband med den förväntade nationella satsningen tilldelades sektorn 8 mkr för att öka lärartäthet i grundskolan. För dessa medel har fler speciallärare anställts under Det förväntade statsbidraget är försenat och reglerna för att söka är fortfarande inte kända. Det finns därför en osäkerhet om alla kostnader som uppkommit för denna satsning i efterhand kan sökas. Enligt försiktighetsprincipen har förvaltningen antagit att enbart 4 mkr av de satsade 8 mkr kan återsökas. Antagandet bygger på ambitionen att maximera statsbidraget. Hulebäcksgymnasiet har trots de senaste årens elevminskningar lyckats behålla sin volym och attraktivitet. Budgeten för gymnasiesärskolan som tidigare varit underfinansierad bedöms nu vara i balans. Vuxenutbildningen verkar på en konkurrensutsatt marknad när det gäller yrkeshögskoleutbildningar och yrkesvux och utfallet av framtida ansökningar är ovisst. Vuxenutbildningen har i uppdrag att se över sin organisation i samband med ett relativt stort antal pensionsavgångar. I förslaget ingår därför en kostnadsminskning med 1,2 mkr i slutet av perioden. Sektorn för socialtjänst Föreliggande förslag har fokuserat på att förstärka verksamheten inom de områden där det råder stora obalanser såsom ekonomiskt bistånd, köpta platser SoL/LSS och HVB- placeringar. Med förslaget och med tidigare satsningar inom barn och unga har verksamheten inom IFO förutsättningar för en balanserad budget. När det gäller verksamheten för ensamkommande asylsökande barn och unga råder fortfarande en viss osäkerhet kring hur väl den statliga ersättningen motsvarar verksamhetens kostnader. Under 2015 anställs en ekonom som ska ansvara för att ansökningar och rekvirering av ekonomisk ersättning från Migrationsverket sker på ett korrekt sätt. Tjänsten beräknas vara självfinansierad. Överförmyndarnämndens kansli flyttas från och med 2016 till en samverkansorganisation med säte i Mölndal. Den nya föreskriften gällande särskilt boende har flyttats fram ytterligare i tid, vilket gör att tidigare svårigheter att göra korrekta beräkningar kvarstår. I nuvarande förslag har tidigare anslag med 4,6 mkr minskats till 3,2 mkr. En intern ärenderevision har genomförts under 2014 som visar att handläggarenheten inte klarar att göra ärendeuppföljning i enligt med lagstiftningens krav. Det är viktigt ur rättssäkerhetssynpunkt att alla beslut gällande insatser är aktuella och giltiga, därför föreslås en förstärkning med 1,0 handläggartjänst. En budgetjustering utifrån beräknat minskat behov av personlig assistans föreslås genom ett minskat anslag med 2,0 mkr. Förra årets översyn av avgiftssystemet beräknas ge ökade intäkter med 0,1 mkr. Inom funktionshinder råder platsbrist när det gäller bostad med särskilt service i form av servicebostad. Ett flertal boende med särskild service är försenade jämfört med tidigare plan. Detta har medfört ökade kostnader för köpta platser. I föreliggande förslag föreslås budgetmedel som var avsatta för boendet i Landvetter att användas till att förstärka anslaget för köpta platser med 2,0 mkr. Hela socialtjänsten deltar sedan tre år tillbaka i projektet Kostnad per brukare, i det projektet och i annat jämförelsematerial visar verksamheten inom funktionshinder höga kostnader jämfört med andra kommuner. Det har medfört att generella kostnadsminskningar har genomförts 2014 och Kostnadsminskningen fortsätter under planperioden, där den avser nya bostäder som planeras öppna under planperioden. Minskningen föreslås för att bättre harmonisera den nuvarande bemanningen i befintliga bostäder. Förslaget innehåller även en generell kostnadsminskning gällande korttidsvistelse enligt LSS för barn och unga. Korttidshemmet Björkhaga redovisar en minskad beläggning och hade i prognosen för mars ett överskott med 1,0 mkr. Det sammantagna behovet av plats på korttidshem, lägervistelse eller annan korttidsvistelse behöver utredas närmare för att kunna besluta var kostnadsminskningen ska göras, därför föreslås en generell kostnadsminskning för hela insatsområdet.

4 4 (9) I framtiden kommer tekniska lösningar fylla en allt större funktion i att underlätta i människors vardag och att ge stöd för mer effektiva arbetssätt. Föreliggande förslag innehåller en mindre satsning som möjliggör att hemtjänsten kan prova kamera som hjälpmedel för brukare med tillsynsbehov. Socialtjänstkompetens i kontaktcentret ger bra framtida utvecklingsmöjligheter för till exempel e- tjänster, förenklad handläggning, rätt insats tidigt och för ökad tillgänglighet för medborgarna. Behov som kvarstår och som inte är inarbetade i föreliggande förslag är bland annat anhörigstöd för personer med funktionsnedsättning, förstärkning inom hälsosjukvård och förstärkt anslag till arbetskläder. Sektorn för samhällsbyggnad Planenheten har de senaste åren haft ökade utredningskrav som medfört högre kostnader för utredningar av bland annat arkeologi, geologi och buller. Med anledning av detta föreslås en ytterligare höjning av planavgiften. I november 2014 gjordes en justering som inte räknades upp i budget. I förslaget är intäktsbudgeten uppräknad både för tidigare och föreslagen taxehöjning. Samtidigt har utredningsanslaget utökats med motsvarande belopp. De budgeterade medlen för tillköp och utredningar inom kollektivtrafiken har tidigare år inte utnyttjats fullt ut och har i föreslagen budget sänkts. Vattenverksamheten har ökade kostnader för bland annat underhåll och kapitalkostnader kommande år. För att finansiera de ökade kostnaderna föreslås en taxehöjning med 5 procent per år under planperioden. På grund av att tidigare kostnadsökningar inom avfallsverksamheten finansierats genom resultatutjämningsfonden har inte taxan höjts tidigare. I förslaget föreslås en taxehöjning på 7 procent år 2016 samt 2 procent åren 2017 och Ekonomiutskottet har uppdragit åt förvaltningen att beakta nattbelysningen i sitt budgetförslag och i förslaget budgeteras för att tända belysningen från år I förvaltningens förslag finns resurstillskott för att driva aktuella projekt i form av en processledare och en planarkitekt och ett resurstillskott för arbete med omvandlingsområden. Driftbudgeten för Råda säteri är förstärkt och kostnadsökning för medfinansiering av landsbygdsutveckling finns med i förslaget. Sektorn för teknik och förvaltningsstöd En ny halvtidstjänst för planering av energieffektiviseringar läggs in i budget från och med Även en ny projektledartjänst budgeteras och finansieras med intäkter för intern projektledning via investeringsprojekt. Budgeten har också anpassats efter investeringar enligt lokalresursplanen. IT-samarbetet med Bollebygds kommun avslutades i mars Detta innebär lägre intäkter motsvarande 5,3 mkr på helår. Samtidigt tillkommer volymökningar på 1,9 mkr. Under 2016 kommer vissa förändringar och uppgraderingar att genomföras när det gäller nätoperativ samt e-post- och kalenderlösning. Kontaktcenter fortsätter att minska belastningen för sektorerna med vissa arbetsuppgifter. Från och med 2016 budgeteras en tredje tjänst som kommer att ingå i den del av kontaktcenter som avlastar sektorn för socialtjänst. Finansieringen av chefstjänsten ingår i förslaget. I budgetförslaget ingår en ökning av föreningsbidragen med 0,4 mkr från och med För att kunna arbeta långsiktigt med föreningslivet gällande förbättringar, renovering och nybyggnation av föreningsanläggningar som föreningarna äger själva budgeteras 1,0 mkr i investeringsbidrag år Driftstarten för den planerade sporthallen i Mölnlycke fabriker är framflyttad ett halvår på grund av försenad byggstart. Sektorn har i uppdrag att anlägga en kommunal lekplats årligen i kommunens tätorter. Förslaget innehåller en förstärkning för driftmedel med 0,3 mkr för lekplatserna.

5 5 (9) Ökad skadegörelse medför ett ökat behov av kameraövervakning, nuvarande ramar saknar kostnadstäckning för detta. Budgeten föreslås förstärkas med den uppskattade kostnaden som är 0,25 mkr. Till följd av ändrade användningsområden av vissa lokaler har behovet av städning ökat. Kalkylen som legat till grund för effektiviseringsarbetet inom städservice har inte varit anpassad till detta varför förvaltningen föreslår ett resurstillskott motsvarande två årsarbetare. Sektorn för administrativt stöd Upphandlingsenheten förslås förstärkas med en upphandlare bland annat för att kunna arbeta mer aktivt med avtalsuppföljning. I förslaget ingår kostnader för E-arkiv och intranät. Under ledning finns 1,8 mkr per år under perioden budgeterat för projektet Nollvision och andra åtgärder riktade mot samma målgrupp. Under perioden finns i förslaget gemensamma utredningsresurser för att klara av kommande förvaltningsgemensamma projekt. Inom miljö- och hälsoskydd föreslås ytterligare en miljöinspektör från och med Tjänsten finansieras via ökade intäkter för tillsyn. Överväganden investeringsbudget Det bedömda investeringsbehovet för perioden och är budgeterat till mkr, varav 357 mkr föreslås Verksamhetsförändringarna har reviderats i enlighet med lokalresursplanen och även andra projekt tidigareläggs respektive förskjuts framåt i tiden jämfört med tidigare plan. Byggnation planeras för två skolor, i Backa respektive Hindås i två etapper. Sporthall i Mölnlycke har förskjutits jämfört med tidigare plan beroende på att detaljplan inte är godkänd. I investeringsbudgeten finns förslag på fortsatta satsningar på centrumutveckling i Landvetter och Mölnlycke och i slutet av perioden i Hindås. Investeringar i vägnät och gång- och cykelvägar i Backa i Landvetter planeras som en förberedelse för utbyggnaden av Landvetter stad. Inom vattenverksamheten planeras ny överföringsledning för spillvatten mellan Hällingsjö och Rävlanda. I slutet på perioden kommer ett nytt vattenverk i Västra Nedsjön att byggas. På grund av beslut gällande vattendom i Mölndalsån har kommunen fem år på sig att slutföra arbetet, vilket innebär att dagvattendammar/dagvattenpark i Mölnlycke har tidigarelagts. I budgeten ingår ett parkeringshus vid den nya sporthallen i Mölnlycke samt tillbyggnad av befintligt parkeringshus i Mölnlycke. I slutet av perioden föreslås ett parkeringshus i Landvetter centrum. På grund av utbyggnad av Mölnlycke fabriker finns medel för bland annat väginvesteringar i området runt sporthallen och Massetjärn. Omprioriteringar i bostadsförsörjningsprogrammet har gjorts utifrån att klara tillväxtmålet med en befolkningsökning på 1,5 %. Större utbyggnads- och förtätningsområden har prioriterats vilket medför att övertagande av vägföreningar i viss mån har senarelagts jämfört med tidigare plan. Andra projekt som senareläggs är bland annat passage järnväg Rävlanda och gång- och cykelbana längs med Landvettersjön. I budget/plan finns med investeringar för energieffektiviseringar/miljöförbättringar som bedöms vara självfinansierade. För att uppfylla myndighetskrav sker nyinvesteringar i tillagningskök. Detaljerad beskrivning av förvaltningens förslag redovisas i bilaga 4.

6 6 (9) Exploateringsverksamhet Exploateringsverksamheten följer föreslaget bostadsförsörjningsprogram med byggnation av bostäder i bland annat Enebacken, Stenbrottet och Mölnlycke fabriker i Mölnlycke samt Landvetter centrum och Backa i Landvetter. I Hindås planeras bostäder i Roskullen och Bocköhalvön. De två största verksamhetsområdena som ingår i planen är Bårhults företagspark och Landvetter Airport City. Exploateringsbudgeten med finansieringsplan beskrivs i bilaga 5. Finansiell analys Resultat Förvaltningens förslag innebär positiva resultat för perioden, 76,2 mkr för år 2016, 44,9 mkr år 2017 och 31,1 mkr år Det innebär ett genomsnittsresultat per år som är 50,7 mkr. Ett av kommunfullmäktiges finansiella mål innebär att resultatet skall vara 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. För att nå det så skall genomsnittsresultatet för perioden vara drygt 48 mkr. I förslaget ingår en reserv för kommunstyrelsen med 5 mkr per år för hela perioden. Resultatbudget/plan och balansbudget/plan enligt förvaltningens förslag redovisas i bilaga 2 till denna skrivelse. Skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift Förslaget innehåller inga förändringar av utdebiteringen. Rikets skatteunderlag fortsätter att växa i reala termer under hela perioden. Det innebär att skatteintäkterna räcker till mer, trots kommunens egna kostnadsökningar. Orsaken är en kombination av ökad sysselsättning, ökade pensionsinkomster och bedömningen att lönerna beräknas stiga mer än inflationen. Skatteintäkterna ökar mellan åren 2015 och 2016 med 82 mkr. Av ökningen beräknas 37 mkr användas för lönehöjningar i befintlig verksamhet. Resterande 45 mkr skall täcka övrig inflation, befolkningsförändringar och eventuella ambitionshöjningar. Det är viktigt att reflektera över att pensionskostnaderna och de finansiella kostnaderna är på en mycket låg nivå, vilket kan förändras över tid. Pensionskostnaderna enligt den senaste prognosen är för år 2016 är 17 mkr lägre än gällande budget/plan för år Kostnader jämfört med standardkostnader Samtliga verksamheter har som mål att använda resurserna så effektivt som möjligt och ha en budget i balans. För att bedöma om målen uppnås krävs en analys av både total resursåtgång och resursåtgång per enhet och prestation. De indikatorer som tas fram syftar till att ge en bild av hur effektivt verksamheten bedrivs, oavsett total resursåtgång och kvalitet. För att få en bild av kommunens kostnader jämfört med vad som förväntas enligt den mellankommunala kostnadsutjämningen analyseras strukturårsjusterad standardkostnadsavvikelse i samband med uppföljning. Avvikelser förekommer oftast och är resultatet av skiftande ambitionsnivå och effektivitet. Diagrammet nedan redovisar den procentuella skillnaden mellan redovisad kostnad och förväntad kostnad för Härryda kommun i bokslut I rapporten Vad kostar verksamheten i din kommun, som produceras av SKL och SCB, redovisas indikatorer på om kommunen har högre eller lägre kostnader än vad som motiveras av den egna strukturen enligt det mellankommunala kostnadsutjämningssystemet. Ett negativt värde innebär att de faktiska kostnaderna är lägre än de förväntade, och vice versa.

7 7 (9) Som framgår av diagrammet ovan är kostnaderna för grundskola och gymnasieskola väsentligt lägre än förväntat, medan kostnaderna för förskola och vård och omsorg är högre än de förväntade. Kostnaderna för IFO belastas med de förebyggande åtgärder som bokförs här. Uppgifterna redovisar inte kvaliteten i verksamheten. Uppgifterna måste tolkas med stor försiktighet, då det bland annat finns stora regionala skillnader i utfallet på riksnivå. Arbete sker kontinuerligt med att analysera och jämföra kostnader och resultat med andra kommuner. Detta sker i flera olika former, både organiserat t.ex. i olika nätverk och som egna projekt. I samband med budgetarbetet har samtliga verksamheter analyserats övergripande av ekonomifunktionen för att ge underlag till eventuella omfördelningar mellan verksamheter. Inom socialtjänsten har ett arbete med att analysera och jämföra kostnader per brukare fortsatt. Arbetet ska pågå kontinuerligt och ge underlag för en effektiv resurshantering och jämförelser med övriga deltagande kommuner. I samband med kommunfullmäktiges beslut om budget/plan fick förvaltningen i uppdrag att ytterligare beskriva var effektiviseringsmöjligheter kan finnas. Detta redovisas i särskild skrivelse. Verksamhetens nettokostnader i förhållande till resultatet Förvaltningens förslag med oförändrad skatt innebär positiva resultat för perioden, 76,2 mkr för år 2016, 44,9 mkr år 2017 och 31,1 mkr år Det innebär ett genomsnittsresultat per år som är 50,7 mkr. Ett av kommunfullmäktiges finansiella mål innebär att resultatet skall vara 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. För att nå det så skall genomsnittsresultatet för perioden vara drygt 48 mkr. I förslaget ingår en reserv för kommunstyrelsen med 5 mkr per år för hela perioden. Resultatbudget/plan och balansbudget/plan enligt förvaltningens förslag redovisas i bilaga 2 till denna skrivelse. Nettokostnaderna har under den senaste fyraårsperioden ( ) i genomsnitt stigit med 3,3 procentenheter, medan skatteintäkter och utjämningsbidrag har stigit med 3,5 procentenheter under perioden. Nettoinvesteringar och självfinansieringsgrad Nettoinvesteringarna uppgår för år 2016 till 357 mkr i förvaltningens förslag, vilket leder till en självfinansieringsgrad på cirka 52 procent. För perioden föreslås sammanlagt investeringar på mkr. Av de budgeterade investeringarna beräknas en stor del kunna finansieras via resultat och avskrivningar, men det kommer att krävas fortsatt upplåning för att finansiera denna volym. Den långfristiga upplåningen budgeteras till 730 mkr år 2016 för att fram till år 2018 öka till 870 mkr. Förslaget innebär lägre budgeterad upplåning än tidigare plan, vilket är en konsekvens av bättre resultat.

8 8 (9) Pensionsskulden Pensionsskulden redovisas och budgeteras enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Det innebär att resultatet, utöver kostnader för uppräkning, påverkas av förändringar i beräkningssätt för det aktuella åtagandet och att soliditeten blir väsentligt lägre än med den så kallade blandmodellen som tillämpas av de flesta kommuner. Uppräkningen av skulden bokförs som kostnader i resultaträkningen och utbetalningarna från skulden bokförs direkt mot balansräkningen. Ränta och basbeloppsuppräkning budgeteras som finansiell kostnad. Utbetalningarna prognostiseras till cirka 34 mkr år 2016 och kommer successivt att öka till 2020-talet. Borgensåtaganden I bokslut 2014 uppgick det samlade borgensåtagandet till 108,3 mkr. Kommunens borgensåtagande bestod till 90,8 procent av förpliktelser mot egna eller delägda bolag. Åtaganden för föreningar som verkar inom kommunen uppgick ,6 procent. Resterande del är borgensåtaganden som avser uppförande av egnahem före år 1992, så kallade förvärvslån, som fortsatt att minska. Kommunens borgensåtaganden bedöms inte innebära någon avsevärd finansiell risk. Soliditetsutveckling Soliditeten beskriver kommunens betalningsförmåga på lång sikt och visar på hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats via resultaten och samlats under eget kapital. Kommunen redovisar endast soliditet enligt fullfondsmodellen. Målsättningen är att soliditeten skall öka med en procentenhet per år i genomsnitt. I bokslut 2014 hade kommunen en soliditet på 25 procent, vilket var en förbättring med sex procentenheter jämfört med föregående år. Förbättringen berodde framförallt på ett positivt resultat och minskning av de långfristiga skulderna. För år 2015 beräknas soliditeten öka en procentenhet och förvaltningen gör bedömningen att förslaget kommer att leda till en ytterligare ökning med 2 procentenheter år För perioden är soliditeten oförändrad enligt förslaget. Balanskravet och god ekonomisk hushållning Det lagstadgade balanskravet är en miniminivå som innebär att kommunerna med vissa undantag måste redovisa ett positivt resultat. Kommunallagen anger också att mål och riktlinjer för verksamheten skall beaktas och att finansiella mål skall anges. De finansiella målen utgör ett verktyg för att kunna bedöma den finansiella situationen och utvecklingen och därmed fastslå om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Det syftar till att stödja kommunerna i deras strävan att uppnå och säkerställa en god ekonomisk hushållning. Då är det viktigt att målen och riktlinjerna uttrycker realism och handlingsberedskap samt kontinuerligt utvärderas och omprövas. En ekonomi i balans samt en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet är nödvändiga förutsättningar för att kommunen skall kunna leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige antog följande finansiella mål som mäts och analyseras årligen i rullande fyraårsperioder: Soliditeten ökar med en procentenhet per år. Resultatet är 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och dess utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna och ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver.

9 9 (9) Målen har som utgångspunkt att varje generation själv skall bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation bör behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Överskottet måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå skall kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den skall behöva uttaxeras en högre skatt. Balanskravsresultatet uppgick till +84,6 mkr i bokslut Förvaltningens marsprognos för år 2015 pekar på ett positivt resultat på 86 mkr. Kommunfullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk hushållning Finansiella mål Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Förslag budget 2016 Förslag plan 2017 Förslag plan 2018 Soliditeten ökar med en procentenhet per år Resultatet är 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. 3,2 7,5 2,4 4,1 2,3 1,5 I Förvaltningens förslag uppnås inte det finansiella målet med ökad soliditet med en procentenhet per år under perioden Under perioden beräknas soliditeten öka med två procentenheter. Vanligtvis genomförs inte alla investeringsprojekt av olika skäl. Det har under de senaste åren inneburit en förskjutning med cirka 100 mkr till året därpå. Med det i beaktande så är det sannolikt att kommunen även för perioden når soliditetsmålet. Under en rullande fyraårsperiod kommer soliditetsmålet enligt förslaget att uppnås. De finansiella målen för Härryda kommun anger att resultatet skall uppgå till 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader, vilket motsvarar ett genomsnittsresultat för på cirka 48 mkr per år. Med ett resultat för 2016 på 76 mkr är motsvarande mått 4,1 procent. Genomsnittsresultatet för perioden är i förvaltningens förslag 51 mkr, vilket innebär att resultatet är drygt 2,5 procent av verksamhetens nettokostnader. Motsvarande mått i bokslut 2014 var 7,5 procent. En god ekonomisk hushållning förutsätter att det finns balans mellan intäkter och kostnader. Långsiktig utveckling Härryda kommun kommer av allt att döma att fortsätta att växa i en relativt jämn takt. Det innebär fortsatt utbyggnad av förskolor och grundskolor, och möjligen nyetableringar av fristående aktörer inom förskola och skola. De kommunala förskolorna och skolorna måste behålla sina goda resultat och vidareutveckla sitt kvalitetsarbete och bli bättre på att sprida information utifrån ett medborgarperspektiv om olika valmöjligheter för brukarna. Arbetet med att skapa förutsättningar för att alla unga skall komma in i samhället på ett bra sätt kommer att kräva en utvecklad samverkan mellan näringsliv och utbildning. Härryda kommun har, som alla kommuner, ett stort ansvar att bidra till integration och att tillskapa bostäder för alla behov i tillväxtregionen. När det gäller byggnation utmärker sig kommunen genom en hög produktion av bostäder och inte minst hyresbostäder som är en förutsättning för att alla invånare skall kunna hitta en bostad. I samband med den tillväxt som planeras är det en utmaning att kunna hantera både centrumutveckling, förtätning och övriga stora samhällsbyggnadsprojekt som är aktuella det närmaste decenniet. Inte minst handla det om att kommunicera på ett objektivt och tydligt sätt. Arbetet med Götalandsbanan har intensifierats under året och kommunen måste bevaka sina intressen kopplat till banan. I dagsläget är det svårt att säga vilka resurser som kommer att behövas inom den närmsta framtiden.

10

11 Bilaga 1 sida 1(2) Belopp i Tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Sektor för utbildning och kultur Sektor för socialtjänst Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet Avfallsverksamhet Vattenverksamhet Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd Polititisk organisation Verksamhetskostnader finansförvaltning Pensionskostnad exkl finansiell kostnad Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, utjämning m.m Finansiella kostnader och intäkter Finansiell kostnad pensioner RESULTAT Kalkylerad ram KF 23 mars Avvikelse ram: INVESTERINGSBUDGET/plan Belopp i Tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Plan Sektor för utbildning och kultur Sektor för socialtjänst Sektor för samhällsbyggnad -Skattefinansierad verksamhet Vattenverksamhet Avfallsverksamhet Sektor för teknik och förvaltningsstöd Sektor för administrativt stöd SUMMA INVESTERINGSUTGIFTER: Ombudgetering från bokslut 2014 ingår enligt beslut i KF Kalkylerad ram KF 23 mars Avvikelse ram:

12 Bilaga 1 sida 2(2) EXPLOATERINGSVERKSAMHET, FINANSIERINGSPLAN Belopp i Tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Plan Företagsparken II Fläskebo Hindås industriområde Hönekulla by Stenhuggeriet Kobacka Björröd E Björkåsen Norra Önneröd Landvetters Backa Landvetter centrum Grönsångarvägen Airport City Bårhults företagspark Råda Torg Stenbrottet Hällingsjö centrum Bocköhalvön Solåsen Hindås Börjesgården Enebacken Fagervallen Hindås, bostäder (f.d. Älmhult II) Landveter stad Resultatredovisning SUMMA EXPLOATERING NETTO:

13 Bilaga 2 RESULTATBUDGET Belopp i Mkr Bokslut Budget Plan Plan Plan Verksamhetens nettokostnader exkl. avskrivningar , , , , ,3 Avskrivningar -95,7-105,6-110,2-119,4-127,7 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,0 Skatteintäkter inkl inkomstutjämning 1 595, , , , ,2 Generella statsbidrag och utjämning 173,9 117,3 101,3 101,2 98,7 Finansiella intäkter 3,6 3,9 3,9 3,9 3,9 Finansiella kostnader -10,0-25,0-23,0-26,0-26,0 Finansiella kostnader pensioner -8,7-26,5-14,9-27,9-36,7 Resultat före extraordinära poster 122,7 42,5 76,2 44,9 31,1 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader RESULTAT 122,7 42,5 76,2 44,9 31,1 BALANSBUDGET Belopp i Mkr Bokslut Budget Plan Plan Plan Immateriella anläggningstillgångar 0, Summa immateriella anläggningstillgångar 0, Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 765, , , , ,4 Maskiner och inventarier 105,0 107,2 107,2 107,2 107,2 Summa materiella anläggningstillgångar 1 870, , , , ,6 Aktier och andelar 16,4 16,5 16,5 16,5 16,5 Obligationer 4,2 4,2 4,2 4,2 4,2 Långfristiga fordringar VA- och gatukostnadslån 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Långfristiga fordringar 0,1 0,4 0,4 0,4 0,4 Bostadsrätter 17,9 Summa finansiella anläggningstillgångar 39,0 21,1 21,1 21,1 21,1 Summa anläggningstillgångar 1 909, , , , ,7 Förråd och lager 27,3 20,0 20,0 20,0 20,0 Kortfristiga fordringar 137,2 119,0 109,0 89,5 89,5 Likvida medel -19,2 106,1 29,1 29,8 32,6 Summa omsättningstillgångar 145,3 245,1 158,1 139,3 142,1 SUMMA TILLGÅNGAR 2 054, , , , ,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 511,3 553,8 630,0 674,9 706,0 varav årets resultat 122,7 42,5 76,2 44,9 31,1 Avsättningar för pensioner 815,5 810,1 780,9 785,8 804,8 varav avsättning pensionsskuld intjänat före ,1 677,7 642,7 638,9 639,9 Summa avsättningar 815,5 810,1 780,9 785,8 804,8 Långfristiga skulder 329,3 625,0 730,0 839,0 870,0 varav anslutningsavgifter 68,9 100,7 117,8 132,2 151,0 Kortfristiga skulder 398,4 400,0 415,0 430,0 430,0 Summa skulder 727, , , , ,0 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 054, , , , ,8 SOLIDITET 25% 23% 25% 25% 25%