BLÅ BOKEN. Ansvars- och kostnadsfördelning för Borås Stads lokaler LOKALFÖRSÖRJNINGSFÖRVALTNINGEN

Transkript

1 BLÅ BOKEN Ansvars- och kostnadsfördelning för Borås Stads lokaler LOKALÖRSÖRJNINGSÖRALTNINGEN

2 Innehåll Sid 1 Internhyressystemet 1 2 Kostnads- och ansvarsfördelning 3 3 astighetsskötarens uppgifter 4 4 Kontroll och besiktningar 6 5 Ansvarsfördelning 5.1 HUS utvändigt HUS invändigt HUS fönster, dörrar, övriga öppningar Lås Anläggningar Övrigt Grönytor Övrigt inom tomtgräns 11 6 Rumskompletteringar 6.1 Allmänt Driftsutrymmen Storkök Hygienrum Tvättrum Skyddsrum A, S atten, avlopp Gas, tryckluft Kyla ärme Luftbehandling El, belysning, motor Ledningsnät data Ledningsnät tele Signalanläggningar Manöver- och övervakningsanläggningar Telefonanläggningar Data, ljud, bildanläggningar Tidgivnings- och tidkontrollanläggningar Åskskyddsanläggningar Hissar Larmanläggningar arutransportörer Styrning, övervakning Inredning allmänt Inredning tavelenheter mm Inredning förvaringsenheter 25 7 Tillgänglighet 26 8 Ansvarsfördelning enligt Miljöbalken 27 9 Ansvarsfördelning enligt Tobakslagsstiftningen Ansvarsfördelning enligt LSO Kundtjänst 33

3 1 1 INTERNHYRESSYSTEMET Internhyressystemet för ägda fastigheter som används i Borås Stad bygger på självkostnadsprincipen. Det innebär att den verkliga kostnaden avgör hyresnivån för respektive fastighet. Lokalförsörjningsförvaltningen (fortsättningsvis kallad L) skall inte gå med vinst utan istället hålla nere kostnader så långt det är möjligt. Nedan förklaras hur hyran räknas ut för respektive år. Hyra Hyresnivån sätts utifrån de verkliga kostnaderna 2 år tidigare uppräknade med förväntade kostnadshöjningar. Att vi använder de verkliga kostnaderna från två år tillbaka beror på att budgetarbetet startar redan i april och vi därmed inte vet vad de faktiska kostnaderna kommer att bli vid innevarande årets slut. Detta ger verksamheterna rätt förutsättningar i budgetarbetet. Kostnadsslag Det finns olika kostnadsslag som påverkar hyran. Nedan ser ni storleksfördelningen (från bokslut 2010). Konsumtionsavgifter 18,3% Markarrende och skatt 1,6% Driftkostnader 10,2% Underhåll 13,7% örvaltningskostnader 3,5% Lokalbankskostnader 0,6% Saneringskostnader 0,2% örstudiekostnader 0,1% Rivningskostnader 0,0% Kapitalkostnader 51,8% Kaptialkostnad Investeringar är åtgärder som enkelt uttryckt höjer standarden på en fastighet. Dessa åtgärder finansieras via lån. Lånet genererar en kapitalkostnad som bara förändras med inflationen. Kostnaden ingår i hyran i 33 år. Åtgärder är exempelvis om- och tillbyggnad och naturligtvis nybyggnation. Kapitalkostnaden utgör drygt 50 % av hyran. Självklart går denna kostnad att påverka men det måste i så fall göras i det så kallade projekteringsskedet där man utreder och beslutar om hur projektet ska genomföras. I byggskedet, där investeringsprojektet till slut tar form och färdigställs för verksamheten, är möjligheten till påverkan mycket små. Investeringar beslutas alltid av kommunfullmäktige.

4 2 Driftskostnader Här ingår markskötsel, säkerhetskostnader, fastighetsskötsel och försäkringskostnader. Underhållskostnader Underhållskostnaderna är indelade i planerat underhåll och felavhjälpande underhåll. Planerat underhåll Planerat underhåll är en långsiktig planering av underhållsåtgärder i fastigheten. Åtgärderna genomförs för att fastigheten skall bevaras i ursprungligt skick. elavhjälpande underhåll elavhjälpande underhåll avser åtgärder som krävs då ett oförutsett fel uppstår i fastigheten. /förändringar som tillhör fastigheten men har bekostats av hyresgästen ingår i L: s underhållsåtagande. Konsumtionsavgifter I konsumtionsavgifter ingår el, vatten, uppvärmning och renhållning och uppgår till ca 18 % av den totala kostnaden var det lika med ca 63 miljoner kronor för de fastigheter L ansvarade för. L arbetar hela tiden för att sänka dessa kostnader bland annat genom att satsa på driftoptimering. Det är också en kostnad som verksamheterna själva i högsta grad kan påverka genom att sänka sin egen förbrukning. erksamhetsanpassningar erksamhetsanpassningar är anpassningar/förändringar som är begärda av hyresgästen/verksamheten. D v s ombyggnader beroende på verksamhetsförändringar t ex flytt av väggar. Dessa kostnader betalas alltid av verksamheterna själva genom direktbetalning, 5-årslån eller investeringsbegäran. erksamhetena får inte göra ändringsarbeten i lokalen utan fastighetsförvaltningens skriftliga medgivande.

5 3 2 KOSTNADS OCH ANSARSÖRDELNING I denna skrift framgår ansvar- och kostnadsfördelningen mellan L och verksamheten i lokalen. ördelningen avser:» Teknisk förvaltning» Skyldigheter enligt Miljöbalken och Lagen om skydd mot olyckor (LSO)» Kostnader Generellt gäller följande ansvarsfördelning av arbetsuppgifter:» Arbetsuppgifter av teknisk karaktär avseende byggnader, dess installationer och fast inredning (med fast inredning menas allt som sitter fast i kök och badrum) utförs av fastighetsförvaltningen. Exempelvis: skötsel, drifttillsyn, kontroll, justeringar, reparationer och underhåll. Likaså sköter fastighetsförvaltningen övrig fast utrustning på tomtmark. I övriga utrymmen är allt verksamhetsinredning, exempelvis kapphyllor och liknande» Samtliga arbetsuppgifter som kan hänföras till verksamheten, exempelvis uppsättning av hyllor och ommöblering, i respektive lokal betalas av verksamheten. Dessa arbetsuppgifter utförs således inte av fastighetsskötaren. öljande kriterier ligger till grund för ansvarsfördelningen:» Jordabalkens definition av begreppet fastighet» Miljöbalken (arbetsmiljölagen)» Lagen om skydd mot olyckor (LSO)» Tobakslagen

6 4 3 ASTIGHETSSKÖTARENS UPPGITER Tillsyn och skötsel utförs enligt avtal (A-avtal) mellan L i egenskap av fastighetsägare (beställare) och en utförare, ofta Servicekontoret. Tillsyn innebär en regelbunden återkommande kontroll av fastighetens anläggningar. Kontrollen görs av fastighetsskötaren enligt upprättad kontrollplan/rondering. astighetsskötaren svarar också för skötsel av anläggningar och installationer, så att dessa ska fungera för avsedd funktion. elavhjälpande underhåll är en arbetsuppgift som normalt sett ligger på fastighetsskötaren. Dator och mobiltelefon är nödvändiga arbetsredskap. ör den dagliga kontrollen av värme och ventilation används ett datoriserat styr- och övervakningssystem. Mobiltelefonen används för att snabbt kunna ta emot driftlarm och felanmälningar. Exempel på arbetsuppgifter: 3.1 ärmeanläggning» Kontroll och åtgärd av vattennivå, utgående temperatur och ev vattenläckage» Justering och byte av termostater» Kontroll och åtgärd av luft i radiatorer/värmesystem och uppvärmningens funktion» Kontroll och åtgärd av varmvattentemperatur 3.2 entilationsanläggning» Kontroll och åtgärd av fläktaggregatens funktion» Byte av filter i aggregat och luftventiler 3.3 atten/sanitet» Kontroll och åtgärd av avloppsbrunnar, inkl klämring» Byte av packningar i kranar» Justering av toalettstolar och åtgärd av toaletter som står och rinner» Rengöring av fontäner» Åtgärda enklare ledningsstopp» Åtgärda skadade kranar mm

7 5 3.4 Byggnad invändigt» Säkerhetskontroll för att minimera risken för brand, inbrott, elolyckor mm» Kontroll och justering av lås, dörrstängare, espangoletter o dyl» Kontroll och byte av lysrör, glödlampor, el-kontakter o dyl» Kontroll av utrymningsvägar, varnings- och utrymningsskyltar, okulärbesiktning av brandutrustning, larm samt funktioner för branddörrar» Städning av apparatrum, fläktrum och driftenheter» Besiktning av krypgrund, vindar och övriga dolda utrymmen 3.5 Byggnad utvändigt» Kontroll av yttertak och infästningar inkl genomföringar av dessa» Rengöring av hängrännor, stuprör, lövsilar, takbrunnar, gårdsbrunnar» Snöskottning och sandning vid entréer och nödutgångar» Kontroll och byte av lampor till utvändig belysning» Beställning av snöskottning på tak vid risk för snö- eller isras» Avspärrning vid risk för snö- eller isras 3.6 Markytor / utemiljö» Manuell städning av markytor, inkl tömning av papperskorgar» Ogräsrensning på plattytor, vid husväggar, mot murar m m» Tillsyn och skötsel av markutrustning, staket och cykelställ» Tillsyn och skötsel av lekplatser och bollplaner» Kontroll och justering av stolpar, inkl byte av lysrör och lampor i stolpbelysning Anmärkning: Maskinell gräsklippning, snöplogning och sandning utförs av annan än fastighetsskötaren enligt särskilda avtal. Ytor på idrottsplatser ingår inte heller i fastighetsskötarens uppgifter.

8 6 4 KONTROLL OCH BESIKTNINGAR Nedanstående visar några av de arbetsuppgifter som kan vara gränsfall och innebära tolkningsproblem. = fastighetsförvaltaren, = verksamheten. Tjänst Besiktningar av el Besiktningar av lyftanordningar (hissar mm) Besiktningar av tryckkärl Besiktningar av ventilation Kontroll enligt brandskyddspärm Reparation av lösa gymnastikredskap Riskanalys enl SBA Säkerhetsbeskiktningar, lekredskap Säkerhetsbesiktningar, gymnastiksalar /

9 7 5 ANSARSÖRDELNING Denna ansvarsfördelning gäller mellan fastighetsförvaltningen och verksamheten. ördelningen avser kostnader för reparationer och ev byte av utrustning. 5.1 HUS - utvändigt Avvisare Balkonger Balkonglådor Bassänger Brandstegar asadskyltar, fastighetsägarens asadskyltar, verksamhetens önsterputsbryggor Huskompletteringar Lastkajer Pumpgropar Ramper Rännor, stationära Skorstenar Skärmtak Snöräcken Sopcontainer för anslutna spånsugar Sopcontainer för grovsopor från verksamheten Stegar, stationära Stuprör Tak Takavvattning Takbryggor Takfotsräcken Takrännor Takskyddsanordningar Takuppbyggnader Trappor T-antenn markbundna sändningar T-antenner övriga äggar

10 8 5.2 HUS invändigt äggar Beklädnader Hyllor, fasta Ljudabsorbenter Paneler Projektionsdukar Projektionsdukar, direkt på vägg Tavelkrokar Ytskikt Takytor Innertaksbeklädnader Ljudabsorbenter Taklister Undertak med upphängningsanordningar Ytskikt Golv Golvbeläggningar Golvtrallar Socklar Textilmattor, tillhörande golvkonstruktion Textilmattor/entrémattor lösa Ytskikt, inkl markeringar på golv i gymnastiksal Sittbänkar, inbyggda, fast, avsedd för undervisning ärdeskåp

11 9 5.3 HUS fönster, dörrar övriga öppningar Brevinkast Dörrar Dörrar och fronter till hisschakt Dörröppnare, dörrstängare inkl automatik Entrépartier önster Galler Gardiner Grindar Jalusier Kastskydd Lanterniner Ljuskupoler Luckor Markiser inkl automatik Mörkläggningsgardiner Mörkläggningsgardiner aula Nycklar, förvaring och utlåning Persienner Portar Räcken till fönsterdörrar Solavskärmning fast, solskydd Solskyddsfilm Säkerhetsglas Takluckor

12 Lås Lås, låscylindrar Lås, hänglås Låssystem Nycklar Passersystem Passersystem, kort, taggar 5.5 Anläggningar Bollplaner Idrottsbanor Parkeringar Trädgårdsanläggningar 5.6 Övrigt Bassänger, sim Broar Brunnar Dammar ontäner undament Kulvertar Läktare Murar Ramper Trappor 5.7 Grönytor, markbeläggningar Beläggningar Grönytor

13 Övrigt inom tomtgräns Belysningsstolpar, master Brevlådor Cykelställ Eluttag för bil laggor laggstänger inkl beslag och linor otbollsmål, stationära otbollsmål, flyttbara Grindar Idrottsanordningar, stationära Konstnärlig utrustning, stationär Lekanordning, stationär Linjemarkering, lek Linjemarkering, parkering Orienteringstavlor Papperskorgar, stationära Parkbänkar, stationära Sandlåda för fastighetens drift Sandlåda, lekutrustning Skateboardramper Skyltar, hänvisningsskyltar Skyltar, trafikskyltar Skärmar Skärmtak Snöskyffel Sopkärl Spaljéer, fasta Staket, stängsel Utemöbler erktyg

14 12 6 RUMSKOMPLETTERINGAR Med rumskomplettering avses inköp och montering av nedanstående utrustning. 6.1 Allmänt Anslagstavlor Blombord, blomlådor, blomkrukor Brandredskap, brandposter Brandredskap, brandsläckare, punktskydd, lösa Elevskåp Gångbryggor, inomhus Handledare Hyllor fasta Kapphyllor fasta Kapphyllor, lösa Klädskåp Konvektorsskärmar, stationära Köräcken Ledstänger Radiatorskärmar, stationära Receptionsdiskar Räcken Sittbänkar Sittbänkar, inbyggda Skrapgaller Skyltar, hänvisning, entré, hiss, korridor, uppgångstablåer, skylthållare Skyltar, rumsnummer, lagreglerade skyddsrumm mm Skyltar, rumsskyltar för verksamheten Skyltar, till verksamhetsutrustning Speglar Stegar, stationära, invändiga/lösa för fastighetens drift Torkmattor, fasta Torkmattor, lösa ärdeskåp

15 Driftsutrymmen Arbetsbänkar Centrifuger i städcentraler Gummimattor isolerande Hyllor Klädkrokar Magnettavlor Manöverbord, pulpeter, paneler för fastighetens drift Materialställ Stegar Städredskap, inkl för speciell utrustning Städrumsinredning Städskåp Städvagnar Torkskåp i städcentraler Tvättmaskiner i städcentraler

16 Storkök Arbetsbänkar Automater för drycker och mat Bar-, serverings och utlämningsdiskar inkl luckor, räcken, montrar, flaskkylar, kylmöbler, värmerier, värmehåll Bar-, serverings- och utlämningsdiskar, fast monterade Bardiskar etc, tillbehör såsom kantiner, dispensrar, korvvagn mm Bord, i kök och matsal mm Brickinlämningsbanor Brickuppsamlingsvagnar, avdukningsstationer Bänkspisar och kokplattor Diskbänkbeslag, underreden och skåp Diskmaskiner med tillbehör Draghuvar, imkåpor Grillutrustning, stekhällar, värmerier, fritöser, kylar Handdukshängare Hushållsmaskiner, assistenter, elvispar, bröd- och grönsaksskärare, brödrostar, portionsvågar, mikorvågsugnar Hushållpappershållare Hyllor, hyllställningar Kaffebryggare för verksamheten Kaffebryggare övriga Kassaapparater Kyl-, avsvalnings- och frysskåp Köksfläktar Köksmaskiner stationära, blandningsmaskiner hetluftsugnar, kokgrytor, kokskåp, kok- och stekautomater, skalningsmaskiner, stekbord, stekskåp inkl bleck, vattenbad Köräcken Matboxskåp Mathissar Skåp Spisar Stolar i kök och matsal mm Transportvagnar, kantiner Ugnar inkl bleck ärmeplattor ärmeplattor/kokplattor lösa

17 Hygienrum Armstöd Badkar Badrumsskåp Bastuaggregat inkl skydd och inredning Behållare, handdukar och muggar Desinfektionslösningsautomater Duschdraperier otstöd, fasta Golvtrallar Handduksautomater, handdukshållare Handdukshängare Handtorkar, eldrivna Hyllor Hårtorkar, stationära Klädkrokar Lavar Ligg-, vil- och sittbänkar Papperskorgar för handdukar och muggar Sanitetspåshållare Sittskyddsautomater Skåp, stationära Skärmväggar, stationära Skärmväggar, lösa Skötbord, förskola Skötbord, övrigt Speglar Spolbänkar Stödhandtag

18 Hygienrum forts Toalettborstar med borstställ Toalettpappershållare Toalettstolar Torkskåp Torkställ Tvålautomater Tvättrännor Tvättställ Urinaler ärdeskåp ärmeslingor äskhyllor 6.5 Tvättrum Arbetsbänkar Berednings- och förrådstankar för tvättmedel Centrifuger Golvtrallar Manglar Spolbänkar Torkfläktar Torkhissar Torkskåp Torkställ Torktumlare Tvättgodsvagnar Tvättmaskiner 6.6 Skyddsrum Skyddsrum inkl utrustning

19 A, S Distansskyltar Klimatrum, utrymmen med särskilda klimatkrav, ej avgränsade av byggnadskonstruktioner (i regel prefabricerade element), t ex kylrum, frysrum och odlingsrum Klimatskåp, utrymmen med särskilda klimatkrav, ej avgränsade av byggnadskonstruktioner, t ex värme- och torkskåp, frysboxar och frysskåp. 6.8 atten, avlopp Avloppsanläggningar Avloppsreningsanläggningar Avskiljare för bensin, fett, sand och dyl Bevattningsanläggningar Brandposter Brandsläckningssystem Dag- och spillvattenanläggningar Diskbänksbeslag inkl labtrattar och armaturer Dricksfontäner Golvbrunnar Hydrofoner Högtrycksanläggning, ej stationär Nödduschar Spolslangar Sprinkleranläggningar Takbrunnar Tappvattensanläggningar Tryckstegringsanläggningar Tvättmaskiner i tvättrum och städcentraler Tvättrännor Utslagsbackar armvattenberedare attenreningsanläggningar Ögonduschar

20 Gas, tryckluft Gasanläggning inkl armaturer, central försörjning Gasapparater och gasbehållare, ej central försörjning Gasolanläggningar Sprutboxar Tryckluftsanläggningar 6.10 Kyla rysanläggningar Kyla i luftbehandlingsanläggningar, central försörjning Kylaggregat, units, lokala (ej ansluten till fastighetens centrala kyl- eller luftbehandlingsanläggning) Kylanläggningar Kyl- och frysskåp Kylrum Köldmediesystem 6.11 ärme Bränslebehållare, -tankar Centralvämeanläggningar Luftvärmare Markvärmeanläggningar Primärvärmevattensystem Sekundärvärmevattensystem Skorstenar, värme Snösmälningsanläggningar Stoftavskiljare ärme i lufbehandlingsanläggningar ärmeackumulatorsystem ärmeanläggningar ärmeanläggning, el ärmecentraler ärmeslingor, inkl i mark ärmeväxlar ärmeåtervinningssystem

21 Luftbehandling Anläggningar för till- och frånluft, inkl filter, värme, kyl- och befuktningsanläggningar Arbetsskåp, ventilerade Befuktningsaggregat, ej stationära Dragskåp, daghuvar i lab läktar, ej stationära Imkåpor Luftbehandlingssanläggningar, central försörjning Luftrenare Skorstenar, luftbehandling Skyddsrumsaggregat, -don Spånslug, ej ansluten till luftbehandlingsanläggning Utsugningsskåp, vid utrustning ärmeåtervinningssystem

22 El, belysning, motor Belysningsanläggningar, mark Belysningsarmaturer, för allmänbelysning, skrivtavlor, anslagstavlor, hänvisningsskyltar o dyl Belysningsarmaturer för platsbelysning, stationära i kök, hygienrum och tvättrum Belysningsarmaturer för platsbelysning, arbetslampor, bordslampor golvlampor, sänglampor, inredningsbelysning (bokhyllor, biljardbord mm) Belsyningsarmaturer för belysning av växter och konstnärlig utsmyckening Belysningsarmaturer för scener o dyl, centraler Elinstallationer i labinredning Eluttag asadbelysningar ördunklingsanläggningar Kanalisation för samtliga elanläggningar Kanalisation för verksamhetsmaskiner, framdragna till väggfast brytare Kanalisation från brytare till resp maskin. OBS arbetet ska beställas av Keramikugn Kopplingstavlor o dyl, ingående i labinredning Lampor och lysrör Ljusanläggning, portabel Lyftar för HC Maskiner för nyttjarens verksamhet Nödljusanläggningar Rå för aula och teatersalar Timer för kaffebryggare, elspis Torkskåp i laboratorier o dyl U-ljus ärmeskåp, termostatskåp i laboratorier o dyl ärmeugnar i laboratorier o dyl

23 Ledningsnät data Gemensamma kablar/ledningar för skilda anläggningar som kan tillhöra eller 6.15 Ledningsnät tele Gemensamma kablar/ledningar för skilda anläggningar som kan tillhöra eller 6.16 Signalanläggningar Personsökaranläggningar, trådbundna centralutrustningar inkl antenn Personsökaranläggningar, trådlösa platsutrustningar Upptagen/vänta-signalanläggningar oteringsanläggningar 6.17 Manöver- och övervakningsanläggningar Ellåsanläggningar Grind- och portmanöveranläggningar Manöverbord, datorer, -pulpeter, -paneler för fastighetens skötsel och drift Manöverbord, -pulpeter, -paneler för utrustning utgörande del av inredning Resultatmarkeringsanläggningar 6.18 Telefonanläggningar Apparater till lokaltelefonanläggningar Hisstelefonanläggningar Ledningar och växel till lokaltelefonanläggningar, skolor och förskolor Ledningar och växel till lokaltelefonanläggningar, övrigt Porttelefonanläggningar Rikstelefonanläggningar, inkl växel Servicetelefonanläggningar för fastighetens skötsel och drift Telefaxanläggningar

24 Data, ljud- och bildanläggningar A-utrustning Datorprojektorer (kanoner) Högtalaranläggningar, stationära Hörselanläggningar Kommunikationsanläggningar Kommunikationsradioanläggningar inkl antenner Musikanläggningar Radiomaster Radiomottagare T-antenn för markbundna sändningar 6.20 Tidgivnings- och tidkontrollanläggningar asadur lextidsutrustningar, stämpelur Tidgivningsanläggningar, centralutrustning Ur, lokala 6.21 Åskskyddsanläggningar Åskskyddsanläggningar 6.22 Hissar Handikapplyftbord Person- och varuhissar Rulltrappor Trapphissar

25 Larmanläggningar Branddörrkontrollanläggningar Brandlarmanläggningar (centralt anslutna) Brandvarnare, separata Dörrkontrollanläggningar för automatisk stängning vid brand alsklarm alsklarm, tekniska fel lyglarmanläggningar Hisslarmanläggningar Inbrottslam Kamerainspelning Nödsignalanläggningar, (WC-larm) Personlarmanläggningar 6.24 arutransportörer Kranar, telfrar, traverser, bärande delar som kranbanor, telferbanor, traversbanor Kulisstransportörer, bryggor Lyftbord, flyttbara Pelarlyft agnar, boxar etc för varutransport 6.25 Styrning, övervakning Styr- regler- och övervakningsanläggningar för fastighetens drift Styr, regler- och övervakningsanläggningar för utrustning 6.26 Inredning allmänt otolabinredning, bänkar etc otolabutrustning Gymnastiksalinredning, ribbstolar, bomsystem, linor, mål, korgar (fast installation) Gymnastikutrustning, nät, ställningar mm (lös installation) Konstnärlig utsmyckning

26 Inredning, tavelenheter mm Anslagstavlor A-utrustning Blädderblocksställ lanellografer Interaktiv tavla (smartboard) Korttavlor Magnettavlor Projektionsdukar, stationära Skrivtavlor, stationära Skyltar tillhörande utrustning Speglar i kommunikationsutrymmer och hygienrum äggskenor äggskenor som enbart är montageunderlag för S och el

27 Inredning, förvaringsenheter Arkivhyllor, -skåp Blankettskåp Bokstöd örvaringsboxar Garderober, fasta Garderober, lösa Gasolskåp Giftskåp Hurtsar Hyllor Hyllställ Hängare för undervisningsmaterial Instrumentskåp Kartställ Klädkrokar i kommunkations-, serviceutrymmen och hygienrum Klädkrokar, övriga Kompakthyllor inkl räls Konsoler Medicinskåp Medicinskåp, kyl Monterskåp Nyckelskåp för brukarens verksamhet Nyckeskåp för fastighetens drift Pallställ Privatfackskåp Skåp Sorteringsfack Ställ för undervisningsmaterial Torkskåp Torkställ, övriga erktygsskåp för fastighetens drift erktygsskåp, verktygtavla för brukarens verksamhet ärdeskåp, dokumentskåp, kassaskåp

28 26 7 TILLGÄNGLIGHET Att tänka på Tröskelhöjd Där tröskelhöjden är mer än 1 cm så skall det om möjligt sättas en tröskel som avfasning. Det har stor betydelse hur dörren sluter ann mot tröskeln. OBS! Tänk på att trösklar kan ingå i brandskyddet. Slagytor Slagytor på de dörrar där det finns dörröppnare skall vara markerade, såväl inne som ute. Trappmarkeringar Trappmarkeringar skall finnas på första och sista trappsteget. Handikapptoaletter På handikapptoaletter skall det finnas fungerande nedfällbara armstöd. På gamla toaletter kan det finnas en sprint som när man drar i den gör att armstödet faller ner i för hög fart och riskerar att skada exempelvis en person som sitter i rullstol. På handikapptoaletterna skall det också finnas:»»» Draghandtag Öppning/låsning med en handrörelse Minst en krok på 0,8-0,9 meter över golv Glasrutor Stora glasrutor ska vara kontrastmarkerade. Kontrastmarkering i glaset skall vara stark, frostat glas ger inte tillräcklig kontrast. Hinder i gångstråk Tänk på att papperskorgar, blommor och liknande inte skall stå i vägen i gångstråk. Blommor kan dessutom vara allergiframkallande. Klädkrokar Där det finns klädkrokar skall det också finnas krokar som är placerade på låg höjd, 80 cm.

29 27 8 ANSARSÖRDELNING ENLIGT MILJÖBALKEN Den svenska lagstiftningen på miljöområdet lägger ett stort ansvar på verksamhetsutövare att se till att deras verksamheter inte skadar hälsa eller miljö. Reglerna om verksamhetsutövares egenkontroll enligt miljöbalken innebär bland annat att verksamhetsutövaren skall se till att miljöarbetet bedrivs på ett systematiskt sätt och dokumenteras. erksamhetsutövaren är den som är ytterst ansvarig i en organisation eller den som tilldelats motsvarande ansvar. I 9 kapitlet 9 miljöbalken finns en särskild hänsynsregel som kompletterar de allmänna hänsynsreglerna i 2:a kapitlet: Bostäder och lokaler för allmänna ändamål skall brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och hållas fria från ohyra och andra skadedjur. Ägare eller nyttjanderättsinnehavare till berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa. En rektor har ansvaret för barnens arbetsmiljö och har skyldighet att följa upp och planera verksamheten så att barnen mår bra. Detta avser ljudmiljö, ljusmiljö, ergonomi, radon, termisk komfort, ventilation, allergirisker, säkerhet etc. Barnens arbetsmiljö faller under Miljöbalken. Personalens arbetsmiljö faller under Arbetsmiljölagen. En fastighetsägare har ansvaret för de fastigheter som hyrs ut. Att de uppfyller lagstadgade krav och normer och för att de som vistas i lokalerna mår bra. Detta avser radon, termisk komfort, ventilation, emissioner, elsäkerhet etc. L har dokumenterade rutiner för ansvarsfördelning och för uppföljning och skötsel av fastigheterna. ör P-märkta fastigheter ställs mer långtgående krav än vad lagen kräver på sådant som ljudmiljö, ljusmiljö, termisk komfort etc. Nedan görs en kort redogörelse för hur L ser på ansvarsfördelningen inom vart och ett av de områden som är aktuella vad det gäller inomhusmiljön. 9.1 Radon L har som fastighetsägare skyldighet att kontrollera att radonhalten i skolor och daghem ligger under gränsvärdet på 200 Bq/m 2. I det fall radonhalten överstiger 200 Bq/m 2 ska åtgärder vidtas och uppföljande långtidsmätningar göras. L har genomfört sådan kontroll på samtliga Borås Stads skolor och daghem. L beställer radondosor för långtidsmätning från Gammadata vilka även genomför analyserna. Mätresultat och protokoll är offentlig handling och kan enkelt erhållas från L vid förfrågan.

30 Ljudmiljö L ställer krav på sina entreprenörer att bygga enligt Svensk Byggnorm så att BBR uppfylls. Äldre byggnader är byggda enligt dåtidens Byggnorm. Detta gör att ljudnivån i äldre lokaler kan vara något högre både från installationer och vad gäller efterklangstid. Nybyggda lokaler byggs enligt P-märkningskraven. Att byggnaderna uppförts enligt kraven följs upp genom mätningar av mättekniker från SP. I miljöbalkens kapitel om tillsyn finns bestämmelser om undersökningsskyldighet. Där anges bland annat att verksamhetsutövaren måste göra de undersökningar av verksamheten som behövs för tillsynen. Det innebär att verksamhetsutövaren kan vara skyldig att göra mätningar och andra kontroller om någon klagar på buller från verksamheten. erksamhetsutövaren måste också åtgärda eventuella brister. Tillsynsmyndigheten ska i sin bedömning ta hänsyn till om en person är mer känslig än normalt. Om en person är mer känslig än normalt kan myndigheten ställa krav utifrån detta. Det kan innebära att bullret räknas som en olägenhet trots att riktvärdet inte överskrids och då kan miljönämnden alltså kräva att verksamhetsutövaren ska vidta åtgärder. id klagomål bör man ringa in vad problemet består i. istas för många personer i lokalen? erksamheten är skyldig att se till att lokalerna används så som de byggts för att användas. Har man möblerat om? Det har hänt att höga hyllor placerats framför ljudabsorbenter, vilket påverkar efterklangstiden i rummet. Har verksamheten inte ändrats och problemen är stora kan det bli aktuellt att göra en mätning. em som är ansvarig för att genomföra sådan mätning får avgöras i varje enskilt fall. I det fall riktvärdena ovan överskrids vad gäller buller från fläktar etc eller efterklangstiden är för lång kommer L att åtgärda problemet. Är lokalerna acceptabla är det verksamheten som ansvarar för att vidta organisatoriska åtgärder etc.

31 entilation L ansvarar för att OK-besiktning (Obligatorisk entilationskontroll) genomförs. ör förskolor, skolor, vårdlokaler och liknande, oavsett typ av ventilationssystem, gäller att de ska genomgå OK en gång vart tredje år. Protokollen fungerar som en bilbesiktning : 1:or för anmärkning och fel, men ej akut fel och godkänd ändå. OK godkänns även med 1:or, men det är varningslampor på att det är fel/brist ändå. 2:or betyder fel, akut fel, som måste åtgärdas. Byggnaden får ej godkänd OK även med en enda 2:a. Besiktningsmannen måste besiktiga regelrätt enligt byggnormen/bygglagen som gällde när ventilationen togs i bruk. Själva OK-besiktningen gör inte ventilationen bättre än vad den var vid installation. Den som besiktigar kontrollerar att ventilationen fungerar såsom det var tänkt när den installerades. elen fastställs i protokoll, inga åtgärder görs vid en besiktning. Installerades ventilationen 1920, så kan man bara få 1920 års standard. L ansvarar för att åtgärda ej godkänd OK. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd vad det gäller ventilation för skolor och lokaler för barnomsorg bör uteluftsflödet inte understiga ca 7 l/s per person vid stillasittande sysselsättning. Ett tillägg på minst 0,35 l/s per m 2 golvarea bör tillämpas så att hänsyn också tas till föroreningar från andra källor än människor. Om koldioxidhalten i ett rum vid normal användning regelmässigt överstiger parts per million (ppm), bör detta ses som en indikation på att ventilationen inte är tillfredsställande. örvaltaren kan redogöra för dimensionerande luftmängder i olika utrymmen. I nybyggda lokaler som P-märks skyltas lokalerna med avseende på personbelastning. erksamhetsutövaren ansvarar för att planera verksamheten så att inte för många personer vistas i olika utrymmen och olägenheter därmed uppstår.

32 Termisk komfort L ansvarar för att temperaturen i lokalerna uppfyller lagstadgade krav. id klagomål kan det bli aktuellt att kontrollera förhållandena. Kontroller som kan bli aktuella är funktionskontroll av värmesystemet, kontrollmätning av inomhusklimatet samt kontroll av nyttjanderättshavarens upplevelse av inomhusklimatet. Skillnaden mellan lufttemperatur och operativ temperatur är oftast mindre än 1 grad och sällan mer än 2 grader. Det gör att det kan vara tillräckligt att mäta lufttemperatur med ett direktvisande mätinstrument. isar mätningen på en temperatur under 18 o är den operativa temperaturen inomhus normalt lägre än 18 o, om det är kallare utomhus än inomhus. Lufttemperaturen mäts med en lufttermometer. L använder bl.a. en registrerande lufttemperaturmätare (loggar) eftersom den registrerar och samlar mätvärden under en längre tid. Golvtemperatur kan mätas med kontakttermometer eller IR-termometer. Kontroll av luftrörelser utförs med indikatorrök. id lufttemperaturer över 20 o och om en kontroll av luftrörelserna inte visar att det förekommer drag, kan utredningen normalt avslutas Ljusmiljö Enligt arbetsmiljölagen är det arbetsgivaren som är ansvarig för en tillfredsställande ljusmiljö på arbetsplatsen. Belysningen ska anpassas till de synkrav arbetsuppgifterna ställer och de arbetandes olika förutsättningar. Regler om belysning finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsplatsens utformning, AS 2000:42. öreskrifterna innehåller bl.a. regler om projekteringsansvar, dagsljus och utformning av belysning. När belysning planeras är de två huvudansvariga, beställaren (L) och projektören. id ny- och ombyggnad ställer L krav på att belysningen i skolor och daghem ska uppfylla de värden som rekommenderas i NUTEK:s Programkrav för god och energieffektiv belysning i skolor och daghem. Regler om byggherrens ansvar och projektörens ansvar enligt arbetsmiljölagen finns i AS 2000:42, 3-4. Att belysningen uppfyller ställda krav följs upp genom verifierande mätning av SP.

33 Allergirisker/emissioner erksamhetsutövaren ansvarar för att lokalerna sköts på ett sådant sätt att dammhalten inomhus hålls nere och att utrustning som köps in såsom datorer, tyger och möbler inte avger allergiframkallande ämnen. Det är också viktigt att informera om vikten av att byta kläder efter besök i ridhus, att inte ta in färskt björkris eller annat som kan avge pollen, att undvika doftande blommor och parfymer och att inte ta med jordnötter och liknande till skolan. L ansvarar för att underhålla lokalerna så att inte fukt- och mögelskador uppstår och laga ytskikt som går sönder så att det går lätt att hålla rent. astighetsskötaren ansvarar också för översyn av ventilationsanläggning (skötsel, rengöring av kanaler) och byte av ventilationsfilter. id ny- och ombyggnad granskas materialval med avseende på emissioner. 8.7 Ergonomi Rektorn har huvudansvaret för ergonomin på skolan. Det är viktigt att alla medarbetare vet vem som har ansvar för arbetsmiljöfrågorna och till vem man skall vända sig med frågor. Arbetsgivaren har huvudansvaret och ska tillsammans med anställda och skyddsombud ta fram rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska genomföras. I samband med ny och ombyggnad har L som byggherre med de nya krav som ställs på Byggarbetsmiljösamordnare fått ett utökat ansvar att ta hänsyn till olika yrkesgruppers ergonomiska förhållanden. Det kan gälla utformning av t.ex. fläktrum, trappor men också att underlätta för lokalvården genom att undvika horisontella plan på höga höjder. 8.8 Tillgänglighet Nedsatt syn, hörsel, rörelseförmåga, svårighet att tåla vissa ämnen eller svårighet att tolka information ställer särskilda krav på omgivningen. Det finns möjlighet att söka bidrag hos L för att anpassa lokalerna. 8.9 Säkerhet Även när det gäller säkerheten i lokalerna har fastighetsägaren och verksamheten ett gemensamt ansvar. L ansvarar för elsäkerhet, periodisk besiktning av hissar och fast lekutrustning, låsning av brunnar på skolgården, tömning och besiktning av fettavskiljare och slamavskiljare, besiktning av tryckkärl, köldmedieaggregat etc. erksamhetsutövaren ansvarar för daglig tillsyn av lokaler och utrustning samt för maskinsäkerhet i slöjdsalar, säkerheten i NO-salar, skydd mot våld, mobbing och trakasserier. Att det finns skyddsutrustning, första hjälpen, nöddusch och ögondusch Personalens kunskap om miljöansvar Lokalvårdare ska ha kunskap om hur lokalerna ska städas, kunskap i elsäkerhet och kemikaliehantering samt ha materialkännedom. Lokalvårdaren ska ocskå veta vem man vänder sig till om fel upptäcks i fastigheten (fuktskada eller liknande). astighetsskötare ska ha kunskap i fastighetens tekniska system. Chefer (rektorer/föreståndare etc) ska vara medvetna om sitt miljöansvar enligt miljöbalken och bör upprätta en god kommunikation med förvaltaren.

34 32 9 Ansvarsfördelning enligt Tobakslagstiftningen (1993:581) Rökning är förbjuden i de lokaler där det bedrivs barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn och ungdomar. Detta gäller även på skolgården och på liknande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Rökförbud gäller också i de lokaler som är till för gemensamt bruk i bostäder och inrättningar med särskild service eller vård. erksamhetsansvarig ska se till att rökförbudet följs och har rätt att avvisa den som trots tillsägelse motsätter sig ev rökförbud. 10 Ansvarsfördelning enligt LSO Lag om skydd mot olyckor (2003:778), LSO, har ersatt den tidigare Räddningstjänstlagen från LSO betonar att den enskilda människan har ett eget ansvar för säkerheten. Innebörden av ansvaret kan sammanfattas i några få punkter:»»»»» Den enskilde har ansvar för att varna och tillkalla hjälp vid brand eller annan olycka. Den som är ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller anläggningar har ansvar för att i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand m m. Den som är ägare eller verksamhetsutövare är skyldig att i skälig omfattning hålla beredskap för att hindra eller begränsa skador. Den enskilde har ansvar för vissa efterföljande åtgärder när en räddningsinsats har avslutats. erksamheten har skyldighet att arbeta med det systematiska arbetet för att minimera olyckor. Till lagen har det även tillkommit en förordning och två föreskrifter. Den ena om rengöring och brandskyddskontroll (det som tidigare har kallats sotning) och den andra om skriftlig redogörelse för brandskyddet. Med brandskydd menas alla de åtgärder som vidtas för att hindra att bränder uppkommer och sprids. Dessutom ingår också att alla personer i en byggnad på ett tryggt och säkert sätt kan ta sig ut i händelse av en brand. I brandskyddet kan det alltså ingå t.ex. brandsläckare, branddörrar eller utbildning av personalen. Det är alltid ägare och nyttjanderättshavare (hyresgäster eller andra som driver verksamhet i en byggnad) som är ansvariga för brandskyddet i en byggnad eller en anläggning. L har skyldighet att lämna en skriftlig redogörelse för brandskyddet som underlag för kommunens tillsynsarbete. Nyttjanderättshavare skall lämna det underlag som behövs till ägaren.

35 Kundtjänst Kontaktuppgifter elanmälan eller övriga frågor som rör fastigheten anmäls till L:s kundtjänst. Antingen via telefon eller via kundportalen. Telefon: Kundportal: Kundportalen nås ocskå via en länk på L:s intranätsida. id inloggning ska namn och lösenord uppges. Både namnet och lösenordet är namnet på det objekt frågan avser, exempelvis myråsskolan. Kundtjänsten är bemannad av L vardagar och id akuta ärenden utanför öppettiden används också telefonnumer Telefonen är då kopplad till SOS Alarm. Objekt (namn, lösenord): örvaltare: Anteckningar:

36 oto Dag Ekelund