Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkommen till LOGOS certifieringskurs"

Transkript

1 Välkommen till LOGOS certifieringskurs

2 Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning med Audacity Genomgång av begrepp och funktioner i LOGOS Bedömning av resultat Certifieringsrapport

3 Den svenska standardiseringen Ca 1320 elever i 6 årskurser, >200 i varje årskurs. Inte utvalda elever, oftast hela klasser. Minimalt bortfall

4 LOGOS bygger på insikten om att läsning består av komponenterna avkodning och förståelse Simple view of reading Gough, 1986

5 Inom läsforskningen har man numera blivit allt mer övertygad om att även läsflyt har betydelse Man tänker sig att läsflyt bör ingå som en av komponenterna i simple view of reading och då som en bro mellan komponenterna avkodning och förståelse

6 läsflyt avkodning x förståelse = läsning

7 Avkodning refererar till den rent tekniska sidan av läsningen hur man gör om bokstäver, grafem, till ljud.

8 Förståelse refererar till förmågan att få betydelse i det lästa, reflektera över det och göra slutledningar. Denna process ställer större krav på intellektuella resurser än avkodningen

9 Läsflyt handlar om antal korrekt lästa ord/ minut och elevens förmåga att läsa texten med rätt prosodi

10 LOGOS omfattar en grundlig kartläggning av: avkodningsprocess läsflyt förståelse, läs-och hörförståelse

11 LOGOS kartlägger följande färdigheter: Läsfärdighet Förståelse Avkodning Läsrelaterade färdigheter Reaktionstid Diktamen

12 Uppgiftsdel 1 Standardiserat för årskurserna 3, 4 och 5. Uppgiftsdel 2 Standardiserat för årskurserna 6, 8 och Gy 1. Kan även användas för vuxna med lässvårigheter. Uppgiftsdel 3 Norsk standardisering för årskurs 2

13 Hoien och Lundberg: Ordavkodningsmodellen Hoien och Lundberg har utvecklat en ordavkodningsmodell som illustrerar olika strategier med underliggande processer för avkodning av ord. Modellen visar alla processer som ingår. Många av dessa processer kartläggs i LOGOS

14

15 Diagnostisering och ordavkodningsmodellen Genom att markera den eller de delprocesser i modellen, som sviktar, åskådliggörs hur problem i en eller flera delprocesser hindrar avkodningen och ger t.ex. fonologiska svårigheter, ortografiska svårigheter, svårigheter med benämning och fonemisk medvetenhet

16

17 1. Starta OK

18 Audacity

19

20

21 Muntlig reaktionstid Nu kommer Du att få se tärningar på skärmen en i taget. På några tärningar finns det en prick. På de andra tärningarna finns det två prickar. När tärningen har en prick, ska Du säga en. När den har två prickar ska Du säga två. Säg svaret så snabbt Du kan. Innan tärningen visas kommer Du att se en liten prick på skärmen. Du ska svara så snabbt Du kan. Förstår Du vad Du ska göra? Först får Du två övningsuppgifter. Då börjar vi.

22

23

24 Läsfärdighet, läsflyt och läsförståelse Deltestet består av 5 korta texter för elever i årskurs 3-5 och 4 texter för elever i årskurs 6-vuxna I deltestet registreras: * antal rätt lästa ord. * den tid det tar att läsa texterna * antal rätt besvarade frågor

25 Läsflyt och läsförståelse M den här uppgiften kommer det att visas orta exter på skärmen, en text åt gången. Du ska äsa alla texter högt och så noggrant som öjligt. När Du har läst färdigt en text, får u uppläst några frågor i hörlurarna. Innan n fråga läses upp kommer Du att höra ett itet pling. Efter att alla frågorna ställts ommer Du att se en grön cirkel på skärmen. u svarar direkt när Du vet svaret. Först får u en övningsuppgift. Är Du beredd? Titta på kärmen. Då börjar vi.

26

27

28 Felläsningar registreras av testledaren genom tryckning på höger musknapp Datorn registrerar endast antal fel inte vilket ord som läses fel. Därför kan man göra felmarkering när som helst under läsningen. Inspelning görs för att kunna analysera felen utifrån de lingvistiska variablerna. Datorn registrerar lästiden från att läsningen påbörjas tills M-tangenten trycks ned

29 Läsflyt kännetecknas av snabb och korrekt läsning av texterna. Intonationen ska vara god. Intonationsfel markeras som felläsningar med höger mustangent Läsflytet mäts också genom antalet lästa ord/minut.

30 Förståelse- hörförståelse Deltestet består av 5 korta texter som eleverna får lyssna till. Efter varje text ställs 4 frågor. I deltestet registreras antal korrekta svar.

31

32 Hörförståelse I den här uppgiften ska du lyssna på en text som läses upp i hörlurarna. Innan texten läses upp kommer du att höra ett pling. Försök att komma ihåg vad som blir uppläst. Efter varje textstycke ska du svara på några frågor. Innan en fråga läses upp kommer du också att höra ett litet pling. Efter att frågan ställts kommer du att se en grön cirkel på skärmen. Då kan du svara på frågan. Först får du en övningsuppgift. Är du beredd? Då börjar vi!

33

34 Jämför resultat Hörförståelse med resultat på Läsflyt / läsförståelse Svårigheter med både läs- och hörförståelse kan tyda på generella språksvårigheter. Jämför även med deltest Begreppsförståelse

35 Svårigheter med läsförståelse men inte med hörförståelse, tyder på att det är ordavkodningssvårig- heter som ger problem med läsförståelsen. God läsförståelse, men dålig hörförståelse, kan tyda på svårigheter med t.ex.. uppmärksamhet/ koncentration

36 Avkodning Elevens avkodningsförmåga prövas med tre deltest: Ordidentifiering Fonologisk läsning Ortografisk läsning

37

38 Ordidentifiering Eleven ska läsa ord med lång presentationstid. 40 ord för årskurs 3-5 och 56 för årskurs 6-vuxna Här registreras: antal rätt lästa ord reaktionstiderna R2 och R2-R1 R1 innebär tiden från det att stimulus presenteras tills eleven börjar ge svaret R2 mäter tiden från det att stimulus presenteras tills att hela svaret är avgivet Effektivitet = Antal rätt/r2

39 Ordidentifiering Den här uppgiften innehåller ett antal ord som du ska läsa så snabbt och noggrant som möjligt. På skärmen visas det ett ord i taget. Några av orden är lätta att läsa och andra är svårare. Om du inte känner igen ordet kan du försöka komma på vilket ord det är genom att binda samman bokstäverna, eller så kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter. Följ noga med på skärmen. Innan ordet visas kommer du att se en liten prick. Direkt efter det visas ordet du ska läsa. Är du beredd? Då börjar vi!

40

41

42 Fonologisk läsning Deltestet består av nonsensord som ska läsas, samma för båda åldersgrupperna. Här registreras: antal rätt lästa ord reaktionstiderna R2 och R2-R1. Effektivitet = Antal rätt/r2

43 Fonologisk läsning Den här uppgiften innehåller inte riktiga ord utan nonsensord, det vill säga ord som inte har någon mening. Du ska försöka läsa dessa nonsensord så snabbt och korrekt som möjligt. Det visas ett nonsensord åt gången på skärmen. Några av nonsensorden är lätta att läsa och andra är svårare. Är du inte säker kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter. Följ noga med på skärmen. Innan nonsensordet visas kommer du att se en liten prick. Direk

44

45 Ortografisk läsning Deltestet prövar förmågan att läsa ord med kort presentationstid, 36 ord för årskurs 3-5 och 48 ord för 6-vuxna Här registreras: antal rätt lästa ord reaktionstiderna R2 och R2- R1. Effektivitet = Antal rätt/r2

46 Ortografisk läsning Den här uppgiften innehåller också flera ord som du ska läsa så snabbt och korrekt som möjligt. Men den här gången visas orden bara en kort stund, och därför är det mycket viktigt att du koncentrerar dig på skärmen där ordet visas. Några av orden är lätta att läsa och andra är svårare. Är du inte säker på vilket ord du såg kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter. Innan ordet visas kommer du att se en liten prick. Direkt efter det visas ordet du ska läsa. Är du beredd? Då börjar vi!

47

48

49 Läsrelaterade färdigheter, årskurs deltest: Bokstavsläsning Grafem-fonem-omkodning Fonemsyntes Fonemanalys Fonologiskt korttidsminne Att skilja mellan ord och homofona non-ord Visuell analys Fonologisk diskriminering Snabb benämning av kända föremål Begreppsförståelse

50 Bokstavsläsning I den här uppgiften ska du säga bokstävernas namn. Du ska inte säga ljuden, utan vad bokstäverna heter. Ser du bokstaven "b", säger du /be/. Följ noga med på skärmen. När du ser en bokstav säger du direkt vad den heter. Först får du två övningsuppgifter

51

52 Grafem-fonem omkodning I den här uppgiften får du se en bokstav eller en bokstavsgrupp på skärmen. Du ska så snabbt som möjligt säga vilket ljud som hör till den bokstaven eller bokstavsgruppen. Kom ihåg att du inte ska säga bokstavens namn, utan ljudet. Till exempel, om du ser bokstaven "b" ska du säga /b/, inte /be/. Ser du bokstäverna "kr", ska du säga /kr/, inte bokstavsnamnen /kå/ och /är/. Först får du två övningsuppgifter

53

54

55 Fonemsyntes Nu kommer du att få höra flera ljud som ska bindas ihop till ett ord. Först hör du en ljudsignal och sedan kommer bokstavsljuden. När det sista bokstavsljudet i ordet hörs, visas en grön cirkel på skärmen. Då kommer det inte fler bokstavsljud. Du ska binda samman bokstavs-ljuden till ett riktigt ord så snabbt du kan. Är du osäker, kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter.

56

57 Fonemanalys Nu ska du få höra några ord, ett i taget. Ibland ska du säga det sista ljudet i ordet, och ibland ska du säga alla ljuden i rätt ordningsföljd. När det sista ordet är uppläst, visas en grön cirkel på skärmen. Säg svaret så snabbt du kan. Om du är osäker, kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter.

58

59 Fonologiskt korttidsminne I den här uppgiften får du höra några siffror och du ska sedan upprepa dem i samma ordningsföljd som de lästes upp. Du hör ett pling före varje gång. Då måste du lyssna noggrant, för siffrorna läses upp direkt efter ljudsignalen. När den sista siffran i uppgiften är uppläst kommer en grön cirkel att visas på skärmen. Då ska du säga alla siffrorna i samma ordningsföljd som de lästes upp. Är du osäker, kan du gissa. Förstår du vad du ska göra? Först får du två övningsuppgifter.

60

61 Att skilja mellan ord och homofona nonsensord Det visas två ord på skärmen, men bara ett av dem är rätt stavat. Du ska hitta det ord som är rättstavat. Du håller vänster pekfinger på Z-tangenten och höger pekfinger på M-tangenten. När det rätta ordet står till vänster trycker du så fort du kan på Z-tangenten. Står det rätta ordet till höger trycker du på M-tangenten. Först får du två övningsuppgifter. Innan orden visas kommer du att se en liten prick på skärmen. Förstår du vad du ska göra? Är du beredd? Då börjar vi!

62

63

64 Visuell analys I den här uppgiften kommer du att se två bokstavsrader som står ovanför varandra. Ibland är de lika, och ibland är de olika. Till exempel kan första, mittersta eller sista bokstaven i en rad vara olik motsvarande bokstäver i den andra raden. Du ska jämföra de två bokstavsraderna och avgöra om de är lika eller olika. Du håller vänster pekfinger på Z-tangenten och höger pekfinger på M-tangenten. När bokstavsraderna är lika, trycker du på M- tangenten. När de är olika, trycker du på Z-tangenten. Du trycker så fort du ser om bokstavsraderna är lika eller olika. Först får du två övningsuppgifter.

65

66

67 Fonologisk diskriminering I den här uppgiften får du höra två ord i hörlurarna. Du ska varje gång avgöra om orden är lika eller om de är olika. Du håller vänster pekfinger på Z-tangenten och höger pekfinger på M-tangenten. Om orden är lika, trycker du på M- tangenten. Om de är olika, trycker du på Z-tangen-ten. Innan orden presenteras, hör du en ljudsignal. Det betyder att du måste lyssna noga. Svara så snabbt du kan. Förstår du vad du ska göra? Du ska först få två övningsuppgifter.

68

69 Snabb benämning av kända föremål På skärmen kommer du nu att se ett antal bilder av vanliga föremål. Det finns bara fem olika föremål, men de visas flera gånger. Du ska säga namnet på föremålen så snabbt som möjligt. Börja uppe till vänster på skärmen (testledaren pekar) och fortsätt längs raden och gå vidare till nästa rad tills du sagt namnen på alla föremålen. Börja sedan uppe till vänster på skärmen. (Testledaren pekar.) Först får du en övningsuppgift.

70

71 Ordmobilisering

72

73 Begreppsförståelse I den här uppgiften kommer du att höra några ord, ett i taget. Innan ordet läses upp kommer du att höra ett pling. Du ska förklara vad orden betyder. Det visas en grön cirkel på skärmen när du ska svara. Du kan använda så mycket tid du behöver. Först får du två övningsuppgifter. Förstår du vad du ska göra? Är du beredd? Då börjar vi!

74

75 Manuell reaktionstid Nu kommer du att se en pil på skärmen. Ibland pekar pilen åt höger (visa det) och ibland pekar den åt vänster. När pilen pekar åt höger, trycker du så fort du kan på M- tangenten. När pilen pekar åt vänster, trycker du så fort du kan på Z-tangenten. Innan pilen visas kommer du att se en liten prick på skärmen. Först får du en övningsuppgift. Förstår du vad du ska göra? Är du beredd? Då börjar vi!

76

77 Läsrelaterade färdigheter, årskurs 6-vuxna 7 deltest: Fonemisk medvetenhet Fonologiskt korttidsminne Arbetsminne Att skilja mellan ord och homofona non-ord Snabb benämning av siffror Visuellt korttidsminne Begreppsförståelse

78

79 Fonemisk medvetenhet Nu ska du få höra flera ord upplästa, ett i taget. Du ska komma på vilket ord du får om ett visst ljud tas bort. Säg svaret så snabbt du kan när den gröna cirkeln visas på skärmen. Om du är osäker, kan du gissa. Först får du två övnings-uppgifter. Innan ordet läses upp kommer du att höra ett pling. Är du beredd? Då börjar vi!

80

81 Arbetsminne Nu kommer du att få höra några ord. Du ska säga orden i omvänd ordningsföljd. När det sista ordet har lästs upp visas en grön cirkel på skärmen. Då ska du säga alla orden i omvänd ordningsföljd. Om du är osäker, kan du gissa. Har du förstått vad du ska göra? Först får du två övningsuppgifter. Innan ordet läses upp kommer du att höra ett pling. Säg svaret så snabbt du kan. Är du beredd? Då börjar vi!

82

83 Snabb benämning av siffror På skärmen kommer du nu att se flera rader med siffror. Det är bara fem olika siffror, men de visas flera gånger i olika ordningsföljd. Du ska säga namnet på siffrorna så snabbt som möjligt. Börja uppe till vänster på skärmen (testledaren pekar) och fortsätt längs raden och gå vidare till nästa rad tills du sagt namnen på alla siffrorna. När du är färdig trycker du så fort du kan på M-tangenten (testledaren visar vilken det är). Först får du en övningsuppgift. Innan siffrorna visas kommer du att se en liten prick. Direkt efter visas siffrorna på skärmen. Förstår du vad du ska göra? (Om inte, kan testledaren förklara utförligare.) Är du beredd? Då börjar vi!

84

85

86 Visuellt korttidsminne Nu kommer det att visas några bokstäver på skärmen. Bokstäverna står efter varandra i rad, och de syns bara en kort stund. Titta noga på skärmen. Först kommer det att visas en liten prick. Efter det visas bokstäverna. Du ska säga bokstäverna i samma ordningsföljd som de visas på skärmen. Är du inte säker på vilka bokstäver du såg kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter. Följ noga med på skärmen. Är du beredd? Då börjar vi!

87

88 Reaktionstid: 3-5 = 6-vux *Muntlig reaktionstid LOGOS-bedömningen inleds med detta deltest *Manuell reaktionstid Det här deltestet avslutar

89 Resultat i LOGOS Tre rapporttyper: Standardrapport Detaljerad rapport Profil

90 Resultat ,9 0,50 2,20 99,8 99,9 45,83 79,17 3,2 1,18 2,65 99,4 84,6

91 Dyslexi Forskningen visar att dyslexi kan definieras operationellt utifrån tre huvudsakliga kännetecken: ålig ordavkodning Fonologiska svårigheter Normal hörförståelse

92 !?Diagnostisering?! diagnos (grekiska dia gnasis 'undersökning', 'bedömande'), igenkännande, avgränsning och beskrivning av ett visst sjukdomstillstånd. diagnostisk som avser diagnos BET.NYANS: spec. pedag. som mäter viss färdighet och vanl. anv. för att ge läraren anvisning om uppläggningen av undervisningen: ~t prov HIST.: sedan 1833 HSL, Hälso-och sjukvårdslagen ICD 10 DSM-IV

93 ALL-modellen -Avkodning, Läsflyt och Läsförståelse ALL-modellen: två spår en för normal läsutveckling - på spåret - och en för utveckling som har spårat ur. Med hjälp av LOGOS och ALL-modellen kan vi se var i läsutvecklingen eleven har spårat ur.

94 Läsutveckling För att kunna säga något om vad som är bristande läsförmåga, måste man ha kunskap om vad som är förväntad, normal, läsutveckling

95 Logografisk avkodning Logografisk läsning är en tidig strategi, där varje enskilt ord behandlas som ett självständigt stimulus, en logo, där ordet känns igen p.g.a. visuella särdrag eller kontextuella hållpunkter. Barnet har inte knäckt läskoden. Av spåret Barnet har inget intresse för bokstäver och läsning. Känner igen högfrekventa ord/ logotyper i sin närmiljö

96 Fonologisk avkodning Barnet intar nu en analytisk hållning till ord, där orden avkodas genom att läsaren gör om varje enskilt grafem till motsvarande fonem för att till slut dra samman fonemen till ett ljudpaket ett ord. Läsaren har nu knäckt den alfabetiska koden. Förutom kunskap om grafem-fonem-omkodning kräver uppgiften fonemisk medvetenhet och förmåga till fonologisk syntes. Av spåret Icke-alfabetisk läsning. Tämligen dålig förmåga till ordigenkänning och liten eller ingen förståelse

97 Kontrollerad ortografisk avkodning Barnet omkodar inte längre grafem för grafem, utan känner igen större element i ordet som stavelser, ändelser och morfem. Läsaren har ortografisk kunskap och är ortografiskt medveten. Av spåret Alfabetisk läsning. Läser sent, ljudande och med dålig förståelse.

98 Automatiserad ortografisk avkodning Avkodningen sker nu snabbt och säkert och med få eller inga felläsningar. På det här stadiet i läsutvecklingen läser eleven såväl kända som okända ord snabbt och säkert Av spåret Läsningen präglas av korrekt avkodning, men dålig prosodi och sviktande läsförståelse

99 Läsflyt -- en av de nya nivåerna i modellen. Utmärkande för läsare på den här nivån är att de inte bara har kunskap om ordavkodningen utan även syntaktisk och semantisk kunskap. Flytet och intonationen i läsningen är bra. Av spåret Läsningen utmärks av att prosodin inte är optimal, något sviktande läsförståelse kombinerat med något osäker avkodning.

100 Läsförståelse Läsning på den här nivån kallas strategisk läsning och innebär förmåga att använda olika förståelsestrategier Av spåret Om eleven spårar ur här kommer läsningen att vara präglad av god avkodning, god prosodi men inte optimal läsförståelse.

101 Fonologiska brister visar sig bl.a. i svårigheter med att läsa nonsensord. Forskningen har visat, att läsning av nonsensord är ett känsligare test än ord- avkodning vid diagnostisering av dyslexi. Detta visar sig bl.a. i att kompenserade dyslektiker, dvs. dyslektiker som övervunnit avkodningssvårigheterna, fortfarande har stora svårigheter med att läsa nonsensord.

102 Operationell definition Dålig ordavkodning under 15:e percentilen på deltest 3 och 5 Svårt att läsa nonsensord under 15:e percentilen på deltest 4 Normal hörförståelse över 30:e percentilen på deltest 2 Om dessa tre kriterier är uppfyllda kan lässvårigheterna bero på dyslexi

103 Kvalitativ analys Lingvistiska variabler: Ordlängd Frekvens Komplexitet

104 I den internationella forskningen brukar andelen dyslektiker uppges vara mellan 5-10 procent, Resultaten från de nordiska LOGOS- standardiseringarna stämmer väl med dessa uppgifter.

105 De fonologiska svårigheter som kännetecknar dyslexi, ger inte bara utslag i dålig nonsensordläsning, utan även..

106 Odistinkt /otydligt uttal Dålig intonation Svårigheter att uttala fonologiskt komplicerade ord deltest 1 Svårigheter att lära sig bokstäver, deltest 6 uppgiftsdel 3-5 Svårigheter med grafem-fonem-omkodning, deltest 7 Svårigheter med fonemsyntes deltest 8 Svårigheter med fonemanalys deltest 9

107 Svårigheter med fonologiskt korttidsminne deltest 10 Svårigheter med fonologisk diskriminering deltest 13 Svårigheter med snabb benämning av kända föremåldeltest 14 Åldersadekvat begreppsförståelse deltest 15

108 Även om många symptom också återfinns hos dåliga läsare så har dyslektikerna långt fler symptom. De får även lägre poäng på de fonologiska deltesten.

109 Finns det olika former av dyslexi? Fonologisk dyslexi Ortografisk dyslexi Double-deficit dyslexi

110 Fonologisk dyslexi 1. Dålig ordavkodning under 15:e percentilen på deltest 3 2. Svårt att läsa nonsensord- under15:e percentilen på deltest 4 3. Normal hörförståelse över 30:e percentilen på deltest 2

111 Ortografisk dyslexi 1. Dålig ortografisk läsning under 15:e percentilen på deltest 5 2. Normal fonologisk avkodningsförmåga över 30:e percentilen på deltest 4 3. Normal hörförståelse över 30:e percentilen på deltest 2

112 Double-deficit dyslexi. Svårigheter att snabbt benämna älkända föremål eller siffror, under 15:e ercentilen på deltest 14 (3-5), eltest 11 (6-vuxna). Dålig fonologisk ordavkodning nder 15:e percentilen på deltest 4. Normal hörförståelse, över 30:e percentilen på deltest 2

113 Certifieringsrapporten skicka den helst som mail Förslag utformning/innehåll i befintlig mall ertifieringsapport i Wordformat, levrapport i txt-format, indikator- chema och försättsblad ska bifogas Rapporten ska skickas in inom 3-5 månader

114 Tack för idag!

Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Välkommen till LOGOS certifieringskurs Välkommen till LOGOS certifieringskurs erik@pedagogiskpsykologi.se b.holmgren@sumab.se logosmiske@gmail.com 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning

Läs mer

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Inger Fridolfsson The Simple View of Reading L = A x F Läsförståelse Avkodning Språklig förståelse (Gough och Tunmer, 1986) Subgrupper utifrån the Simple

Läs mer

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet

Läs mer

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Inger Fridolfsson Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Tidiga insatser Teorier kring läs- och skrivutvecklingen Egen

Läs mer

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda. Vägen till effektiv läsinlärning för lite äldre elever Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015 Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.se Innehåll Bakgrund till 7 stegsmetoden De 7 stegen Läromedlet:

Läs mer

Välkommen till ITPA-3 Illinois Test of Psycholinguistic Abilities

Välkommen till ITPA-3 Illinois Test of Psycholinguistic Abilities Välkommen till ITPA-3 Illinois Test of Psycholinguistic Abilities b.holmgren@sumab.se 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se erik@pedagogiskpsykologi.se 070-2363200 Säfflemodellen för utveckling av

Läs mer

Torleiv Høien LOGOSHANDBOKEN. Diagnostisering av dyslexi och andra lässvårigheter

Torleiv Høien LOGOSHANDBOKEN. Diagnostisering av dyslexi och andra lässvårigheter Torleiv Høien LOGOSHANDBOKEN Diagnostisering av dyslexi och andra lässvårigheter Logometrica as 2015 ISBN: 978-82-92632-31-4 Omslag 2011: Fasett as 1:a.upplagan 2007 2:a upplagan 2011 3:a.upplagan 2012

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar Region Skåne och Skånes kommuner/ Tips! SKED ger läs- och skrivutredningskurs Pedagogisk kartläggning Tar reda

Läs mer

Kurs läs och skriv Avkodningstest

Kurs läs och skriv Avkodningstest Kurs läs och skriv 131010 Avkodningstest Avkodning LäsKedjor LäsEttan LäSt Christer Jacobson Psykologiförlaget AB Skolår 2 och 3 Skolår 4-9 samt första året på gymnasiet Handledning med kopieringsunderlag

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik

Läs mer

Lyssna, Skriv och Läs!

Lyssna, Skriv och Läs! Lyssna, Skriv och Läs! Läsinlärning från grunden Gunnel Wendick Innehållsförteckning Introduktion 5-8 Sidhänvisningar till uppgifterna 9 Förklaring av uppgifterna 10-13 O o 15-19 S s 20-24 A a 25-29 L

Läs mer

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de

Läs mer

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs-

Läs mer

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)

Läs mer

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Uppsala den 15 september 2015 Innehåll Vad är dyslexi? Pedagogisk utredning

Läs mer

Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ

Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 1(6) C LÄROMEDEL Lyssna Ljuda Läs Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA 7762-512-4 Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY 7762-513-1 Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 7762-514-8 Serien Lyssna Ljuda Läs är tre på varandra följande

Läs mer

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga Oktober 2015 Appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga Flertalet appar som nämns

Läs mer

Inledning, Lästrumpet

Inledning, Lästrumpet Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga

Läs mer

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010) Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning

Läs mer

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein www.precodia.se Dyslexi handlar om: 1. specifika svårigheter att urskilja och hantera språkets minsta byggstenar

Läs mer

De olika testen i Provia (Här har du en bekväm lathund som komplement till handboken.)

De olika testen i Provia (Här har du en bekväm lathund som komplement till handboken.) och testverktyget Med Provia får du på ett snabbt och enkelt sätt en bild av hur elevens språkliga kompetensprofil ser ut. Om det behövs kommer övningar att skapas i Lexia. Lexia kan användas vid dyslexi,

Läs mer

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27 Annika Dahlgren Sandberg Institutionen för kliniska vetenskaper, avd för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet och Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ABC annika@huh.se Vad

Läs mer

Intensiv läsundervisning - en interventionsstudie

Intensiv läsundervisning - en interventionsstudie Examensarbete Speciallärarprogrammet Intensiv läsundervisning - en interventionsstudie Författare: Marie Sjöblad Barbro Tedenstad Handledare: Linda Fälth Termin: VT11 Kurskod: PP2174 2 ABSTRAKT SPECIALLÄRARPROGRAMMET

Läs mer

Datorlästräning! Är det något för elever i år 1?

Datorlästräning! Är det något för elever i år 1? Examensarbete Datorlästräning! Är det något för elever i år 1? Författare:Ulla Saldner Birgitta Sixtensson Handledare: Linda Fälth Termin: VT12 Kurskod: PP2174 2 ABSTRACT SPECIALLÄRARPROGRAMMET Titel Engelsk

Läs mer

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Vad är läsning? Avkodning x Språkförståelse

Läs mer

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period.

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period. 2 Resultat Innehållsförteckning Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period Screeningmoment Talserier Jämnt - udda Tal och obekanta

Läs mer

5 Språk-, läs- och skrivutveckling i åk 1-3

5 Språk-, läs- och skrivutveckling i åk 1-3 5 Språk-, läs- och skrivutveckling i åk 1-3 Många fler barn kommer numera till skolan rustade med goda förkunskaper om läsande och skrivande jämfört med tidigare, en del har knäckt läskoden och några är

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Läslistor som arbetsredskap vid lästräning

Läslistor som arbetsredskap vid lästräning Svenska språket Handledare: Solveig Hammarbäck Examinator: Sofia Ask G3 GL1102 15 hp 2010-09-10 G2 G3 Avancerad nivå Läslistor som arbetsredskap vid lästräning Ann-Sofie Ringström Abstract Syftet med den

Läs mer

KOPIERINGSUNDERLAG LÄRARENS FORMULÄR 1

KOPIERINGSUNDERLAG LÄRARENS FORMULÄR 1 KOPIERINGSUNDERLAG LÄRARENS FORMULÄR 1 Elevens namn: TIDIG ALFABETISK LÄSNING STEG 1 UPPGIFT DATUM 0/1/2 KOMMENTARER ORDAVKODNING Kan läsa sitt namn Känner igen de flesta bokstäver Läser logotyper/skyltar

Läs mer

Medvetenhetens intåg...

Medvetenhetens intåg... Medvetenhetens intåg... Att förebygga med hjälp av språklekar. Skolpsykolog Jörgen Frost Bornholm,, Danmark Syftet med projektet var att visa hur ett förebyggande program kan ge effekt på den första läsinlärningen.

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Ett stödmaterial Den sjunde nordiska kongressen om dyslexiproblematik 14 augusti 2014 i Stockholm Innehåll Bakgrund till projektet Om SPSM Teoretisk

Läs mer

TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN

TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN 2007-10-29 TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN VISION: Eleverna i Norsjö kommun ska bli bäst i Sverige på att läsa ÖVERGRIPANDE MÅL Att skapa, bibehålla och utveckla barns/elevers bok- och läsintresse

Läs mer

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Hur arbetar skolan med läs- och skrivinlärning? Hur kan du som förälder på bästa sätt stötta ditt barn i sin läs- och skrivutveckling?

Läs mer

Lässcreening har främst tillkommit för att möta ett pedagogiskt behov av att, i skolan, systematisera iakttagelserna i den pedagogiska vardagen.

Lässcreening har främst tillkommit för att möta ett pedagogiskt behov av att, i skolan, systematisera iakttagelserna i den pedagogiska vardagen. Lässcreening Info om en undersökningsmetod Lässcreening B Adler, 2003 MANUAL Björn Adler, 2000 Lässcreening har främst tillkommit för att möta ett pedagogiskt behov av att, i skolan, systematisera iakttagelserna

Läs mer

Resultat från LäsEttans uppföljning i årskurs 3 maj 2010

Resultat från LäsEttans uppföljning i årskurs 3 maj 2010 Resultat från LäsEttans uppföljning i årskurs 3 maj 2010 1 I uppföljningen åk/årskurs 3 i maj 2010 deltog närmare 300 elever från skolor runt om i landet. Det är cirka 100 färre elever än vid uppföljningen

Läs mer

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Detta screeningmaterial är avsett att vara ett verktyg för att upptäcka de elever som löper risk att utveckla läs- och

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande

Läs mer

Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Inger Fridolfsson

Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Inger Fridolfsson Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Inger Fridolfsson T E O R I E R K R I N G L Ä S - O C H S K R I V U T V E C K L I N G E N E G E N F O R S K N I N G M E T O D E R T I D

Läs mer

Läs- och skrivinlärning

Läs- och skrivinlärning Läs- och skrivinlärning Qarin Franker GU FC ALEF HPF VOX Hélène Boëthius Hyllie Park Folkhögskola sigun.bostrom@hylliepark.se Utbildningen avseende läs- och skrivinlärning vänder sig till personer utan

Läs mer

Den sena dyslexidiagnosen

Den sena dyslexidiagnosen STUDENTARBETEN I SPRÅKDIDAKTIK Den sena dyslexidiagnosen En kvalitativ studie av hur fem dyslektiker upplever och har upplevt sina läs- och skrivsvårigheter samt hur de har upplevt att de blivit bemötta

Läs mer

Lärarens roll vid lässvårigheter årskurs 1-3 En litteraturstudie om god kunskap om läsinlärning och lässvårigheter

Lärarens roll vid lässvårigheter årskurs 1-3 En litteraturstudie om god kunskap om läsinlärning och lässvårigheter Lärarens roll vid lässvårigheter årskurs 1-3 En litteraturstudie om god kunskap om läsinlärning och lässvårigheter i KURS: Examensarbete, Grundlärare F-3, 15 hp FÖRFATTARE: Felicia Aronius EXAMINATOR:

Läs mer

Fyra presentationer med följande innehåll

Fyra presentationer med följande innehåll Fyra presentationer med följande innehåll Stefan Samuelsson Är det en eller flera språkliga svårigheter som predicerar dyslexi? Anne Elisabeth Dahle &Ann-Mari Knivsberg Problematferd ved alvorlig og ved

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

Dyslexi hos barn och ungdomar

Dyslexi hos barn och ungdomar Dyslexi hos barn och ungdomar Tester och insatser Publicerad 13 aug 2014 Idor Svensson Docent i psykologi, legi>merad psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi, Linnéuniversitetet, Växjö

Läs mer

Ordavkodning i senare skolår; effekter av fonologisk bearbetningsförmåga, snabb benämning, ordflöde, ordförråd och arbetsminne

Ordavkodning i senare skolår; effekter av fonologisk bearbetningsförmåga, snabb benämning, ordflöde, ordförråd och arbetsminne Ordavkodning i senare skolår; effekter av fonologisk bearbetningsförmåga, snabb benämning, ordflöde, ordförråd och arbetsminne Frida Lundagårds och Julia Vestin Examensarbete, 30 hp Logopedprogrammet,

Läs mer

Observationspunkter, lärarmatris

Observationspunkter, lärarmatris Observationspunkter, lärarmatris Elevens namn A:1 Eleven visar uppmärksamhet vid högläsning Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig A:2 Eleven deltar i textsamtal och läser ord

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

Wendick-modellens signum

Wendick-modellens signum Wendick-modellen Wendick-modellen Wendick-modellens signum Strukturerade material (wendick.se) Ren layout Tydliga mönster Små utvecklingssteg Tydlig och långsam progression Betonar vikten av baskunskaper/färdigheter

Läs mer

Läs- och skrivsvaghet

Läs- och skrivsvaghet De här orden kan man läsa. De här orden kan man höra. De här orden kan man leka. De här orden kan man göra. Man kan bli glad av ord. Man kan bli arg av ord. Man kan bli retad av ord. Man kan bli tröstad

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter: Inte bara dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter: Inte bara dyslexi Läs- och skrivsvårigheter: Inte bara dyslexi av professor Stefan Samuelsson Den allmänna debatten och kanske i ännu större utsträckning forskningen kring läs- och skrivsvårigheter har i huvudsak varit

Läs mer

Predicerande faktorer för den tidiga läsningen

Predicerande faktorer för den tidiga läsningen Predicerande faktorer för den tidiga läsningen Fonologisk förmåga RAN - Vokabulär Malena Åvall Magisteruppsats 15 hp Program och/eller kurs: PDA161 Nivå: Avancerad nivå Termin/år: Ht 2014 Handledare: Ulrika

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi?

Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Av Christer Jacobson Det är många faktorer som påverkar barns läsförmåga. Ett sätt att beskriva olika faktorers inverkan är att utgå från en modell.

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Intensivträning i avkodning

Intensivträning i avkodning Intensivträning i avkodning En interventionsstudie i åk 2 Ingela Landin Larsson Student Ingela Landin Larsson Vt 2017 Examensarbete, 30 hp Speciallärarprogrammet med inriktning språk- läs och skrivutveckling,

Läs mer

Den tidiga läsinlärningen

Den tidiga läsinlärningen Den tidiga läsinlärningen En fallstudie av en läsinlärningsmodell med fokus på tidiga insatser Johanna Brunnström Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling Examensarbete

Läs mer

Repeterad läsning i år 1 En jämförelse mellan repeterad läsning i par och i en-till-en-undervisning

Repeterad läsning i år 1 En jämförelse mellan repeterad läsning i par och i en-till-en-undervisning Examensarbete i speciallärarprogrammet 15 hp Repeterad läsning i år 1 En jämförelse mellan repeterad läsning i par och i en-till-en-undervisning Författare: Solweig Frejdh Anna Johansson Handledare: Christer

Läs mer

Forskning vid Linnéuniversitetet. Interventionsstudier i syfte att främja. läsutveckling

Forskning vid Linnéuniversitetet. Interventionsstudier i syfte att främja. läsutveckling Interventionsstudier i syfte att främja läsutveckling Linda Fälth Camilla Nilvius Forskning vid Linnéuniversitetet Intervention med datorbaserad lästräning i årskurs 2 Intervention med läslistor på lågstadiet

Läs mer

Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6?

Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6? Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6? Den 7:e nordiska kongressen om dyslexipedagogik 2014 Stockholm, augusti 2014 Pekka Niemi Åbo universitet Medarbetare: Marja-Kristiina

Läs mer

SPRÅKLIG MEDVETENHET - förslag på övningar i F1:an

SPRÅKLIG MEDVETENHET - förslag på övningar i F1:an SPRÅKLIG MEDVETENHET - förslag på övningar i F1:an Arbetets syfte: Den språkliga medvetenheten är av betydelse för hur barns läs- och skrivförmåga utvecklas. Studier på förskolebarn visar att de som är

Läs mer

Uppföljning av ungdomar som haft en måttlig till grav språkstörning i förskoleåldern En deskriptiv studie

Uppföljning av ungdomar som haft en måttlig till grav språkstörning i förskoleåldern En deskriptiv studie Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC Enheten för logopedi Logopedprogrammet Examensarbete i logopedi Uppföljning av ungdomar som haft en måttlig till grav språkstörning

Läs mer

Beskriva och arbeta med elevers läs- och skrivsvårigheter - sex specialpedagoger berättar

Beskriva och arbeta med elevers läs- och skrivsvårigheter - sex specialpedagoger berättar Beskriva och arbeta med elevers läs- och skrivsvårigheter - sex specialpedagoger berättar Maria Pihl LAU 390 Handledare: Tarja Alatalo Examinator: Marianne Dovemark Rapportnummer: VT11-2910-104 Abstract

Läs mer

Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter.

Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter. Minneslek Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter. Programmet innehåller nio olika övningar, både visuella och auditiva. Svårighetsgraden

Läs mer

Maria Levlin. Maria Thellenberg

Maria Levlin. Maria Thellenberg Maria Levlin Lektor i språkdidaktik vid Umeå universitet Maria Thellenberg Specialpedagog i Lycksele kommun Läsintervention i åk 2 - en interventionsstudie En interventionsstudie i åk 2 med syftet att

Läs mer

Specialpedagogiska seminarier

Specialpedagogiska seminarier Specialpedagogiska seminarier Att lyckas lära läsa Seminarium C 27/9 Malmö 28/9 Växjö katarina.herrlin@lnu.se Eleven ska Tala och samtala kunna berätta om och beskriva vardagliga händelser så att innehåll

Läs mer

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handlingsplan gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun Handlingsplanen gäller från ht-09. Utarbetad av speciallärare/specialpedagoger

Läs mer

Behövs diagnosen dyslexi i grundskolan? Speciallärares syn

Behövs diagnosen dyslexi i grundskolan? Speciallärares syn Självständigt arbete i speciallärarprogrammet, 15 hp Behövs diagnosen dyslexi i grundskolan? Speciallärares syn Författare: Lena Ziegenfeldt Handledare: Linda Fälth Examinator: Idor Svensson Termin: HT14

Läs mer

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

BRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!!

BRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!! BRAVKOD Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!! F Ö R E L Ä S N I N G M E D R O N N Y K A R L S S O N Talspråk och skriftspråk Talspråkets natur:

Läs mer

Lathund Claro Read Plus

Lathund Claro Read Plus Lathund Claro Read Plus Innehållsförteckning LathundWord Read Plus V 5...1 Innehållsförteckning...1 Starta... 2 Knappbeskrivning... 2 Börja läsa... 2 Börja skriva... 2 Knapp 8 Inställningar... 3 Knapp

Läs mer

Läslandet 2 Ord och meningar

Läslandet 2 Ord och meningar Läslandet 2 Ord och meningar Av LäraMera Program AB och Leripa AB Grafik Musik Röst Kristina Grundström Erik truedsson Gerda Nilsson 1 Innehållsförteckning LÄSLANDET 2 ORD OCH MENINGAR 3 Styrsätt 4 Menyn

Läs mer

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet

Läs mer

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling. Läsning - en del av att vara människa! m Att lära l sig läsa l kräver för f r en del elever planmässig undervisning och ihärdig träning. God läsutveckling är r en produkt av tre faktorer: A x F x M Avkodning

Läs mer

Inför genomförandet av ThomasGIA

Inför genomförandet av ThomasGIA Inför genomförandet av ThomasGIA Innehåll Deltest 1: Slutlednings Deltest 2: Perceptuell snabbhet Deltest 3: Numerisk snabbhet Deltest 4: Ordförståelse Deltest 5: Spatial Introduktion ThomasGIA är ett

Läs mer

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng Språkutveckling, flerspråkighet, estetik Ladokkod: 11FK10:3 HT11 UVK 1 Tentamen ges för: Förskollärarstudenter, Grund/FI, Grund F 3, Grund 4 6 Tentamenskod: Tentamensdatum:

Läs mer

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22 LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING Mål vi uppmärksammar och stödjer aktivt de elever som är i behov av särskilt stöd vi har en gemensam helhetssyn där eleverna respekteras

Läs mer

Läsinlärning i förskoleklass

Läsinlärning i förskoleklass LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 15 hp Läsinlärning i förskoleklass - En studie med fokus på läsinlärningsfrämjande arbete i förskoleklass Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Handledare:

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson &Evelinn Fagerberg Rådgivare Pedagogisk

Läs mer

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9 Tillbergaskolan Specialpedagogerna Handlingsplan för läs- och skrivutveckling År F 9 God läs och skrivförmåga är nyckeln till kunskap! 2008-10-03 1 En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att

Läs mer

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den

Läs mer

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Övergripande verksamhet inom området dyslexi Regional verksamhet, d v s lyder under Region Skåne Skåne är

Läs mer

Läs med flyt! - en studie av elevers tidiga utveckling av avkodning. Camilla Bryne. Rapport nr: 2013vt Handledare: Caroline Liberg

Läs med flyt! - en studie av elevers tidiga utveckling av avkodning. Camilla Bryne. Rapport nr: 2013vt Handledare: Caroline Liberg Rapport nr: 2013vt00479 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp Läs med flyt! - en studie av elevers tidiga

Läs mer

Läsa och skriva. ann.pihlgren@isd.su.se

Läsa och skriva. ann.pihlgren@isd.su.se Läsa och skriva ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de låter? Elever med svårigheter hur lär de sig

Läs mer

IT-körkort för språklärare. Modul 5: Ljud, del 2

IT-körkort för språklärare. Modul 5: Ljud, del 2 IT-körkort för språklärare Modul 5: Ljud, del 2 Innehåll Spela in och klipp en ljudfil (metod 1)... 3 Importera och klipp en ljudfil (metod 2)... 6 Ta bort störande bakgrundsljud... 8 Förstärk ljudet...

Läs mer

Provia ett testverktyg för Lexia. Handbok. Martti Mårtens & Olle Gunnilstam Stiftelsen Stora Sköndal 2012. www.lexia.nu

Provia ett testverktyg för Lexia. Handbok. Martti Mårtens & Olle Gunnilstam Stiftelsen Stora Sköndal 2012. www.lexia.nu Provia ett testverktyg för Lexia Handbok Martti Mårtens & Olle Gunnilstam Stiftelsen Stora Sköndal 2012 www.lexia.nu 2 3 LÄS DETTA FÖRST Innan du använder Provia, se till att testpersonerna är informerade

Läs mer

17 februari 2016. Läs- och skrivutredningskurs

17 februari 2016. Läs- och skrivutredningskurs Läs- och skrivutredningskurs 17 februari 2016 Inledning och presentation av kursupplägg Erfarenhetsutbyte SBU-rapporten Jag lär mig det mesta själv Elevers erfarenheter av ipad som ett alternativt verktyg

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Läs och förstå pedagogisk handledning

Läs och förstå pedagogisk handledning Läs och förstå pedagogisk handledning Denna app innehåller 4 olika övningar på två olika nivåer samt verktygsdelar för varje övningstyp. Den är förberedd för 4 ytterligare språk som kan användas både i

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

Examensarbete i speciallärarprogrammet. INTENSIV LÄSTRÄNING en interventionsstudie med Rydaholmsmetoden i årskurs 7

Examensarbete i speciallärarprogrammet. INTENSIV LÄSTRÄNING en interventionsstudie med Rydaholmsmetoden i årskurs 7 Examensarbete i speciallärarprogrammet INTENSIV LÄSTRÄNING en interventionsstudie med Rydaholmsmetoden i årskurs 7 Författare:Helén Egerhag och Evalotta Svärd Handledare:Christer Jacobson Termin: VT11

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Fonologisk medvetenhet och läsförmågor hos barn i åk 1 och 3:

Fonologisk medvetenhet och läsförmågor hos barn i åk 1 och 3: Linköpings universitet Institution för klinisk och experimentell medicin Magisteruppsats, 30 hp Logopedprogrammet Vårterminen 2016 Fonologisk medvetenhet och läsförmågor hos barn i åk 1 och 3: En jämförelse

Läs mer

Datorn som verktyg i den tidiga läsoch skrivinlärningen- Ur ett specialpedagogiskt perspektiv

Datorn som verktyg i den tidiga läsoch skrivinlärningen- Ur ett specialpedagogiskt perspektiv Självständigt arbete i specialpedagogeller speciallärarprogrammet, 15 hp Datorn som verktyg i den tidiga läsoch skrivinlärningen- Ur ett specialpedagogiskt perspektiv Författare: Louise Pettersson Handledare:

Läs mer

LÄSLANDET - BOKSTÄVER OCH ORD

LÄSLANDET - BOKSTÄVER OCH ORD LÄSLANDET - BOKSTÄVER OCH ORD Programmet består av 21 övningar som övar förmågan att känna igen bokstäver och ord. Här tränas såväl läsning som stavning och bokstavsordning. Du får hela tiden stöd av inspelat

Läs mer

ATT KNÄCKA LÄSKODEN EN STUDIE OM HUR PEDAGOGER

ATT KNÄCKA LÄSKODEN EN STUDIE OM HUR PEDAGOGER ATT KNÄCKA LÄSKODEN EN STUDIE OM HUR PEDAGOGER UTVECKLAR BARNS LÄSUTVECKLING I ÅRSKURS ETT Grund Pedagogiskt arbete Farah Daghouz 2016-LÄR1-3-K29 Program: Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete

Läs mer

Är det möjligt att förutsäga läs- och skrivutveckling redan i förskoleklass?

Är det möjligt att förutsäga läs- och skrivutveckling redan i förskoleklass? Lärarhögskolan i Stockholm - Institutionen för individ, omvärld och lärande Är det möjligt att förutsäga läs- och skrivutveckling redan i förskoleklass? Birgitta Bjersne Handledare: Mats Myrberg Magisteruppsats

Läs mer