SPRÅKLIG MEDVETENHET - förslag på övningar i F1:an

Transkript

1 SPRÅKLIG MEDVETENHET - förslag på övningar i F1:an Arbetets syfte: Den språkliga medvetenheten är av betydelse för hur barns läs- och skrivförmåga utvecklas. Studier på förskolebarn visar att de som är språkligt medvetna innan de börjar skolan, klarar läsinlärningen bättre än dem som inte är språkligt medvetna. Ända upp i åk 4 är de bästa läsarna de barn som innan skolstarten var mest språkligt medvetna. Man bör dock observera att språklig medvetenhet underlättar, men att det inte är en förutsättning för att man ska kunna lära sig läsa och skriva. Även barn som inte kan rimma eller räkna stavelser kan lära sig att läsa, men det underlättar om den språkliga medvetenheten finns där innan läsinlärningen tar sin början. Den språkliga medvetenheten omfattar språkets alla nivåer: Fonologisk nivå medvetenhet om språkets ljudstruktur Morfologisk nivå medvetenhet om ordets delar (stam och ändelser) och ordbildning Syntaktisk nivå hur ord sätts samman till satser (meningsbyggnad) Semantisk nivå medvetenhet om betydelser (ordförråd) Pragmatisk nivå medvetenhet om hur språket används I samband med läsning är det den fonologiska nivån, medvetenheten om att orden består av ljud, vilka ljuden är och i vilken ordning de kommer som är av störst betydelse. Detta kallas fonologisk medvetenhet. Forskning visar att barn som är fonologiskt medvetna läser bättre än barn som inte är det och att det därför finns ett samband mellan graden av läsförmåga och fonologisk medvetenhet. Även den morfologiska medvetenhetens betydelse har diskuterats inom läs- och skrivforskningen. Ur: Bedömning av språklig medvetenhet hos förskolebarn och skolbarn. Författare: Eva Magnusson och Kerstin Nauclér.

2 Långa och korta ord Den som är fonologiskt medveten förstår t.ex. att ett ord kan vara långt eller kort oavsett längden på föremålet. Ordet tåg är t.ex. ett kort ord, men ett tåg med många vagnar är långt. Ordet daggmask är ett längre ord än tåg, men en daggmask är kortare än vad ett tåg är. Material: Bildkort rita ordens längd. Korta ord långa saker BUSS (3 ljud), TÅG (3 ljud) BRO (3 ljud) Långa ord korta saker DAGGMASK (7 ljud), NYCKELPIGA (9 ljud), SUDDGUMMI (7 ljud) Långa ord långa saker SPÅRVAGN (7 ljud), LASTBIL (7 ljud) Korta ord korta saker GEM (3 ljud), NÅL (3 ljud) OBS! Det är antalet ljud vi räknar och inte antalet bokstäver, orden skrivs heller aldrig ut, utan fokus är på att lyssna. Förslag på övning: Förbered på tavlan två kolumner med bildrubrikerna långa ord och korta ord. Visa kortet med t.ex. ett tåg på. Alla korten är utan text för att barnen ska fokusera på att lyssna på ordets längd och inte titta på hur många bokstäver det är skrivet med. - Är tåg ett kort eller ett långt ord? Oavsett om du får svaret att ordet är långt eller kort så fortsätter diskussionen i samma mönster. - Kort/långt ord, vi tittar efter När du fått ett svar, visualiserar du ordets längd, genom att ljuda ordet långsamt samtidigt som du med en penna på tavlan drar några cm för varje ljud du ljudar ut. - Ska vi lyssna hur många ljud vi kan höra i t---å---g---? Ljuda långsamt och sätt en prick på tavlan för varje ljud du säger under strecket som du redan har ritat, låt sen barnen räkna. (Om man vill kan man här också låta barnen själva försöka höra hur många ljud det är i orden, genom att ge dem någon form av markörer och för varje ljud som de

3 hör när du ljudar ordet långsamt så lägger de ner en markör framför sig.) Om du fått svaret att tåg är ett långt ord, kan du t.ex. svara, ja, tåg kan vara jättelånga, men ordet tåg är ett ganska kort ord. Vid rätt svar, ja ordet tåg är kort, men tåg kan ju vara jättelånga, eller hur? Några kort visar saker som både är långa föremål och ett långt ord. Då kommenteras även det, ja, flaggstång är ett långt ord och flaggstänger kan också vara jättelånga. Diskussionernas syfte om sakernas längd och ordens längd har för avsikt att få barnen att börja reflektera över ordens ljudsida och inte bara på hur sakerna ser ut. Kom sedan överens med barnen om ifall ordkortet ska sättas upp under bilden långa ord eller korta ord. Upprepa proceduren ovan med flera bilder. För att barnen inte ska lära sig utantill vilka ord som är långa och korta, så kan det vara en fördel att inte använda alla korten varje gång övningen genomförs. Rim Att träna på att höra vilka ord som rimmar, är en träning av den fonologiska medvetenheten. För att kunna rimma så behöver barnet kunna bortse från ordens betydelse och istället lyssna till ordens ljud. Material: Bildkort vad ska bort?, Spelplan kan du rimma? Vem ska bort? hatt katt skatt halsband mås gås lås duva pool stol sol simma hus mus ljus dator bil pil sil kastrull åtta råtta potta bebis gris spis ris stekpanna

4 Förslag på övningar: - Vad ska bort? Klassövning eller i mindre grupper efter modellen Brasses Latjolajbanlåda, där den ska bort som inte rimmar på de andra orden. Välj själv om du vill klippa isär till små kort för att kunna variera placeringen på den som ska bort eller om du vill behålla dem ihopsatta 4 och 4. - Kan du rimma? (Spelplan finns att gratis skriva ut på ) Hörs ljudet - fonemidentifiering I den här övningen tränas barnen i att lyssna efter om ett visst ljud finns i ett ord eller ej. Förmågan att skifta fokus från innehåll till form tränas. Material: Ordkort hörs ljudet? Förslag på övning: Prata först om hur ljudet på ett av bokstavskorten låter. Du kan välja mellan Aa, Ss, Oo och Mm. Jag har medvetet valt ljud som det går att ljuda länge på, för de ljuden är enklast att höra, men komplettera senare gärna materialet med korta ljud som t.ex. p, t, k, b, d, g. Sätt upp bilden på ljudet ni ska lyssna efter på tavlan. (Lyssna efter 1 ljud i taget.) - Hör ni något Ooo i b..ooo..k? - Hör ni något Ooo i aaa..p..a? Visa inte kortet på ordet du har valt förrän du har fått ett svar. När du har fått det rätta svaret kan ni tillsammans titta på kortet och se om ljudet fanns i ordet eller ej. Sätt på tavlan upp de kort där ljudet hörs under bokstaven. Fortsätt tills ni har lyssnat igenom alla korten. Sätt då upp en ny bokstav på tavlan, prata om hur den låter och lyssna igenom korthögen på nytt. Upprepa även med ljud 3 och 4. Du kommer då att ha några kort över som inte innehåller något av ljuden Aa, Ss, Oo eller Mm. Om du vill kan du notera var i orden barnen har svårast att höra de olika ljuden och sen komplettera med material som tränar ljudet i just den positionen. Du behöver inte prata med barnen om var i ordet ljudet hörs, det kan vara lite överkurs i en åk F1 och kommer att tränas i åk 1 då läsinlärningen tar sin början. Skulle du som pedagog däremot tycka att barnen är redo för att även

5 lägga till dimensionen var-hörs-ljudet, så kan du naturligtvis även träna på det. Fonemdelegation Material: Spelplan Vad blir det då? finns att skriva ut på Förslag på övning: Spelet tränar eleven att lyssna efter vilket nytt ord som bildas då ett av ljuden i ordet tas bortom jag har ordet slott och tar bort /s/ vad får jag då? Sammansatta ord Att vara morfologiskt medveten innebär bl.a. att känna igen meningsbärande delar i ett ord och t.ex. kunna notera att tandborste består av orden tand och borste, att skalpotatis och potatisskalare är två olika ord. Material: Bildkort sammansatta ord memory, 2 memorybrickor sköld + padda = sköldpadda spår + vagn = spårvagn häst + sko = hästsko katt + mat = kattmat tak + lampa = taklampa sol + stol = solstol hus + bil = husbil TV + spel = Tv-spel choklad + ask = chokladask målar + låda = målarlåda gräs + matta = gräsmatta snö + boll = snöboll Förslag på övningar: - Memory, par bildas av två ord som tillsammans bildar ett nytt ord. När ett par hittas läggs det på rutorna vid rätt målord på memorybrickan. Man hjälps åt tills alla paren är hittade och denna övning behöver därför inte bli en tävling där någon vinner eller förlorar.