Välkommen till ITPA-3 Illinois Test of Psycholinguistic Abilities
|
|
- Dan Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Välkommen till ITPA-3 Illinois Test of Psycholinguistic Abilities
2
3 Säfflemodellen för utveckling av hela barnet EMOTIONELL UTVECKLING KULTURELL UTVECKLING Kognitiv utveckling Perceptuell utveckling IDENTITET Sensomotorisk utveckling Språklig utveckling Det är svårt att fånga en helhet. Helheten kan endast existera och upplevas i ett levande samspel mellan människor. SOCIAL UTVECKLING
4 4
5 Inlärningssvårigheter Generella inlärningssvårigheter Specifika inlärningssvårigheter 5
6 Generella inlärningssvårigheter Svårt med abstrakt tänkande Genomgående problematik Minne Lösa problem Inta olika perspektiv Snabbhet 6
7 Specifika inlärningssvårigheter Utvecklingsrelaterade Uppmärksamhet Minne Perception Tänkande Språk Skolrelaterade Läsning Stavning Skrivning Räkning
8 Diskrepanskriteriet A) En signifikant skillnad i utvecklingen av olika psykologiska beteenden som: Uppmärksamhet Diskrimination Språk Minne Visuomotorisk förmåga Spatiala relationer B) Skillnader mellan utvecklingsområden och skolprestationer.
9 Exklusionskriteriet Inlärningssvårigheterna ska inte bero på psykisk utvecklingsstörning, auditiva eller visuella handikapp, emotionella faktorer eller brist på inlärningstillfällen.
10 Specialundervisningskriteriet Barn med specifika inlärningssvårigheter behöver speciella metoder avpassade för just hans eller hennes problem.
11 Screeningmetoder ska: Identifiera de barn som har svårigheter av den grad att det påverkar deras dagliga fungerande i skolan. När? Hur? Metoder? 1. Man ska kunna erbjuda undervisning/träning som ska förhindra framtida handikapp. 2. Man ska kunna välja ut de rätta för behandling. 3. Screeningmetoden ska vara ekonomiskt försvarbar.
12 ITPA-3 Användningsområden 1. att identifiera barn som befinner sig i riskzonen för att misslyckas i skolan 2. att fastställa barns särskilda styrkor och svagheter inom språkliga färdigheter (intraindividuell) 3. att dokumentera barns språkliga utveckling som ett resultat av interventionsprogram 4. att använda inom forskning 12
13 Aktuella definitioner ICD-10 F81.0 Specifik lässvårighet F81.1 Specifik stavningssvårighet F81.2 Specifik räknesvårighet F81.3 Blandad inlärningsstörning F81.8 Andra specificerade inlärningsstörningar F81.9 Ospecificerad inlärningsstörning
14 14
15 Teorin bakom ITPA bygger på Osgoods teori om kommunikation. Den gjorde det möjligt att se en individs styrkor och svagheter i termer av kanaler, processer och organisatoriska nivåer. Där finns input och output.
16 Psykolingvistik eller språkpsykologi är studiet av psykologiska och neurobiologiska faktorer som möjliggör för människor att utveckla, använda och förstå språk. Psykolingvistik omfattar studiet av fonetik, fonologi, morfologi, syntax och semantik i både talade och skriftliga sammanhang.
17 ITPA har konstruerats för att vara i överensstämmelse med denna definition av psykolingvistik.
18 ITPA Illinois Test of Psycholinguistic Abilities standardiserades i Sverige 1983 och kontrollnormerades ITPA har 13 deltest varav 8 är audiovokala med auditiv input och muntliga svar. 5 deltest är visuomotoriska med visuell input och motoriska svar.
19 En del av den amerikanska kritiken har gällt tekniska aspekter. Namnet ansågs missledande eftersom ITPA inte enbart mätte psykolingvistiska förmågor då 5 deltest var visuomotoriska. I USA var inte normerna representativa för befolkningen. Den kritiken finns inte mot svenska ITPA
20 I ITPA-3 mäter alla deltest någon aspekt av språk. Därför finns det inga visuomotoriska, visuo-perceptuella deltest i ITPA-3 såsom visuell reception, visuell analogi, visuell helhet eller visuellt sekvensminne.
21 ITPA har förändrats och förbättrats på följande punkter: Varje deltest i ITPA-3 mäter lingvistiska förmågor, antingen muntligt eller skriftligt. Nya deltest har tillkommit som ska passa åldrarna 6-12 år. Vi har gjort en gigantisk svensk standardisering med över 200 elever i varje årskurs. Normdata samlades in från Arjeplog i norr till Ystad i söder, från Uddevalla i väster till Stockholm i öster. Vi har således täckt hela Sverige med både glesbygd, småstäder och storstad.
22 Normerna gäller endast elever med majoritetsspråk och testet är därför mycket användbart på elever med minoritetsspråk. Vi har på nytt standardiserat de visuomotoriska deltesten från nuvarande ITPA för att kunna avgöra om de språkliga bristerna beror på språk eller intelligens. Det här är välbekant för de som gått ITPA-kurs för Bengt.
23 ITPA-3 har skapats för att identifiera barn med språkliga svårigheter både muntligt och skriftligt. Testpoängen kan också användas som indikatorer på läs- och skrivfärdigheter.
24 Testet kan användas för att: Se skillnader mellan muntligt och skriftligt Se skillnader mellan fonologi och ortografi Bedöma kognitiva funktioner och deras relation till läs- och skrivutvecklingen. Värdera de specialpedagogiska insatserna
25 Osgood fann att språkliga funktioner kan organiseras i 3 nivåer: reflexiv nivå, formnivå och innehållsnivå. Endast formnivå och innehållsnivå prövas i ITPA-3
26 Organiseringsnivåer - Reflexiv nivå Sensorisk nivå som kopplar stimuli till muskelrörelser. Funktionen på denna nivå ändras inte på grund av erfarenhet utan är reflexmässig till sin karaktär.
27 Organiseringsnivåer - Formnivå På den här nivån krävs det att man som individ kan behålla och återkalla ickemeningsbärande symbolsekvenser. Fonologi och grammatik, inklusive morfologi och syntax, organiseras på den här nivån. Inga deltest på den här nivån är renodlat auditiva eller visuella utan associativa till sin natur.
28 Organiseringsnivåer - Innehållsnivå Det är på den här nivån som man förstår vad som sagts eller skrivits och även själv kan uttrycka sig muntligt och skriftligt. På den här nivån är ett deltest huvudsakligen receptivt till sin natur Meningssekvenser.
29 Språkliga processer - Receptiva processer Alla nivåer av bearbetning (både meningsfull och icke meningsfull). Inkommande stimulus.
30 Språkliga processer - Expressiva processer Ge uttryck, språklig produktion.
31 Språkliga processer - Associativa processer Denna process lades till i modellen för att representera de processer som förmedlar mellan receptiv och expressiv bearbetning. Fåglar är för himlen som fiskar är för Jmfr. upprepa ord.
32 Kanaler för språklig kommunikation Inåtgående kanaler: Auditiv Visuell Taktil Utåtgående kanaler: Vokal Motorisk
33
34 PROCESSER Receptiva Associativa Expressiva I N N E H Å L L S N I V Å F O R M N I V Å R E F L E X I V N I V Å
35 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M
36 Deltest Nivå Process Kanal Aud analo Innehålls Associativ AV Ordförråd Innehålls Associativ AV Gram.helhet Formnivå Recept-Expressiv AV Synt.mening Formnivå Associativ AV Segmentsub Formnivå Associativ AV Rimsekvens Formnivå Associativ AV
37 Meningssekv Innehålls Reception Visuell Skriva ord Innehålls Associativ VisMot Avkodning Formnivå Recep-expr VisVok Nonsensord Formnivå Recep-expr Visvok Stavn.Sakn bokstäverformnivå (Receptiv)-Expressiv (Audio)-mot Stavn. Ljud-bokstav Formnivå (Receptiv)-Expressiv (Audio)-mot
38 Testadministration Ordna de yttre förhållandena så att de inte stör testningen. Sätt en lapp på dörren UPPTAGET STÖR EJ. Barnet får inte vara trött under testningen. Testledaren inleder varje testning med lite småprat
39 De givna anvisningarna ska följas. Trots att man följer anvisningar kan man vara naturlig. Vikten av att få god kontakt med barnet och hålla det motiverat genom en uppriktigt vänlig och förstående attityd kan inte nog framhållas. Uppmuntra barnet ofta både muntligt och mimiskt. Undvik schablonuppmuntran.
40 Det finns övningsuppgifter till alla deltest. Övningsuppgifterna kan repeteras, modifieras eller förklaras efter behov. När det gäller övningsuppgifterna ska testledare alltid bekräfta svaren vilket inte görs på testuppgifterna. Även om man inte kommenterar testsvaren kan man ändå förstås ge uppmuntran och beröm och på andra sätt hålla barnet motiverat.
41 Deltesten ska ges i den ordning de står i protokollshäftet. Ta paus när skolan tar rast. Dessutom kan man förstås lägga in minipauser. Tänk på, att om Du påbörjat ett deltest måste du avsluta det innan barnet får ta rast.
42 Beskrivning av deltesten i ITPA-3 Det finns ett lärarhäfte, ett elevhäfte och en CD. Barnet behöver penna och suddgummi. Testledaren behöver ha möjlighet att spela upp CD:n
43 1. Auditiv analogi Analogi betyder likhet, överensstämmelse Jag ska be Dig avsluta en mening som låter så här: En pappa är stor, en baby är.. Bra Då tar vi ett exempel till: Isen är kall, elden är..
44 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M
45 I testet bedöms muntligt resonemang, hörförståelse, uttrycksförmåga och språklig kompetens
46 2. Ordförråd Jag tänker på något och jag vill att Du ska gissa vad det är. Först ger jag Dig en ledtråd och sedan säger Du vad Du tror att jag tänker på. T.ex. om jag säger SVANS så kan Du säga katt eller hund eller något annat djur med svans. Vi tar ett exempel: Jag tänker på något som har en knapp. Vad skulle det kunna vara? Just det har knappar. Vi tar ett exempel till: Jag tänker på något som har fjädrar. Vad kan det vara?
47 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M
48 I det här deltestet bedöms ordförråd och språklig kompetens. Ordförrådstest är ett av de viktigaste måtten på intellektuell kapacitet och framgång i skolans ämnen.
49 Genom att svaren är öppna blir ett stort antal alternativ möjliga i motsats till den svårare och mindre flexibla varianten att låta barnet definiera ett ord. Här får man även ett mått på barnets förmåga att förstå relationer mellan ord.
50 3. Grammatisk helhet Avsluta den här meningen: En hund, två Vi tar en till: En säng, två Grundläggande vid värderingen ska vara ursprungsordets grammatiska form. Inte ordförståelse, inte synonymer, inte associerade begrepp.
51 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M
52 Det här deltestet bedömer morfologi och förmåga att lyssna. Testet bygger på att en individ som hör delar av en överinlärd fras med automatik kommer att fylla i den saknade delen. Det kallas för närhetsprincipen.
53 4. Syntaktiska meningar Du ska få höra några meningar och så vill jag att Du upprepar dem precis som de sägs även om meningarna låter tokiga. T.ex. om jag säger Hundar spelar bordtennis så ska Du säga Hundar spelar bordtennis. Då försöker vi: Grisar hugger ved. Bra. Då tar vi några till: Hus kan flyga
54 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M
55 Det här deltestet bedömer auditivt sekvensminne för ord, muntlig uttrycksförmåga och syntaktisk kompetens. Att låta barn repetera meningar är ett tämligen vanligt sätt att bedöma deras kognitiva och språkliga förmåga. Men för att minnas långa meningar måste man förlita sig på sin kunskap om deras syntax för att underlätta meningsminnet.
56 5. Segmentsubtraktion Nu ska Du säga vilket ord Du får om ett visst LJUD tas bort ur ett ord. T.ex. Vilket ord får Du om Du tar bort M från mer? Bra. Nu tar vi ett exempel till: Vilket ord får Du om Du tar bort S från satt?
57 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M
58 Det här deltestet bedömer fonologi och fonologisk medvetenhet. Förmågan att eliminera ljud från ord har samband med läsförmåga även om intelligensfaktorn kontrolleras.
59 6. Rimsekvenser CD Du ska få höra några ord som rimmar och jag vill att Du upprepar dem. Hatt, katt. En sekund mellan orden. Bra. Vi tar ett exempel till: Bil, pil. Bra nu tar vi några till.
60 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M
61 Det här deltestet bedömer fonologi och fonemiskt sekvensminne. En del barn har svårt att återkalla fonologisk information från minnet. Barnet måste komma ihåg dels vad det hör och dessutom muntligt återge den rimmade sekvensen av ord.
62 7. Meningssekvenser Elevhäfte Titta på det här exemplet. Du ser de tre linjerna. Över linjerna finns tre meningar. Läs högt för mig. A. Jag går till skolan B. Jag stiger upp C. Jag klär på mig
63 Det blir ingen riktig mening i det. I vilken ordning borde de stå för att det ska bli en riktig ordning? Vilken mening borde komma först? Och vilken borde komma sedan? Sätt dem i rätt ordning genom att använda bokstäverna som står framför varje mening.
64 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M
65 Det här deltestet bedömer förståelse och semantisk kompetens. Deltestet mäter en komplex lässkicklighet med bl.a. att kunna göra logiska sammanhang. Studier med Meningssekvenser visar på korrelationer på. 60 och.70 med läsförståelse. Andra studier visar på klara skillnader mellan normala och svaga läsare.
66 8. Skriva ord Elevhäfte Jag vill att Du ska läsa några ord och sedan skriva ett ord som passar ihop med orden Du läste. Vi börjar med det här exemplet: Skriv ett ord som passar ihop med de här orden: Exempel A. Bra nu tar vi några till. Exempel B.
67 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M
68 Det här deltestet bedömer läsförståelse, stavning och semantisk kompetens. Om man ska kunna skriva med mening och innehåll och ett varierat språk måste man ha både ett stort muntligt och skriftligt ordförråd.
69 9. Avkodning Elevhäfte Jag vill att Du läser några ord högt för mig. Läs det här så bra Du kan. Bra. Här kommer några fler ord som jag vill att Du läser.
70 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M
71 Det här deltestet bedömer avkodning och ortografisk kompetens. De flesta orden är ljudstridiga och kräver därför ortografisk kunskap. I svenskan är det oftast ord med sje, tje eller stumma fonem.
72 10. Nonsensord Elevhäfte Nu ska Du få läsa ord som inte har någon mening s.k. nonsensord. Försök läsa orden högt så bra Du kan. Vi tar ett exempel. Bra vi tar ett exempel till.
73 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M
74 Att läsa nonsensord är ett sätt att bedöma om barnet har en säker fonemgrafemkoppling. Svårigheter med att läsa nonsensord är en viktig indikator vid lässvårigheter.
75 11.Stavning saknade bokstäver Elevhäfte Nu ska jag säga ett ord och visa Dig ordet där en eller flera bokstäver fattas. Du ska skriva in de bokstäver som fattas i ordet. I det första exemplet är det ordet in. Skriv den bokstav som fattas. Ibland saknas det bokstäver i början av ordet, ibland i mitten och ibland i slutet av ordet. Vi tar ett exempel till. Ordet är kan.
76 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M
77 Det här deltestet bedömer stavning och ortografisk kunskap. Man har här strävat efter att minimera den fonologiska kodningsstrategin.
78 12.Stavning ljud-bokstav Elevhäfte. CD Jag ska be Dig skriva några nonsensord där det fattas en eller flera bokstäver. Ibland får Du flera bokstäver och ibland måste Du skriva hela ordet utan hjälp. Du får höra ordet och så skriver Du dit de bokstäver som fattas. T.ex Det här är da. Skriv den eller de bokstäver som fattas. Bra. Vi tar ett exempel till hib.
79 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M
80 Det här testet bedömer ljudenlig stavning och stavning av regelbundna ord.
81 Frågor inför morgondagen? 81
82 Utredningsprocess Frågeställning, frågeställning, frågeställning Information Testning Analys Återgivning - Åtgärder Handledning/uppföljning 82
83 83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101 ITPA Dag Rättning och reflektion (samtliga deltest) Räkna ut ålder Omvandla råpoäng till standardpoäng Exempel Delskalor Utredningsprocess 101
102 Administration Hur gick det? Vad var särskilt svårt? Vad gick särskilt bra? Vad tänker du fortsätta med? Vad behöver du utveckla? 102
103 1. Auditiv analogi I testet bedöms muntligt resonemang, hörförståelse, uttrycksförmåga och språklig kompetens. Administration? Rättning? Fundering? 103
104 2. Ordförråd I det här deltestet bedöms ordförråd och språklig kompetens. Ordförrådstest är ett av de viktigaste måtten på intellektuell kapacitet och framgång i skolans ämnen. Administration? Rättning? Fundering? 104
105 3. Grammatisk helhet Det här deltestet bedömer morfologi och förmåga att lyssna. Administration? Rättning? Fundering? 105
106 4. Syntaktiska meningar Det här deltestet bedömer auditivt sekvensminne för ord, muntlig uttrycksförmåga och syntaktisk kompetens. Administration? Rättning? Fundering? 106
107 5. Segmentsubtraktion Det här deltestet bedömer fonologi och fonologisk medvetenhet. Förmågan att eliminera ljud från ord har samband med läsförmåga även om intelligensfaktorn kontrolleras. Administration? Rättning? Fundering? 107
108 6. Rimsekvenser Det här deltestet bedömer fonologi och fonemiskt sekvensminne. En del barn har svårt att återkalla fonologisk information från minnet. Administration? Rättning? Fundering? 108
109 7. Meningssekvenser Det här deltestet bedömer förståelse och semantisk kompetens. Deltestet mäter en komplex lässkicklighet med bl.a. att kunna göra logiska sammanhang. Administration? Rättning? Fundering? 109
110 8. Skriva ord Det här deltestet bedömer läsförståelse, stavning och semantisk kompetens. Om man ska kunna skriva med mening och innehåll och ett varierat språk måste man ha både ett stort muntligt och skriftligt ordförråd. Administration? Rättning? Fundering? 110
111 9. Avkodning Det här deltestet bedömer avkodning och ortografisk kompetens. De flesta orden är ljudstridiga och kräver därför ortografisk kunskap. Administration? Rättning? Fundering? 111
112 10. Nonsensord Att läsa nonsensord är ett sätt att bedöma om barnet har en säker fonemgrafemkoppling. Svårigheter med att läsa nonsensord är en viktig indikator vid lässvårigheter. Administration? Rättning? Fundering? 112
113 11. Stavning - saknade bokstäver Det här deltestet bedömer stavning och ortografisk kunskap. Man har här strävat efter att minimera den fonologiska kodningsstrategin. Administration? Rättning? Fundering? 113
114 12. Stavning ljud - bokstav Det här testet bedömer ljudenlig stavning och stavning av regelbundna ord. Administration? Rättning? Fundering? 114
115 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M
116 Räkna ut barnets ålder Datum - Födelsedatum = Ålder
117 Summera all råpoäng För in den på sid
118 Fyll i Percentil och Std. poäng Hitta rätt tabell i manualens Appendix A För in percentil och std. poäng. 118
119 Sammansatta skalor För in standardpoängen per deltest 119
120 Sammansatta skalor Summera standardpoängen 120
121 Sammansatta skalor Använd appendix B i manualen för att omvandla std. poäng till kvot 121
122 Sammansatta skalor Använd tabell C2 i manualens Appendix C för att omvandla kvot till stanine 122
123 Mått Kvot? Percentil? Stanine? 123
124 124
125 ITPA-3 Profil 125
126 Tolkning Total skala - vilken språklig nivå ligger eleven på? Muntlig/skriftlig - finns det en differens mellan skalorna? Styrkor Utvecklingsområden Svårigheter - funderingar 126
127 GLOBALA MÅTT Generell språkförmåga Muntlig uttrycksförmåga Skriftspråklig förmåga
128 Generell språkförmåga Den här skalan får man genom att addera standardpoängen på de 12 deltesten i ITPA-3. Det är för de flesta barn är det bästa enskilda måttet på språklig förmåga eftersom det speglar de flesta muntliga och skriftliga förmågor.
129 Muntlig uttrycksförmåga Den här skalan får man genom att addera standardpoängen på de 6 deltest som mäter olika aspekter av muntligt språk. Här ingår semantiska, grammatiska och fonologiska aspekter.
130 Skriftspråklig förmåga Den här skalan får man genom att addera standardpoängen för de 6 deltest som mäter olika aspekter av skriftligt språk. Här ingår semantiska, grafofonemiska och ortografiska aspekter. Alla deltest som innehåller grafem av något slag i läsning, skrivning eller stavning finns i den här skalan.
131 I ITPA-3 kan barnen delas in i fyra grupper. 1. Alla elever som ligger över eller genomsnittligt både muntligt och skriftligt tillhör denna grupp. Deras MSK, Muntliga språkkvot, och deras SSK, Skriftliga språkkvot, ligger båda på 90 eller däröver.
132 Den här gruppen bör innehålla: språkligt kompetenta elever bör vara den största gruppen innehålla fler flickor än pojkar ha högsta andel majoritetsspråkiga elever lägst procent elever med inlärningssvårigheter och högst andel begåvade barn.
133 2. Alla elever som ligger under medel både muntligt och skriftligt hör till denna grupp. Deras MSK och SSK ligger båda under 90.
134 Den här gruppen torde innehålla: elever som har språkliga brister procentuellt fler pojkar än flickor en större andel elever med minoritetsspråklig bakgrund störst andel elever med inlärningssvårigheter.
135 3. Alla elever som ligger på eller över 90 på MSK och under 90 på SSK hänförs till den här gruppen. Skillnaden mellan MSK och SSK ska vara minst 7 poäng för att vara statistiskt signifikant på.05 nivån
136 Den här gruppen torde innehålla: elever med bra muntlig förmåga men med brister i det skriftliga. Även om de talar och förstår svenska språket bra så torde de ha problem med läsning, stavning och skrivning. Ungefär 10 % av eleverna torde återfinnas här fler pojkar än flickor en stor andel elever med inlärningssvårigheter.
137 4. Alla elever som ligger på eller över 90 i SSK och under 90 på MSK. Även här måste skillnaden vara minst 7 poäng.
138 Den här gruppen torde innehålla elever som presterar bra skriftligt men dåligt muntligt. De kan läsa och skriva på medelnivå men kan inte prata eller förstå svenska bra. Vi förväntar oss därför att den här gruppen är den minsta att här finns fler flickor än pojkar störst andel elever med minoritetsspråk-lig bakgrund.
139 SPECIFIKA MÅTT Semantiska deltest. Grammatiska deltest Fonologiska deltest Förståelsedeltest Avkodning Stavning Visuellt symbolprocessande Auditivt symbolprocessande
140 Semantiska deltest I den här skalan ingår Auditiv analogi och Ordförråd, två deltest som prövar förståelse och användning av språk på ett meningsfullt sätt.
141 Grammatiska deltest De två deltest som ingår i den här skalan är Grammatisk helhet och Syntaktiska meningar, som prövar morfologi och syntax.
142 Fonologiska deltest De två deltest som bildar den här skalan är Segmentsubtraktion, där delar av ett ord tas bort, och Rimsekvenser, där man ska komma ihåg ord som rimmar med varandra.
143 Förståelsedeltest Resultatet av de två deltest som mäter förmågan att läsa och förstå skrivna meningar, Meningssekvenser, och uttrycka sig skriftligt, Skriva ord, bildar den här skalan.
144 Avkodning Avkodning och Nonsensord är de två deltest som bildar det här måttet.
145 Stavning Stavningen prövas med deltesten Stavningsaknade bokstäver och Stavning ljudbokstav.
146 Visuellt symbolprocessande De två deltest som bildar det här måttet är Avkodning och Stavning saknade bokstäver. Här prövas uttal och stavning av ord som kräver ortografisk kunskap.
147 Auditivt symbolprocessande De två deltest som bildar det här måttet är Nonsensord och Stavning ljud-bokstav.
148 148
149 Utredningsprocess Frågeställning, frågeställning, frågeställning Information Testning Analys Återgivning - Åtgärder Handledning/uppföljning 149
150 Formuleringsstöd 150
151 Åtgärdsbanker Stödinsatser i utbildningen Levla Lärmiljön Provivus Tipsbanken GLB 151
152 Särbegåvning Handlingsplan särbegåvade elever
153 Nyanlända h"p:// larande/mo"agande- och- kartlaggning/ kartlaggning h"p:// barnomsorg/gemensamma- sidor/sarskilt- stod/sekbonen/modersmal/ Pedagogisk- kartlaggning- av- nyanlanda- elever/ h"p:// - matemabk- 2- sept pdf h"p:// i- engelska- 20- nov pdf 153
154 FRÅGOR? 154
155 ITPA är ett försök att bygga en bro mellan bedömningsresultat och planering av undervisning. 155
156 LOGOS Logos är är ett datorbaserat diagnostiskt test utarbetat av professor Torleiv Höien för Logometrica. Logos innehåller en rad deltest som kartlägger läsflyt, läsförståelse, hörförståelse, begreppsförståelse, avkodningsförmåga, läsrelaterade färdigheter och rättskrivningssvårigheter. På grundval av testresultatet är det möjligt att göra en noggrann analys av lässvårigheterna
157 Tack! Kursintyg 157
Välkommen till LOGOS certifieringskurs
Välkommen till LOGOS certifieringskurs erik@pedagogiskpsykologi.se b.holmgren@sumab.se logosmiske@gmail.com 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning
Läs merÖrsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS
Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Detta screeningmaterial är avsett att vara ett verktyg för att upptäcka de elever som löper risk att utveckla läs- och
Läs merVälkommen till LOGOS certifieringskurs
Välkommen till LOGOS certifieringskurs b.holmgren@sumab.se logosmiske@gmail.com 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning med Audacity Genomgång av
Läs merLässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet
Läs merLäs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten
Läs- och skrivutredningar 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar Region Skåne och Skånes kommuner/ Tips! SKED ger läs- och skrivutredningskurs Pedagogisk kartläggning Tar reda
Läs merKurs läs och skriv Avkodningstest
Kurs läs och skriv 131010 Avkodningstest Avkodning LäsKedjor LäsEttan LäSt Christer Jacobson Psykologiförlaget AB Skolår 2 och 3 Skolår 4-9 samt första året på gymnasiet Handledning med kopieringsunderlag
Läs merRektor med vetande 15 mars 2017
Rektor med vetande 15 mars 2017 Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter bland flerspråkiga elever Pia Persson Rådgivare SPSM Föreläsningens innehåll Vad bör man tänka på vid utredning av flerspråkiga
Läs merSPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens
Läs merRemiss - Utredning av språklig förmåga
Remiss - Utredning av språklig förmåga Remiss till: Logopedmottagningen Västmanlands Sjukhus, ing. 27 721 89 VÄSTERÅS 021-17 44 00 Vid misstanke om språkstörning bedöms hörförståelse, ordförråd, grammatik,
Läs merMinnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst
Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik
Läs merSpråkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun
Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Ett försök till helhetsgrepp för ökad måluppfyllelse i alla ämnen Annika Mindedal, språkutvecklare Läroplaner + Få syn på språket FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS
Läs merman kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.
LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande
Läs merVad är ett screeningtest och varför genomförs det?
Bakgrund Språkets betydelse för lärandet Språket utgör grunden för allt skolarbete och möjligheten att hantera en text är avgörande för hur att klara sig i samhället. Språklig kompetens är av avgörande
Läs merKartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!
Welcome! Tervetuloa! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! أهال وسهال Willkommen! Soyez les bienvenus! Hoşgeldiniz! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad vill vi ta reda på om
Läs merDe olika testen i Provia (Här har du en bekväm lathund som komplement till handboken.)
och testverktyget Med Provia får du på ett snabbt och enkelt sätt en bild av hur elevens språkliga kompetensprofil ser ut. Om det behövs kommer övningar att skapas i Lexia. Lexia kan användas vid dyslexi,
Läs merDisposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar
Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt
Läs merFörebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014
Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet
Läs merAtt komma igång med Q-global för AWMA-2
Att komma igång med Q-global för AWMA-2 Du kommer först till denna sida där du loggar in med dina inloggningsuppgifter. Klicka på Ny Testperson. Nedanstående sida visas. Här skriver du in bakgrundsinformation
Läs merHandlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp
MELLANVÅNGSSKOLAN Handlingsplan För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp Omarbetad i aug 2014 av Ulrika Odin Persson specialpedagog Alexandra Lundquist
Läs merEn interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning
Ulrika Wolff En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Göteborgs universitet Syften Presterar elever som identifierades som dåliga läsare i årskurs 2 fortfarande
Läs merPIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped
Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd
Läs merLäs- och skrivsvårigheter och dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder
Läs merLjungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016
Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Hur arbetar skolan med läs- och skrivinlärning? Hur kan du som förälder på bästa sätt stötta ditt barn i sin läs- och skrivutveckling?
Läs merVälkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!
Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Uppsala den 15 september 2015 Innehåll Vad är dyslexi? Pedagogisk utredning
Läs merSammanfattning av förändringar mellan WISC-IV och WISC-V
Sammanfattning av förändringar mellan WISC-IV och WISC-V Nedan redovisas översiktligt de förändringar som genomförts i samband med revideringen av WISC-IV till WISC-V. Först beskrivs förändringar som genomförts
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merFaktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer
www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning
Läs merBetygsskalan och betygen B och D
Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara
Läs merSpråkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped
Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Övergripande verksamhet inom området dyslexi Regional verksamhet, d v s lyder under Region Skåne Skåne är
Läs merLässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier
Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig
Läs merAtt utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter
Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Min Tillfälligheter, spretigt och samarbeten-
Läs mer2013-05-02 Anette Hellström Sidan 1 av 10
Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Anette Hellström Sidan 1 av 10 Diariekod: Barn- och ungdomsnämnden Uppföljning av språkscreening från 2011-2012 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret
Läs merUppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se
Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de
Läs merAspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3
Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några
Läs merUtvecklingen av FonoMix Munmetoden
Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet
Läs merHandlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handlingsplan gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun Handlingsplanen gäller från ht-09. Utarbetad av speciallärare/specialpedagoger
Läs mer1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19
Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad
Läs merFör vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet
För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet Skolan ansvarar för att uppmärksamma, utreda och rikta insatser vid läs- och skrivsvårigheter. I de fall eleven är i behov av att
Läs merBehöver du mer skrivyta får du be om anteckningspapper eller använda baksidan på pappren.
11F321 Provmoment: 15 högskolepoäng Salstentamen Grundläggande Läs- och skrivutveckling, nr 1 för kurs vt-17 i Borås och Varberg Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska för förskoleklass och
Läs merKommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument
Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument NPF-podden, UR www.aspeflo.se Språk och kommunikation i skolan Lek social interaktion, i olika sammanhang Information söka använda - värdera
Läs merLäs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017
Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Inger Fridolfsson The Simple View of Reading L = A x F Läsförståelse Avkodning Språklig förståelse (Gough och Tunmer, 1986) Subgrupper utifrån the Simple
Läs merVarför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27
Annika Dahlgren Sandberg Institutionen för kliniska vetenskaper, avd för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet och Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ABC annika@huh.se Vad
Läs merAktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Vad är läsning? Avkodning x Språkförståelse
Läs merÅsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU
Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet språk
Läs merSPRÅKLIG MEDVETENHET - förslag på övningar i F1:an
SPRÅKLIG MEDVETENHET - förslag på övningar i F1:an Arbetets syfte: Den språkliga medvetenheten är av betydelse för hur barns läs- och skrivförmåga utvecklas. Studier på förskolebarn visar att de som är
Läs merDagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift
Språkstörning Dagens program Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och
Läs merTestteori och kartläggning
Testteori och kartläggning Göteborg 19 maj 2010 Christer Jacobson Läsutveckling Kronoberg Linnéuniversitet, Växjö Vad jag tänker prata om Först något om utredningar på olika nivåer Nivåer inom individen
Läs merTidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016
Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Inger Fridolfsson Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Tidiga insatser Teorier kring läs- och skrivutvecklingen Egen
Läs merLäsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet
Läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Linköpings universitet LÄSFÖRSTÅELSEPROBLEM Det finns många skäl att barn uppvisar problem med sin läsförståelse! Länge såg man det endast som en följd
Läs merspecialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet
www.sprakenshus.se https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4- specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer
Läs merAnsvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer:
11F320 15 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen svenska, nr 1 Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska och matematik i förskoleklass och årskurs 1-3 TentamensKod: Tentamensdatum: 8 mars 2012
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
TORSTEN BENGTSSON SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Pappa läser en saga för Erik. När sagan är slut ska Erik sova. Pappa öppnar fönstret för att Erik är varm. Erik hör ett jamande utanför men
Läs merMinnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter
Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar
Läs merRemisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland
Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Logopedmottagningar finns i Mjölby, Motala, Linköping, Norrköping och Finspång. Till
Läs merkänner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)
Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga
Läs merPlan för specialundervisningen vid Brändö grundskola
Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen
Läs mer- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även
Björn Adler 2008 Forskning & Dyskalkyli Låg Number sense är huvudproblemet vid Dyskalkyli (DSM-5) - tioåringar med dessa problem presterar ofta på 5-6 årings nivå - gräns vid testning i forskning är -1,5
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Läs merExempel på hur assisterande teknik kan öka delaktigheten för elever med läsnedsättning. Tina Sand
Exempel på hur assisterande teknik kan öka delaktigheten för elever med läsnedsättning. Vem är jag? Lärare Speciallärare Läs- och skrivutvecklare Speciallärare i centrala elevhälsan Biträdande rektor Universitetsadjunkt
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs merCapítulo 5, Animales y países, Tapas 2
Spanska år 7 Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Inledning I kapitel 5 ska du få lära dig att berätta om du har något husdjur och om du har något annat favoritdjur. Du ska även få lära dig alfabetet
Läs merFörra mötet: WidgitOnline bildstöd Kommunabonnemanget upphör 11 april 2019
Nätverk 2 2019-02-14 Innehåll: Handlingsplaner Vilken kompetensutveckling behöver förskolorna inom Språk- läs- och skrivutveckling? Sammanställning av nätverkens behovsanalys Språk - Skolverkets kartläggningsmaterial
Läs merModersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk
Grundsärskolan Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Läs merLäs- och skrivinlärning
Läs- och skrivinlärning Qarin Franker GU FC ALEF HPF VOX Hélène Boëthius Hyllie Park Folkhögskola sigun.bostrom@hylliepark.se Utbildningen avseende läs- och skrivinlärning vänder sig till personer utan
Läs merSpråkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin
Språkstörning 2017-11-23 Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin Vad är språk? Kommunikation Tänkande Identitet Kultur Hur ser ditt eget språkhus ut? Skollagen kapitel 3, 5: Om det [...]
Läs merMODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL
3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merJag högläser varför då?
Jag högläser varför då? Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte För att levandegöra
Läs merFlerspråkighet och dyslexi. IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson
Flerspråkighet och dyslexi IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson Inledning Lite drygt 20% av grundskolans elever har idag ett annat modersmål
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika
Läs merDelkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp
Betygskriterier NS2031, Svenska II, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2016-12-07. Gäller fr.o.m. vt 2017. Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp Förväntade studieresultat För
Läs merSPECIFIKATION. Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor.
Delmoment: Läsförståelse DEL 1 Bedömning: Sökläsning: Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor. Uppgiften prövar förmågan att snabbt hitta information
Läs merMinnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar
Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den
Läs merMini Mental State Examination
Mini Mental State Examination Svensk Revidering (MMSE-SR) Utarbetad av: S Palmqvist B Terzis C Strobel A Wallin i samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK), 0 TOTAL POÄNGSUMMA / 0 ORIENTERING
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merHandlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23
Handlingsplan För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23 Handlingsplan för språk-, läs- och skrivutveckling i Sotenäs kommun Målsättning I Sotenäs kommun ska ingen elev med språk-, läsoch skrivsvårigheter
Läs merLäsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse
Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse Gemensamma vägar 2014 Ann-Katrine Risberg Åbo Akademi i Vasa Vasa specialpedagogiska center Utvecklingsprojekt
Läs merRöda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret.
Röda tråden i engelska år F-9 Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merSpråkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU
Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta
Läs merBetygskriterier. NS2019, Svenska II, 30 hp. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna visa:
Betygskriterier NS2019, Svenska II, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2014-05-07. Gäller fr.o.m. ht 2014. Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp Förväntade studieresultat För
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merHandlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9
Tillbergaskolan Specialpedagogerna Handlingsplan för läs- och skrivutveckling År F 9 God läs och skrivförmåga är nyckeln till kunskap! 2008-10-03 1 En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merOlika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser
Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Ämnet engelska behandlar kommunikation på engelska samt kunskaper om de områden där engelska används. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang.
Läs mer3.6 Moderna språk. Centralt innehåll
3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merYttrande över SOU 2016:25 betänkande Likvärdigt, rättssäkert och effektivt.
Stockholm den 29 aug 2016 Till Utbildningsdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över SOU 2016:25 betänkande Likvärdigt, rättssäkert
Läs merKursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN
TALA och LYSSNA LÄSA SVENSKA SKRIVA Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i svenska Lgr 11 Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper
Läs merBroskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merPercep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger
Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån
Läs merLäs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg
Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja
Läs merRockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)
Ämne: Svenska Åk:1 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt
Läs merKartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling
Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår
Läs merPedagogisk kartläggning
Pedagogisk kartläggning FRÅGESTÄLLNING: LÄSA? ARBETSMINNE? RÄKNA? SKRIVA? STAVA? UPPMÄRKSAMHET? KONCENTRATION? FÖRMÅGA SE MÄNGD? LÄSA NON-ORD? Färdighetstest i Läsning VILKA BYGGSTENAR I ARBETSMINNE? Arbetsminnestest
Läs merLyssna, Skriv och Läs!
Lyssna, Skriv och Läs! Läsinlärning från grunden Gunnel Wendick Innehållsförteckning Introduktion 5-8 Sidhänvisningar till uppgifterna 9 Förklaring av uppgifterna 10-13 O o 15-19 S s 20-24 A a 25-29 L
Läs merVälkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan
Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan Innehållet i utbildningen Förläst Del 1 Språk - vad är egentligen språk och hur hänger det ihop med Kapprumsbibliotek? Aktiv läsning -
Läs merSpråkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö
Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT
Läs merLyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ
1(6) C LÄROMEDEL Lyssna Ljuda Läs Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA 7762-512-4 Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY 7762-513-1 Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 7762-514-8 Serien Lyssna Ljuda Läs är tre på varandra följande
Läs merSpråkutveckling i förskolan med sikte på åk 9
Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara
Läs mer