Välkommen till ITPA-3 Illinois Test of Psycholinguistic Abilities

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkommen till ITPA-3 Illinois Test of Psycholinguistic Abilities"

Transkript

1 Välkommen till ITPA-3 Illinois Test of Psycholinguistic Abilities

2

3 Säfflemodellen för utveckling av hela barnet EMOTIONELL UTVECKLING KULTURELL UTVECKLING Kognitiv utveckling Perceptuell utveckling IDENTITET Sensomotorisk utveckling Språklig utveckling Det är svårt att fånga en helhet. Helheten kan endast existera och upplevas i ett levande samspel mellan människor. SOCIAL UTVECKLING

4 4

5 Inlärningssvårigheter Generella inlärningssvårigheter Specifika inlärningssvårigheter 5

6 Generella inlärningssvårigheter Svårt med abstrakt tänkande Genomgående problematik Minne Lösa problem Inta olika perspektiv Snabbhet 6

7 Specifika inlärningssvårigheter Utvecklingsrelaterade Uppmärksamhet Minne Perception Tänkande Språk Skolrelaterade Läsning Stavning Skrivning Räkning

8 Diskrepanskriteriet A) En signifikant skillnad i utvecklingen av olika psykologiska beteenden som: Uppmärksamhet Diskrimination Språk Minne Visuomotorisk förmåga Spatiala relationer B) Skillnader mellan utvecklingsområden och skolprestationer.

9 Exklusionskriteriet Inlärningssvårigheterna ska inte bero på psykisk utvecklingsstörning, auditiva eller visuella handikapp, emotionella faktorer eller brist på inlärningstillfällen.

10 Specialundervisningskriteriet Barn med specifika inlärningssvårigheter behöver speciella metoder avpassade för just hans eller hennes problem.

11 Screeningmetoder ska: Identifiera de barn som har svårigheter av den grad att det påverkar deras dagliga fungerande i skolan. När? Hur? Metoder? 1. Man ska kunna erbjuda undervisning/träning som ska förhindra framtida handikapp. 2. Man ska kunna välja ut de rätta för behandling. 3. Screeningmetoden ska vara ekonomiskt försvarbar.

12 ITPA-3 Användningsområden 1. att identifiera barn som befinner sig i riskzonen för att misslyckas i skolan 2. att fastställa barns särskilda styrkor och svagheter inom språkliga färdigheter (intraindividuell) 3. att dokumentera barns språkliga utveckling som ett resultat av interventionsprogram 4. att använda inom forskning 12

13 Aktuella definitioner ICD-10 F81.0 Specifik lässvårighet F81.1 Specifik stavningssvårighet F81.2 Specifik räknesvårighet F81.3 Blandad inlärningsstörning F81.8 Andra specificerade inlärningsstörningar F81.9 Ospecificerad inlärningsstörning

14 14

15 Teorin bakom ITPA bygger på Osgoods teori om kommunikation. Den gjorde det möjligt att se en individs styrkor och svagheter i termer av kanaler, processer och organisatoriska nivåer. Där finns input och output.

16 Psykolingvistik eller språkpsykologi är studiet av psykologiska och neurobiologiska faktorer som möjliggör för människor att utveckla, använda och förstå språk. Psykolingvistik omfattar studiet av fonetik, fonologi, morfologi, syntax och semantik i både talade och skriftliga sammanhang.

17 ITPA har konstruerats för att vara i överensstämmelse med denna definition av psykolingvistik.

18 ITPA Illinois Test of Psycholinguistic Abilities standardiserades i Sverige 1983 och kontrollnormerades ITPA har 13 deltest varav 8 är audiovokala med auditiv input och muntliga svar. 5 deltest är visuomotoriska med visuell input och motoriska svar.

19 En del av den amerikanska kritiken har gällt tekniska aspekter. Namnet ansågs missledande eftersom ITPA inte enbart mätte psykolingvistiska förmågor då 5 deltest var visuomotoriska. I USA var inte normerna representativa för befolkningen. Den kritiken finns inte mot svenska ITPA

20 I ITPA-3 mäter alla deltest någon aspekt av språk. Därför finns det inga visuomotoriska, visuo-perceptuella deltest i ITPA-3 såsom visuell reception, visuell analogi, visuell helhet eller visuellt sekvensminne.

21 ITPA har förändrats och förbättrats på följande punkter: Varje deltest i ITPA-3 mäter lingvistiska förmågor, antingen muntligt eller skriftligt. Nya deltest har tillkommit som ska passa åldrarna 6-12 år. Vi har gjort en gigantisk svensk standardisering med över 200 elever i varje årskurs. Normdata samlades in från Arjeplog i norr till Ystad i söder, från Uddevalla i väster till Stockholm i öster. Vi har således täckt hela Sverige med både glesbygd, småstäder och storstad.

22 Normerna gäller endast elever med majoritetsspråk och testet är därför mycket användbart på elever med minoritetsspråk. Vi har på nytt standardiserat de visuomotoriska deltesten från nuvarande ITPA för att kunna avgöra om de språkliga bristerna beror på språk eller intelligens. Det här är välbekant för de som gått ITPA-kurs för Bengt.

23 ITPA-3 har skapats för att identifiera barn med språkliga svårigheter både muntligt och skriftligt. Testpoängen kan också användas som indikatorer på läs- och skrivfärdigheter.

24 Testet kan användas för att: Se skillnader mellan muntligt och skriftligt Se skillnader mellan fonologi och ortografi Bedöma kognitiva funktioner och deras relation till läs- och skrivutvecklingen. Värdera de specialpedagogiska insatserna

25 Osgood fann att språkliga funktioner kan organiseras i 3 nivåer: reflexiv nivå, formnivå och innehållsnivå. Endast formnivå och innehållsnivå prövas i ITPA-3

26 Organiseringsnivåer - Reflexiv nivå Sensorisk nivå som kopplar stimuli till muskelrörelser. Funktionen på denna nivå ändras inte på grund av erfarenhet utan är reflexmässig till sin karaktär.

27 Organiseringsnivåer - Formnivå På den här nivån krävs det att man som individ kan behålla och återkalla ickemeningsbärande symbolsekvenser. Fonologi och grammatik, inklusive morfologi och syntax, organiseras på den här nivån. Inga deltest på den här nivån är renodlat auditiva eller visuella utan associativa till sin natur.

28 Organiseringsnivåer - Innehållsnivå Det är på den här nivån som man förstår vad som sagts eller skrivits och även själv kan uttrycka sig muntligt och skriftligt. På den här nivån är ett deltest huvudsakligen receptivt till sin natur Meningssekvenser.

29 Språkliga processer - Receptiva processer Alla nivåer av bearbetning (både meningsfull och icke meningsfull). Inkommande stimulus.

30 Språkliga processer - Expressiva processer Ge uttryck, språklig produktion.

31 Språkliga processer - Associativa processer Denna process lades till i modellen för att representera de processer som förmedlar mellan receptiv och expressiv bearbetning. Fåglar är för himlen som fiskar är för Jmfr. upprepa ord.

32 Kanaler för språklig kommunikation Inåtgående kanaler: Auditiv Visuell Taktil Utåtgående kanaler: Vokal Motorisk

33

34 PROCESSER Receptiva Associativa Expressiva I N N E H Å L L S N I V Å F O R M N I V Å R E F L E X I V N I V Å

35 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

36 Deltest Nivå Process Kanal Aud analo Innehålls Associativ AV Ordförråd Innehålls Associativ AV Gram.helhet Formnivå Recept-Expressiv AV Synt.mening Formnivå Associativ AV Segmentsub Formnivå Associativ AV Rimsekvens Formnivå Associativ AV

37 Meningssekv Innehålls Reception Visuell Skriva ord Innehålls Associativ VisMot Avkodning Formnivå Recep-expr VisVok Nonsensord Formnivå Recep-expr Visvok Stavn.Sakn bokstäverformnivå (Receptiv)-Expressiv (Audio)-mot Stavn. Ljud-bokstav Formnivå (Receptiv)-Expressiv (Audio)-mot

38 Testadministration Ordna de yttre förhållandena så att de inte stör testningen. Sätt en lapp på dörren UPPTAGET STÖR EJ. Barnet får inte vara trött under testningen. Testledaren inleder varje testning med lite småprat

39 De givna anvisningarna ska följas. Trots att man följer anvisningar kan man vara naturlig. Vikten av att få god kontakt med barnet och hålla det motiverat genom en uppriktigt vänlig och förstående attityd kan inte nog framhållas. Uppmuntra barnet ofta både muntligt och mimiskt. Undvik schablonuppmuntran.

40 Det finns övningsuppgifter till alla deltest. Övningsuppgifterna kan repeteras, modifieras eller förklaras efter behov. När det gäller övningsuppgifterna ska testledare alltid bekräfta svaren vilket inte görs på testuppgifterna. Även om man inte kommenterar testsvaren kan man ändå förstås ge uppmuntran och beröm och på andra sätt hålla barnet motiverat.

41 Deltesten ska ges i den ordning de står i protokollshäftet. Ta paus när skolan tar rast. Dessutom kan man förstås lägga in minipauser. Tänk på, att om Du påbörjat ett deltest måste du avsluta det innan barnet får ta rast.

42 Beskrivning av deltesten i ITPA-3 Det finns ett lärarhäfte, ett elevhäfte och en CD. Barnet behöver penna och suddgummi. Testledaren behöver ha möjlighet att spela upp CD:n

43 1. Auditiv analogi Analogi betyder likhet, överensstämmelse Jag ska be Dig avsluta en mening som låter så här: En pappa är stor, en baby är.. Bra Då tar vi ett exempel till: Isen är kall, elden är..

44 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

45 I testet bedöms muntligt resonemang, hörförståelse, uttrycksförmåga och språklig kompetens

46 2. Ordförråd Jag tänker på något och jag vill att Du ska gissa vad det är. Först ger jag Dig en ledtråd och sedan säger Du vad Du tror att jag tänker på. T.ex. om jag säger SVANS så kan Du säga katt eller hund eller något annat djur med svans. Vi tar ett exempel: Jag tänker på något som har en knapp. Vad skulle det kunna vara? Just det har knappar. Vi tar ett exempel till: Jag tänker på något som har fjädrar. Vad kan det vara?

47 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

48 I det här deltestet bedöms ordförråd och språklig kompetens. Ordförrådstest är ett av de viktigaste måtten på intellektuell kapacitet och framgång i skolans ämnen.

49 Genom att svaren är öppna blir ett stort antal alternativ möjliga i motsats till den svårare och mindre flexibla varianten att låta barnet definiera ett ord. Här får man även ett mått på barnets förmåga att förstå relationer mellan ord.

50 3. Grammatisk helhet Avsluta den här meningen: En hund, två Vi tar en till: En säng, två Grundläggande vid värderingen ska vara ursprungsordets grammatiska form. Inte ordförståelse, inte synonymer, inte associerade begrepp.

51 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

52 Det här deltestet bedömer morfologi och förmåga att lyssna. Testet bygger på att en individ som hör delar av en överinlärd fras med automatik kommer att fylla i den saknade delen. Det kallas för närhetsprincipen.

53 4. Syntaktiska meningar Du ska få höra några meningar och så vill jag att Du upprepar dem precis som de sägs även om meningarna låter tokiga. T.ex. om jag säger Hundar spelar bordtennis så ska Du säga Hundar spelar bordtennis. Då försöker vi: Grisar hugger ved. Bra. Då tar vi några till: Hus kan flyga

54 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

55 Det här deltestet bedömer auditivt sekvensminne för ord, muntlig uttrycksförmåga och syntaktisk kompetens. Att låta barn repetera meningar är ett tämligen vanligt sätt att bedöma deras kognitiva och språkliga förmåga. Men för att minnas långa meningar måste man förlita sig på sin kunskap om deras syntax för att underlätta meningsminnet.

56 5. Segmentsubtraktion Nu ska Du säga vilket ord Du får om ett visst LJUD tas bort ur ett ord. T.ex. Vilket ord får Du om Du tar bort M från mer? Bra. Nu tar vi ett exempel till: Vilket ord får Du om Du tar bort S från satt?

57 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

58 Det här deltestet bedömer fonologi och fonologisk medvetenhet. Förmågan att eliminera ljud från ord har samband med läsförmåga även om intelligensfaktorn kontrolleras.

59 6. Rimsekvenser CD Du ska få höra några ord som rimmar och jag vill att Du upprepar dem. Hatt, katt. En sekund mellan orden. Bra. Vi tar ett exempel till: Bil, pil. Bra nu tar vi några till.

60 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

61 Det här deltestet bedömer fonologi och fonemiskt sekvensminne. En del barn har svårt att återkalla fonologisk information från minnet. Barnet måste komma ihåg dels vad det hör och dessutom muntligt återge den rimmade sekvensen av ord.

62 7. Meningssekvenser Elevhäfte Titta på det här exemplet. Du ser de tre linjerna. Över linjerna finns tre meningar. Läs högt för mig. A. Jag går till skolan B. Jag stiger upp C. Jag klär på mig

63 Det blir ingen riktig mening i det. I vilken ordning borde de stå för att det ska bli en riktig ordning? Vilken mening borde komma först? Och vilken borde komma sedan? Sätt dem i rätt ordning genom att använda bokstäverna som står framför varje mening.

64 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

65 Det här deltestet bedömer förståelse och semantisk kompetens. Deltestet mäter en komplex lässkicklighet med bl.a. att kunna göra logiska sammanhang. Studier med Meningssekvenser visar på korrelationer på. 60 och.70 med läsförståelse. Andra studier visar på klara skillnader mellan normala och svaga läsare.

66 8. Skriva ord Elevhäfte Jag vill att Du ska läsa några ord och sedan skriva ett ord som passar ihop med orden Du läste. Vi börjar med det här exemplet: Skriv ett ord som passar ihop med de här orden: Exempel A. Bra nu tar vi några till. Exempel B.

67 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

68 Det här deltestet bedömer läsförståelse, stavning och semantisk kompetens. Om man ska kunna skriva med mening och innehåll och ett varierat språk måste man ha både ett stort muntligt och skriftligt ordförråd.

69 9. Avkodning Elevhäfte Jag vill att Du läser några ord högt för mig. Läs det här så bra Du kan. Bra. Här kommer några fler ord som jag vill att Du läser.

70 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

71 Det här deltestet bedömer avkodning och ortografisk kompetens. De flesta orden är ljudstridiga och kräver därför ortografisk kunskap. I svenskan är det oftast ord med sje, tje eller stumma fonem.

72 10. Nonsensord Elevhäfte Nu ska Du få läsa ord som inte har någon mening s.k. nonsensord. Försök läsa orden högt så bra Du kan. Vi tar ett exempel. Bra vi tar ett exempel till.

73 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

74 Att läsa nonsensord är ett sätt att bedöma om barnet har en säker fonemgrafemkoppling. Svårigheter med att läsa nonsensord är en viktig indikator vid lässvårigheter.

75 11.Stavning saknade bokstäver Elevhäfte Nu ska jag säga ett ord och visa Dig ordet där en eller flera bokstäver fattas. Du ska skriva in de bokstäver som fattas i ordet. I det första exemplet är det ordet in. Skriv den bokstav som fattas. Ibland saknas det bokstäver i början av ordet, ibland i mitten och ibland i slutet av ordet. Vi tar ett exempel till. Ordet är kan.

76 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

77 Det här deltestet bedömer stavning och ortografisk kunskap. Man har här strävat efter att minimera den fonologiska kodningsstrategin.

78 12.Stavning ljud-bokstav Elevhäfte. CD Jag ska be Dig skriva några nonsensord där det fattas en eller flera bokstäver. Ibland får Du flera bokstäver och ibland måste Du skriva hela ordet utan hjälp. Du får höra ordet och så skriver Du dit de bokstäver som fattas. T.ex Det här är da. Skriv den eller de bokstäver som fattas. Bra. Vi tar ett exempel till hib.

79 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

80 Det här testet bedömer ljudenlig stavning och stavning av regelbundna ord.

81 Frågor inför morgondagen? 81

82 Utredningsprocess Frågeställning, frågeställning, frågeställning Information Testning Analys Återgivning - Åtgärder Handledning/uppföljning 82

83 83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101 ITPA Dag Rättning och reflektion (samtliga deltest) Räkna ut ålder Omvandla råpoäng till standardpoäng Exempel Delskalor Utredningsprocess 101

102 Administration Hur gick det? Vad var särskilt svårt? Vad gick särskilt bra? Vad tänker du fortsätta med? Vad behöver du utveckla? 102

103 1. Auditiv analogi I testet bedöms muntligt resonemang, hörförståelse, uttrycksförmåga och språklig kompetens. Administration? Rättning? Fundering? 103

104 2. Ordförråd I det här deltestet bedöms ordförråd och språklig kompetens. Ordförrådstest är ett av de viktigaste måtten på intellektuell kapacitet och framgång i skolans ämnen. Administration? Rättning? Fundering? 104

105 3. Grammatisk helhet Det här deltestet bedömer morfologi och förmåga att lyssna. Administration? Rättning? Fundering? 105

106 4. Syntaktiska meningar Det här deltestet bedömer auditivt sekvensminne för ord, muntlig uttrycksförmåga och syntaktisk kompetens. Administration? Rättning? Fundering? 106

107 5. Segmentsubtraktion Det här deltestet bedömer fonologi och fonologisk medvetenhet. Förmågan att eliminera ljud från ord har samband med läsförmåga även om intelligensfaktorn kontrolleras. Administration? Rättning? Fundering? 107

108 6. Rimsekvenser Det här deltestet bedömer fonologi och fonemiskt sekvensminne. En del barn har svårt att återkalla fonologisk information från minnet. Administration? Rättning? Fundering? 108

109 7. Meningssekvenser Det här deltestet bedömer förståelse och semantisk kompetens. Deltestet mäter en komplex lässkicklighet med bl.a. att kunna göra logiska sammanhang. Administration? Rättning? Fundering? 109

110 8. Skriva ord Det här deltestet bedömer läsförståelse, stavning och semantisk kompetens. Om man ska kunna skriva med mening och innehåll och ett varierat språk måste man ha både ett stort muntligt och skriftligt ordförråd. Administration? Rättning? Fundering? 110

111 9. Avkodning Det här deltestet bedömer avkodning och ortografisk kompetens. De flesta orden är ljudstridiga och kräver därför ortografisk kunskap. Administration? Rättning? Fundering? 111

112 10. Nonsensord Att läsa nonsensord är ett sätt att bedöma om barnet har en säker fonemgrafemkoppling. Svårigheter med att läsa nonsensord är en viktig indikator vid lässvårigheter. Administration? Rättning? Fundering? 112

113 11. Stavning - saknade bokstäver Det här deltestet bedömer stavning och ortografisk kunskap. Man har här strävat efter att minimera den fonologiska kodningsstrategin. Administration? Rättning? Fundering? 113

114 12. Stavning ljud - bokstav Det här testet bedömer ljudenlig stavning och stavning av regelbundna ord. Administration? Rättning? Fundering? 114

115 I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

116 Räkna ut barnets ålder Datum - Födelsedatum = Ålder

117 Summera all råpoäng För in den på sid

118 Fyll i Percentil och Std. poäng Hitta rätt tabell i manualens Appendix A För in percentil och std. poäng. 118

119 Sammansatta skalor För in standardpoängen per deltest 119

120 Sammansatta skalor Summera standardpoängen 120

121 Sammansatta skalor Använd appendix B i manualen för att omvandla std. poäng till kvot 121

122 Sammansatta skalor Använd tabell C2 i manualens Appendix C för att omvandla kvot till stanine 122

123 Mått Kvot? Percentil? Stanine? 123

124 124

125 ITPA-3 Profil 125

126 Tolkning Total skala - vilken språklig nivå ligger eleven på? Muntlig/skriftlig - finns det en differens mellan skalorna? Styrkor Utvecklingsområden Svårigheter - funderingar 126

127 GLOBALA MÅTT Generell språkförmåga Muntlig uttrycksförmåga Skriftspråklig förmåga

128 Generell språkförmåga Den här skalan får man genom att addera standardpoängen på de 12 deltesten i ITPA-3. Det är för de flesta barn är det bästa enskilda måttet på språklig förmåga eftersom det speglar de flesta muntliga och skriftliga förmågor.

129 Muntlig uttrycksförmåga Den här skalan får man genom att addera standardpoängen på de 6 deltest som mäter olika aspekter av muntligt språk. Här ingår semantiska, grammatiska och fonologiska aspekter.

130 Skriftspråklig förmåga Den här skalan får man genom att addera standardpoängen för de 6 deltest som mäter olika aspekter av skriftligt språk. Här ingår semantiska, grafofonemiska och ortografiska aspekter. Alla deltest som innehåller grafem av något slag i läsning, skrivning eller stavning finns i den här skalan.

131 I ITPA-3 kan barnen delas in i fyra grupper. 1. Alla elever som ligger över eller genomsnittligt både muntligt och skriftligt tillhör denna grupp. Deras MSK, Muntliga språkkvot, och deras SSK, Skriftliga språkkvot, ligger båda på 90 eller däröver.

132 Den här gruppen bör innehålla: språkligt kompetenta elever bör vara den största gruppen innehålla fler flickor än pojkar ha högsta andel majoritetsspråkiga elever lägst procent elever med inlärningssvårigheter och högst andel begåvade barn.

133 2. Alla elever som ligger under medel både muntligt och skriftligt hör till denna grupp. Deras MSK och SSK ligger båda under 90.

134 Den här gruppen torde innehålla: elever som har språkliga brister procentuellt fler pojkar än flickor en större andel elever med minoritetsspråklig bakgrund störst andel elever med inlärningssvårigheter.

135 3. Alla elever som ligger på eller över 90 på MSK och under 90 på SSK hänförs till den här gruppen. Skillnaden mellan MSK och SSK ska vara minst 7 poäng för att vara statistiskt signifikant på.05 nivån

136 Den här gruppen torde innehålla: elever med bra muntlig förmåga men med brister i det skriftliga. Även om de talar och förstår svenska språket bra så torde de ha problem med läsning, stavning och skrivning. Ungefär 10 % av eleverna torde återfinnas här fler pojkar än flickor en stor andel elever med inlärningssvårigheter.

137 4. Alla elever som ligger på eller över 90 i SSK och under 90 på MSK. Även här måste skillnaden vara minst 7 poäng.

138 Den här gruppen torde innehålla elever som presterar bra skriftligt men dåligt muntligt. De kan läsa och skriva på medelnivå men kan inte prata eller förstå svenska bra. Vi förväntar oss därför att den här gruppen är den minsta att här finns fler flickor än pojkar störst andel elever med minoritetsspråk-lig bakgrund.

139 SPECIFIKA MÅTT Semantiska deltest. Grammatiska deltest Fonologiska deltest Förståelsedeltest Avkodning Stavning Visuellt symbolprocessande Auditivt symbolprocessande

140 Semantiska deltest I den här skalan ingår Auditiv analogi och Ordförråd, två deltest som prövar förståelse och användning av språk på ett meningsfullt sätt.

141 Grammatiska deltest De två deltest som ingår i den här skalan är Grammatisk helhet och Syntaktiska meningar, som prövar morfologi och syntax.

142 Fonologiska deltest De två deltest som bildar den här skalan är Segmentsubtraktion, där delar av ett ord tas bort, och Rimsekvenser, där man ska komma ihåg ord som rimmar med varandra.

143 Förståelsedeltest Resultatet av de två deltest som mäter förmågan att läsa och förstå skrivna meningar, Meningssekvenser, och uttrycka sig skriftligt, Skriva ord, bildar den här skalan.

144 Avkodning Avkodning och Nonsensord är de två deltest som bildar det här måttet.

145 Stavning Stavningen prövas med deltesten Stavningsaknade bokstäver och Stavning ljudbokstav.

146 Visuellt symbolprocessande De två deltest som bildar det här måttet är Avkodning och Stavning saknade bokstäver. Här prövas uttal och stavning av ord som kräver ortografisk kunskap.

147 Auditivt symbolprocessande De två deltest som bildar det här måttet är Nonsensord och Stavning ljud-bokstav.

148 148

149 Utredningsprocess Frågeställning, frågeställning, frågeställning Information Testning Analys Återgivning - Åtgärder Handledning/uppföljning 149

150 Formuleringsstöd 150

151 Åtgärdsbanker Stödinsatser i utbildningen Levla Lärmiljön Provivus Tipsbanken GLB 151

152 Särbegåvning Handlingsplan särbegåvade elever

153 Nyanlända h"p:// larande/mo"agande- och- kartlaggning/ kartlaggning h"p:// barnomsorg/gemensamma- sidor/sarskilt- stod/sekbonen/modersmal/ Pedagogisk- kartlaggning- av- nyanlanda- elever/ h"p:// - matemabk- 2- sept pdf h"p:// i- engelska- 20- nov pdf 153

154 FRÅGOR? 154

155 ITPA är ett försök att bygga en bro mellan bedömningsresultat och planering av undervisning. 155

156 LOGOS Logos är är ett datorbaserat diagnostiskt test utarbetat av professor Torleiv Höien för Logometrica. Logos innehåller en rad deltest som kartlägger läsflyt, läsförståelse, hörförståelse, begreppsförståelse, avkodningsförmåga, läsrelaterade färdigheter och rättskrivningssvårigheter. På grundval av testresultatet är det möjligt att göra en noggrann analys av lässvårigheterna

157 Tack! Kursintyg 157

Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Välkommen till LOGOS certifieringskurs Välkommen till LOGOS certifieringskurs erik@pedagogiskpsykologi.se b.holmgren@sumab.se logosmiske@gmail.com 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning

Läs mer

Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Välkommen till LOGOS certifieringskurs Välkommen till LOGOS certifieringskurs b.holmgren@sumab.se logosmiske@gmail.com 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning med Audacity Genomgång av

Läs mer

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Detta screeningmaterial är avsett att vara ett verktyg för att upptäcka de elever som löper risk att utveckla läs- och

Läs mer

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik

Läs mer

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet

Läs mer

De olika testen i Provia (Här har du en bekväm lathund som komplement till handboken.)

De olika testen i Provia (Här har du en bekväm lathund som komplement till handboken.) och testverktyget Med Provia får du på ett snabbt och enkelt sätt en bild av hur elevens språkliga kompetensprofil ser ut. Om det behövs kommer övningar att skapas i Lexia. Lexia kan användas vid dyslexi,

Läs mer

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens

Läs mer

Kurs läs och skriv Avkodningstest

Kurs läs och skriv Avkodningstest Kurs läs och skriv 131010 Avkodningstest Avkodning LäsKedjor LäsEttan LäSt Christer Jacobson Psykologiförlaget AB Skolår 2 och 3 Skolår 4-9 samt första året på gymnasiet Handledning med kopieringsunderlag

Läs mer

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar Region Skåne och Skånes kommuner/ Tips! SKED ger läs- och skrivutredningskurs Pedagogisk kartläggning Tar reda

Läs mer

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Ett försök till helhetsgrepp för ökad måluppfyllelse i alla ämnen Annika Mindedal, språkutvecklare Läroplaner + Få syn på språket FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt

Läs mer

Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!

Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen! Welcome! Tervetuloa! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! أهال وسهال Willkommen! Soyez les bienvenus! Hoşgeldiniz! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad vill vi ta reda på om

Läs mer

Att komma igång med Q-global för AWMA-2

Att komma igång med Q-global för AWMA-2 Att komma igång med Q-global för AWMA-2 Du kommer först till denna sida där du loggar in med dina inloggningsuppgifter. Klicka på Ny Testperson. Nedanstående sida visas. Här skriver du in bakgrundsinformation

Läs mer

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp MELLANVÅNGSSKOLAN Handlingsplan För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp Omarbetad i aug 2014 av Ulrika Odin Persson specialpedagog Alexandra Lundquist

Läs mer

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Hur arbetar skolan med läs- och skrivinlärning? Hur kan du som förälder på bästa sätt stötta ditt barn i sin läs- och skrivutveckling?

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Uppsala den 15 september 2015 Innehåll Vad är dyslexi? Pedagogisk utredning

Läs mer

2013-05-02 Anette Hellström Sidan 1 av 10

2013-05-02 Anette Hellström Sidan 1 av 10 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Anette Hellström Sidan 1 av 10 Diariekod: Barn- och ungdomsnämnden Uppföljning av språkscreening från 2011-2012 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder Anneli Olausson Holmström Leg. logoped Övergripande verksamhet inom området dyslexi Regional verksamhet, d v s lyder under Region Skåne Skåne är

Läs mer

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Ulrika Wolff En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Göteborgs universitet Syften Presterar elever som identifierades som dåliga läsare i årskurs 2 fortfarande

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handlingsplan gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun Handlingsplanen gäller från ht-09. Utarbetad av speciallärare/specialpedagoger

Läs mer

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27 Annika Dahlgren Sandberg Institutionen för kliniska vetenskaper, avd för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet och Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ABC annika@huh.se Vad

Läs mer

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet

Läs mer

För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet

För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet Skolan ansvarar för att uppmärksamma, utreda och rikta insatser vid läs- och skrivsvårigheter. I de fall eleven är i behov av att

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar

Minnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den

Läs mer

- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även

- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även Björn Adler 2008 Forskning & Dyskalkyli Låg Number sense är huvudproblemet vid Dyskalkyli (DSM-5) - tioåringar med dessa problem presterar ofta på 5-6 årings nivå - gräns vid testning i forskning är -1,5

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

SPRÅKLIG MEDVETENHET - förslag på övningar i F1:an

SPRÅKLIG MEDVETENHET - förslag på övningar i F1:an SPRÅKLIG MEDVETENHET - förslag på övningar i F1:an Arbetets syfte: Den språkliga medvetenheten är av betydelse för hur barns läs- och skrivförmåga utvecklas. Studier på förskolebarn visar att de som är

Läs mer

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil) Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga

Läs mer

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Inger Fridolfsson The Simple View of Reading L = A x F Läsförståelse Avkodning Språklig förståelse (Gough och Tunmer, 1986) Subgrupper utifrån the Simple

Läs mer

Läs- och skrivinlärning

Läs- och skrivinlärning Läs- och skrivinlärning Qarin Franker GU FC ALEF HPF VOX Hélène Boëthius Hyllie Park Folkhögskola sigun.bostrom@hylliepark.se Utbildningen avseende läs- och skrivinlärning vänder sig till personer utan

Läs mer

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Vad är läsning? Avkodning x Språkförståelse

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Inger Fridolfsson Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Tidiga insatser Teorier kring läs- och skrivutvecklingen Egen

Läs mer

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23

Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23 Handlingsplan För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23 Handlingsplan för språk-, läs- och skrivutveckling i Sotenäs kommun Målsättning I Sotenäs kommun ska ingen elev med språk-, läsoch skrivsvårigheter

Läs mer

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de

Läs mer

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Grundsärskolan Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland

Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Remisskriterier avseende utredning av språk-, läs- skriv- och räkneförmåga hos barn i skolåldern, Region Östergötland Logopedmottagningar finns i Mjölby, Motala, Linköping, Norrköping och Finspång. Till

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013. Daniel Ulr

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013. Daniel Ulr Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013 Ekängens nya olog neuropsyk i ic Daniel Ulr Neuropsykologisk utredning som ett viktigt led i vidare kartläggning och förståelse för Din klients

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

SPECIFIKATION. Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor.

SPECIFIKATION. Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor. Delmoment: Läsförståelse DEL 1 Bedömning: Sökläsning: Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor. Uppgiften prövar förmågan att snabbt hitta information

Läs mer

Testteori och kartläggning

Testteori och kartläggning Testteori och kartläggning Göteborg 19 maj 2010 Christer Jacobson Läsutveckling Kronoberg Linnéuniversitet, Växjö Vad jag tänker prata om Först något om utredningar på olika nivåer Nivåer inom individen

Läs mer

Pedagogisk kartläggning

Pedagogisk kartläggning Pedagogisk kartläggning FRÅGESTÄLLNING: LÄSA? ARBETSMINNE? RÄKNA? SKRIVA? STAVA? UPPMÄRKSAMHET? KONCENTRATION? FÖRMÅGA SE MÄNGD? LÄSA NON-ORD? Färdighetstest i Läsning VILKA BYGGSTENAR I ARBETSMINNE? Arbetsminnestest

Läs mer

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet Läsförståelseproblem i tidig skolålder Åsa Elwér Linköpings universitet LÄSFÖRSTÅELSEPROBLEM Det finns många skäl att barn uppvisar problem med sin läsförståelse! Länge såg man det endast som en följd

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Ämnet engelska behandlar kommunikation på engelska samt kunskaper om de områden där engelska används. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang.

Läs mer

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010) Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN TALA och LYSSNA LÄSA SVENSKA SKRIVA Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i svenska Lgr 11 Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

Lyssna, Skriv och Läs!

Lyssna, Skriv och Läs! Lyssna, Skriv och Läs! Läsinlärning från grunden Gunnel Wendick Innehållsförteckning Introduktion 5-8 Sidhänvisningar till uppgifterna 9 Förklaring av uppgifterna 10-13 O o 15-19 S s 20-24 A a 25-29 L

Läs mer

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda. Vägen till effektiv läsinlärning för lite äldre elever Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015 Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.se Innehåll Bakgrund till 7 stegsmetoden De 7 stegen Läromedlet:

Läs mer

Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret.

Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret. Röda tråden i engelska år F-9 Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever Nivå 4 utökat EHT få barn/ elever utredning Nivå 3 EHT barn/elever med språk-, läsoch/eller skrivsvårigheter förslag fördjupad pedagogisk kartläggning vid läs- och skrivsvårigheter Nivå 2 arbetslaget speciallärare

Läs mer

Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse

Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse Gemensamma vägar 2014 Ann-Katrine Risberg Åbo Akademi i Vasa Vasa specialpedagogiska center Utvecklingsprojekt

Läs mer

Information om högskoleprovet för intygsgivare

Information om högskoleprovet för intygsgivare Uppdaterad 2015-10-09 Information om högskoleprovet för intygsgivare Syftet med utlåtandet är att ge underlag för beslut om en person ska ha rätt till ett anpassat högskoleprov på grund av specifika lässvårigheter/dyslexi.

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

Mini Mental State Examination

Mini Mental State Examination Mini Mental State Examination Svensk Revidering (MMSE-SR) Utarbetad av: S Palmqvist B Terzis C Strobel A Wallin i samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK), 0 TOTAL POÄNGSUMMA / 0 ORIENTERING

Läs mer

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder Enligt gällande riktlinjer gör vi inga läs- och skrivutredningar förrän barnet/eleven gått ut årskurs 2 och fyllt 9 år. Sådana remisser kommer därför att

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan.

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan. UMEÅ KOMMUN Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan. Jessica Kristoffersson, Paula Waara, Kerstin Bergenholm, Elisabet Larsson, Anne-Marie

Läs mer

Betygskriterier. NS2019, Svenska II, 30 hp. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna visa:

Betygskriterier. NS2019, Svenska II, 30 hp. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna visa: Betygskriterier NS2019, Svenska II, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2014-05-07. Gäller fr.o.m. ht 2014. Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp Förväntade studieresultat För

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Barn och Familj 2011-02-02 Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010 Kartläggning i förskolklass genomförs under höstterminens första hälft, under veckorna 36-39. Testen innehåller

Läs mer

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:1 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning?

Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? Karlshamns kommun Elever i behov av stöd (2) feb 2015 Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd. Halvera lägsta nivån och öka den andel som når högsta nivån. Del A Vilka rutiner

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Forskning vid Linnéuniversitetet. Interventionsstudier i syfte att främja. läsutveckling

Forskning vid Linnéuniversitetet. Interventionsstudier i syfte att främja. läsutveckling Interventionsstudier i syfte att främja läsutveckling Linda Fälth Camilla Nilvius Forskning vid Linnéuniversitetet Intervention med datorbaserad lästräning i årskurs 2 Intervention med läslistor på lågstadiet

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

PROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström

PROVKAPITEL. Annika Mårtensson Marianne Billström Annika Mårtensson Marianne Billström PROVKAPITEL Innehåll SOMMARLOVET ORDKUNSKAP Tankekarta 4 Liknelser 5 SPRÅKLÄRA Alfabetet 6 Alfabetisk ordning 7 SKRIVNING En dag på sommarlovet Tänk och planera 8 En

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Lägga till olika dokument i en fil

Lägga till olika dokument i en fil Lägga till olika dokument i en fil Om du vill kombinera flera dokument och göra en enda fil kan du kopiera och klistra in innehållet från alla dokumenten i en enda fil. Eller så kan du öppna det första

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering

Lokal Pedagogisk Planering Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ

Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 1(6) C LÄROMEDEL Lyssna Ljuda Läs Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA 7762-512-4 Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY 7762-513-1 Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 7762-514-8 Serien Lyssna Ljuda Läs är tre på varandra följande

Läs mer

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9 Tillbergaskolan Specialpedagogerna Handlingsplan för läs- och skrivutveckling År F 9 God läs och skrivförmåga är nyckeln till kunskap! 2008-10-03 1 En av skolans viktigaste uppgifter är att se till att

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever Vasa Specialpedagogiska Center Åbo Akademi i Vasa Lahtinen, U., Hjerpe, J. & Risberg, A-K. 2006 Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever Kartläggning av läs- och skrivfärdighet och läs- och skrivvanor

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever Kartläggning av läs- och skrivfärdighet och läs- och skrivvanor inom grundläggande utbildningen i Nyland Vasa Specialpedagogiska Center Åbo Akademi i Vasa

Läs mer