Kvalitetsredovisning för Stöcksjö Förskola, förskoleklass, skola, fritids och klubb

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Stöcksjö Förskola, förskoleklass, skola, fritids och klubb

2 Stöcksjö förskola Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/2014 Inledning Organisationen består av fyra avdelningar.under läsåret hade avdelningen Modet åringar, Viljan hade 13 barn under höstterminen -13 och 14 barn under vårterminen -14. Glädjen hade 14 barn under höstterminen -12 och 18 barn under vårterminen -14. Lusten hade 17 barn under höstterminen -13 och 18 barn under vårterminen -14. Viljan, Glädjen och Lusten hade åldrarna 1-4 år. Totalt fanns 67 barn inskrivna i verksamheten. Antalet flickor var 35 stycken, antalet pojkar var 32 stycken. Förskolan har kunnat ta emot alla barn som önskade plats i Stöcksjö. Snittåldern har varit 3,0 år. Barn med 15 h/v - placering var 7 st under ht -13 och 8 st under vt -14. Öppettider under läsåret har varit kl (tidigare vid behov) (längre vid behov). Vi har under året tagit beslut om att Stöcksjö skola och förskola ska ha en IT-profil. På varje avdelning finns en pedagogisk ledare. Dessa tillsammans med förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet sker i enlighet med de rådande styrdokumenten. De pedagogiska ledarna har tillsammans med förskolechefen träffats kontinuerligt för att organisera det pedagogiska arbetet och samarbetet mellan avdelningarna. För att utveckla ett kontinuerligt kvalitetsarbete har vi använt oss av boken Årsplanen ett sätt att uppnå delaktighet, struktur och glädje i förskolan av Göran Krok och Maria Lindewald. Innehållet i denna sammanställning baseras på utvärderingar som gjorts av pedagoger utifrån observationer, samtal/intervjuer med barnen och utvecklingssamtal mellan föräldrar och pedagoger. Vi arbetar vidare med att utveckla kvalitetsarbetet för att hitta en struktur där detta sker kontinuerligt. Förutsättningar Förskolan kom 1997 att byggas samman med den i byn redan befintliga skolbyggnaden. Även skolbyggnaden utökades med större lokalytor vid detta tillfälle. Höstterminen 2011 startade utbyggnad av Stöcksjö skola och förskola. När vi startade höstterminen 2012 hade förskolan byggts ut med två nya avdelningar samt en ny matsal för förskolan. Stöcksjö skola och förskola som ligger avskilt från övriga byn omgärdas av skog och åkermark. Upptagningsområdet är byarna Ansmark och Stöcksjö, vars befolkning ökar och föryngras. Ursprungligen är både Ansmark och Stöcksjö byar som tidigare dominerats av små och medelstora jordbruksenheter med mjölkproduktion. Numera har hästhållning övertagit en stor del av de kvarvarande jordbrukarnas sysselsättning, några har ersatt mjölkproduktionen med köttproduktion, men antalet sysselsatta inom jordbruket har kraftigt minskat de senaste 50 åren. I byn finns det även två industrier, Röbäcks System och Seaflex. Det finns även en aktiv ryttarförening, SURF, med eget ridhus i byn. Närheten till Umeå är ca 8-10 km.

3 Personella resurser Skolan/förskolan leds av 1 rektor tillika förskolechef= 100 %. Förskolans arbetslag bestod under gällande läsår av 12 pedagoger på heltid. Höstterminen -13: 4 st. barnskötare och 8 st. förskollärare. Vårterminen -14: 2 st. barnskötare och 10 st. förskollärare. Arbetslaget bestod av 9 kvinnor och 3 män. Kompetensutvecklingsinsatser under året Sedan skolan har valt IT-profilering har kompetensutvecklingen riktats mot detta område. Nästan all personal har tagit PIM-bevis nivå 3. LIKA-satsningen påbörjades vt-14. LIKA står för Ledning, Infrastruktur, Kompetens, Användning. Ht -13 gick all personal på en föreläsning om läsinlärning. Läromedel/Utrustning Förskolans lokaler finns i bottenplanet. Den äldre förskoledelen är prefabricerad och vilar på balkgrund, vilket medför att bottenplanet är förhöjt från omgivande marknivå och erfordrar högre brotrappor och loftgångar mellan brotrapporna samt förhöjda uteplatser med tillhörande ramper. Lokalerna i den gamla delen utrustades inte med golvvärme vilket medför att golven är kalla. De nybyggda avdelningarna utrustades med golvvärme. Viljan, Modet och Lusten har ätit sina måltider i matsalen och Glädjen inne på avdelningen. Barnen sover i regel utomhus i vagnar. I barnens arbetsmiljö har vi lekstationer så som en affär, ett litet kök, rum med lego, olika klossar eller kuddar. På andra ställen finns plats för utklädning med stor spegel och tillgång till cd-spelare. Det finns också plats att rita, måla och spela spel. Modet och Viljan har ett gemensamt rum som mestadels har använts till lekrum, filmvisning och planerade pedagogiska aktiviteter i svenska och matematik med Teamet (femåringarna). Viljan och Modet har också en gemensam ateljé med mycket olika material avsett för skapande. Lusten och Glädjen har en gemensam ateljé med material för skapande aktivitet. Där finns också ett gemensamt vattenleksrum/ lekrum med rutchkana. De två avdelningarna har även inrett ett rum/vrå för matematik och bokstäver/läsinlärning. Ombyggnationen innefattade även utomhusmiljön som har blivit mer anpassad för förskolans barn. Gården delas av förskola, fritidshem och skolan F-6 vilket gör att utelekmaterialet slits väldigt hårt av de äldre barnen och förbrukas fort. Tillgång till fotbolls/skridskoplan, skog med grillplats och ängsmark samt närhet till sjön gör förskolans läge attraktivt under hela året. Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Barnens arbetsmiljö Miljön ska vara trygg och locka till lärande, lek och utveckling. Vi har sett över det material som finns i de olika rummen och anpassat det efter barnens behov och intressen. Vi har också sett till att materialet och leksakerna finns tillgängliga för barnen på deras nivå. Det ska finnas utrymme för vila och dagsrytmen ska vara väl avvägd i förhållande till barnens ålder och behov. Vi har gett barn plats för att kunna vara för sig själva och vila om det behovet finns. En god arbetsmiljö innebär för oss bland annat att det finns regler och rutiner som för barn,

4 personal och föräldrar är kända. Det är också viktigt för oss att föra en dialog med barnen om hur vi ska vara mot varandra för att få en god arbetsmiljö. Barnens lärande Skolan och förskolan arbetar från ett årshjul som innehåller gemensamma traditioner och aktiviteter. (se bilaga 2). Vi har under året lagt stor vikt vid att få möten och barnfri tid att bli effektivare. Vi sökte efter tydligare rutiner vad gäller observationer, dokumentationer och utvecklingssamtal m.m. Vi har diskuterat hur vi utnyttjar den barnfria tiden, och hur vi delger andra kunskaper från fortbildning är exempel på frågor vi diskuterat. Det har varit ett viktigt område för oss att arbeta med så att vi kan bli bättre på kärnan i vårt uppdrag, barns lärande och utveckling. Hälsa och välbefinnande är viktigt för oss. Att värna om vår närmiljö, samt att använda oss av den i lärandesyfte är något vi prioriterat. Vi använder oss av närmiljön genom att kontinuerligt göra utflykter till den närliggande skogen. Barnen får på ett naturligt sätt erfarenhet av skog och natur. Det ger oss en god möjlighet att värna om vår natur och att samtala med barnen vad det innebär att värna om djur och natur. Några vidare fördelar som vi ser med dessa utflykter är att barnen även tränar sin motorik, koordinationsförmåga, kroppsuppfattning, naturkunskap, samarbetsförmåga, matematik och utforskande av vår närmiljö. Vi har haft tillgång till gymnastiksalen två dagar i veckan, vilket vi har utnyttjat under vissa perioder. Där ges barnen möjlighet till rörelse och kroppskännedom genom dans, drama och rörelselekar. Lokalen ger oss en bra möjlighet för att stärka gruppkänslan genom gruppövningar som är svåra att göra i förskolans betydligt mindre rum. Modet och Viljan har tidigare haft var sin surfplatta och arbetat med dessa i verksamheten under två läsår. Under detta läsåret har vi delat upp våra två surfplattor på fyra avdelningar för att ge alla pedagoger möjlighet att påbörja arbetet med surfplattan. Utöver detta har det också varit en stor fördel att samtliga barn på förskolan har fått möjlighet att arbeta med surfplattan. Arbetet har bland annat innehållit att skapa film och musik. Vi har även arbetat mycket med språk och matematik genom olika pedagogiska appar valda med omsorg. Surfplattan har också använts till att söka information. Vi har provat olika kösystem för användandet av surfplattan och att barnen har fått välja fritt vilka appar de har velat jobba med. Detta prövande har varit lärorikt för både personal och barn. I ateljén har barnen utvecklat sitt bildskapande med hjälp av olika material. Där finns utrymme för både styrda aktiviteter och fritt skapande. För att ge barnen inflytande har skapandet varit kopplat till barnens intressen och idéer. Barnen har bl.a. använt sig av återvinningsmaterial och material från skogen, t.ex. kottar, pinnar, mossa, lavar i sitt skapande. För att barnen ska få möjlighet till inflytande på verksamheten låter personalen barnen vara med och planera olika aktiviteter. Deras önskemål, idéer och behov tas tillvara och ligger till grund för verksamhetens utformande. Barnen får också möjlighet att påverka sin tid i förskolans vardagliga situationer, då de bestämmer vad de vill göra, hur de vill göra olika saker och vem de vill vara med. Genom barnsamtal ser vi att barnen ges möjlighet att ge uttryck för sina tankar och idéer. Vid inköp ges barnen möjlighet att vara med och påverka arbetsmiljön. Vi har haft muntliga utvärderingar vid matbordet och i samlingar där vi frågat och pratat om vad barnen tyckt om det vi gjort. Detta skapade en lugnare arbetsmiljö för barnen med färre konflikter. Ett annat mål var att barnen skulle kunna sätta ord på sina känslor. Detta i sin tur ger barnen verktyg till att lösa konflikter. Under läsvilor och samlingar

5 samtalade vi om hur man är en bra kompis och vad som gör oss glada, ledsna, arga eller rädda. Vi använde oss av barnlitteratur, bilder och två avdelningar arbetar med Tecken som stöd. Under året arbetade alla avdelningar med att få ihop barngruppen. Vi arbetar kontinuerligt med frågan Hur man ska vara mot varandra. Detta för att skapa trygghet i gruppen, vilket är avgörande för en god arbetsmiljö där lärande och utveckling kan få bästa möjliga förutsättningar. Vi i arbetslaget såg över barnens arbetsmiljö och våra dagliga rutiner. Vi valde att dela upp barngruppen i mindre grupper efter ålder och utveckling som turades om med inne- och uteaktiviteter. Barns språkutveckling Förskolan har fokuserat på arbetet med barns kommunikation och samspel under året. I alla vardagliga situationer finns en medvetenhet hos pedagogerna att ge språket utrymme. För de yngre barnen handlar det mycket om att sätta ord på det vi ser och gör. De äldre får utrymme för att själva berätta om det vi upplever. Vi stimulerar också språket genom att sjunga sånger och ramsor, leka språklekar tillsammans med barnen. Under senare delen av höstterminen började vi arbeta aktivt med boksamtal tillsammans med barnen. Det har inneburit att pedagogerna tillsammans med barnen samtalat om bokens innehåll i både text och bild, före, under och efter bokläsningen. Viljan har arbetat med Tecken som stöd som ett alternativt sätt att kommunicera med barnen. De har fortsatt med det språkstimulerande materialet Babblarna. I materialet ingår bland annat sagor och spel med tecken som stöd. Eftersom de har sett ett stort intresse hos barnen har de utökat användandet av tecken som stöd till alla vardagliga situationer på förskolan. Barnen lär sig snabbt tecken och frågar ofta om hur man tecknar olika ord. Lusten och Glädjen har använt sig av språkstimulerande material som framförallt bestått av flanosagor, bilder, sagoböcker, spel och appar. På Modet har språket fått en stor plats vid de dagliga samlingarna. Där har barnen getts utrymme för att berätta och lyssna på varandra. De har också använt sig av språkstimulerande lekar, spel och appar. Samarbete med skolan Samarbetet med skolan sker på ett naturligt sätt eftersom verksamheterna befinner sig i samma byggnad. Barnen i de olika verksamheterna träffas dagligen i matsalen och på gården. Vi har haft ett faddersystem mellan årskurs 3 och femåringarna för att ge femåringarna en trygghet inför överinskolningen. En gång i veckan har faddrarna läst eller spelat spel med femåringarna. Femåringarna har varit på skolan och pysslat tillsammans med skoleleverna vid några tillfällen. Vid överinskolningen har femåringarna varit uppe på skolan under två dagar. I samarbete med skolan har vi även en gång i månaden storsjung då förskola, förskoleklass och skola tillsammans träffas i gymnastiksalen och sjunger och spelar låtar tillsammans. Då kompas låtarna av gitarr. Barnens personliga och sociala utveckling Umeå Kommuns verksamhetsplanemål står att läsa: I Umeå Kommuns skolor ska det råda nolltolerans mot mobbning och annan kränkande behandling. Skolan ska sätta tydliga gränser mot mobbning av såväl vuxna som barn och gränserna ska vara kända av alla. Alla skolor skall ha en plan för det förebyggande arbetet mot kränkande behandling och trakasserier.

6 Förskolan jobbar efter de ordningsregler och den plan som finns för kränkande behandling som elever, personal och föräldrar gemensamt bestämt skall gälla på Stöcksjö skola/förskola. Denna likabehandlingsplan mot kränkande behandling revideras varje år. Vi arbetar för att alla barn som går på förskolan ska känna sig trygga med varandra och med personalen. För att uppnå detta arbetar vi med att uppmärksamma varje barn. Vid inskolning av nya barn har Lusten och Viljan gjort hembesök. Barnen och föräldrarna välkomnas av en personal varje morgon. Föräldrarna ges då möjlighet att delge personalen information. Om barnen inte känner sig trygga på förskolan ex. med andra barn eller vuxna samtalar vi regelbundet med barnens föräldrar och arbetar sedan med olika aktiviteter och grupper så att vi har möjlighet att stärka barnens känsla av trygghet och trivsel hos oss. Barnen ska också kunna känna att dom får hjälp av oss att lösa konflikter. Personalen agerar och hjälper barnen att diskutera om de konflikter som uppstår. Vi hjälper dom att hitta egna användbara verktyg som kan användas för att hitta lösningar på problemet. Under utvecklingssamtal och andra samtal med föräldrarna har vi också möjlighet att få och delge varandra information om barnets trivsel i förskolan. Förskolan har en representant i LBT (likabehandlingsteamet). De har träffats 1gång/varannan vecka där de har samtalat om alla barnen på skolan, deras psykosociala miljö både ute och inne från 1-12 år. Vi arbetar kontinuerligt med nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling som är ett prioriterat område. Övriga områden Hållbar utveckling Vi har tidigare certifierats med Skola för hållbar utveckling och under vårterminen 2012 blev vi certifierade med Grön Flagg. Under gällande läsår har arbetet med Grön Flagg stannat av på grund av andra prioriteringar. Hållbar utvecklings-gruppen har haft ett möte under våren - 14 och planerat hur vi ska arbeta under kommande läsår. Arbetet med hållbar utveckling och natur finns med i den dagliga verksamheten ändå. Vi tar till vara på närmiljön med skogsmark som finns runt om förskolan. Genom att få barnen att trivas i och lära sig om naturen vill vi få dem att värna om den och ta hand om den på ett bra sätt. Vi har deltagit i Skräpplockardagen för att göra barnen uppmärksamma på att naturen inte kan ta hand om skräpet på egen hand och vad vi kan göra för att hjälpa naturen. Glädjen har under våren planterat tillsammans med barnen och gjort en maskkompost. IT-profil Vi har försökt att få till en levande hemsida, vilket vi i viss utsträckning lyckats med. Funktionen blev följande; information om vår verksamhet och våra arbetsmetoder..i nuläget har vi endast en pedagog med behörighet att redigera hemsidan. Vi önskar att få gå en kurs i sitevision i syfte att det ska finnas en pedagog på varje avdelning med redigeringsbehörighet. LIKA -gruppen har påbörjat arbetet med en handlingsplan som berör IT i förskolan. Under HT -14 skall samtlig personal fylla i en enkät som LIKA-gruppen sammanställer och använder till grund för handlingsplanen. Enkäten går ut på att få fram behovet av kompetensutvecklingen inom IT.

7 Likabehandling Vårt mål är att alla barn ska känna sig trygga i förskolan. Om barn utsätts för kränkande behandling eller på annat sätt far illa ska detta tas på allvar och föräldrarna ska bli informerade. Åtgärder görs för att komma till rätta med problemet. Detta genomförs utifrån den plan som finns för kränkande behandling på Stöcksjö skola/förskola. Vi vill också att barnen ska ha lika stora möjligheter att leka och använda sig av våra miljöer och material på förskolan oavsett kön. Vi har inte möblerat våra lekrum könsstereotypt utan utgått från barnens intressen av material och bland annat använt oss av lekväskor med material till olika lekar. Dessa väskor är iordningställda utifrån barnens intressen av olika lekar såsom doktor, frisör och småbarnslek. Barnen uppmuntras att prova på olika aktiviteter utan att låta sig hindras av traditionella könsmönster. Vi erbjuder också barnen könsneutralt material där de kan arbeta med språk och matematik. Materialet kan vara bokstäver, flanosagor, siffror, färger, former, pussel och spel. På Modet har barnen ibland delats in i lekgrupper med 2-4 barn/grupp. De har lekt i olika rum med olika material. Syftet har varit att finna nya lekkompisar och stärka gruppkänslan. På Lusten har vi inte styrt barnens sysslor, en bra fri lek kan få gå före en planerad aktivtet. Barnen uppmuntras också att leka med varandra, flickor och pojkar tillsammans och över avdelningarna. Förskolan, skolan och förskoleklass samarbetar med varandra för att öka barnens trygghet och förebygga kränkande behandling. Förskolans femåringar får varje hösttermin en egen fadder från årskurs 3. Denne har till uppgift att vid gemensamma aktiviteter ta hand om sitt fadderbarn och vara en god förebild. Tidigare mål och åtgärder Här redovisar vi för de åtgärder som vidtagits för att nå de beslutade målen i kvalitetsredovisningen Vi är med i ett matteprojekt från 2013 till Några pedagoger från förskolan ska vara med i projektet och träffa andra pedagoger från andra förskolor. På dessa träffar ska vi hitta material och arbetssätt för arbetet med matematik i förskolan. Pga att projektledaren varit sjukskriven har matteprojektet skjutits fram till höstterminen De pedagogiska ledarna ska gå på träffarna. Vi har ännu inte fått reda på hur projektet är upplagt. I vår dagliga verksamhet och i planerade aktiviteter arbetar vi ständigt med matematik. Förskolans andra projekt är att fokusera på läsförståelse. Vi gick en föreläsning i september -13 som handlar om läsförståelse. De pedagogiska ledarna ska tillsammans ta fram material som handlar om läsförståelse i förskolan. Vi har läst avhandlingar om Reciprocal teaching. Vi blev inspirerade att börja med boksamtal. Vi har under läsåret introducerat boksamtal i barngrupperna och jobbat kontinuerligt med att utveckla oss själva och barnen att bli aktiva bokläsare. Vi har två Ipads på förskolan som vi ska fördela över fyra avdelningar. Genom att arbeta med ipad ska vi öka måluppfyllelsen i matematik och läsförståelse.

8 Alla avdelningar har fått ta del av surfplattorna och använt sig av många olika pedagogiska matte-och språkappar. Barnen visar stort intresse för matematik och språk. Finna en form/metod för kontinuerlig utvärdering och uppföljning av verksamheten. De pedagogiska ledarna är ansvariga för att lägga fram ett förslag på hur vi ska arbeta med kvalitetsarbetet. Alla i arbetslaget kommer sedan överens om bästa sättet att arbeta med utvärdering och uppföljning. Vi har diskuterat och utvärderat specifika aktiviteter (utifrån årshjulet) på avdelningsmötena. Vi är medvetna om att vi kan bli bättre på detta område. Vi har diskuterat att ha en stående punkt på avdelningsmötena kring kontinuerlig utvärdering och uppföljning av verksamheten. Vi fortsätter arbetet med Grön Flagg för att genom detta verktyg utveckla arbetet med hållbar utveckling. De som är med i gruppen för Grön Flagg ansvarar för att se till att informationen kommer ut till alla i personalen. Alla i arbetslaget ansvarar sedan för arbetet med målen för Grön Flagg. Under vårterminen träffades gruppen hållbar utvecklings för planering av hur vi ska arbeta återuppta arbetet med Grön Flagg. Bland annat planerades skräpplockardagen. Ipad och data. All personal ska vara PIM:ade till v. 44. Nästan all personal PIM:ade sig under höstterminen. Alla avdelningar har fått ta del av surfplattorna och använt sig av många olika pedagogiska matte-och språkappar. På Modet har de äldre barnen fått prova på att göra egna filmer och animationer.vi pedagoger har även börjat att använda surfplattan som ett verktyg för pedagogisk dokumentation, t.ex. genom bildspel och filmskapande. Beslutade mål och förbättringsåtgärder Vi fortsätter att arbeta för att bli bättre på att kontinuerligt utvärdera och följa upp verksamheten. De pedagogiska ledarna är ansvariga för att lägga fram förslag på hur vi ska arbeta med kvalitetsarbetet. Ett förslag är att vi har en stående punkt på avdelningsmötena rörande just detta område. Eftersom att projektledaren för mattesatsningen har varit sjukskriven så startar utbildningen för oss pedagoger hösten Det är bestämt att det är de pedagogiska ledarna som ska börja med utbildningen. Vi hoppas med tiden att alla pedagoger ska få möjlighet att gå utbildningen. Vi fortsätter att arbeta med läsförståelse och vidareutveckla det påbörjade arbetet. Vi har tagit del av avhandlingar om reciprocal teaching/aktiv läsning. Reciprocal teaching är en metod i syfte att öka barns läsförståelse. Genom boksamtal har vi arbetat med några av de strategier som kännetecknas inom reciprocal teaching. T.ex. att förutspå handlingen, ställa egna frågor, klargöra otydligheter och att sammanfatta texten med egna ord. Som en del i IT-satsningen har vi startat en LIKA-grupp (ledning, infrastruktur, kompetens, användning). Denna grupp är i uppstartsfasen och ska till att börja med ta fram en enkät som alla pedagoger skall fylla i. Syftet är att ta reda på hur kompetensen

9 på område IT ser ut och var vi eventuellt behöver fortbildning. När enkäten är genomförd ska LIKA-gruppen arbeta fram en handlingsplan för hur vi ska arbeta med IT på vår enhet. Gruppen för hållbar utveckling kommer att återuppta arbetet med Lärande för hållbar utveckling. Gruppen har haft en träff under våren -14 där man diskuterade hur arbetet ska läggas upp och den gamla projektplanen lästes. Gruppen ska vid nästa träff påbörja arbetet med en ny projektplan som ska ligga till grund för det kommande arbetet med Läranade för hållbar utveckling. Vi har i maj haft ett avdelningsmöte lett av vår förskolechef Reidar Westman där han introducerade The big five för all personal på förskolan. The big five är ett nytt tänk inom skola och förskola. Det handlar om fem olika förmågor som som barnen behöver utveckla. Vi bestämde att vi ska arbeta med big five och att det kan förtydliga det arbete vi redan gör samt att det kan konkretisera de mål vi arbetar emot. Vi hade på förskolans dag en aktivitet med fem stationer där varje station stod för ett av begreppen inom big five. Detta påbörjade arbete kommer att fortsätta hösten -14. Förskoleklass Inledning Förskoleklassen har bestått av 9 elever, 5 pojkar och 4 flickor.alla utom en har tidigare gått på Stöcksjöförskolas avdelning Modet. Leken är grunden för allt arbete som görs i förskoleklass. Vissa arbetspass är schemalagda där vi arbetar med ett temainriktat arbetssätt. Mycket av temaarbetet är av skapande karaktär och ofta inriktad mot naturen. För den språkliga inlärningen har Bornholmsmodellen legat till grund för arbetet. Vi har även använt oss av ett material som inriktar sig mot läsförståelse. Under höstterminen, Jag Läser och under vårteminen, Lyckostjärnan. Vårt läromedel i matematik har varit Matematikboken från början. Ett läromedel med många praktiska övningar som fått alla elever att bli delaktiga. Grunden för kvalitetsredovisningen i år bygger delvis på utvecklingssamtal under året, små utvärderingar som vi gjort tillsammans med eleverna samt de erfarenheter vi fått under tidigare år i arbetet med förskoleklass. Föräldrarna har under året även kunnat följa vad vi gjort tack vare att vi fotograferat och lagt ut bilderna på en förskoleklassens blogg. Många har uttryckt att detta har varit mycket bra då man kunnat titta på bilderna hemma tillsammans med barnet som då i sin tur kunnat återberätta vad det gjort på ett helt annat sätt. Förutsättningar Förskoleklassen ingår i fritidshemmets arbetslag. Förskolläraren har varit var huvudansvarig för förskoleklassen. En dag i veckan har en fritidspedagog varit i klassen när förskolläraren haft planeringstid. Frånvaron bland personalen har under året har varit låg. Förskoleklassens lokaler ligger i den nybyggda delen av skolan. Vi har ett huvudklassrum med en smartboard och tillgång till fritidshemvistet. Vi har en mindre idrottshall som vi använder en gång i veckan. Utemiljön är tilltalande med lekytor, klätterställningar, gungor med mera. Närheten till skog och sjö är också något som utnyttjas i arbetet med barnen.

10 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Styrkor och svagheter/utvecklingsområden En av våra starka sidor finner vi i vår organisation. Korta beslutsvägar och en närhet till de beslutande organen gör att snabba beslut kan fattas vilket ger stora möjligheter till anpassning av verksamheten. En vilja att förändra något, ett arbetssätt eller en konkret aktivitet, faller inte pga. krångliga beslutsvägar. Ett område som vi velat utveckla mer under läsåret är att hitta forum för erfarenhetsutbyte mellan förskoleklassens samt förskolans pedagoger. Trots den fysiska närheten har vi haft svårigheter att regelbundet mötas och utbyta erfarenheter om vad respektive verksamhet faktiskt gör tillsammans med barnen på dagarna. Vi har fortfarande inte hittat tillfällen att träffas. Men vid överlämningen från förskolan till förskoleklass så lade vi mer fokus, än tidigare, på att förskolan berättade om innehållet i femårsgruppen. Elevernas arbetsmiljö Återblick Att barnen ska känns sig trygga i förskoleklassen är något vi arbetat mycket med genom åren. Målet inför detta läsår var att få barnen att känna sig trygga under sitt år i förskoleklass. När vi har pratat om detta vid de utvecklingssamtal vi har haft, samt under de dagliga samtal med föräldrar och barn som vi har så har barnen i klassen uttryckt att de känt sig trygga. Barnen har också fyllt i två trivselenkäter där de fått svara på frågor angående trygghet och trivsel på skolan. Vår upplevelse är ändå att barnen trivs och känner sig trygga på skolan. De gånger ett barn har känt sig otryggt har vi arbetat för att lösa detta tillsammans. Vi anser att vi har fungerande rutiner hur vi ska arbeta kring detta. Trygghet, trivsel och likabehandling Att barnen ska känna trygghet i förskoleklass är en prioriterad fråga för oss. Ingen ska behöva känna sig rädd. Ett led i att få barnen trygga på skolan är vår fadderverksamhet, där de äldre barnen är faddrar till de yngre. Det får de äldre att känna sig betydelsefulla och de yngre blir tryggare med en egen fadder. Vi har en likabehandlingsplan som arbetats fram tillsammans med personal, föräldrar, barn och rektor. Skolans likabehandlingsgrupp träffas regelbundet för att diskutera om det är något barn som inte mår bra eller som känner sig utanför. Vi arbetar också med att barnen direkt ska komma till oss vuxna om det är något som de funderar över eller om de inte känner sig trygga. I början av höstterminen hade vi även detta år en värdegrundsvecka i förskoleklass då vi jobbade kring temat Att vara en bra kompis. Veckan avslutades med en värdegrundsdag tillsammans med hela skolan samt förskolans femåringar. Under vårterminen hade vi även då en värdegrundsvecka i förskoleklass då vi arbetade kring temat Känslor. Sammanfattande bedömning. Under utvecklingssamtalen har det framkommit att barnen känt sig trygga i förskoleklass och att de trivs i skolan och litar på personalen. Eftersom förskoleklassen detta år varit en liten grupp så bestämde vi att när ettorna hade halvklass och ena gruppen var på fritids så fick förskoleklassens elever vara tillsammans med dom. På så sätt lärde de känna eleverna i åk 1 1 snabbare och lekte mer med ettorna redan i terminens början än vad vi sett under tidigare år. Elevernas lärande och skolans studieresultat. I förskoleklass är det leken som står i centrum. Barnen har under året fått en hel del förberedande kunskaper som de har nytta av när de skall börja i ettan. Att klara av att sitta i

11 korta samlingar och lyssna på varandra, komma in när rasten är slut och det ringer in, klä sig själv, klara av matsituationen i en matsal samt att vara en bra kompis har varit grunden i arbetet. Under året har vi jobbat en hel del med språkutveckling i förskoleklassen enligt Bornholmsmodellen. Vi har kunnat konstatera att barnen utvecklats en hel del under året med hjälp av olika kartläggningar där barnen kan se sin egen utveckling, eftersom samma test görs tidigt på hösten samt på våren. De dagliga samlingarna vi har i förskoleklassen innehåller såväl språklekar som praktisk matematik. Under året har vi också jobbat tematiskt, ofta med teman knutna till naturen. Det har under utvecklingssamtalen framkommit att barnen uppskattat detta arbetssätt. Elevernas personliga och sociala utveckling. Återblick Hälsa och livsstil Under detta läsår hade vi inga morgonpromenader som vi tidigare under åren haft. Efter utvärdering så har vi beslutat att vi återinför promenaderna i höst. Hållbar utveckling Vi har under året fortsatt att jobba med en skola för hållbar utveckling. Våra prioriterade områden har varit närmiljön, maten och vår energianvändning. Förskoleklassen har aktivt varit med på de temadagar som anordnats under läsåret. I början av höstterminen så hade hela skolan en gemensam energivecka. På våren har vi haft en gemensam skräpplockardag på skolan då vi i grupper städat skolgården och dess omgivning och lekt lekar kopplade till återvinning. F-1:ans fritidshem Inledning Stöcksjö skola har två fritidsavdelningar. En för barn som går i förskoleklass och 1:an och en för barn som går i 2:an till 6:an. Denna kvalitetsredovisning avser verksamheten på F-1:ans fritidshem. På hösten 2013 var det 32 barn inskrivna på F-1:ans fritidshem. Verksamheten präglas av mycket utevistelse där aktiviteterna har formen av erbjudanden. Vi har alltid en planerad aktivitet varje dag. Grunden för kvalitetsredovisningen bygger på kommunens enkät till föräldrar och barn samt utvecklingssamtal under året. Förutsättningar Bemanningen under året var 1,5 fritidspedagoger och 0,5 förskollärare, 2 män och 1 kvinna. Förskolläraren var huvudansvarig för verksamheten i förskoleklass och arbetade på fritids på eftermiddagarna. Fritidspersonalen har vissa timmar i skolverksamheten, framförallt i förskoleklassen och årskurs 1. Exempel på detta är: Musik, utedagar tillsammans med förskoleklass- 1:an, enskilt stöd till elever i behov av särskilt stöd gällande den sociala biten. Vid en del av ovanstående skolaktiviteter har vi haft huvudansvar för planering och genomförande, och vid en del har vi varit delaktiga i som extra stöd. Fritidshemmets personal har även varit med och planerat gemensamma aktiviteter i huset såsom friluftsdagar, pysseldagar, värdegrundsdagar, skoljoggen med mera. Frånvaron bland personalen har under året varit låg.

12 Fritids har ett eget hemvist och använder även förskoleklassens och 1:ans klassrum på eftermiddagarna. Vi har även tillgång till en liten gympasal två timmar/vecka. Utemiljön är tilltalande med lekytor, klätterställningar, gungor med mera. Närheten till skog och sjö är också något som utnyttjas i arbetet med barnen. Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Styrkor och svagheter/utvecklingsområden En av våra starka sidor finner vi i vår organisation på fritidshemmet. Korta beslutsvägar och en närhet till de beslutande organen gör att snabba beslut kan fattas vilket ger stora möjligheter till anpassning av verksamheten. En vilja att förändra något, ett arbetssätt eller en konkret aktivitet, faller inte pga krångliga beslutsvägar. Ett område att utveckla är att vi trots den fysiska närheten till våra förskoleavdelningar har svårigheter att med regelbundenhet mötas och utbyta erfarenheter avseende den dagliga verksamheten. Att hitta forum för erfarenhetsutbyte och konkreta exempel på vad respektive enhet faktiskt gör tillsammans med barnen på dagarna är ett prioriterat område för oss. Elevernas arbetsmiljö Återblick Att barnen ska känns sig trygga på fritids är något vi arbetat mycket med genom åren. Förutsättningarna inför detta läsår var att de flesta barnen i huvudsak kände sig trygga här. Det har vi kunnat se dels vid de utvecklingssamtal vi haft samt dagliga samtal med föräldrar och barn. De gånger ett barn varit otryggt har vi arbetat hårt för att lösa detta tillsammans med föräldrar och berörd personal. Vi anser att vi fått till fungerande rutiner hur vi ska arbeta kring detta. Vi har ett stadigt ökande antal inskrivna barn på fritids. Detta är något vi måste ta hänsyn till i arbetet med att barnen ska känna sig trygga. Ett ökat antal barn men samma bemanning är något som riskerar att påverka barnen i negativ riktning. Trygghet, trivsel och likabehandling Att barnen ska känna trygghet i sin vistelse är en prioriterad fråga för oss. Ingen ska behöva känna sig rädd på fritids. Eftersom fritids nyttjar skolans lokaler kan barnen vara utspridda i många rum. Detta ställer stora krav på personalen att man har uppsikt över vad barnen gör. En stor del i vårt arbete är att gå runt och samtala med barnen, titta vad de gör, komma med tips och idéer till aktiviteter osv. Vi arbetar också mycket med att barnen direkt ska komma till oss om det är något som de funderar över eller om de inte känner sig trygga. Vi upplever att de allra flesta berättar för oss om det är något som är fel. På de utvecklingssamtal vi haft var alla i huvudsak trygga på fritidshemmet. De synpunkter som barn har lyft fram är att det ibland kan vara svårt att hitta lugn och ro på inne på fritids. Detta har vi tagit fasta på i ett specialarbete där vi resonerat kring hur en utökad utevistelse kombinerat med anpassade aktiviteter ska bidra till att hitta lugn och ro. Vi har en likabehandlingsplan som arbetats fram tillsammans med personal, föräldrar, barn och rektor. Planen är därför väl förankrad hos såväl brukare som personal. Skolans likabehandlingsgrupp träffas regelbundet för att diskutera om det är något barn som inte mår bra eller känner sig utanför. Likabehandlingsgruppen är ansvarig för att åtgärda varje form av kränkande behandling. Fritidsverksamheten inleds alltid med en samling där vi berättar vad som händer under eftermiddagen. Detta ser vi som ett viktigt verktyg för att barnen ska känna sig trygga.

13 Elevinflytande Att barnen på fritids ska ha inflytande på verksamheten är viktigt för oss. Vid dagliga samlingar ges tillfällen att komma med önskemål om vad eftermiddagarna ska innehålla. Elevenkäten gav vid handen att de flesta barn upplevde att deras åsikter togs på allvar och utvecklingssamtalen visade också att barnen kände möjligheter att påverka innehållet i verksamheten. Tidigare år har vi haft en förslagslåda där barnen har kunnat lämna lappar om förslag på förändringar och önskemål om aktiviteter. Denna har legat nere ett tag men vi har planer på att återuppta detta igen. Elevernas personliga och sociala utveckling Återblick Lek och rörelse har alltid varit en naturlig utgångspunkt för oss på fritids. Genom mycket utevistelse och fasta tider för lekar och aktiviteter i gympasalen har vi försökt tillgodose barns behov av att röra på sig. Medvetenheten kring vad vi serverar för mellanmål har också uppmärksammats under senare år. Vi anser att vi kommit en bit på väg vad gäller begreppet hälsa och livsstil men att det fortfarande återstår en del arbete, främst att ytterligare medvetandegöra för oss själva vilket syfte vi har med våra hälsofrämjande åtgärder. Hälsa och livsstil På fritids äter vi mellanmål utomhus 1 gång i veckan. De dagarna ser vi också till att vi är ute större delen av eftermiddagen. Utedagen är ett bra tillfälle för spontana lekar där vi hjälper alla att hitta något meningsfullt och roligt att göra. Övriga dagar brukar vi också gå ut en stund, antingen före eller efter mellanmålet. 1 gång i veckan har vi lagt in en aktivitet i gympasalen där fokus ligger på rörelselekar där alla ska kunna vara med. Det är viktigt att svårighetsgraden ligger på en nivå där så många som möjligt vill delta. Vad vi äter till mellanmål är inget som vi bestämmer själva då det är måltidsservice som tillhandahåller detta. Hållbar utveckling Under året har hela skolan arbetat intensivt med en skola för hållbar utveckling. Fritids har varit involverat i de temadagar skolan haft. Klubben Inledning På hösten 2013 var det totalt 75 barn inskrivna på Stöcksjö fritidshem. Terminen 12/13 var första gången vi delade upp fritidshemmet i 2 avdelningar. En avdelning med barn från förskoleklass och årskurs 1. Den andra avdelningen med barn från årskurs 2 och uppåt. Den här redovisningen avser årskurs 2 och uppåt, som benämns som klubben. På klubben var det 43 barn inskrivna under hela läsåret. Nu när vi har haft uppdelningen på så vis att 2:an- 6:an varit på en fritidsavdelning så har vi pedagoger haft en större möjlighet att anpassa

14 verksamheten efter de barn som vi haft. Verksamheten präglas av mycket utevistelse där aktiviteterna har formen av erbjudanden. Vi har alltid en planerad aktivitet varje dag. Grunden för kvalitetsredovisningen bygger på kommunens enkät till föräldrar och barn samt utvecklingssamtal under året. Förutsättningar Bemanningen under året var två stycken fritidspedagoger och en barnskötare, 2 män och 1 kvinna. Personalen på Klubben har vissa timmar i skolverksamheten, framförallt i 2:an. Exempel på detta är: Utedagar/Nta med 2:an och 1:an. Kompissamtal i 2:an, 3:an och 4:an och kamratstödjar verksamhet. Enskilt stöd till elever i behov av särskilt stöd gällande den sociala biten. En del av ovanstående skolaktiviteter har vi haft huvudansvar för planering och genomförande, och en del har vi varit delaktiga i som extra stöd. Fritidshemmens personal har även varit med och planerat gemensamma aktiviteter i huset såsom friluftsdagar, pysseldagar, värdegrundsdagar, skoljoggen med mera. Frånvaron bland personalen har under året varit låg. Klubben har ett eget hemvist, vi använder också skolans lokaler under eftermiddagarna. Vi har även tillgång till en liten gympasal vissa eftermiddagar. Utemiljön är tilltalande med lekytor, klätterställningar, gungor med mera. Närheten till skog och sjö är också något som utnyttjas i arbetet med barnen. Elevernas arbetsmiljö Återblick Att barnen ska känns sig trygga på fritids är något vi arbetat mycket med genom åren. Förutsättningarna inför detta läsår var att de flesta barnen i huvudsak kände sig trygga här. Det har vi kunnat se dels vid de utvecklingssamtal vi haft samt dagliga samtal med föräldrar och barn. De gånger ett barn varit otryggt har vi arbetat hårt för att lösa detta tillsammans med föräldrar och berörd personal. Vi anser att vi fått till fungerande rutiner hur vi ska arbeta kring detta. Vi har sett att det finns ett antal barn som upplever att lokalerna är för små, så de har hittat lekplatser utomhus och som barnen säger hitta lugn och ro. Trygghet, trivsel och likabehandling Att barnen ska känna trygghet i sin vistelse är en prioriterad fråga för oss. Ingen ska behöva känna sig rädd på fritids. Eftersom klubben nyttjar skolans lokaler kan barnen vara utspridda i många rum. Detta ställer stora krav på personalen att man har koll på vad barnen gör. En stor del i vårt arbete är att gå runt och samtala med barnen, titta vad de gör, komma med tips och idéer till aktiviteter osv. Vi arbetar också hårt med att barnen direkt ska komma till oss om det är något som de funderar över eller om de inte känner sig trygga. Vi upplever att de allra flesta berättar för oss om det är något som är fel. På de utvecklingssamtal vi haft var alla i huvudsak trygga på klubben. Vi har en likabehandlingsplan som arbetats fram tillsammans med personal, föräldrar, barn och rektor. Planen är därför väl förankrad hos såväl brukare som personal. Skolans likabehandlingsgrupp träffas regelbundet för att diskutera om det är något barn som inte mår bra eller känner sig utanför. Likabehandlingsgruppen är ansvarig för att åtgärda varje form av kränkande behandling. Varje klass har kompissamtal 1 gång i veckan där stämningen

15 i klassen, raster och andra aktuella ämnen diskuteras, dessutom har klubben samtal/övningar 2 gånger i veckan. Klubben inleds alltid med en samling där vi berättar vad som händer under eftermiddagen. Detta ser vi som ett viktigt verktyg för att barnen ska känna sig trygga. Elevinflytande Att barnen på fritids ska ha inflytande på verksamheten är viktigt för oss. Vid dagliga samlingar ges tillfällen att komma med önskemål om vad eftermiddagarna ska innehålla. Elevenkäten gav vid handen att de flesta barn upplevde att deras åsikter togs på allvar och utvecklingssamtalen visade också att barnen kände möjligheter att påverka innehållet i verksamheten. Klubben har fritidsråd 1 gång/vecka där vi personal berättar hur vi jobbar och barnen får komma med förslag på vad de vill göra på klubben. 1gång/mån bjuder barnen in rektorn så att de får lära sig hur ett önskemål kan förvandlas till ett beslut. Barnen får 1gång/mån tillfälle att vara med och påverka vad som ska hända på klubben. Elevernas personliga och sociala utveckling Återblick Lek och rörelse har alltid varit en naturlig utgångspunkt för oss på klubben. Genom mycket utevistelse och fasta tider för lekar och aktiviteter i gympasalen har vi försökt tillgodose barns behov av att röra på sig. Medvetenheten kring vad vi serverar för mellanmål har också uppmärksammats under senare år. Vi anser att vi kommit en bit på väg vad gäller begreppet hälsa och livsstil men att det fortfarande återstår en del arbete, främst att ytterligare medvetandegöra för oss själva vilket syfte vi har med våra hälsofrämjande åtgärder. Klubbens 3:or har bjudit in skolans kock för att diskutera vad mellis är och vad de önskar. Hälsa och livsstil På fritids äter vi mellanmål utomhus 1 gång i veckan, oavsett väder. De dagarna ser vi också till att vi är ute större delen av eftermiddagen. På klubben har vi utevistelse varje dag en stund efter mellis, detta för att vi har sett ett behov av att barnen behöver röra sig efter en lång skoldag. Utedagen är ett bra tillfälle för spontana lekar där vi hjälper alla att hitta något meningsfullt och roligt att göra. 2 gånger i veckan har vi lagt in en aktivitet i gympasalen där fokus ligger på rörelselekar där alla ska kunna vara med. Det är viktigt att svårighetsgraden ligger på en nivå där så många som möjligt vill delta. Vad vi äter till mellanmål är inget som vi bestämmer själva då det är måltidsservice som tillhandahåller detta. Men det går alltid att komma med synpunkter och vi märker att mellanmålet har genomgått en förändring från ganska mycket söta produkter till mera genomtänkta mål med mindre socker. Hållbar utveckling Under året har hela skolan arbetat intensivt med en skola för hållbar utveckling. Fritids har varit involverat i de temadagar

16 Skolan Måluppfyllelse och resultat Mål i för- och grundskolenämndens verksamhetsplan för : En skola för alla där barn- och ungdomars rätt att känna sig trygga, respekterade, sedda och hörda bekräftas, vilket innebär att: barn- och ungdomar i förtroendefulla relationer erövrar kunnande om demokrati, utvecklas och lär det råder nolltolerans mot all diskriminering och kränkande behandling alla förskolor och skolor arbetar efter en väl förankrad likabehandlingsplan förskolan och skolan samverkar med viktiga aktörer för barnets/elevens bästa till goda lärandemiljöer tillgodoses, vilket innebär att: barn och ungdomar har inflytande över sin arbetsmiljö och sitt lärande och upplever en positiv arbetsmiljö arbetssätt och arbetsformer anpassas och varieras utifrån det kompetenta barnets/elevens intressen, behov och förutsättningar olikheter ses som en tillgång och möjlighet barn och ungdomar upplever arbetsro Enhetens egna beslutade mål och åtgärder: Resultat nationella prov åk 6, betyg och meritvärden, Vt -14 Då resultaten för nationella proven i år sex inte blir tillgängliga i tabellform förrän i november 2014 kan ingen tabell bifogas. Resultaten i år är efter förutsättningarna goda. I de nationella proven i år sex ser vi att våra elever hävdar väl sig jämfört med det samlade resultatet i Umeå Kommun. I SO/NO ser vi att undervisningen kring de fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten kan utvecklas ytterligare. Alla elever utom två nådde minst betyget E i alla ämnen och det samlade meritvärdet är klart högre än Umeå Kommuns genomsnitt. Resultat nationella prov åk 3 vt- 14 Stöcksjö skola ligger i nivå med Umeå kommuns medel i uppnående procent i svenska men det anser vi vara otillfredsställande. Det område i svenskan som vi känner att vi ska fokusera lite extra på är förmågan att skriva olika texter. Resultaten i matematik är mer tillfre. Hur arbetar vi vidare? Pedagogiska frågor och ökad måluppfyllelse kommer vara utgångspunkten för lärarmötet varje torsdag under det kommande läsåret. Lågstadiet genomför under läsåret en gedigen kompetensutveckling i matematik (Mattelyftet från skolverket) och vi tror och hoppas att det

17 ska lyfta undervisningen ytterligare. Mellanstadiet har för avsikt att genomföra en distansutbildning från Karlstad Universitet och Skolverket kring betyg och bedömning för att bli ännu säkrare kring dessa frågor. Läsförståelse kommer även under detta läsår att vara en högt prioriterad del av svenskundervisningen och ett stort stöd i detta tror vi materialet En läsande klass kan vara. Ökad måluppfyllelse är också en av Stöcksjö Lednings- och UtvecklingsGrupps (SLUG) viktigaste uppgifter. SLUGen består av pedagogisk personal från förskolan upp till skolan samt rektor och ska jobba för att hela skolan och förskolan får en samsyn kring både kunskapsfrågor och socialfrågor. Trygghet och trivsel i skolan Stöcksjö skola har en likabehandlingsplan mot mobbing och kränkande behandling samt en likabehandlingsgrupp som träffas regelbundet för att diskutera eventuella problem samt åtgärder. Alla klasser jobbar också regelbundet med etiska frågor i förebyggande syfte för att skapa bra relationer mellan barnen och till vuxna. I år har vi även haft två värdegrundsdagar på skolan. Dessa har varit mycket uppskattade, vilket gör att vi tänker fortsätta ha liknande dagar kommande år. I vår skola börjar fadderverksamheten när barnen är femåringar. Femåringarna får då en fadder som går i årskurs tre. Barnen har sina faddrar ända till dess att de själva börjar i trean och får egna fadderbarn. Fadderverksamheten främjar trygghet. Vi använder faddersystemet vid t.ex. temadagar, fadderläsning och värdegrundsdagar. I år har vi genomfört både en lokal trivselenkät och den av kommunen anvisade. Den lokala enkäten görs för att få inblick i om eleverna känner sig trygga och för att förebygga/kunna stoppa upp, om någon känner sig ensam/krängt/mobbad. Den genomförs varje termin, från förskoleklassen till årskurs sex. Enkäterna bearbetas sedan av likabehandlingsteamet, som följer upp varje enskilt fall där det finns misstanke om att någon elev känner sig ensam, krängt eller mobbad. Allt för att öka trivseln på vår skola. För att skapa bra och trygg start på läsåret var alla pedagoger ute på rasten under den första månaden och vi upplever att det hade en positiv effekt på trivseln. Skolans kvalitet och måluppfyllelse BEDÖMNINGSSCHEM A Lå Mätvärden på indikatorer som belyser kvalitet och måluppfyllelse anges där det är möjligt. STYRKOR = MYCKET TILLFREDSSTÄL LANDE GOD KVALITET TILLFREDSSTÄ LLANDE SVAGHETER = EJ TILLFREDSSTÄ LLANDE

18 Ej påverkbara Läget, utemiljön Ombyggnationen, ute och inne. Gymnastiksalen är för liten för de större barnen. Matsalen ej ljudisolerad (skall åtgärdas vid ombyggnaden). Påverkbara... på kort sikt (1 år) på längre sikt Elevers arbetsmiljö Trygghet, trivsel och likabehandling Inflytande Arbetsklimat Små klasser. Trygga barn. LBT, alla pedagoger arbetar med förebyggande insatser, konfliktlösning, samtal i klassrummen och samtal med enskilda elever. Stora och ljusa klassrum. Vi har verksamhet från 1-12 år i samma hus. De äldre eleverna upplever att de har en god arbetsmiljö Vi har ett väl utvecklat likabehandlingsarbet e som mynnat ut i att eleverna är trygga och trivs bra på skolan. Eleverna törs säga vad de tycker, vi har ett tillitsfullt förhållande lärare/elev. Eleverna uppleveratt deras frågor tas upp på klassråd, elevråd m.m. Små klasser, välutbildad personal Trivsel nästan uppe på 100% Överlag har vi bra resultat gällande arbetsro För få grupprum. Behovet av spec större än resurserna. Fler barn med speciella. Dokumentationen av likabehandlingsarb etet kan bli bättre.

19 Arbetsbelastning Trots små grupper kan det bitvis vara tung arbetsbelastning mest pga att alla har mycket undervisningstid utlagd på schemat. Elevers lärande Undervisning Välutbildad personal Tydligare på att använda rätt begrepp vid genomgångar(expe riment, redovisning t.ex.) Tydligare målbeskrivningar och tydligare beskrivningar med VAD de arbetar Individanpassning Utvecklingssamtal, bedömning och betyg Individuell hjälp och stöd Vi har små klasser, och 1 lärare i varje klass. Vi har små klasser, och 1 lärare i varje klass. med. Tydligare mål när det gäller arbetsområden för den enskilda eleven. Vi behöver utveckla vår förmåga att bedöma och framförallt dokumentera elevernas lärande Upplevelser av matematik Kunskaper /studieresultat Svenska åk 6 Matematik åk 3, 6 Vi följer kommunens plan för diagnoser och tester. se analys ovan se analys ovan Modersmålsunderv, SvA, Fungerande SvA

20 studiehandledn Kunskaper i alla andra ämnen Personlig och social utveckling Elevers självskattning Hälsa och livsstil och modersmålsundervis ning. I de nationella proven visar det sig att våra elever har tillfredsställande resultat även om det alltid går att förbättra. Likvärdig utbildning Obalans i lärarnas utbildning, för många Sv/so på bekostnad av Ma/No Slutord På Stöcksjö skola märker vi av fortsatt ökat elevantal. Det är vi väldigt glada för. Hösten -14 har vi c:a 100 elever från förskoleklass till åk 6. Så många elever har det inte varit i skolan under mina 10 år som rektor. Med fler elever i skolan får vi ytterligare mer resurser att hjälpa alla elever på bästa sätt. Förskolan är utbyggd till 4 avd. från Hösten -13 lyckas vi fylla alla 4 avd med barn från vårt upptagningsområde Stöcksjö/Ansmark det är vi mycket glada för. Det innebar också att vi kunde behålla all personal på förskolan. Vi har 3 personal/avd, och barnantalet är mellan barn på hela förskolan. Vi har också organiserat förskolan så 1 avd. är en 5:årsavd. Hösten -13 var det en 4-års-5-årsavd, men hösten-14 är det endast 5- åringar på den avd. Stöcksjö skola startade hösten-12 ett utvecklingsarbete gällande måluppfyllelse. Det arbetet är i full gång och jag tror mycket på detta. Detta utvecklingsarbete arbetar all personal på Stöcksjö förskola/skola och barn/elever med, från 1 år till 12 år. Stöcksjö skola har 3 övergripande mål 1. Ökad måluppfyllelse för alla elever. 2. Alla elever ska minst ha godkänt (E) i alla ämnen. 3.Nolltolerans mot mobbing och all annan kränkande handling. För att nå dessa kunskapsmål har vi 2 utvecklingsområden Läsförståelse och Matematik. Dessa 2 områden arbetar all personal med från förskola till läraren i åk6. På Stöcksjö skola har vi nolltolerans mot mobbing och all annan kränkande behandling. Vi har haft ett mycket konstruktivt samarbete med elever och personal när vi har arbetat fram vår