Budgetrapport

Transkript

1 1 (7) Budgetrapport Innehållsförteckning Inledning...2 Planeringsförutsättningar...2 Verksamhetsmål...2 Finansiella mål...2 Balanskravet...2 God ekonomisk hushållning...3 Resursfördelning...3 Skatteintäkter och statsbidrag...3 Besparingar och effektiviseringar...3 Löneöversyn, lönekartläggning och omställningsåtgärder...4 Befolkningsprognos...4 Demografimodellen...4 Resultatbudget...4 Känslighetsanalys...5 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag...6 Investeringsbudget...6 Volym på skattefinansierade investeringar...7 Tidplan årets budgetprocess...7 Bilaga 1 Ekonomisk omvärldsanalys Bilaga 2 Tidsserieanalys över intäkts- och kostnadsutvecklingen på verksamhetsnivå per nämnd Bilaga 3 Befolkningsförändringar

2 2 (7) Inledning Denna rapport upprättas varje år och är ett av flera beslutsunderlag inför budgetarbetet kommande planperiod, dvs budget 2016 och verksamhetsplan Sedan 2009 är verksamhetsledningen (kommundirektören och alla förvaltningschefer) involverade i arbetet och vid vissa tillfällen medverkar även tjänstemän från olika förvaltningar. Denna rapport beskriver viktiga delar i det kommande planerings- och budgetarbetet, bl a resursfördelning, skatteintäkter och statsbidrag, befolkningsprognos och löner. I tillhörande bilaga 1-3 finns en ekonomisk omvärldsanalys, en tidsserieanalys över intäkts- och kostnadsutvecklingen samt befolkningsförändringar. Planeringsförutsättningar De allra mest grundläggande planeringsförutsättningarna finns i kommunallagens kapitel 3 om ekonomisk förvaltning. Där beskrivs krav på budget, verksamhetsmål, finansiella mål, god ekonomisk hushållning, balanskrav m.m. Alla kommuner ska upprätta en verksamhetsplan för de kommande tre åren varav det första året utgör budgetåret. Syftet är att ange och beskriva de målen för kommunens verksamheter samt hur dessa mål ska uppnås och finansieras. Verksamhetsmål Oskarshamns kommun använder balanserade styrkort med fyra perspektiv för sina verksamhetsmål. De fyra perspektiven är ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling. De är alla lika viktiga för att få balans i verksamheterna. En målformulering i det ena perspektivet påverkar ofta ett annat perspektiv. I varje styrkort framgår mål, framgångsfaktorer, nyckeltal, mättider, måltal och uppfyllelsetid. De kommunövergripande målen är: Perspektiv Ekonomi Medborgare Medarbetare Utveckling Kommunövergripande mål God ekonomisk hushållning Attraktiv kommun med hög livskvalitet Attraktiv arbetsgivare Ökad tillväxt Finansiella mål Enligt kommunallagen ska alla kommuner även ha finansiella mål. Oskarshamns kommun har två finansiella mål varav ett som är kopplad till resultaträkningen och ett som är kopplat mot skattefinansierade investeringar. Finansiella mål Verksamheternas nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag får uppgå till max 100 % senast 2018 Skattefinansierade investeringar får max uppgå till 4 % varje år fram till 2018 Balanskravet Sedan många år tillbaka finns ett balanskrav i kommunallagen. Ett balanskravsresultat är det resultat som kommunen redovisar exklusive reavinster, reaförluster, uppskrivning och nedskrivning av finansiella tillgångar. Oskarshamns kommun hade vid bokslutet 2013 ett kraftigt negativt balanskravsresultat som uppgick till -297 miljoner kronor. Det har främst orsakats av höga verksamhetskostnader under 2000-talet. Kommunen har på olika sätt försökt men har haft svårt att återställa det negativa resultatet. I december 2013 fastställde kommunfullmäktige om en åtgärdsplan, bl a genom

3 3 (7) socialnämndens utvecklingsarbete som ska leda till att de minskar sina överkostnader med mkr, en allmän återhållsamhet i kommunens alla verksamheter och en ökad kostnadseffektivitet. Denna åtgärdsplan håller nu på att genomföras. God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Grundtanken bakom begreppet god ekonomisk hushållning är att varje generation av invånare ska bära kostnaderna för den service som de själva konsumerar. Kommunen ska vara väl förberedd på att kunna möta kraven på kommunal verksamhet både på kort och på lång sikt. Kommunens resurser behöver användas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt, målen ska vara i fokus och balanskravsresultatet ska uppnås. Vidare måste löpande intäkter täcka löpande kostnader, dvs verksamheternas nettokostnader ska inte vara högre än vad skatteintäkter och statsbidrag inbringar. Resursfördelning Budgeten för 2016 baseras på den budgetram som kommunfullmäktige hade som verksamhetsplan när de i december 2014 beslutade om budget 2015 och verksamhetsplan Efter kommunfullmäktiges beslut och fram till kommunstyrelsens beslut om budgetramar 2016 görs vissa justeringar i ramarna. Dessa justeringar är bl a ny prognos på skatteintäkter och statsbidrag, finansnetto, pensioner, demografiförändringar, priskompensation. Till skillnad från 2015 och 2016 har nämndernas respektive intäkter, lokalkostnader och övriga kostnader räknats upp med 2 % för 2017 och Socialnämndens och bildningsnämndens budgetramar justeras varje år för demografiförändringar. Vid beräkningar görs en slutavräkning för föregående år och en ny prognos för kommande år. Prognosen gällande kapitalkostnader revideras när investeringsbudgeten för är beslutad av kommunfullmäktige i juni. Utifrån dessa justeringar framkommer hur stor avvikelsen är från det finansiella målet, dvs att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag ska vara max 100 % i slutet av Skatteintäkter och statsbidrag Kommunernas viktigaste och största inkomstkälla är kommunalskatten. Oskarshamns kommun följer SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) prognoser gällande beräkning av skatteintäkter och statsbidrag. Prognoserna baseras bl a på tillväxten i svensk ekonomi, inflation, sysselsättning, arbetslöshet, löneutveckling, demografi (antal invånare i olika åldrar). Oskarshamns kommun beställer regelbundet befolkningsprognoser och den senaste beställningen gjordes nyligen av SCB för åren De generella statsbidragen är ett komplext system och består av olika utjämningssystem för att utjämna olika strukturella skillnader mellan kommunerna. Det som man ofta ser är att när skatteintäkterna ökar så minskar statsbidragen. Enligt den senaste prognosen så ökar Oskarshamns kommuns skatteintäkter och statsbidrag under perioden med totalt 127,6 mkr (9,7 %). Den procentuella förändringen mellan varje år är dock avtagande: 3,4 % mellan 2015 och ,1 % mellan 2016 och ,8 % mellan 2017 och 2018 Besparingar och effektiviseringar Kommunfullmäktige har tidigare beslutat om att inte ge någon priskompensation för ökade nettokostnader för driften till nämnderna för åren 2015 och Från och med 2017 återinförs kompensationen för prishöjningar vilket motsvarar ca 5 miljoner kronor per år.

4 4 (7) Skatteunderlagsprognosen som kom i februari visade på en försämrad utveckling av skatteintäkter och statsbidrag. För 2016 minskar intäkterna med ca 8 mkr och för 2017 med ytterligare ca 8 mkr vilket innebär en resultatförsämring med 8 mkr för 2016, 16 mkr för 2017 och 30 mkr för Det innebär att om inte konjunkturen vänder och/eller regeringen inte skjuter till pengar till kommunsektorn så måste kommunen spara/effektivisera för att uppnå det finansiella målet på 100 % Löneöversyn, lönekartläggning och omställningsåtgärder Oskarshamns kommuns lönepolitik grundar sig på lagar och på centrala avtal som gäller mellan SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och de centrala fackliga organisationerna. Kommunfullmäktige har i resultatbudgeten avsatt medel för löneöversyn, lönekartläggning och omställningsåtgärder. För finns totalt 36,3 mkr avsatta per år. Befolkningsprognos Befolkningsprognosen baseras på beräkningar som tagits fram av SCB. Antalet barn i ålder 1-6 år beräknas öka medan antal ungdomar i gymnasieåldern är fortsatt lägre ett par år till. Antalet äldre är ganska oförändrat ett par år för att sedan öka kraftigt. Befolkningen i Oskarshamns kommun uppgick till invånare. Enligt prognosen ligger invånarantalet kvar på samma nivå 2015 och Under 2016 sjunker antalet något för att 2018 öka till ca invånare. Demografimodellen Befolkningsprognosen används bl a till en demografimodell för att räkna fram resursfördelningsjusteringar inom verksamheterna förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg. Befolkningsförändringarna inom de olika åldersklasserna är justerade utifrån andel som nyttjar verksamheterna. Modellen tar endast hänsyn till rörliga kostnader vilket innebär att vid stora befolkningsförändringar kommer det att uppstå ett behov av resursförskjutningar avseende fasta kostnader som t ex lokaler. Resultatbudget Nedanstående resultatbudget har med utgångsläge från kommunfullmäktiges verksamhetsplan justerats med ovanstående ändringar. I resultatbudgeten framgår även vad som i dagsläget behöver sparas och/eller effektiviseras för att det finansiella målet ska uppnås.

5 5 (7) (mkr) Verksamheternas intäkter och kostnader Besparingar och effektiviseringar Skatteintäkter och statsbidrag Resultat före finansnetto Finansnetto Årets resultat Finansiellt mål avvikelse Känslighetsanalys I tabellen nedan redovisas hur den kommunens ekonomi påverkas av olika förändringar. Om befolkningen ökar eller minskar med 100 personer så ökar respektive minskar skatteintäkterna med drygt 4,8 mkr första året. Ändras utdebiteringen av kommunalskatt med 25 öre så ändras skatteintäkter med 14,6 mkr. Investerar kommunen ca 30 mkr mer eller mindre än vad som skrivs av så ökar/minskar kapitalkostnaderna med 2,4 mkr. Ökar/minskar verksamhetens personalkostnader med 1 % så ökar/minskar kostnaderna med 11,4 mkr. (mkr) Skatteintäkter och statsbidrag Befolkningsökning/minskning +/- 100 pers 4,8 1,8 2,1 +/- 200 pers 9,5 3,5 4,1 Utdebitering +/- 10 öre 5,8 12,1 18,7 +/- 25 öre 14,6 30,2 46,7 +/- 50 öre 29,2 60,4 93,5 Kapitalkostnader Investeringsvolymer - avskrivningsvolymer +/- 20 mkr 1,6 3,1 4,7 +/- 30 mkr 2,4 4,7 7,0 Verksamhetens nettokostnader Intäkter +/- 0,5 % 2,0 4,0 6,0 Övriga kostnader +/- 0,5 % 2,3 4,7 7,0 Lokalkostnader +/- 0,5 % 0,2 0,4 0,6 Personalkostnader +/- 0,5 % 5,7 11,6 17,6 Personalkostnader +/- 1,0 % 11,4 23,2 35,3

6 6 (7) Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag I nedanstående tabell framgår utvecklingen av nyckeltalet nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag de senaste åren. Under den senaste mandatperioden är målavvikelsen +107,6 mkr. Ackumulerad målavvikelse uppgår +6,3 mkr. Målet att komma ner till 100 % tills 2018 kommer i dagsläget vara svårt att uppnå enligt den senaste försämrade skatteprognosen. (%) Bokslut 102,9 103,6 101,4 99,8 100,8 KF's mål 105,0 105,0 104,2 103,3 102,5 101,9 101,3 100,6 100,0 Budget ,4 105,2 105,2 Budget ,7 104,2 103,3 Budget ,2 103,2 101,9 Budget ,9 103,3 103,3 Budget ,5 102,1 101,3 Budget ,9 101,4 101,6 Denna rapport 101,4 101,6 102,8 Diff (mkr) 15,3 16,1 25,0 44,7 21,8 0,0-1,4-14,2-40,4 Diff Ack (mkr) ,3 Diff Ack (mkr) ,1 41,1 85,8 107,6 Diff Ack (mkr) ,0-1,4-15,6-56,0 Diff Ack (mkr) ,3-85,2-60,1-15,4 6,3 6,3 5,0-9,2-49,6 Investeringsbudget Processen för investeringsbudgeten pågår. Nedan finns beloppen i den investeringsbudget som beslutades av kommunfullmäktige i juni (mkr) Avgiftsfinansierade investeringar Kommunkontoret 7,0 7,0 7,0 Räddningstjänsten 0,8 0,5 0,2 Tekniska nämnden 79,7 45,7 16,8 Färjeterminalen 24,3 24,3 7,1 Summa avgiftsfinansierat 111,8 77,5 31,1 Skattefinansierade investeringar Investeringspåsar 25,8 20,6 21,7 Gator och vägar 13,7 14,6 21,6 Fastigheter 33,5 29,9 13,2 Övriga investeringar 16,2 2,2 1,7 Färjeterminalen, hamnsanering m.m. 48,5 48,7 9,0 Summa skattefinansierat 137,7 116,0 67,2 Totalt 249,5 193,5 98,3 Finansiellt mål avvikelse -34,2-10,3-0,1

7 7 (7) Volym på skattefinansierade investeringar Målet är att de skattefinansierade investeringarna max ska uppgå till 4 % av skatteintäkter och statsbidrag. Under mandatperioden är målavvikelsen -106,9 mkr. Ackumulerad målavvikelse uppgår till -158,2 mkr. Under innevarande mandatperiod pågår arbetet med investeringsbudget för Enligt tabellen nedan kommer målet på 4 % inte uppnås för 2016, 2017 och mkr Bokslut 66,5 124,2 66,9 47,6 Målnivå 48,0 48,5 50,5 51,3 52,8 54,6 56,3 57,8 59,7 Budget ,8 66,1 58,1 20,6 14,9 14,9 14,9 Budget ,0 50,0 51,4 22,0 17,3 15,2 15,2 15,2 Budget ,8 65,6 54,5 62,8 34,5 23,8 23,8 Budget ,2 87,6 76,1 34,5 23,8 23,9 Budget ,0 89,0 67,0 58,2 Denna rapport 87,6 89,0 67,0 58,2 23,9 Diff (mkr) -18,5-75,7-16,4 3,7-34,8-34,4-10,7-0,4 35,8 Ack differens (mkr) ,5-94,2-110,6-106,9 Ack differens (mkr) ,8-69,2-79,8-80,2 Ack differens (mkr) ,8-145,4-161,9-158,2-193,0-227,4-238,0-238,4-202,6 Tidplan årets budgetprocess Nedan framgår den fortsatta tidplanen för årets pågående budgetprocess. Dag Aktivitet Vem 11 mars Inlämning yrkanden driftbudgetramar från partier Partier 17 mars Budgetramar Kommunstyrelsen 15 april Investeringar Budgetberedningen April Vårpropositionen Regeringen 28 april Investeringar Budgetberedningen 7 maj Inlämning yrkanden investeringar från partier Partier 19 maj Beslut investeringsbudget Kommunstyrelsen 8 juni Beslut investeringsbudget Kommunfullmäktige 31 augusti Budgetpärmar hämtas i Servicecenter Partierna 8 september Driftbudget Budgetberedningen 16 september Driftbudget Budgetberedningen 14 oktober Driftbudget Budgetberedningen 19 oktober Inlämning yrkanden från partier Partier 20 oktober Beslut driftbudget Budgetberedningen 27 oktober Beslut budget och kommunal skatt Kommunstyrelsen 23 november Beslut budget samt kommunal skatt Kommunfullmäktige 15 december Utvärdering årets budgetprocess Budgetberedningen

8

9 1 (15) Bilaga 1 Bilaga 1, Ekonomisk omvärldsanalys Innehållsförteckning Kommunalskatt...2 Kommunernas tillgångar och skulder...3 Eget kapital...3 Långfristiga skulder...3 Soliditet...4 Investeringsvolymer...4 Kommunens driftsintäkter och driftskostnader...4 Verksamheternas driftsformer...5 Kostnader för olika verksamheter...6 Jämförelser med liknande kommuner i Sverige...7 Politisk verksamhet samt särskilt riktade insatser...8 Infrastruktur och skydd...9 Fritid och kultur...10 Förskola och skolbarnomsorg...11 Utbildning...12 Omsorg om äldre och funktionshindrade...13 Individ- och familjeomsorg...14 Affärsverksamhet...15

10 2 (15) Kommunalskatt Den viktigaste och största inkomstkällan för en kommun är kommunalskatten. Om kommunalskatten redan är hög i förhållande till omgivningen så begränsas kommunens handlingsutrymme att få en intäktsökning genom en skattehöjning. En jämförelsevis låg skatt möjliggör för kommunen att i svåra tider höja skatten och på så sätt få in mer pengar till verksamheterna. Den totala kommunala skatten höjs 2015 i 85 av landets 290 kommuner, medan den sänks i tre kommuner. Den genomsnittliga kommunalskatten ökar från 31,86 till 31,99 procent. De största ökningarna görs i Sotenäs med 1,03 procentenhet följt av Trollhättan och Bengtsfors med 0,95 respektive 0,85 procentenheter. Dorotea har år 2015 den högsta kommunalskatten i landet med 34,70 procent medan den lägsta kommunalskatten finns i Vellinge med 29,19 procent. Den totala kommunala skatten i Oskarshamns kommun uppgår till 32,88. Den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen ligger på 20,70 procent och den landstingskommunala på 11,29 procent. Oskarshamns kommuns utdebitering 2015 på 21,51 kr ligger 81 öre över riksgenomsnittet. Detta genererar 47,3 mkr i mer skatteintäkter jämfört med om utdebiteringen varit i nivå med riksgenomsnittet, dvs 25 öre motsvarar ungefär 14,6 mkr. Oskarshamns kommun har högst skattekraft ( kronor per invånare) i Kalmar län och näst högst i Småland. Den genomsnittliga skattekraften för riket år 2013 är kr. Danderyd har landets högsta skattekraft med kronor per invånare. 22,20 22,00 21,80 21,60 21,40 21,20 Utdebitering ,71 21,71 21,81 21,83 21,86 21,91 21,58 21,61 21,51 21,41 21,41 21,43 21,16 21,00 20,80 20,70 20,60 20,40 20,20 20,00

11 3 (15) Kommunernas tillgångar och skulder Eget kapital Oskarshamns kommun och kommunkoncernen tillhör fortfarande de mest förmögna kommunerna per invånare i landet och låg på första plats Året efter låg kommunen på en andraplats efter Skellefteå kommun. Under 2013 låg Oskarshamns kommun på sjunde plats med en förmögenhet på 69,7 (81,3) tkr/inv. Skellefteå kommun ligger fortfarande i topp med en förmögenhet på 183,9 (183,4) tkr/inv. Till skillnad från andra kommuner består Oskarshamns kommuns egna kapital till stor del av rörelsekapital istället för anläggningskapital. Förmögenheten per invånare för riksgenomsnittet ligger på 30,6 (29,7) tkr/inv Kommuner med högst eget kapital per invånare Långfristiga skulder Kommunkoncernens långfristiga skulder uppgick 2013 till 52,2 tkr (49,2 tkr) per invånare vilket är 9,9 tkr/invånare (8,8 tkr/invånare) mer än genomsnittet i landet. I jämförelse med övriga kommuner i landet hamnar Oskarshamns kommun på en 80:e plats (81:a plats). Av kommunkoncernens totala skuld på mkr avser mkr Byggebo AB, 18 mkr Stiftelsen Forum, 34 mkr Oskarshamns hamn AB, 65 mkr Oskarhamn Energi AB och 10 mkr avser egenfinansierad utlåning till Oskarshamns Utvecklings AB. Oskarshamns kommun har vid tre olika tillfällen gått in med kapitaltillskott i det kommunala bostadsbolaget Byggebo AB med sammanlagt 510 mkr. Kapitaltillskottens syften var att minska bostadsbolagets skuldbörda och deras stora finansiella kostnader. Under 2012 erhöll Oskarshamns Utvecklings AB ett aktieägartillskott på 10 mkr. För Oskarshamns kommuns del resulterar kapitaltillskotten i lägre finansiella intäkter om mkr årligen.

12 4 (15) Soliditet Kommunkoncernens soliditet (eget kapital i förhållande till totalt kapital) uppgår till 51,5 % (55,1 %) år Oskarshamns kommun hamnar på 33:e plats vid en jämförelse med andra kommuner. Riksgenomsnittet i landet var 35,8 % (35,5 %). Soliditeten i Oskarshamns kommun exkl bolagen uppgår 2013 till 76,4 %. Inräknas kommunens pensionsåtaganden uppgår soliditeten till 43,7 %. Investeringsvolymer Investeringsvolymerna låg i början av 2000-talet på en rimlig nivå men sedan 2005 har nivåerna kontinuerligt överstigit avskrivningsnivåerna. Med de budgeterade investeringarna så kommer denna nivå att fortsätta överstiga avskrivningsnivåerna fram till De stora investeringsprojekten utgörs bl a av ombyggnation av Sagabiografen, hamnsaneringen och investeringar i VA-anläggningar. En alltför stor investeringsnivå påfrestar på kommunens likviditet och innebär även att resurser förskjuts från rörliga kostnader till fasta kostnader. Investeringsprocessen för pågår och investeringsäskanden kommer noga att prövas i strävan att minska investeringsnivån. Kommunfullmäktige fastställer investeringsbudgeten i juni. Kommunens driftsintäkter och driftskostnader Att mäta förhållandet mellan verksamheternas nettokostnader och summan av skatteintäkter och statsbidrag är ett vedertaget nyckeltal i landets kommuner. Många kommuner har eller strävar emot ett nyckeltal på 98 % för att skapa ett handlingsutrymme. Oskarshamns kommun har under 2000-talet gått från ca 112 % till 100,8 % i bokslutet Målet är 100 % vid utgången av innevarande mandatperiod Diagrammet nedan visar de kommuner i landet som förbrukade mest resurser på sina verksamheter under ,0 Kommuner med högst andel nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag verksamhetsåret ,0 120, ,0 110,0 105,0 100,0 95,0

13 5 (15) Verksamheternas driftsformer Kommunens köp av verksamhet som andel av verksamheternas kostnader har under många år legat under landets genomsnittsnivå. Nyckeltal som presenteras nedan är ett procenttal som mäter relationen mellan bokförda kostnader för köp av verksamhet och kostnaden för de valda verksamhetsområdena enligt driftredovisningen i räkenskapssammandraget OBS! Siffror inom parentes visar genomsnitt i Sverige Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 2 % (12 %) Utbildning 10 % (24 %) Omsorg om äldre och funktionshindrade 3 % (11 %) Individ- och familjeomsorg 11 % (24 %) För affärsmässig verksamhet var riksgenomsnittet 21 % (22 %) medan Oskarshamn bedriver affärsmässig verksamhet i extern regi med 7 % (6 %). 55% Oskarshamn Hela riket Kalmar Län invånare Varuproducerande kommuner 45% 35% 25% 15% 5% -5% Förskola och skolbarnomsorg Utbildningsverksamhet Äldreomsorg och funktionshinder Individ- och familjeomsorg Affärsmässig verksamhet

14 6 (15) Kostnader för olika verksamheter Som påvisats ovan förbrukade kommunen ca 20,2 mkr (52,2 mkr) mer på de kommunala verksamheterna jämfört med riksgenomsnittet Hur dessa fördelas mellan de olika verksamheterna redovisas nedan. Strukturindextalen visar hur mycket resurser en kommun lägger på olika verksamheter jämfört med andra kommuner. Ett tal högre än 0 innebär att kommunen lägger mer resurser på denna verksamhet jämfört med riksgenomsnittet. Beräkningen baseras på differensen mellan kommunens standardkostnad och kommunens nettokostnad för respektive verksamhet. Tendensen är att förskola och skolbarnomsorg inte avviker från standardkostnaden något nämnvärt då avvikelsen för 2013 endast uppgår till 1,1 %. Grundskolan har däremot en svagt stigande trend som 2013 uppgick till 5 %. Gymnasieskolan har haft negativa avvikelser under tidigare år och så är det även 2013 då avvikelsen återigen är negativ och uppgår till -1,3 %. Socialförvaltningens arbete med kostnadsreduceringen syns tydligt i standardkostnadsmätningen där avvikelserna drastiskt har minskat till 13,6 % jämfört med 2008 då avvikelsen för äldreomsorgen uppgick till hela 38,5 %. Nedan framgår hur dessa strukturindextal har utvecklats under de senaste sju åren. 50,0% Kostnader jämfört med standardkostnad (siffrorna ovanpå staplarna visar avvikelsen i procent) 44,3% 40,0% 32,2% 30,0% 20,0% 13,6% 10,0% 1,1% 5,0% 0,0% Förskola och -2,0% skolbarnomsorg -0,4% Grundskola Gymnasieskola Individ- och -1,3% familjeomsorg Äldreomsorg -10,0% -6,9% -9,8% -20,0% Räknas avvikelserna om för 2013 till mkr så förbrukade Oskarshamns kommun ca 11,6 mkr mer inom grundskolan och 43 mkr mer inom äldreomsorgen. Individ- och familjeomsorgens kostnader avviker kraftigt från genomsnittet där avvikelsen 2013 uppgick till -9,8 %. Den stora minskningen mellan 2012 och 2013 kan framförallt förklaras av förändringar i kostnadsutjämningssystemet där Oskarshamns kommun var vinnare just när det gäller IFO-delen. Omräknat i kronor uppgår individ- och familjeomsorgens avvikelse mot standardkostnaden till -6,9 mkr.

15 7 (15) Jämförelser med liknande kommuner i Sverige I nedanstående beskrivning av verksamheterna görs jämförelse med andra kommuner som är utvalda från SKL grupperingar i deras förra statistiska databas Webor. Idag heter databasen Kolada (Kommun- och landstingsdatabas) och består av ett stort antal nyckeltal om resurser, volymer och kvalitet i kommuners och landstings alla verksamheter. Den övergripande grupperingen består av de kommuner som har liknande struktur gällande demografi eller andra faktorer som Oskarshamn och som inte går att påverka. Kommuner som ingår i jämförelsegruppen är Stenungsund, Nynäshamn, Avesta, Ljungby, Söderköping, Ystad och Lysekil. För de olika kommunala verksamheterna har jämförelserna även gjorts med liknande kommuner inom respektive verksamhetsområde. Dessa redovisas längre fram i rapporten under respektive verksamhetsområde. Nedanstående diagram visar att det fortfarande finns stora överkostnader representerade framförallt inom äldre och funktionshindrade. Denna bild har varit konstant sedan dessa mätningar började men det är glädjande att överkostnaderna inom äldre och funktionshindrade successivt minskat under de senaste tre-fyra åren. Individ- och familjeomsorgens tidigare höga överkostnader har kontinuerligt minskat och ligger nu långt under kostnadsnivån i som finns i jämförbara kommuner. Överkostnaderna finns även inom grundskolan, fritid, kultur samt infrastruktur och skydd. Oskarshamns kommuns kostnader för förskola/skolbarnomsorg, gymnasieskola och affärsverksamhet är däremot lägre än i jämförelsegruppen. Differens i mkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut ,0 60,0 Nettokostnader för verksamheter 50,0 Äldre och funktionshindrade 40,0 30,0 20,0 Infrastruktur, skydd mm 10,0 0,0-10,0 Politisk verksamhet Fritid Grundskola Kultur Förskola och skolbarnomsorg Gymnasieskola Särskilt riktade insatser Nettokostnader affärsverksamhet -20,0 Individ- och familjeomsorg -30,0

16 8 (15) Politisk verksamhet samt särskilt riktade insatser För 2013 ligger kostnaderna för politisk verksamhet 2,9 mkr (2,2 mkr) högre jämfört med den övergripande jämförelsegruppen. Nämnas bör att år 2007 låg kostnaderna för politisk verksamhet i Oskarshamn 1,8 mkr lägre än i jämförbara kommuner. Som framgår av diagrammet nedan är samtliga verksamhetskostnader lägre än jämförelsekommunerna med undantag för politisk verksamhet och övrig politisk verksamhet. Oskarshamns kommun förbrukade 3,5 mkr mindre resurser på arbetsmarknadsåtgärder och 3,8 mkr mindre på särskilt riktade insatser jämfört med andra kommuner under Differens i tkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut , ,0 Politisk verksamhet, totalt Övrig politisk verksamhet 2 000, ,0 0,0 Nämnd- och styrelseverksamhet Revision Flyktingmottagande Stöd till politiska partier , , , ,0 Särskilt riktade insatser, totalt Arbetsmarknadsåtgärder Övergripande ,0 Övergripande kommungruppen: Stenungsund, Nynäshamn, Avesta, Ljungby, Söderköping, Ystad och Lysekil.

17 9 (15) Infrastruktur och skydd Nettokostnaderna för infrastruktur och skydd ligger 10,8 mkr (13,3 mkr) över jämförbara kommuner. Räddningstjänsten samt fysisk och teknisk planering är de verksamheter som fortfarande avviker mest. Kommunen lägger bl.a. mindre resurser på näringslivsbefrämjande åtgärder (-1,6 mkr), turistverksamhet (-1,2 mkr), parker (-2,3 mkr), samt miljö, hälsa och hållbar utveckling (-1,7 mkr) jämfört med jämförbara kommuner. Det bör nämnas att Oskarshamns kommuns räddningstjänst hade år 2013 ansvar för flygplatsräddningstjänst Security och ramptjänst på flygplatsen vilket försvårar jämförelsen med kommungruppen. Differens i tkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut , ,0 Räddningstjänst 8 000,0 Fysisk o. teknisk planering, bostadsförbättring 6 000, , ,0 0,0 Konsument och energirådgivning Gator och vägar samt parkering Miljö och hälsoskydd, myndighetutövning Alkoholtillstånd m.m ,0 Näringslivsbefrämjande åtgärder Turistverksamhet Parker Miljö hälsa och hållbar utveckling Totalförsvar och samhällsskydd ,0 Övergripande kommungruppen: Stenungsund, Nynäshamn, Avesta, Ljungby, Söderköping, Ystad och Lysekil.

18 10 (15) Fritid och kultur Under 2013 ligger kostnaderna för fritidsverksamheten 12,2 mkr (11,2 mkr) över snittet jämfört med den övergripande jämförelsegruppen. I förhållande till genomsnittet bland de jämförbara kommunerna lägger Oskarshamn 2,5 mkr (4,2 mkr) mer på kulturverksamheten. Det är värt att notera att Oskarshamn redovisar skolbiblioteken under biblioteksverksamheten vilket gör att jämförelsen försvåras något ,0 Differens i tkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut ,0 Fritid, totalt , , ,0 Idrotts- och fritidsanläggningar 4 000, ,0 Allmän fritidsverksamhet Kultur, totalt Allmän kulturverksamhet, övrigt Bibliotek Fritidsgårdar 0,0 Stöd till studieorganisationer ,0 Musik- och kulturskola ,0 Övergripande kommungruppen: Stenungsund, Nynäshamn, Avesta, Ljungby, Söderköping, Ystad och Lysekil.

19 11 (15) Förskola och skolbarnomsorg Trenden med fortsatt lägre resursförbrukning inom förskolan jämfört med övergripande kommungruppen fortsätter. Förskolans differens mot den verksamhetsliknande kommungruppen är -5,1 mkr. Öppen förskola har 0,7 mkr högre resursutnyttjande än jämförbara kommuner och även fritidshem har (3,9 mkr) högre resursutnyttjande jämfört med de verksamhetsliknande kommunerna. Differens i tkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut , ,0 Fritidshem 3 000, , ,0 Öppen förskola 0,0 Öppen fritidsverksamhet , , , , , ,0 Förskola Verksamhetsliknande kommuner för förskola och skolbarnomsorg: Köping, Härnösand, Bollnäs, Lindesberg, Östhammar, Ludvika och Laholm. Kostnaden per inskrivet barn inom förskolan var ,5 tkr (116,8 tkr). Genomsnittet med jämförbara kommuner var under samma år 124,6 tkr (121,5 tkr). Vidare hade Oskarshamn en högre andel inskrivna barn i åldern 1-5 år 2013 (86,0 %) jämfört med de verksamhetsliknande kommunerna (84,0 %). Inom fritidshemmen hade Oskarshamns kommun 2013 en kostnad per inskrivet barn om 33,8 tkr (34,2 tkr) jämfört med liknande kommuners 36,7 tkr (34,6 tkr). Andelen inskrivna barn i fritidshemmen (barn i åldrarna 6-12 år) i Oskarshamn låg 2013 på 49 % (50 %) vilket var något högre jämfört med liknande kommuners 48 % (49 %).

20 12 (15) Utbildning Inom utbildningsverksamheterna redovisar grundskolan högre nettokostnader jämfört med verksamhetsliknande kommungruppen med 7,7 mkr. Gymnasieskolan förbrukar klart mindre medel än jämförbara kommuner, närmare bestämt 8,5 mkr. I likhet med tidigare mätningar ligger högskoleutbildningen fortfarande över snittet i förhållande till jämförbara kommuner. Differens i tkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut , ,0 Grundskola 6 000, ,0 Högskoleutbildning 2 000,0 0,0 Grundläggande vuxenutbildning Särvux , ,0 Grundsärskola Gymnasiesärskola Gymnasial vuxenutbildning Svenska för invandrare , , ,0 Gymnasieskola Verksamhetsliknande kommuner för förskola och skolbarnomsorg: Köping, Mjölby, Tierp, Laholm, Sala, Boden, och Sollefteå. Verksamhetsliknande kommuner för gymnasieskola: Nynäshamn, Söderhamn, Laholm, Mariestad, Kristinehamn, Staffanstorp och Katrineholm. Kostnaden per grundskoleelev var 97,7 tkr (94,4 tkr) 2013 och låg i paritet med verksamhetsliknande kommuners kostnad (97,7 tkr). Året innan var kostnaden per grundskoleelev i jämförbara kommuner 98,0 tkr. Gymnasieskolan har under mätperioden visat på betydligt lägre nettokostnader jämfört med verksamhetsliknande kommuner. Kostnaden per gymnasieelev var 107,0 (104,8) tkr 2013 jämfört med verksamhetsliknande kommuners 116,4 tkr (109,3 tkr).

21 13 (15) Omsorg om äldre och funktionshindrade Nedan visas avvikelserna inom verksamheterna äldre och funktionshindrade jämfört med verksamhetsliknande kommuner. Totalt sett förbrukades ca 46,2 mkr (49,8 mkr) mer inom dessa verksamhetsområden jämfört med jämförelsegruppen varav äldreomsorgens nettokostnader var 40,8 mkr högre än i verksamhetsliknande kommuner. Differens i tkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut ,0 Äldre och funktionshindrade , ,0 Äldreomsorg , ,0 Nettokostnad lokaler, äldreomsorg , , , ,0 Insatser enligt LSS 5 000,0 Verksamhetsliknande kommuner för äldreomsorg: Ljungby, Ulricehamn, Höganäs, Laholm, Sala, Boden, och Lindesberg. Verksamhetsliknande kommuner för LSS: Arvika, Kristinehamn, Karlskoga, Stenungsund, Avesta, Kiruna och Höganäs. Kostnad för personer med funktionsnedsättning (0-64 år)i Oskarshamns kommun var (8 735) kr/invånare under 2013 jämfört med kostnaden i verksamhetsliknande kommuner som låg på kr/invånare (8 073 kr/invånare). Insatser för personer med funktionsnedsättning utgjorde 10,3 % av kommunens totala driftskostnader medan andelen i jämförbara kommuner låg på 9 %. Nedan följer några jämförelser med verksamhetsliknande kommuner inom omsorg om äldre: Kostnaden för äldreomsorgen 2013 utgjorde 23,6 % av kommunens totala driftskostnader. Kostnaden för äldreomsorgen per invånare över 65 år var ,9 tkr (58,2 tkr) jämfört med verksamhetsliknande kommuners 53,1 tkr (52,5 tkr). Kostnaderna för ordinärt boende exklusive lokalkostnader var 323,3 tkr/vårdtagare (267,8 tkr/vårdtagare), vilket var 927 kronor/vårdtagare lägre jämfört med verksamhetsliknande 0,0 Öppen verksamhet kommuner (324,3 tkr/vårdtagare). Kostnaderna för särskilt boende/vårdtagare exklusive lokalintäkter var 749,4 tkr (844,9 tkr) 2013 vilket var 39,3 tkr lägre jämfört med verksamhetsliknande kommuner. Bruttokostnaderna för lokaler 2013 var kr/invånare över 65 år vilket var 536 kr/invånare högre jämfört med verksamhetsliknande kommuner (3 986 kr/invånare).

22 14 (15) Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgens totala nettokostnader är 19, 7 mkr lägre än i jämförelsegruppen. Med undantag för familjerätten ligger alla andra nettokostnader inom individ- och familjeomsorgen betydligt lägre än nettokostnader i jämförbara kommuner. Differens i tkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut 2013 Familjerätt ,0 Missbrukarvård för vuxna Barn o ungdomsvård Övrig vuxenvård ,0 Ekonomiskt bistånd , ,0 IFO, totalt ,0 Verksamhetsliknande kommuner för IFO: Ale, Sollefteå, Klippan, Mark, Arvika, Värnamo, och Eksjö. Några jämförelser med verksamhetsliknande kommuner följer nedan: Inom missbrukarvården har Oskarshamn en kostnad om 348 kr/invånare I jämförbara kommuner uppgår denna kostnad till 496 kr/invånare. Kostnaden för barn- och ungdomsvården 2013 var 170 kr/invånare lägre än i jämförbara kommuner. Oskarshamns kommun betalade ut 273 kr/invånare mindre i ekonomiskt bistånd än jämförbara kommuner under Oskarshamn hade även lägre arbetslöshetssiffror i jämförelse med liknande kommuner, 6,5 % jämfört med 7,5 %. Antal hushåll som erhöll ekonomiskt bistånd uppgick till 17/1000 invånare medan siffran i jämförbara kommuner låg på 23/1000 invånare.

23 15 (15) Affärsverksamhet Inom affärsverksamheterna är det kostnaderna för näringsliv och bostäder som kraftigt överstiger snittet i kommungruppen. År 2013 var kostnaden för näringsliv och bostäder 10,6 mkr (6,1 mkr). Kostnaderna för avfallshantering, vattenförsörjning och avloppshantering ligger flera miljoner kronor lägre än i jämförbara kommuner. Samma lägre kostnadsnivå återfinns inom energi, vatten och avfall samt inom bus, bil och spåbunden trafik. Differens i tkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut , ,0 Näringsliv och bostäder 5 000,0 0,0 Flygtrafik Sjötrafik Vattenförsörjning och avloppshantering ,0 Buss, bil och spårbunden trafik Avfallshantering ,0 Energi, vatten och avfall Övergripande kommungruppen: Stenungsund, Nynäshamn, Avesta, Ljungby, Söderköping, Ystad och Lysekil.

24

25 1 (6) Bilaga 2 Bilaga 2, Tidsserieanalys över intäkts- och kostnadsutvecklingen på verksamhetsnivå per nämnd Innehållsförteckning Nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag... 2 Utveckling av intäkter och kostnader... 3 Nettokostnadernas utveckling per nämnd jämfört med skatteintäkter och statsbidrag... 3 Procentuell förändring av nettokostnader per nämnd... 4 Procentuell förändring av kostnader och intäkter... 5 Procentuell förändring av nettokostnaderna per verksamhetsområde... 6

26 % 2 (6) Nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag Oskarshamns kommun kännetecknas av höga nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att verksamhetskostnaderna inte täcks av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Denna situation har varit möjligt då kommunens finansiella tillgångar årligen genererat stora finansiella intäkter. Kommunfullmäktige har beslutat om att successivt sänka det finansiella målet till 100 % fram till 2018 och en åtgärdsplan för att återställa de gamla underskotten som de höga kostnaderna har medfört. Nedanstående diagram visar nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag under perioden och exklusive nedskrivningar i Byggebo och UTAB. Åren visar siffror utifrån den senaste skatteprognosen från SKL och för perioden visas det faktiska utfallet. För år 2015 visas den budgeterade målsättningen. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag (Exklusive nedskrivningar i Byggebo och UTAB) ,6 108, ,3 103,7 103,7 Skillnaden mellan 100,8 % och 97,7 % blir ca 39,8 mkr ,1 102,1 101,3 100,8 100,6 100, ,3 96 Genomsnittlig nivå bland landets kommuner 94

27 3 (6) Utveckling av intäkter och kostnader Kommunen har under de senaste åren påbörjat en förändringsprocess som framöver ska leda till väsentligt lägre nettokostnader än tidigare och en ekonomi i balans senast år Kommunens nettokostnader har t ex under åren 2006 till 2014 ökat med 2,7 % i genomsnitt per år medan skatteintäkterna och statsbidragen, under samma tidsperiod, har ökat med 3,5 %. Det är av yttersta vikt att den positiva trenden med lägre kostnadsökningstakt fortsätter eftersom den grundläggande förutsättningen för en god ekonomisk hushållning är en balans mellan kommunens intäkter och kostnader. Nettokostnadernas utveckling per nämnd jämfört med skatteintäkter och statsbidrag Nedan följer en sammanställning över den procentuella nettokostnadsförändringen per nämnd jämfört med skatteintäkter och statsbidrag mellan åren 2006 och Om de procentuella avvikelserna räknas om till mkr uppkommer ett resultat enligt nedanstående sammanställning. Negativa tal visar hur mycket respektive nämnds nettokostnader har ökat mer än vad skatteintäkterna och statsbidragen har gjort under perioden 2006 till Positiva resultat visar hur mycket nämndens nettokostnader har minskat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag under perioden. Nämnd SBN RTJ KNK+STEN SN BUN Avvikelse mkr 5,7-0,2 2,9 61,0 24,7 Nettokostnadernas utveckling per nämnd jämfört med utvecklingen av skatteintäkter och statsbidrag 36,0% 26,0% 16,0% 6,0% -4,0% ,0% 20 SBN 30 RTJ 40 KNK+STEN 45 SN 50 BN

28 4 (6) Procentuell förändring av nettokostnader per nämnd Diagrammet nedan visar den procentuella nettokostnadsförändringen per nämnd mellan åren 2013 och Linjen visar ökningen av skatteintäkter och statsbidrag och vid staplarna redovisas differensen mellan den faktiska nettokostnadsökningen och ökningen av skatteintäkter och statsbidrag. Procentuell förändring av nettokostnader per nämnd och skatteintäkter mellan 2013 och 2014 samt effekten i mkr (exkl. VA och Renhållning) nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag 25,0% 20,0% +4,2 mkr 20,2% 15,0% 10,0% 5,0% -8,1% -3,7% 1,3% -0,2% -1,0% +9,3 mkr 3,2% 0,0% TN SBN RTJ KNK+STEN REV SN BN -5,0% -1,5 mkr -0,2 mkr -0,0 mkr -13,7 mkr -10,0% -3,7 mkr Samhällsbyggnadsnämnden och bildningsnämnden har haft en högre nettokostnadsökning än vad skatteintäkter och statsbidragen har ökat med mellan 2013 och 2014 medan andra nämnder och kommunstyrelsens verksamheter har haft en lägre nettokostnadsökning. Den största procentuella ökningen mellan åren står samhällsbyggnadsnämnden för, nämligen 20,2 %.

29 5 (6) Procentuell förändring av kostnader och intäkter I diagrammet nedan framgår hur nettokostnadernas förändring fördelas mellan olika kostnads/intäktsslag. Procentuell förändring av kostnadsslag och intäkter % 135% 130% 125% 120% 115% 110% 105% % Övriga kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Skatteintäkter och statsbidrag Verksamhetens intäkter Under mätperioden har den genomsnittliga inflationen (KPI) varit ca 1,29 procentenheter per år. Reala intäktsökningar i form av skatteintäkter, statsbidrag och verksamhetens intäkter har under perioden varit 2,74 % per år. Realt har verksamhetens kostnader under perioden ökat 0,56 % per år. Personalkostnaderna har under perioden ökat med i genomsnitt 2,78 % per år vilket motsvarar ca 208,8 mkr. Skatteintäkter och statsbidrag har under motsvarande period ökat i genomsnitt med 3,51 % per år, vilket motsvarar 281,5 mkr. Lokalkostnaderna har under perioden ökat med 3,59 % per år eller 41,2 mkr. Övriga kostnader har under motsvarande period ökat med 4,73 % per år eller 136,7 mkr.

30 6 (6) Procentuell förändring av nettokostnaderna per verksamhetsområde Nedan framgår hur nettokostnaderna har förändrats per verksamhetsområde. Nettokostnaderna för politisk verksamhet har ökat kraftigt mellan år 2013 och 2014 föranlett av att 2014 var ett valår. Nettokostnadsökning uppvisar även kultur och fritid med 3,1 % samt pedagogisk verksamhet med 3,6 %. Verksamhetsområdet inom vård och omsorg visar däremot en liten minskning av nettokostnaderna mellan 2013 och 2014 med 0,7 % eller 3,1 mkr. Lägre nettokostnader mellan 2013 och 2014 uppvisar även verksamhetsområde infrastruktur och skydd, närmare bestämt med 4,0 %. 135% Procentuell förändring av nettokostnaderna per verksamhetsområde (Sedan 2006) 130% 125% 112,6% 127,0% 119,0% % 115% 110% 113,6% 110,4% % 100% 95% 90% 1 Politisk vks 2 Infrastruktur, skydd 3 Fritid och kultur 4 Pedagogisk vks 5 Vård och omsorg

31 1 (4) Bilaga 3 Bilaga 3, Befolkningsförändringar Innehållsförteckning Demografi... 2 Demografimodellen... 3

32 2 (4) Demografi Befolkningsprognosen baseras på uppgifter framtagna av SCB under februari Prognosen visar att Oskarshamns kommun står inför stora demografiska förändringar. Diagrammet nedan visar de befolkningsförändringar som påverkar kommunens mest resurskrävande verksamheter. Prognosen visar en kraftig minskning av gymnasieungdomar under perioden fram till 2017 då det successivt vänder. Det tar dock till 2024 innan den negativa trenden har återhämtat sig. De äldre (60-84 åringar) står för en ökning under hela prognosperioden Antalet 85- åringar och äldre (85 år w) håller sig på ökande nivå och kommer i början av 2020-talet att öka kraftigt. Demografiska förändringar % Äldreomsorg (85 -w) 110% 105% Äldreomsorg (60-84 år) 100% 95% Grundskola (7-16 år) 90% Gymnasieskola (17-19 år) 85% år 6-12 år 7-16 år år år år 85-w Enligt diagrammet och utvecklingen av kurvorna så bör en resursförskjutning ske mellan gymnasieskola och äldreomsorg runt Antal gymnasieungdomar har stadigt minskat från och med 2011 och når en bottennotering 2017.

33 3 (4) Demografimodellen Den budgeteringsmodell som kommunen använder innehåller en justering för befolkningsförändringar i åldersklasserna 1-5 år, 6-12 år, 7-16 år, år, år och 85 år och äldre. Nedan redovisas storleken på de kostnadsförändringar i tkr per individ som används i budgetarbetet. Inom parentes redovisas siffrorna från föregående år. Förskola: Förskoleklass Fritidshem: Grundskola: Gymnasieskola: Äldreomsorg (60-84 år) Äldreomsorg (85 w) 69,1 tkr (65,2 tkr) 44,2 tkr (42,9 tkr) 28,1 tkr (26,7 tkr) 72,2 tkr (69,2 tkr) 85,2 tkr (85,4 tkr) 17,1 tkr (16,0 tkr) 203,4 tkr (215,4 tkr) Enligt en uppdaterad demografimodell görs följande budgetjusteringar under planperioden: B U N S N År demo Ack demo Ack grafi grafi Demografimodellen innebär utökade resurser till bildningsnämnden med tkr 2016, med tkr för 2017 och tkr för Socialnämnden får utökade resurser med 100 tkr för 2016, 500 tkr för 2017 och med 800 tkr för De olika nivåerna på resurstillskotten har att göra med att den demografi som ligger inom socialnämndens äldreverksamhet i dagsläget inte är så stor, men kommer att öka kraftig från För bildningsnämndens verksamhetsområden sker förändringar redan nu i de lägsta åldrarna. Det är viktigt att påpeka att modellen endast tar hänsyn till rörliga kostnader vilket innebär att det vid stora befolkningsförändringar kommer att uppstå ett behov av resursförskjutningar avseende fasta kostnader som t ex lokaler. Vidare är beloppen beräknade i reala termer.

34 mkr 4 (4) Resursfördelning p.g.a förändrad demografi (under förutsättning att kostnad/kund är konstant) ,0 Äldreomsorg (85 -w) 19,0 Äldreomsorg (60-84 år) 14,0 Grundskola (7-16 år) 9,0 4,0-1,0-6,0-11,0 Gymnasieskola (17-19 år) 1-5 år 6-12 år 7-16 år år år 85-w Demografimodellen genererar ökade resurser till barnomsorg under hela prognosperioden där det ackumulerade beloppet 2018 uppgår till 2,6 mkr. Underlaget för fritidshem minskar under planperioden vilket innebär en total minskning av resurserna på 1,8 mkr fram till Grundskolans elevunderlag ökar under de kommande åren där toppen nås 2018 (2 895 elever). Enligt demografimodellen ger detta en resursförstärkning 2018 med 5,4 mkr. Gymnasieskolans elevunderlag minskar stadigt från 974 elever 2013 till bottennoteringen på 790 elever Minskningen motsvarar en resursförändring på -9,2 mkr. Elevunderlaget ökar därefter och ligger på ca elever i slutet av prognosperioden. De äldre kommer att utgöra en allt större andel av den totala befolkningen i kommunen vilket kommer att innebära resursförskjutningar till äldreomsorgen. Åldersgruppen år kommer att ha en stabil och jämn ökning under hela prognosperioden. I ett längre perspektiv kommer denna resursökning att intensifieras under hela 2020-talet då de som är 85 år och äldre kommer att öka i antal.

35

36