Budgetrapport

Transkript

1 1 (6) Budgetrapport Innehållsförteckning Inledning... 2 Arbetsgruppen och dess arbete... 2 Resursfördelning... 2 Skatteintäkter och statsbidrag... 2 Besparingar och effektiviseringar Löneöversyn, lönekartläggning och omställningsåtgärder... 3 Befolkningsprognos... 3 Känslighetsanalys... 4 Kommunfullmäktiges finansiella mål... 4 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag... 5 Skattefinansierad investeringsvolym om 4 % av skatteintäkter och statsbidrag... 5 Den kommande budgetprocessen... 6 Bilaga 1, Ekonomisk omvärldsanalys Bilaga 2, Tidsserieanalys över intäkts- och kostnadsutvecklingen på verksamhetsnivå per nämnd Bilaga 3, Befolkningsförändringar Bilaga 4, Resultatbudget Bilaga 5, Investeringsbudget Bilaga 6, Tidplan för året budgetprocess

2 2 (6) Inledning Denna budgetrapport upprättas varje år av ekonomiavdelningen och ska ses som ett av flera beslutsunderlag inför ramsättningen för verksamhetsåren 2015 till Rapporten baseras på föregående års budgetrapporter samt övriga uppföljnings- och planeringsdokument som finns tillgängliga inom den kommunala organisationen. Arbetsgruppen och dess arbete Tidigare år har en arbetsgrupp bestående av kommundirektören, ekonomichefen och förvaltningscheferna för barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och tekniska kontoret arbetat med framtagningen av budgetrapporten. Sedan 2009 är hela verksamhetsledningen involverad i arbetet med budgetrapporten och vid behov medverkar även tjänstemän från olika förvaltningar. I likhet med föregående år redovisas verksamhetsledningens överväganden i en särskild skrivelse och inte som ett avsnitt i budgetrapporten. Denna skrivelse, budgetrapporten och tillhörande bilagor utgör en grund för det fortsatta arbetet med budget 2015 och verksamhetsplan De tillhörande bilagorna innehåller en ekonomisk omvärldsanalys, en tidsserieanalys över intäkts- och kostnadsutvecklingen på verksamhetsnivå per nämnd, befolkningsförändringar och dess effekter på den kommunala verksamheten, resultatbudget, investeringsbudget och en tidplan för året budgetprocess Resursfördelning Arbetet med att framställa beslutsunderlag till nämndernas ramar utgår ifrån Budget 2014 och verksamhetsplan Faktorer som påverkar kommunens ekonomi är justerade efter kommunfullmäktiges beslut i november Skatteintäkter och statsbidrag, pensioner samt finansnetto är några av dessa faktorer där justering har skett. Nämndernas ramar för 2017 baseras på beräkningar och antaganden gjorda under förra årets budgetprocess samt kommunfullmäktiges beslut om att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag inte ska överstiga 100,0 % år Till skillnad från åren innan har nämndernas intäkter och övriga kostnader för år 2017 räknats upp med 2 %. Nedan följer en kort beskrivning av de gjorda justeringarna samt beskrivning av antaganden gällande budget Kapitalkostnaderna är preliminära och kommer att justeras när investeringsunderlaget är klart. I löneöversynen 2017 avsätts 36,9 mkr och skatteintäkterna och statsbidragen är uppräknade i enlighet med SKL:s prognoser med 3,3 %. Skatteintäkter och statsbidrag Oskarshamns kommun följer SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) prognoser gällande utveckling av skatteintäkter och statsbidrag. Prognoserna bygger på antaganden som antal invånare, löneutveckling, tillväxt i svensk ekonomi, sysselsättning, arbetslöshet, inflation m.m. Utifrån SKL:s antaganden ökar Oskarshamns kommuns skatteintäkter och statsbidrag med 3,3 % 2015, 3,7 % 2016 och med 3,3 % Utifrån dessa förutsättningar kommer kommunen att uppnå sitt nya finansiella mål om att nettokostnaderna ska uppgå till max 101,9 % av skatteintäkter och statsbidrag vid utgången av 2015.

3 3 (6) Besparingar och effektiviseringar Kommunfullmäktige har sedan tidigare beslutat om att inte ge någon priskompensation för ökade driftkostnader till förvaltningarna för åren 2015 och 2016, vilket motsvarar en ca 5 miljoner kronor per år. När det gäller planperiodens nya år 2017 så är förslaget att förvaltningarna ska få priskompensation vilket motsvarar en höjning av ramarna med ca 5 mkr. Skatteunderlagsprognosen som kom i februari 2014 visade på drygt 0,8 mkr sämre skatteintäkter och statsbidrag 2015 och på 7,2 mkr sämre Ekonomiavdelningen har även gjort justeringar för demografiförändringarna på totalt 0,9 mkr 2015 och på totalt 1,7 mkr 2016 (se bilaga 3). Det innebär att om inte konjunkturen vänder framöver och/eller regeringen inte skjuter till pengar till kommunsektorn så måste kommen spara/effektivisera ytterligare 4,0 mkr 2016 och ytterligare 12,9 mkr 2017, för att kommunen ska uppnå det finansiella målet om att nettokostnadernas andel av skattintäkter och statsbidrag ska uppgå till max 100 % vid utgången av Löneöversyn, lönekartläggning och omställningsåtgärder Oskarshamns kommuns lönepolitik grundar sig på lagar och på centrala avtal som gäller mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och de centrala fackliga organisationerna. Inför 2014 så har alla fackliga organisationer löpande avtal utan angivna löneökningsnivåer förutom kommunal som har 550 kr per individ. Oskarshamns kommuns medel för löneöversyn, lönekartläggning och omställningsåtgärder finns avsatta i en central pott. För finns totalt 111 mkr avsatta, d.v.s. 36,9 mkr i genomsnitt per avtalsår varav 0,4 mkr avser medel för lönekartläggning. Arbetsgivarens bedömning är att den avsatta summan kommer att räcka till för att genomföra de planerade åtgärderna. Befolkningsprognos Befolkningsprognosen bygger på beräkningar som tagits fram av företaget Statisticon per den 30 november Oskarshamns kommun har sedan december 2012 ökat med 89 invånare. Under planperioden prognostiseras att Oskarshamns befolkning 2015 uppgår till invånare, d.v.s. en ökning med 42 personer jämfört med december För 2016 beräknas befolkningssiffran uppgå till invånare och för 2017 till invånare. Befolkningsprognosen används bl.a. till en demografimodell för att räkna fram resursfördelningsjusteringar inom verksamheterna förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg. Befolkningsförändringarna inom de olika åldersklasserna är justerade utifrån andel som nyttjar verksamheterna och hur stor andel av kostnaderna som är rörliga. Demografimodellen genererar följande förslag till budgetjusteringar (se även bilaga 3, Befolkningsförändringar). Positiva tal innebär minskad ram och negativa siffror innebär ökad ram. Observera att siffrorna i tabellen är ackumulerade och innebär att socialnämndens ram minskar med 200 tkr för 2015, ökar med 600 tkr för 2016 och ökar ytterligare med mkr 2017 (ack tkr). Bildningsnämndens ram ökar med tkr för 2015, ökar med 200 tkr för 2016 och ökar ytterligare med tkr 2017 (ack tkr). tkr SN (ack värden) BN (ack värden)

4 4 (6) Känslighetsanalys I nedanstående tabell redovisas hur den kommunala ekonomin påverkas av olika förändringsscenarier. (mkr) Skatteintäkter och statsbidrag Befolkningsökning/minskning +/- 100 pers 4,5 9,3 14,5 +/- 200 pers 9,0 18,5 29,0 Utdebitering +/- 10 öre 5,2 10,9 17,2 +/- 25 öre 13,0 27,2 43,1 +/- 50 öre 26,1 54,4 86,2 Kapitalkostnader Investeringsvolymer - avskrivningsvolymer +/- 20 mkr 1,6 3,1 4,7 +/- 30 mkr 2,4 4,7 7,0 Verksamhetens nettokostnader Intäkter +/- 0,5 % 2,0 4,0 6,0 Övriga kostnader +/- 0,5 % 2,3 4,7 7,0 Lokalkostnader +/- 0,5 % 0,2 0,4 0,6 Personalkostnader +/- 0,5 % 5,7 11,6 17,6 Personalkostnader +/- 1,0 % 11,4 23,2 35,3 Som exempel innebär en förändrad utdebitering med 25 öre förändrade skatteintäkter med 13,0 mkr. Minskar/ökar befolkningen med 100 personer ökar/minskar skatteintäkterna med drygt 4,5 mkr. Investerar kommunen ca 30 mkr mer eller mindre än vad som skrivs av så ökar/minskar kapitalkostnaderna med 2,4 mkr. Ökar/minskar verksamhetens personalkostnader med 1 % så ökar/minskar kostnaderna med 11,4 mkr. Kommunfullmäktiges finansiella mål Kommunfullmäktige beslutade i november 2004 om nya finansiella mål för den kommunala verksamheten bl. a med anledning regeringens proposition kring God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting (2003/04:105). De av kommunfullmäktige beslutade finansiella målen gäller per mandatperiod. Detta innebär att om de finansiella målen inte uppnås ett enskilt år ska detta justeras under mandatperioden. Kommunens finansiella mål har sedan dess reviderats vid tre olika tillfällen, under 2007, 2009 och I december 2013 beslutade kommunfullmäktige att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till max 100,0 % vid slutet av mandatperioden

5 5 (6) Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till max 100,0 % vid slutet av mandatperioden % Bokslut 102,9 103,6 101,4 99,8 KF's mål 105,0 105,0 104,2 103,3 102,5 101,9 101,3 100,6 Budget ,4 105,2 105,2 Budget ,7 104,2 103,3 Budget ,2 103,2 101,9 Budget ,9 103,3 103,3 Prognos ,5 Denna rapport 101,9 101,5 101,8 Diff (mkr) 15,3 16,1 25,0 44,7 0,7 0,0-4,0-16,9 Diff Ack (mkr) ,3 Diff Ack (mkr) ,1 41,1 85,8 86,5 Diff Ack (mkr) ,0-4,0-20,9 Diff Ack (mkr) ,3-85,2-60,1-15,4-14,8-14,8-18,8-35,7 Av ovanstående tabell framgår att det finansiella målet inte uppnåddes under förra mandatperioden och att avvikelsen uppgick till -101,3 mkr. Utifrån nuvarande planeringsförutsättningar kommer målet att uppfyllas inom nuvarande mandatperiod. Vid utgången av 2014 beräknas differensen vara + 86,5 mkr. Däremot utifrån ett nioårsperspektiv uppnås inte målet då differensen enligt nuvarande förutsättningar beräknas uppgå till -14,8 mkr. Skattefinansierad investeringsvolym om 4 % av skatteintäkter och statsbidrag Fr. o m 2007 ska kommunens skattefinansierade investeringar maximalt utgöra 4 % av skatteintäkter och statsbidrag. mkr Målnivå 48,0 48,5 50,5 51,6 53,1 55,0 56,7 58,3 58,3 Bokslut 66,5 124,2 66,9 Budget ,8 66,1 58,1 20,6 14,9 14,9 14,9 Budget ,0 50,0 51,4 22,0 17,3 15,2 15,2 15,2 Budget ,8 65,6 54,5 62,8 34,5 23,8 23,8 Budget ,2 87,6 76,1 34,5 23,8 23,9 Denna rapport 52,2 87,6 76,1 34,5 23,8 23,9 Diff (mkr) -18,5-75,7-16,4-0,5-34,5-21,1 22,2 34,5 34,4 Ack differens (mkr) ,5-94,2-110,6-111,1 Ack differens (mkr) ,5-55,6-33,5 1,0 35,4 Ack differens (mkr) ,8-145,4-161,9-162,4-196,9-218,1-195,9-161,4-127,1

6 6 (6) Under innevarande mandatperiod kommer målet att överskridas med 111,1 mkr. I likhet med föregående år har budgetberedningen planerat in ett antal sammanträden under april 2013 i syfte att minska investeringsnivån ytterligare. Detta arbete kommer att ske i nära samarbete med tekniska nämnden som står för huvuddelen av investeringsvolymen. Den kommande budgetprocessen Den 18 mars 2014 beslutar kommunstyrelsen om preliminära resultat- och driftsramar för Därefter arbetar budgetberedningen med investeringar för under hela april månad. Investeringsbudgeten för fastställs slutligen av kommunfullmäktige i juni. Årets budgetprocess avslutas i november 2014 då kommunfullmäktige beslutar om definitiv resultat- och driftbudget för perioden samt skattesatsen för 2015.

7 1 (13) Tjänsteställe/handläggare Kommunkontoret Ekonomiavdelningen Datum Vår beteckning Bilaga 1 Bilaga 1, Ekonomisk omvärldsanalys Utdebitering Den viktigaste och största inkomstkällan för en kommun är kommunalskatten. Om kommunalskatten redan är hög i förhållande till omgivningen så begränsas kommunens handlingsutrymme att få en intäktsökning genom en skattehöjning. En jämförelsevis låg skatt möjliggör för kommunen att i svåra tider höja skatten och på så sätt få in mer pengar till verksamheterna. År 2014 höjs den totala kommunala skatten i 106 av landets 290 kommuner, medan den sänks i 6 kommuner. Den genomsnittliga kommunalskatten ökar från 31,73 till 31,86 procent. De största ökningarna görs i Bollnäs med 1,00 procentenhet följt av Mjölby och Nässjö med 0,95 procentenheter. Färgelanda och Norrtälje har störst minskning med 0,50 respektive 0,20 procentenheter. Den totala kommunala skatten i Oskarshamns kommun uppgår till 32,88. Den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen ligger på 20,65 procent och den landstingskommunala på 11,20 procent. Oskarshamns kommuns utdebitering 2014 på 21,51 kr ligger 86 öre över riksgenomsnittet. Detta genererar ca 47 mkr i mer skatteintäkter jämfört med om utdebiteringen varit i nivå med riksgenomsnittet, d.v.s. 25 öre motsvarar ungefär ca 13 mkr. 22, ,8 21,6 21,4 21, ,8 20,6 20,4 20,2 20 Utdebitering ,71 21,81 21,83 21,86 21,91 21,58 21,59 21,51 21,41 21,41 21,43 21,16 21,21 20,65 Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel kommunen@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

8 2 (13) Kommunernas tillgångar, skulder och förmögenhet Eget kapital Oskarshamns kommun och kommunkoncernen tillhör fortfarande de mest förmögna kommunerna per invånare i landet. Under 2006 låg kommunen på första plats men året därpå blev vår kommun omsprungen av Skellefteå kommun. Under 2012 låg Oskarshamns kommun på andra plats med en förmögenhet på 81,3 (81,1) tkr/inv. Skellefteå kommun ligger fortfarande i topp med en förmögenhet på 183,4 (180,2) tkr/inv. Till skillnad från andra kommuner består Oskarshamns kommuns egna kapital till stor del av rörelsekapital istället för anläggningskapital. Förmögenheten per invånare för riksgenomsnittet ligger på 29,7 (28,6) tkr/inv Kommuner med högst eget kapital per invånare Långfristiga skulder Kommunkoncernens långfristiga skulder uppgick 2012 till 49,2 tkr (45,5 tkr) per invånare vilket är 8,8 tkr/invånare (6,5 tkr/invånare) mer än genomsnittet i landet. I jämförelse med övriga kommuner i landet hamnar Oskarshamns kommun på en 81:a plats (92: andra plats). Under 2013 omvandlades Oskarshamns hamn AB:s lån till egen upplåning hos Kommuninvest med kommunal borgen. Av kommunkoncernens totala skuld på mkr avser mkr Byggebo AB, 18 mkr Stiftelsen Forum, 34 mkr Oskarshamns hamn AB, 65 mkr Oskarhamn Energi AB och 10 mkr avser egenfinansierad utlåning till Oskarshamns Utvecklings AB

9 3 (13) Oskarshamns kommun har historiskt vid tre olika tillfällen gått in med kapitaltillskott i det kommunala bostadsbolaget Byggebo AB med sammanlagt 510 mkr. Kapitaltillskottens syften var att minska bostadsbolagets skuldbörda och deras stora finansiella kostnader. Under 2012 erhöll Oskarshamns Utvecklings AB ett aktieägartillskott på 10 mkr. För Oskarshamns kommuns del resulterar kapitaltillskotten i lägre finansiella intäkter om mkr årligen. Soliditet Kommunkoncernens soliditet (eget kapital i förhållande till totalt kapital) uppgår till 55,1 % (57,1 %) år Detta innebär att Oskarshamns kommun hamnar på 19:e plats vid en jämförelse med andra kommuner i landet. Riksgenomsnittet i landet var 35,5 % (35,3 %). Soliditeten i Oskarshamns kommun exkl. bolagen uppgår 2012 till 81,9 % (83,2 %). Investeringsvolymer Investeringsvolymerna låg i början av 2000-talet på en rimlig nivå men fr. o m 2005 har nivåerna kontinuerligt överstigit avskrivningsnivåerna. Med de budgeterade investeringarna så kommer denna nivå att fortsätta överstiga avskrivningsnivåerna fram till De stora investeringsprojekten utgörs bl.a. av ombyggnation av Sagabiografen, hamnsaneringen, den nya färjeterminalen samt investeringar i VA-anläggningar. En alltför stor investeringsnivå tär på kommunens likviditet och medför att resurser förskjuts från rörliga kostnader till fasta kostnader. Fr. o m budgetarbetet 2009 har dock investeringsbudgeten varit prioriterad och föremål för kontinuerlig översyn i strävan att minska investeringsnivån. Denna översyn fortsätter även under innevarande år där kommunfullmäktige fastställer investeringsbudgeten för den kommande perioden i juni Driftsintäkter och driftskostnader Oskarshamns kommun redovisade bland de sämsta resultaten av alla Sveriges kommuner under de första åren på 2000-talet. Verksamhetsåret 2004 började kommunen uppvisa positiva resultat vilket fortsatte även under Året därpå, 2007, blev resultatet negativt och uppgick till 836 kr per invånare och där ingick en nedskrivning i fastighetsbolaget Byggebo AB på 42,6 mkr. Under 2008 gjorde Oskarshamns kommun stora nedskrivningar av de finansiella tillgångarna med 303,2 mkr vilket medförde att det negativa resultatet uppgick till kr/inv. Exklusive nedskrivningarna uppgick resultatet till kr/inv och 2010 visade Oskarshamns kommun upp positiva resultat som uppgick till kr/inv. respektive kr/inv. Resultatet för 2011 blev negativt och uppgick till kr/inv. Resultatet för 2012 uppgick till 730 kr/inv. Kommunens avskrivningskostnader fortsätter att klart överstiga riksgenomsnittet. Mellan åren 2009 och 2010 ökade kostnaderna för avskrivningar något för att 2011 falla tillbaks något till kr/inv. För 2012 ökar återigen den siffran och uppgår till kr/inv. vilket ska jämföras med riksgenomsnittets kr/inv. (1 963 kr), eller 42,4 % högre. Anledningen till detta är att Oskarshamns kommun historiskt sett har haft mycket högre investeringsvolymer än andra kommuner. De närmaste åren framöver kommer innebära en ännu större skillnad p.g.a. de stora investeringsprojekt som planeras genomföras i Oskarshamn. Verksamhetens nettokostnaders andel av skatteintäkter och statsbidrag var 102,1 % (103,6 %) för 2012 vilket innebär att kommunen hade den tionde högsta nettokostnader i riket. Riksgenomsnittet 2012 var 97,8 % (98,2 %) och det fanns 43 kommuner (56 kommuner) där nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag var högre än 100 %.

10 4 (13) De kommunala verksamheterna i Oskarshamn förbrukade ca 52,2 mkr (64,8 mkr) mer än riksgenomsnittet under Bokslutssiffror för 2013 visar att kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppgår till 99,8 % vilket är 2,3 % lägre jämfört med föregående år. Trots det förbrukar kommunen ,2 mkr mer än genomsnittskommunen Diagrammet nedan visar de kommuner i landet som förbrukade mest resurser på sina verksamheter under 2012: Kommuner med högst andel nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag verksamhetsåret ,0 104,0 103,0 102, ,0 100,0 99,0 98,0 97,0 96,0 95,0 Oskarshamns kommuns finansiering av verksamheter via avgiftsintäkter skiljer sig inte anmärkningsvärt från andra kommuner. Under 2012 finansierades 25 % (23 %) av kostnaderna via avgiftsintäkter i Oskarshamn jämfört med 22 % (22 %) för genomsnittet bland landets kommuner. Länets genomsnitt 2012 uppgår till 21 % (20 %) och genomsnittet i varuproducerande kommuner ligger på 23 % (22 %). Verksamheternas driftsformer samt personal Kommunens köp av verksamhet som andel av verksamheternas kostnader har under många år legat under landets genomsnittsnivå. Nyckeltal som presenteras nedan är ett procenttal som mäter relationen mellan bokförda kostnader för köp av verksamhet och kostnaden för de valda verksamhetsområdena enligt driftredovisningen i räkenskapssammandraget OBS! Siffror inom parentes visar genomsnitt i Sverige Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 2 % (12 %) Utbildning 11 % (24 %) Omsorg om äldre och funktionshindrade 2 % (10 %) Individ- och familjeomsorg 9 % (23 %) För affärsmässig verksamhet var riksgenomsnittet 22 % (22 %) medan Oskarshamn bedriver affärsmässig verksamhet i extern regi med 6 % (7 %).

11 5 (13) 55% Oskarshamn Hela riket Kalmar Län invånare Varuproducerande kommuner 45% 35% 25% 15% 5% -5% Förskola och barnomsorg Utbildning Äldre- och handikappsomsorg Individ- och familjeomsorg Affärsmässig verksamhet Kostnader för olika verksamheter Som påvisats ovan förbrukade kommunen ca 52,2 mkr (64,8 mkr) mer på de kommunala verksamheterna jämfört med riksgenomsnittet Hur dessa fördelas mellan de olika verksamheterna redovisas nedan. Strukturindextalen visar hur mycket resurser en kommun lägger på olika verksamheter jämfört med andra kommuner. Ett tal högre än 0 innebär att kommunen lägger mer resurser på denna verksamhet jämfört med riksgenomsnittet. Beräkningen baseras på differensen mellan kommunens standardkostnad och kommunens nettokostnad för respektive verksamhet. Nedan framgår hur dessa strukturindextal har utvecklats under de senaste sex åren. Räknas avvikelserna om för 2012 till mkr så förbrukade Oskarshamns kommun ca 14,4 mkr (8,0 mkr) mer inom grundskolan och 0,3 mkr över jämfört med medelvärdet i riket, föregående år var siffran däremot 3,7 mkr lägre jämfört med medelvärdet i riket. Inom individ och familjeomsorgen förbrukade kommunen drygt 10,8 mkr (11,1 mkr) mer och inom äldreomsorgen och omsorgen om funktionshindrade 51,0 mkr (75,7 mkr) mer än medelvärdet i riket.

12 6 (13) 50,0% Kostnader jämfört med standardkostnad (siffrorna ovanpå staplarna visar avvikelsen i procent) 44,3% 40,0% 32,2% 30,0% 20,0% 18,1% 12,3% 10,0% 6,6% 0,0% 0,3% Barnomsorg -0,4% Grundskola Gymnasieskola Individ- och -2,0% -2,0% familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg -10,0% -6,9% I nedanstående beskrivning av verksamheterna görs jämförelse med andra kommuner som är utvalda från SKL grupperingar i deras förra statistiska databas Webor. Idag heter databasen Kolada (Kommun- och landstingsdatabas) och består av ett stort antal nyckeltal om resurser, volymer och kvalitet i kommuners och landstings alla verksamheter. Den övergripande grupperingen består av de kommuner som har liknande struktur gällande demografi eller andra faktorer som Oskarshamn och som inte går att påverka. Kommuner som ingår i jämförelsegruppen är Ale, Timrå, Vänersborg, Svedala, Kiruna, Nynäshamn, Öckerö, Ljungby, Mariestad samt Avesta. För att ytterligare kvalitetssäkra jämförelserna har jämförelserna även gjorts med liknande kommuner inom respektive verksamhetsområde. Detta innebär att diagrammen nedan kommer att visa två kurvor, varav den ena jämför Oskarshamn med liknande kommuner ur ett kommunövergripande hänseende, och den andra kurvan visar jämförelse mellan Oskarshamn och liknande kommuner utifrån respektive verksamhetsområde. Enligt den totala bilden per verksamhetsgrupp framgår att det finns stora överkostnader representerade framförallt inom äldre och funktionshindrade. Denna bild har varit konstant sedan dessa mätningar började. Individ- och familjeomsorgens tidigare höga överkostnader har minskat och ligger nu i paritet med jämförbara kommuner. Överkostnaderna finns i något lägre omfattning inom fritid, kultur samt infrastruktur och skydd. Oskarshamns kommuns kostnader för förskola/skolbarnomsorg och utbildning är lägre i jämförelse med valda kommuner. År 2012 var kostnaderna för utbildning 14,5 mkr (23,2 mkr) lägre än kostnader för utbildning hos den övergripande jämförelsegruppen.

13 7 (13) Differens i mkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut ,0 Äldre och funktionshindrade 60,0 Nettokostnader egentlig verksamhet 40,0 Nettokostnader för verksamheten totalt Infrastruktur, skydd mm 20,0 Fritid Kultur Individ- och familjeomsorg 0,0 Politisk verksamhet Nettokostnader affärsverksamhet -20,0 Förskola/skolbarnomsorg Utbildning Särskilt riktade insatser -40,0 Liknande vks Övergripande Politisk verksamhet samt särskilt riktade insatser För 2012 ligger kostnaderna för politisk verksamhet 2,2 mkr (1,5 mkr) högre jämfört med den övergripande jämförelsegruppen och 2007 låg de 1,8 mkr lägre. Som framgår av diagrammet nedan är samtliga verksamhetskostnader lägre än jämförelsekommunerna med undantag för politisk verksamhet och flyktingmottagande. Oskarshamns kommun förbrukade 5,5 mkr (6,0 mkr) mindre resurser på arbetsmarknadsåtgärder jämfört med andra kommuner under Differens i tkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut , ,0 Politisk verksamhet, totalt Övrig politisk verksamhet 1 000,0 Nämnd- och styrelseverksamhet Flyktingmottagande 0,0 Revision ,0 Stöd till politiska partier , , , , ,0 Övergripande Särskilt riktade insatser, totalt Arbetsmarknadsåtgärder

14 8 (13) Infrastruktur och skydd Nettokostnaderna för infrastruktur och skydd ligger 13,3 mkr (7,9 mkr) över jämförbara kommuner. Räddningstjänsten samt fysisk och teknisk planering är de verksamheter som fortfarande avviker mest. Ett annat område där kostnaderna avviker mot de verksamhetsliknande kommunerna är Gator och vägar (2,2 mkr). Kommunen lägger mindre resurser på näringslivsbefrämjande åtgärder (-3,0 mkr), miljö- och hälsoskyddsverksamhet (-0,9 mkr) samt miljö, hälsa och hållbar utveckling (-1,1 mkr) jämfört med jämförbara kommuner. Det bör nämnas att Oskarshamns kommuns räddningstjänst även har ansvar för flygplatsräddningstjänst Security och ramptjänst på flygplatsen vilket försvårar jämförelsen med kommungruppen. Differens i tkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut ,0 Liknande vks Övergripande Räddningstjänst , ,0 Fysisk o. teknisk planering, bostadsförbättr ,0 Alkoholtillstånd m.m , ,0 Gator och vägar samt parkering Näringslivsbefrämjande åtgärder Turistverksamhet Miljö hälsa och hållbar utveckling 0, , ,0 Konsument och energirådgivning Parker Miljö och hälsoskydd, myndighetsutövning Totalförsvar och samhällsskydd ,0 Verksamhetsliknande kommuner: Boden, Köping, Ale, Kristinehamn, Ludvika, Vallentuna, Ystad, Nässjö, Kävlinge, Mjölby. Övergripande kommungruppen: Ale, Timrå, Vänersborg, Svedala, Kiruna, Nynäshamn, Öckerö, Ljungby, Mariestad samt Avesta. Fritid och kultur Under 2011 ligger kostnaderna för fritidsverksamheten 11,2 mkr (10,6 mkr) över snittet jämfört med den övergripande jämförelsegruppen. I förhållande till genomsnittet bland de jämförbara kommunerna lägger Oskarshamn 4,2 mkr (4,4 mkr) mer på kulturverksamheten. Det är värt att notera att Oskarshamn redovisar skolbiblioteken under biblioteksverksamheten vilket gör att jämförelsen försvåras något.

15 9 (13) Differens i tkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut , ,0 Fritid, totalt 8 000,0 Idrotts- och fritidsanläggningar 6 000, ,0 Allmän fritidsverksamhet Kultur, totalt Allmän kulturverksamhet, övrigt Bibliotek 2 000,0 0,0 Fritidsgårdar Stöd till studieorganisationer , ,0 Liknande vks Övergripande Musik- och kulturskola Verksamhetsliknande kommuner: Boden, Köping, Ale, Kristinehamn, Ludvika, Vallentuna, Ystad, Nässjö, Kävlinge, Mjölby Övergripande kommungruppen: Ale, Timrå, Vänersborg, Svedala, Kiruna, Nynäshamn, Öckerö, Ljungby, Mariestad samt Avesta. Förskola och barnomsorg Trenden med fortsatt lägre resursförbrukning jämfört med övergripande kommungruppen fortsätter. Förskolans differens mot den övergripande kommungruppen är -21,0 mkr (-18,8 mkr). Vid en jämförelse med den verksamhetsliknande kommungruppen har Oskarshamn 13,8 mkr (9,7 mkr) lägre resursutnyttjande. Öppen förskola (0,4 mkr) har något högre resursutnyttjande och även fritidshem har (3,0 mkr) har högre resursutnyttjande jämfört med de verksamhetsliknande kommunerna.

16 10 (13) Differens i tkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut ,0 Fritidshem 0,0 Öppen förskola Öppen fritidsverksamhet , ,0 Förskola , ,0 Liknande vks Övergripande ,0 Verksamhetsliknande kommuner: Karlskoga, Mjölby, Älmhult, Kiruna, Lidköping, Vetlanda, Ängelholm, Katrineholm, Tranås, Nässjö Övergripande kommungruppen: Ale, Timrå, Vänersborg, Svedala, Kiruna, Nynäshamn, Öckerö, Ljungby, Mariestad samt Avesta. Barnomsorgen har under de senaste tre åren visat på en sjunkande trend för strukturindextalet sjönk talet med -1,1 %, 2011 sjönk det med-3,9 % och 2012 visar det på en ytterligare sänkning med 2,0 %. Kostnaden per inskrivet barn inom förskolan var ,8 tkr (112,0 tkr). Genomsnittet med jämförbara kommuner var under samma år 121,1 tkr (116,6 tkr). Vidare hade Oskarshamn en högre andel inskrivna barn i åldern 1-5 år 2012 (83,0 %) jämfört med de verksamhetsliknande kommunerna (82,0 %). Inom fritidshemmen hade Oskarshamns kommun 2012 en kostnad per inskrivet barn om 34,6 tkr (33,3 tkr) jämfört med liknande kommuners 31,7 tkr (34,4 tkr). Andelen inskrivna barn i fritidshemmen (barn i åldrarna 6-12 år) i Oskarshamn låg 2012 kvar på 50 % (50 %) vilket 2012 var något lägre jämfört med liknande kommuners 51 % (51 %). Utbildning Inom utbildningsverksamheterna redovisar grundskolan lägre nettokostnader jämfört med den övergripande kommungruppen med -6,8 mkr (7,2 mkr). Grundskolan har däremot 16,3 mkr (11,7 mkr) högre kostnader jämfört med verksamhetsliknande kommuner. Gymnasieskolan förbrukar klart mindre medel än jämförbara kommuner. I jämförelse med verksamhetsliknande kommuner förbrukar Oskarshamn 3,4 mkr (8,6 mkr) mindre och vid en jämförelse med den kommunövergripande gruppen är resursförbrukningen 7,9 mkr (15,0 mkr) lägre. Precis som vid förra mätningen ligger högskoleutbildningen över snittet i förhållande till jämförbara kommuner.

17 11 (13) Differens i tkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut , , , ,0 Grundläggande vuxenutbildning Högskoleutbildning 0, ,0 Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola Gymnasial vuxenutb. o påbyggnadsutb. Särvux Svenska för invandrare Uppdragsutbildning ,0 Gymnasieskola Liknande vks Övergripande Verksamhetsliknande kommuner: Bollnäs, Arvika, Kalix, Köping, Sandviken, Båstad, Härnösand, Arboga, Kristinehamn, Söderhamn Övergripande kommungruppen: Ale, Timrå, Vänersborg, Svedala, Kiruna, Nynäshamn, Öckerö, Ljungby, Mariestad samt Avesta. Verksamhetsliknande kommuner för gymnasieskolan: Söderhamn, Bollnäs, Kävlinge, Nynäshamn, Karlshamn, Mariestad, Staffanstorp, Simrishamn, Vellinge, Ystad Grundskolans strukturindextal låg under genomsnittet 2007 (-0,4 %) men ökar 2012 till 6,6 % (3,7 %) över genomsnittet vilket innebär 14,4 mkr (8,0 mkr) i ökat resurstillskott jämfört med andra kommuner. Kostnaden per grundskoleelev var 94,4 tkr (90,1 tkr) 2012 jämfört med verksamhetsliknande kommuners 92,8 tkr (90,8 tkr). Gymnasieskolan har under perioden visat på betydligt lägre nettokostnader jämfört med jämförbara kommuner. Däremot låg strukturindextalet 2012 på 0,3 % (-3,4 %). Kostnaden per gymnasieelev var 104,8 (97,0) tkr 2012 jämfört med verksamhetsliknande kommuners 108,5 tkr 116,7 tkr (105,6 tkr 110,8 tkr). Äldre- och handikappomsorg Nedan visas avvikelserna inom verksamheterna äldre- och handikappomsorg jämfört med den kommunövergripande gruppen. Totalt sett förbrukades ca 72,63 mkr (88,6 mkr) mer inom dessa verksamhetsområden jämfört med snittet i kommungruppen och ca 52,7 mkr (67,4 mkr) vid en jämförelse med verksamhetsliknande kommuner.

18 12 (13) Differens i tkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut , ,0 Liknande vks Övergripande ,0 ÄHO, totalt , , , , ,0 Öppen verksamhet Färdtjänst/riksfärdtjänst Nettokostnad lokaler äldreomsorg, kr/inv 65+ Missbrukarvård för vuxna Ekonomiskt bistånd 0, ,0 Insatser enligt LSS och LASS totalt IFO, totalt Barn o ungdomsvård Övrig vuxenvård Familjerätt ,0 Verksamhetsliknande kommuner: Vetlanda, Danderyd, Arvika, Kristinehamn, Ludvika, Nässjö, Härryda, Falköping, Avesta, Gällivare Övergripande kommungruppen: Ale, Timrå, Vänersborg, Svedala, Kiruna, Nynäshamn, Öckerö, Ljungby, Mariestad samt Avesta. Handikappomsorgen i Oskarshamns kommun kostade (5 291) kr/invånare under 65 år under 2012 (exkl. ersättning från FK) varav 74,7% (75,1 %) avsåg kostnader för LASS och LSS. Kostnaderna för insatser enligt LSS och LASS per invånare under 65 år, var 2012, kr/inv. (4 866 kr/inv). Äldreomsorgens strukturindextal har minskat från 16,2 % till 12,3 % mellan 2011 och Trots minskningen har äldreomsorgen fortfarande en stor överkostnad med ca 35 mkr (51 mkr) enligt standardkostnadsmätningen. Jämför vi äldreomsorgen inklusive handikappomsorgen med verksamhetsliknande kommuner är skillnaden 51,0 mkr (67,4 mkr). Nedan följer några andra jämförelser med verksamhetsliknande kommuner: Kostnaden för äldreomsorgen per invånare över 65 år var ,2 tkr (59,4 tkr) jämfört med verksamhetsliknande kommuners 51,6 tkr (51,2 tkr). Kostnaderna för ordinärt boende exklusive lokalkostnader var 268 tkr/vårdtagare (203 tkr/vårdtagare), vilket var 4 tkr högre jämfört med verksamhetsliknande kommuner. Kostnaderna för särskilt boende/vårdtagare exklusive lokalkostnader var 760,9 tkr (615,4 tkr) 2012 vilket var 194 tkr (89 tkr) högre jämfört med verksamhetsliknande kommuner. Bruttokostnaderna för lokaler 2012 var kr/invånare (5 156 kr/invånare) över 65 år vilket var 159 kr högre jämfört med kommungruppen (5 067 kr/invånare). Verksamhetsliknande kommuner: Köping, Vetlanda, Ronneby, Härnösand, Sala, Lindesberg, Mora, Laholm, Höganäs, Avesta

19 13 (13) Individ- och familjeomsorgen (IFO) ökade sitt strukturindex mellan 2005 och 2006 från 49,0 % till 60,3 % vilket innebar ca 29 mkr i överkostnader. Därefter har IFO:s strukturindextal kontinuerligt minskat fram till och med år 2011 för att under 2012 stiga till 18,1 %. Detta innebär en överkostnad om 10,8 mkr (11,1 mkr). Några jämförelser med verksamhetsliknande kommuner följer nedan: Inom missbrukarvården har Oskarshamn en lägre kostnad om 102 kr/inv 2012 jämfört med en lägre kostnad på 17 kr/inv 2011 vid en jämförelse med likande kommuner. Kostnaden för barn- och ungdomsvården låg 2012 på 36 kr/invånare över snittet jämfört med liknande kommuner (- 128 kr/invånare). Oskarshamns kommun betalade ut 177 kr/invånare (199 kr/inv) mer i ekonomiskt bistånd än jämförbara kommuner under 2012, trots att Oskarshamn hade 6,5 % (5,2 %) arbetslöshet jämfört med liknande kommuners 6,6 % (6,6 %). Verksamhetsliknande kommuner: Ljungby, Östhammar, Danderyd, Kävlinge, Kramfors, Tranås, Kalix, Svedala, Ljusdal, Laholm Affärsverksamhet Inom affärsverksamheterna är det kostnaderna näringsliv och bostäder som kraftigt överstiger snittet i kommungruppen. År 2012 var kostnaden för näringsliv och bostäder 6,1 mkr (2,6 mkr). Kostnaderna för buss, bil och spårbunden trafik som kraftigt översteg snittet i kommungruppen 2011 (6,2 mkr) har 2012 istället understigit kommungruppen med 5,4 mkr. Differens i tkr mellan medelvärdet av valda kommuner och Oskarshamn, bokslut , ,0 Näringsliv och bostäder Övergripande 4 000, ,0 0,0 Flygtrafik Sjötrafik Vattenförsörjning och avloppshantering ,0 Energi, vatten och avfall Avfallshantering ,0 Buss, bil och spårbunden trafik ,0

20 1 (5) Tjänsteställe/handläggare Kommunkontoret Ekonomiavdelningen Datum Vår beteckning Bilaga 2 Bilaga 2, Tidsserieanalys över intäkts- och kostnadsutvecklingen på verksamhetsnivå per nämnd Nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag Oskarshamns kommun kännetecknas av höga nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att verksamhetskostnaderna inte täcks av kommunens skatteintäkter och statsbidrag. Denna situation har varit möjligt då kommunens finansiella tillgångar årligen genererat stora finansiella intäkter. Under större delen av 1990-talet och i början av 2000-talet har kommunen ökat sitt beroende av de finansiella intäkterna. I samband med finanskrisen i början av 2000-talet startade diskussioner om behovet av att minska verksamheternas nettokostnader. Detta resulterade i sparåtgärder i den kommunala organisationen som började ge effekt under de följande åren. Kommunens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag minskade därefter stadigt. Denna positiva trend bryts dock 2007 och 2008, då nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag låg långt över kommunens finansiella mål. Förutom nedskrivningar av värdet på kommunens finansiella tillgångar och nedskrivningar av aktiekapitalet i kommunens bolag, Byggebo AB och UTAB, bidrog även socialnämndens höga verksamhetskostnader till den stora avvikelsen mot målet. Fr.o.m har nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag minskat kontinuerligt och 2013 års bokslutssiffror visade på en nettokostnad om 99,8 %. Det innebär att mellan åren 2008 och 2012 har nettokostnaderna andel av skatteintäkter och statsbidrag minskat med 8,8 % - enheter vilket motsvarar ca 102 mkr. Förutom besparingar och effektiviseringar inom kommunens verksamheter har återbetalningen av inbetalda avtalspremier för åren starkt bidragit till den stora minskningen. Nedanstående diagram visar nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag under perioden Åren visar siffror utifrån den senaste skatteprognosen från SKL och för perioden visas det faktiska utfallet. Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel kommunen@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

21 2 (5) Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ,6 % ,9 104,3 103,7 103,7 Skillnaden mellan 99,8 % och 97,0 % blir ca 35,3 mkr. 102,1 102,5 101,9 101,4 101, ,8 Genomsnittlig nivå bland landets kommuner 92 Utveckling av intäkter och kostnader Kommunen har under de senaste åren påbörjat en förändringsprocess som framöver ska leda till väsentligt lägre nettokostnader än tidigare. Kommunens nettokostnader har t ex under åren 2006 till 2013 ökat med 2,1 % i genomsnitt per år medan skatteintäkterna och statsbidragen, under samma tidsperiod, har ökat med 3,7 %. Det är av yttersta vikt att den positiva trenden med lägre kostnadsökningstakt fortsätter eftersom den grundläggande förutsättningen för en god ekonomisk hushållning är en balans mellan kommunens intäkter och kostnader. Nettokostnadernas utveckling per nämnd jämfört med skatteintäkter och statsbidrag Nedan följer en sammanställning över den procentuella nettokostnadsförändringen per nämnd jämfört med skatteintäkter och statsbidrag mellan åren 2006 och Om de procentuella avvikelserna räknas om till mkr uppkommer ett resultat enligt nedanstående sammanställning. Negativa tal visar hur mycket respektive nämnds nettokostnader har ökat mer än vad skatteintäkterna och statsbidragen har gjort under perioden 2006 till Positiva resultat visar hur mycket nämndens nettokostnader har minskat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag under perioden. Nämnd SBN RTJ KNK+STEN SN BUN Avvikelse mkr 1,8-1,3 3,7 55,8 43,4

22 3 (5) Nettokostnadernas utveckling per nämnd jämfört med utvecklingen av skatteintäkter och statsbidrag exkl skattehöjning 21,0% 16,0% 11,0% 6,0% 1,0% -4,0% ,0% -14,0% 20 SBN 30 RTJ 40 KNK+STEN 45 SN 50 BN Procentuell förändring av nettokostnader per nämnd Diagrammet nedan visar den procentuella nettokostnadsförändringen per nämnd mellan åren 2012 och Linjen visar ökningen av skatteintäkter och statsbidrag och vid staplarna redovisas differensen mellan den faktiska nettokostnadsökningen och ökningen av skatteintäkter och statsbidrag. Procentuell förändring av nettokostnader per nämnd och skatteintäkter mellan 2012 och 2013 samt effekten i mkr (exkl. VA och Renhållning) nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag 15,0% 10,3% 10,0% 5,0% 0,0% -5,0% 1,4% 0,6% TN SBN RTJ KNK+STEN REV SN BN -0,4% +3,7 mkr -0,0 mkr -17,9 mkr -0,1% -0,8 mkr -4,3% -23,8 mkr -2,5 mkr -10,0% -11,5% -15,0% -6,3 mkr

23 4 (5) Alla nämnder förutom kommunkontoret och strategienheten har haft en lägre nettokostnadsökning än vad skatteintäkter och statsbidragen har ökat med mellan 2012 och Bildningsnämndens, tekniska kontorets, räddningstjänstens och samhällsbyggnadsnämndens nettokostnader 2013 är dessutom lägre än året innan. Procentuell förändring av kostnader och intäkter I diagrammet nedan framgår hur nettokostnadernas förändring fördelas mellan olika kostnads/intäktsslag. Procentuell förändring av kostnadsslag och intäkter % 130% 125% 120% 115% 110% 105% % Övriga kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Skatteintäkter och statsbidrag Kapitalkostnader Verksamhetens intäkter Under mätperioden har den genomsnittliga inflationen (KPI) varit ca 1,50 % -enheter per år. Reala intäktsökningar i form av skatteintäkter, statsbidrag och verksamhetens intäkter har under perioden varit 2,67 % per år. Realt har verksamhetens kostnader under perioden minskat 0,29 % per år. Personalkostnaderna har under perioden ökat med i genomsnitt 2,91 % per år vilket motsvarar ca 191,2 mkr. Skatteintäkter och statsbidrag har under motsvarande period ökat i genomsnitt med 3,72 % per år, vilket motsvarar 260,7 mkr. Lokalkostnaderna har under perioden ökat med 3,50 % per år eller 35,1 mkr. Övriga kostnader har under motsvarande period ökat med 4,26 % per år eller 103,8 mkr. Den kraftiga ökningen av övriga kostnader härleds av att nedskrivningarna av värdet i de kommunala bolagen finns med i detta kostnadsslag. Kapitalkostnaderna har under perioden ökat med 1,94 % per år eller 14,3 mkr.

24 5 (5) Procentuell förändring av nettokostnaderna per verksamhetsområde Nedan framgår hur nettokostnaderna har förändrats per verksamhetsområde. Nettokostnaderna för politisk verksamhet samt fritid och kultur minskade med 1,6 % respektive 1,1 % mellan 2012 och Verksamhetsområdet inom vård och omsorg visar en liten ökning av nettokostnaderna mellan 2012 och 2013 med 0,2 % eller 1,0 mkr. Den största ökningen av nettokostnaderna för perioden uppvisar verksamhetsområde infrastruktur och skydd med 27 % och pedagogisk verksamhet med 19 %. 135% Procentuell förändring av nettokostnaderna per verksamhetsområde (Sedan 2006) 130% 127,0% 125% % 119,0% % 112,6% 113,6% % 110,4% % 100% 95% 90% 1 Politisk vks 2 Infrastruktur, skydd 3 Fritid och kultur 4 Pedagogisk vks 5 Vård och omsorg

25 1 (3) Tjänsteställe/handläggare Kommunkontoret Ekonomiavdelningen Datum Vår beteckning Bilaga 3 Bilaga 3, Befolkningsförändringar Demografi Befolkningsprognosen baseras på uppgifter framtagna av företaget Statisticon utifrån det faktiska utfallet per den 30 november Den framtagna befolkningsprognosen visar att Oskarshamns kommun står inför stora demografiska förändringar. Diagrammet nedan visar de befolkningsförändringar som påverkar kommunens mest resurskrävande verksamheter. Prognosen visar en kraftig minskning av gymnasieungdomar under perioden De äldre (60-84 åringar) står för en konstant ökning under prognosperioden Antalet 85-åringar och äldre (85 år w) håller sig på en genomsnittlig nivå under men kommer i början av 2020-talet att öka kraftigt. Demografiska förändringar % Äldreomsorg (85 -w) 105% Äldreomsorg (60-84 år) 100% 95% Grundskola (7-16 år) 90% 85% Gymnasieskola (17-19 år) 80% år 6-12 år 7-16 år år år år 85-w Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel kommunen@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

26 2 (3) Tittar man närmare på de kommande 4 åren så ser man, enligt ovanstående diagram, att en resursförskjutning bör ske mellan gymnasieskola och äldreomsorg. Antal gymnasieungdomar har stadigt minskat från och med 2011 och når en bottennotering 2017 (796). Demografimodellen Den budgetmodell kommunen använder innehåller en justering för befolkningsförändringar just i dessa åldersklasser. Nedan redovisas storleken på de kostnadsförändringar i tkr per individ som används i budgetarbetet Inom parentes redovisas siffrorna från föregående år. Förskola: Förskoleklass Fritidshem: Grundskola: Gymnasieskola: Äldreomsorg (60-84 år) Äldreomsorg (85 w) 65,2 tkr (65,0 tkr) 42,9 tkr (46,6 tkr) 26,7 tkr (26,9 tkr) 69,2 tkr (65,9 tkr) 85,4 tkr (82,8 tkr) 16,0 tkr (19,3 tkr) 215,4 tkr (229,8 tkr) Enligt en uppdaterad demografimodell bör följande budgetjusteringar göras under planperioden: B U N S N År demo Ack demo Ack grafi grafi Demografimodellen innebär minskade resurser till barn- och utbildningsnämnden fram till 2017 med 10 mkr (se diagram nedan) för att därefter generera en liten ökning av resurserna. Demografimodellen för socialnämnden visar på behov av ökade resurser under prognosperioden med ca 6 mkr. Betydligt större resurstillskott kommer att behövas i slutet av prognosperioden då behovet av nya resurser är ca 10 mkr. Det är viktigt att påpeka att modellen endast tar hänsyn till rörliga kostnader vilket innebär att det vid stora befolkningsförändringar, som i denna prognos, kommer att uppstå ett behov av resursförskjutningar avseende fasta kostnader såsom t ex lokaler. Vidare är talen beräknade i reala termer.

27 3 (3) 19,0 Resursfördelning p.g.a förändrad demografi (under förutsättning att kostnad/kund är konstant) Äldreomsorg (85 -w) 14,0 9,0 4,0 Äldreomsorg (60-84 år) Grundskola (7-16 år) mkr -1,0-6,0-11,0 Gymnasieskola (17-19 år -16,0 1-5 år 6-12 år 7-16 år år år 85-w Modellen genererar ökade resurser till barnomsorg fram till 2016 med 1,8 mkr. Därefter minskar kundunderlaget och resursneddragningarna hamnar på ca 1,0 mkr Kundunderlaget för fritidshem ökar något fram till 2014 för att sedan minska under resterande prognosperiod vilket medför ett ökat resurstillskott på ca 0,1 mkr fram till 2014 som sedan minskar till -2,0 mkr Grundskolans kundunderlag ökar stadigt under de kommande åren där toppen nås år 2018 (2 889 elever) Enligt demografimodellen ger detta en resursförstärkning med 5,4 mkr. Gymnasieskolans kundunderlag minskar stadigt från 974 elever 2013 till bottennoteringen på 796 elever Minskningen motsvarar en resursförändring på -15 mkr. Kundunderlaget ökar sedan och ligger på ca 900 elever i slutet av prognosperioden. De äldre kommer att utgöra en allt större andel av den totala befolkningen i kommunen vilket kommer att innebära resursförskjutningar till äldreomsorgen. Åldersgruppen år kommer att ha en stabil och jämn ökning under hela prognosperioden. I ett längre perspektiv kommer denna resursökning att intensifieras under hela 2020-talet då de som är 85 år och äldre kommer att öka i antal.

28 "Bilaga 4 Resultatbudget" Utskrivet: Nettokostnadernas andel av skatter/statsbidrag 102,5% 102,4% 102,1% 101,9% 101,3% 101,5% 101,82% Kommunfullmäktiges mål 102,5% 102,5% 102,5% 101,9% 102,5% 101,25% 100,6% Bilaga 4 RESULTATBUDGET (mkr) KF Budget 2014 Prognos 2014 Avv KF VP 2015 KS prel.ram 2015 Avv KF VP 2016 KS prel.ram 2016 Avv KS prel.ram 2017 Verksamhetens intäkter * 609,0 609,0 0,0 609,0 609,0 0,0 609,0 609,0 0,0 609,0 Verksamhetens kostnader * , ,5 7, , ,8 10, , ,8-14, ,9 Löneöversyn och omställningsåtgärder -48,4-29,406-19,0-85,3-66,347-19,0-122,2-103,288 19,0-140,229 Lönekartläggning -0,4-0,4 0,0-0,4-0,4 0,0-0,4-0,4 0,0-0,4 KF-oförutsedda -3,1-3,062 0,0-0,1-1,245 1,2-0,1-1,245-1,2-1,245 Finans övrigt 0,0-11,095 11,1 0,0 0,000-0,0 0,0 0,000 0,0 0,000 AFA ,8 12,80 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 KF-Resultatenheternas regleringspost -3,6-3,600 0,0-4,6-4,60 0,0-4,6-4,6 0,0-4,600 Avskrivningar och nedskrivningar -87,7-87,7 0,0-85,2-85,239 0,0-85,8-85,751 0,0-85,751 Besparingar och effektiviseringar 0,0 0,0 0,0 3,1 0,000 3,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Pensionskostnader -45,5-45,491 0,0-46,7-48,632 2,0-48,7-53,204-4,5-56,153 Verksamhetens nettokostnader , ,918-0, , ,585-3, , ,079 3, ,072 Skatteintäkter 1 119, ,920 2, , ,022-8, , ,841-21, ,928 Förmodad höjning av skatteint & statsb 7,0 6,977 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,000 0,0 0,00 Generella statsbidrag 164,6 162,400-2,2 156,4 163,688 7,3 144,4 159,029 14,7 155,357 Resultat före finansnetto -31,7-31,6 0,0-28,0-24,875-4,7-17,747-21,209-3,462-25,8 Finansiella intäkter 43,5 43,5 0,0 38,9 40,450-1,5 36,5 38,800 2,3 39,600 Finansiella kostnader -10,9-10,9 0,0-10,9-12,450 1,5-11,0-13,310-2,4-14,190 Årets resultat, exkl extraord. 0,9 0,909 0,0-0,0 3,125-4,7 7,743 4,281-3,462-0,38 Extraordinära int/kostn. Årets resultat 0,858 0,909 0,0-0,009 3,125-4,7 7,743 4,281-3,462-0,376 FINANSIELLA MÅL OK OK OK Måldifferens per år (mkr) 0,6 0,7 5,2 0,001 16,8-4,036-16,9 Måldifferens ack (mkr) -24,1-14,8-18,9-14,8-2,2-18,8-35,7 Investeringsvolym (fr o m 2007) De skattefinansierade inv skall vara 4,0 % av skatteintäkter och statsbidrag 51,6 51,652 53,1 53,1 55,2 55,0 56,7 Skattefinansierade inv 52,2 52,2 87,6 87,6 76,1 76,1 34,5 Måldifferens per år (mkr) -0,6-0,5-34,5-34,5-20,9-21,1 22,2 Måldifferens ack (mkr) -162,4-162,4-196,9-196,9-217,8-218,1-195,9

29 Kommunfullmäktiges beslutade investeringsbudget Bilaga 5 KF Överföring Budget 2013 Budget VP VP VP VP VP budget från efter (mkr) överföring Avgiftsfinansierade Kommunstyrelsen Kommunkontoret (Hamnen) 7,0 4,0 11,0 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 Räddningstjänsten (OKG) 1,2 0,0 1,2 0,4 0,5 0,5 0,2 0,2 0,2 Tekniska nämnden (Se sid 2) 51,0 16,5 67,4 75,1 89,2 30,7 21,1 25,3 28,4 Delsumma 59,2 20,5 79,6 82,6 96,6 38,2 28,3 32,5 35,6 Ny färjeterminal (STEN) 24,3-24,3 0,0 24,3 24,3 24,3 7,1 0,0 0,0 Oceankajen (KNK) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 S:a avgiftsfinansierade 83,5-3,8 79,6 106,9 120,9 62,5 35,4 32,5 35,6 Skattefinansierade Maskiner och inventarier (se sid 3-6) Kommunstyrelsen Kommunkontoret 2,3 0,6 2,9 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 Strategienheten 0,1 0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Räddningstjänsten 0,8 0,0 0,8 0,8 0,5 0,2 0,2 0,2 0,2 Tekniska nämnden 2,1 0,0 2,1 2,0 2,1 2,1 2,1 2,1 2,1 Samhällsbyggnadsnämnden 0,1 0,1 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Barn- och utbildningsnämnden 2,7-0,1 2,6 2,7 2,8 2,8 2,8 2,8 2,8 Kultur- och fritidsnämnden 0,7 0,4 1,2 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 Socialnämnden 0,5 0,6 1,2 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Valnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Revision 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Lönsamma investeringar 9,4 1,8 11,2 9,5 9,4 9,0 9,1 9,1 9,1 Tekniska kontoret 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga investeringar 1 (se sid 3-6) Räddningstjänsten 1,3 1,0 2,3 2,7 5,1 5,1 0,5 0,5 0,5 Kultur- och fritidsnämnen 2,3 0,0 2,3 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Barn- och utbildningsnämnden 1,0 0,0 1,0 2,8 4,0 2,3 1,4 1,4 1,4 Kommunkontoret 3,2 0,0 3,2 6,4 4,1 4,1 4,1 4,1 4,1 Socialnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Strategi- och näringslivsenheten 0,0 0,0 0,0 0,2 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 Tekniska nämnden 33,1 13,1 46,2 29,5 64,8 55,5 18,9 23,9 8,9 40,9 14,1 54,9 42,7 78,2 67,1 24,8 29,9 14,9 Delsumma 50,8 15,9 66,6 52,2 87,6 76,2 33,9 38,9 23,9 Målsättning 49,5 0,0 49,5 51,7 52,6 54,3 56,0 57,3 58,4 Avvikelse -1,3-15,9-17,1-0,6-35,0-21,8 22,1 18,4 34,5 Övriga investeringar 2 Ny färjeterminal (STEN) 44,9-38,9 6,0 44,9 38,2 38,9 0,0 0,0 0,0 Hamnsanering 2,9 0,0 2,9 6,2 4,3 5,0 2,0 0,0 0,0 Projekt Stadskärnan 0,0 7,8 12,0 5,0 1,0 0,0 0,0 Delsumma 47,8-38,900 8,9 58,9 54,6 48,9 3,0 0,0 0,0 S:a skattefinansierade 98,6-23,0 75,5 111,1 142,2 125,1 36,9 38,9 23,9 Totalt 182,0-26,9 155,1 218,0 263,1 187,5 72,3 71,4 59,5 Sammanställning sid 1