Kvalitetsrapport - Mogaskolan F-6 och Mogaskolans fritidshem

Transkript

1 Kvalitetsrapport - Mogaskolan F-6 och Mogaskolans fritidshem Cecilia Rigert, rektor 1 (19)

2 Innehåll Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete Syfte och mål Ett kvalitetsarbete som leder mot målen Sammanfattning av resultat läsåret 2015/2016 och plan för läsåret 2016/ Sammanfattande analys av läsåret 2015/ Sammanfattande mål med plan för åtgärder 2016/ Verksamhetens förutsättningar: kompetens, behörighet, organisation... 5 Behörighet och komptens... 5 Organisation och lokaler Läsårets prioriterade mål, resultat och analys Höjd måluppfyllelse för alla barn, elever och studerande Förbättrad integration och utbildning för våra nyanlända Plan för utvecklingsarbetet läsåret 2016/ Höjd måluppfyllelse Ökad likvärdighet och samverkan Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända (19)

3 1. Systematiskt kvalitetsarbete Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen Syfte och mål Det systematiska kvalitetsarbetet ska inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen och skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister med betoning på vad som kan göras för att förbättra kvalitén på enhetsrespektive huvudmannanivå. Målet är att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet samt att leva upp till målen för verksamhetens genomförande och till målen för barns och elevers lärande och utveckling Ett kvalitetsarbete som leder mot målen Huvudmannen har ett övergripande ansvar och är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och den som ska se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Förskolechef och rektor är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete. På förskole- och skolnivå ska kvalitetsarbetet genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Dokumentationen ingår i kvalitetsarbetets olika faser och ligger till grund för analys och beslut. Dokumentationen visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppnå målen. Planera Analysera/ Åtgärda Genomföra Kvalitetssäkring Följa upp 3 (19)

4 2. Sammanfattning av resultat läsåret 2015/2016 och plan för läsåret 2016/ Sammanfattande analys av läsåret 2015/2016 Vi har haft ett mycket hårt tryck på vår verksamhet under läsåret och då framförallt under andra terminen, med stora barngrupper. Personalen har fått lägga stort fokus på det direkta elevarbetet vilket lett till att de fått ge avkall på samverkan och samplanering. Detta är en organisation för att klara verksamheten, men är inte gångbart på lång sikt då det utarmar innehållet och skapar en hög arbetsbelastning. Föräldramöten, öppet-hus-dagar och andra föräldrakontakter visar på ett gott förtroende för verksamhet och för personal. Personalens kompetens och tydliga arbete med struktur och gruppdynamik och värdegrundsfrågor är en god grund för att barnen ska känna trygghet och utvecklas. Strukturen skapar trygghet, vuxna är aktivt närvarande, lyssnar, observerar och hjälper barnen genom samtal och konflikthantering. Personalen har påbörjat ett kollegialt lärande kring samsyn, god lärmiljö och att förtydliga uppdraget utifrån Lgr 11. Detta arbete fortsätter under nästa läsår. Grundskola Personalen på F-6 är behöriga för det uppdrag de har. Trots att vi har haft relativt små undervisningsgrupper i alla årskurser, förutom år 6, har arbetsbelastningen ändå varit hög då vi haft ett stort antal elever med särskilda behov samt tagit emot ett relativt stort antal nyanlända elever. Pedagogerna upplever ett ökat behov av kompetensutbildning och resursutökning för att skapa rätt förutsättningar för alla elevers olika behov samt möjligheter att möta dessa. Större samverkan med SvA lärare, modersmålslärare och språkstödjare så att det kan utarbetas studiehandledning för de elever med annat modersmål. Vi strävar efter en ökad samverkan och fler mötesplatser för kollegialt arbete. Samarbete mellan pedagogerna behöver stärkas, likaså likvärdigheten i verksamhet. Kollegialt lärande behövs regelbundet. Matematiklyftet som varit en mycket bra fortbildning med god genomslagskraft kan delvis hjälpa till med öka måluppfyllelse i matematik samt som grogrund i övriga ämnen Sammanfattande mål med plan för åtgärder 2016/2017 Fortsatt arbete med kollegialt lärande kring samsyn, god lärmiljö och att förtydliga uppdraget. Verksamheterna kommer också att fortsätta arbetet med elevinflytande, värdegrundsarbete och tydliga strukturer. Grundskola Under läsåret kommer vi att arbeta med fokus på IKT satsning på en-till-en och implementeringen i verksamhet. Vi har på börjat ett arbete kring arbetslagsutveckling med målbilden det goda arbetslaget och effektiva team. Vi startar fortsätter den kollegiala fortbildningssatsningen matematiklyftet i förskoleklassen och fortsätter på halvfart i klasserna 1-4 (19)

5 6. Vi kommer också att arbete med BFL(bedömning för lärande) där kunskapsprocesserna tydliggörs och det påbörjade arbetet fördjupas. 3. Verksamhetens förutsättningar: kompetens, behörighet, organisation Läsåret 2015/2016 Skolan Svenljunga Riket kommun Andel elever med utländsk bakgrund (SIRIS) 21 % 23 % Andel elever med föräldrar med eftergymnasial 29 % 56 % utbildning (SIRIS) Andel flickor åk 1-9, (SIRIS) 48 % 48 % Lärare med pedagogisk högskoleexamen, heltidstjänster 84,7 % 84,8 % (SIRIS) Andel tjänstgörande lärare med lärarlegitimation och 78,7 % 79 % behörighet i ämnet åk 1-9 (SIRIS) Antal tjänster fritidshem (egen uppgift) 6, Antal tjänster förskoleklass (egen uppgift) 1,4 - - Antal tjänster 1-6 (egen uppgift) 21,5 - - Antal tjänster ledning och administration (egen uppgift) 2 -. Behörighet och komptens Personalen på F-6 är behöriga för det uppdrag de har. Pedagogerna upplever ett ökat behov av kompetensutbildning och resursutökning för att skapa rätt förutsättningar för alla elevers olika behov samt möjligheter att möta dessa. Större samverkan med SvA lärare, modersmålslärare och språkstödjare så att det kan utarbetas studiehandledning för de elever med annat modersmål. Vi strävar efter en ökad samverkan och fler mötesplatser för kollegialt arbete. Samarbete mellan pedagogerna behöver stärkas, likaså likvärdigheten i verksamhet. Kollegialt lärande behövs regelbundet. Matematiklyftet kan delvis hjälpa i matematikundervisningen samt som grogrund i övriga ämnen för att öka samverkan. På fritidshemmet har vi haft hög andel personal med lång erfarenhet av arbete med barn inom förskola- skola. 66% av personalen någon form av pedagogisk utbildning, 33% har utbildning förskollärare, lärare eller fritidspedagog. Personalen har påbörjat ett kollegialt lärande kring samsyn, god lärmiljö och att förtydliga uppdraget utifrån Lgr 11. Detta arbete fortsätter under nästa läsår. Organisation och lokaler Läsåret 2015/2016 Alla Flickor Pojkar Förskoleklass (19)

6 , yngre , äldre Mogaskolan är en F-6 skola med fritidshem. Klasserna organiseras utifrån elevantal och elevers behov, vilket kräver en flexibilitet i organisationen mellan olika läsår, stävan är dock att skapa kontinuitet och trygghet i ett långsiktigt tänkande med barnens bästa för ögonen. Pedagogerna i skolan är indelade i två arbetslag F-3 samt 4-6. Utöver detta samverkar de också inom ålderspannet. Pedagogerna har personlig planeringstid samt tid för planering inom det lilla arbetslaget och i det stora. Pedagoger använder till viss del sin kompetens genom att byta lektioner/ämnen med varandra. Vi har höga förväntningar på våra elever. Vårda ditt språk arbetet påverkar eleverna i positiv riktning. Uppstartstemat inför läsåret, Hälsotemat möjliggjorde nya och goda kamratrelationer mellan eleverna. Trots att vi har relativt små undervisningsgrupper i alla årskurser, förutom år 6, har arbetsbelastningen ändå varit hög då vi haft ett stort antal elever med särskilda behov samt tagit emot ett relativt stort antal nyanlända elever. met är uppdelat i två olika avdelningar, fritidshem yngre F-1 respektive äldre år 2 och uppåt. Vi har haft ett mycket hårt tryck på vår verksamhet under läsåret och då framförallt under andra terminen, med stora barngrupper. Personalen har haft inriktning på det direkta elevarbetet vilket lett till att de fått ge avkall på samverkan och samplanering. Detta är en organisation för att klara verksamheten, men är inte gångbart på lång sikt då det utarmar innehållet och skapar en hög arbetsbelastning. Både när det gäller skolan och fritidsverksamheten är beläggningen i våra lokaler hög, vi är trångbodda. Undervisningssalar, grupprum och lokaler för fritidsverksamhet är ansträngda. 6 (19)

7 4. Läsårets prioriterade mål, resultat och analys 4.1. Höjd måluppfyllelse för alla barn, elever och studerande I detta område följs läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt normen och värden upp. Uppsatta mål för läsåret Struktur och gruppdynamik Hälsotema Grundskola F-6 matematiklyftet Den kollegiala kompetensutvecklingsinsatsen Matematiklyftet ger en ökad måluppfyllelse i matematik kartläggning över extra anpassningar Vi har en kartläggning av våra extra anpassningar, hur de dokumenteras och formuleras. De bildar underlag för aktioner kring struktur och planering för det pedagogiska arbetet med extra anpassningar i klassrummet, detta för att öka måluppfyllelsen. Rektors beskrivning av resultat Skolan Det första året av kompetensutvecklingen matematiklyftet för pedagogerna i åk 1-6 har genomförts under läsåret. Det har varit mycket uppskattat och värdefullt, enligt deltagarnas utvärderingar. Matematiklyftet fortsätter på halvfart under nästa läsår. Under LÅ 16/17 påbörjar också förskollärarna i förskoleklass matematiklyftet. Arbetet med extra anpassningar visade att skolan behövde starta om ett arbete kring hela kunskapsprocessen. Ett arbete som löpt under terminen och som ska implementeras i verksamhet under nästa läsår. Vi kommer då att fortsätta arbetet kring kunskapsprocessens olika delar. Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar Gemensam uppstart på dagen. (samling) Guldsträcks grupper Samtal Varje dag Fritidsråd Demokratisk mötesteknik Diskussioner 1 gång i månaden Värdegrundsarbete Värdegrundsträdet, Samtal, 1 gång i Filmvisning, veckan dramatiseringar. Trivselmiljö grupper Sammarbete inom och med Varje dag gruppen Välja egen aktivitet i Olika rum Varje dag Aktivitetstavlan medför/ger/erbjuder olika aktiviteter Blåsippsbladet Barnen är reportrar 2-3 gånger per år 7 (19)

8 Idrottshallen Barnen utför aktiviteter i idrottshallen 1 gång i veckan (önskemål) 1-2 gånger per termin Föräldrasamverkan Samarbete med föräldrarna Dropp in med föräldrarna Utevistelse Barnen är ute utelekar Varje dag Temaarbete Med barnen väljer vi tema 1-2 per termin Målkriterierna/Indikatorer: Nationella ämnesprov Andel elever (%) som bedömts nå målen i de nationella ämnesproven Lå 15/16 Totalt Flickor Pojkar Årskurs 3 Svenska, samlad bedömning 100% 100% 100% Svenska som andraspråk 80% 100% 66% Matematik, samlad bedömning 92,5% 94% 91% Årskurs 6 Svenska, samlad bedömning 91% 100% 84% Svenska som andraspråk 60% - 60% Matematik, samlad bedömning 85% 95% 84% Engelska, samlad bedömning 96% 100% 93% Nått kunskapskraven i respektive ämne Årskurs 3 Svenska Svenska som andraspråk Matematik Naturorienterande ämnen Samhällsorienterande ämnen Antal och andel elever (%) i årskurs 3 som har nått de nationella målen/kunskapskraven i respektive ämne vid läsårets slut Lå 13/14 Lå 14/15 Antal Andel Antal Andel Årskurs 6 Antal och andel elever (%) i årskurs 6 som har nått de nationella målen/kunskapskraven i respektive ämne vid läsårets slut 8 (19)

9 Lå 13/14 Lå 14/15 Antal Andel Antal Andel Bild 54 98% Biologi 52 95% Engelska 48 87% Fysik 52 95% Geografi 43 78% Hem- och konsumentkunskap 53 96% Historia 49 89% Idrott och hälsa 47 85% Kemi 52 95% Matematik 43 78% Modersmål 3 100% Musik 50 91% Religionskunskap 45 82% Samhällskunskap 46 84% Slöjd 53 96% Svenska 43 90% Svenska som andraspråk 3 42% Teknik 52 95% Meritvärde åk 6 Andel elever som ej nått målen i ett eller flera ämnen, åk 6 Andel elever som ej nått målen i ett eller flera ämnen, åk3 Andel elever som ej nått målen i ett eller flera ämnen, åk 18 33% 5 12% Elever i behov av särskilt stöd I resursfördelningen tas hänsyn till vilka grupper som behöver särskilt stöd utifrån elevers olika behov. När en pedagog befarar att en elev inte kommer att uppnå målen, görs en liten pedagogisk utredning och utifrån den avgörs om extra anpassningar som redan har gjorts ger resultat eller om det skall till andra resurser, i form av stöd, diskussioner förs regelbundet med elevhälsoteamet. I de fall extra anpassningar visar sig vara otillräckliga upprättas ett åtgärdsprogram. Rektors analys av resultatet Vårt mål var att arbeta med strukturen och gruppdynamiken och värdegrundsfrågor samt föräldrasamverkan. Vi har nått målet i gruppdynamik och en bra föräldrasamverkan. Barnen känner sig trygga. Strukturen skapar trygghet. Vi vuxna är alltid aktivt närvarande, lyssnar, observerar och hjälper barnen genom samtal och konflikthantering. Vi arbetar utifrån perspektivet att 9 (19)

10 möta barnen där dem befinner sig just då. Utmaningen i detta är de stora barngrupperna och att överbrygga språk och kulturskillnader som lätt bidrar till konfliktskapande och frustration. Personalens höga kompetens och inställning till sitt uppdrag har bidragit till att måluppfyllelsen varit så hög. Hälsotemat har arbetat utifrån tre grundperspektiv: fysisk, social och psykisk hälsa, där alla de tre bitarna behöver samverka för att uppnå en bra hälsa. Personalen har genom ett sitt arbete medverkat till att höja medvetenheten hos barnen. Genom stukturerat arbete i flera perspektiv har eleverna på fritis utvecklat sitt, lärande, meningsfull fritid, allsidiga kontakter och social gemenskap. Grundskola F-6 En skillnad är att det är fler flickor än pojkar som har blivit underkända i något/några av delproven i matematik. I svenska var det till övervägande del flickor som fick ett högre resultat på delproven som tar upp läsförståelse i berättande text. Några av SVA- eleverna har blivit underkända i flera av delproven i matematik och svenska som andra språk. Elever med språksvårigheter har generellt sämre resultat i de olika delproven och detta även över tid. Erfarenheten säger att har eleverna brister i språket ger det avtryck i deras kunskapsutveckling generellt. Vi tar emot allt fler nyanlända elever, elever som har stora behov både i att lära sig språket och att bearbeta trauman. Elever som vi ser inte får tillräcklig stöttning hemma har ökat över tid. Det får betydelse i elevens motivation och kunskapsutveckling. Speciallärare har arbetat med elever i behov av extra stöd för att de ska nå godkänt resultat i matematik och svenska. Pedagoger upplever att de saknar kompetent personal/pedagoger som vet hur vi på bästa sätt ska bemöta/undervisa/integrera och stötta nyanlända elever. Måluppfyllelsen i år 6 är låg. Stora klasser gör att pedagogerna haft svårigheter att bemöta alla på rätt nivå. Grupperna har bytt lärare fyra gånger sedan de startade årskurs 4. Dokumentationen kring elevernas arbete har inte varit bra för övertagande lärare. Att arbeta för i hela kommunen är en gemensam dokumentation kring måluppfyllelse. Flera andra faktorer såsom många elever med särskilda behov, studiero samt stora klasser också påverkat resultatet. Grupperna har inte klarat alla arbetssätt vilket bidragit till att den mesta undervisningen varit traditionell katederundervisning. På grund av utrymmesbrist har gruppen blivit orolig vid andra arbetssätt. Matematiklyftet har påverkat matematikundervisningen positivt, men ökad medvetenhet kring det elevnära arbetet i matematik, samverkan samt ökad kompetens. Vi kan ännu inte dra några slutsatser kring elevresultat eftersom matematiklyftet bara pågått under ett läsår, men vi fortsätter matematiklyftet under nästa läsår. Det vi ser av våra utvärderingar i verksamheten är att Matematiklyftet samstärker och förbättrar matematikundervisningen och det kollegiala lärandet och i och med detta förutspår vi en ökning av elevernas måluppfyllelse. 10 (19)

11 Öka likvärdighet och samverkan I detta område följs läroplansmålen samerkan; inflytande och ansvar; skolan och omvärlden samt skolan och hemmet upp. Uppsatta mål för läsåret Vårt mål var att arbeta med strukturen och gruppdynamiken Värdegrundsfrågor Samverkan föräldrar hälsotema Grundskola F-6 Utveckla arbetet med övergångar mellan stadierna Rektors beskrivning av resultat Målkriterier/Indikatorer: Mått Elevenkäten åk3 Elevenkäten åk5 Vårdnadshavarenkät år3 Vårdnadshavarenkät 5 Vårdnadshavarenkät fritidshem Inflytande, delaktighet och trygghet Skolan Jämfört mellan 2014 och 2015 har resultatet från elevenkäten som genomförts höjts i alla frågor. Resultatet från enkäten visar att eleverna trivs och känner sig trygga. Eleverna upplever att de får den hjälp de behöver och att de flesta är medvetna om kunskapskraven. De upplever sin skolsituation positiv. Det som däremot visar sämre resultat är hur eleverna upplever toaletterna samt hur eleverna känner att de har arbetsro i klassrummet. Samtliga områden ligger mellan 3-4 på en 4-gradig skala. Lägst resultat har frågan; toaletterna på min skola är bra, som får under snittet (2,44). En annan fråga som har lägre resultat är i min skola får jag vara med och påverka viktiga beslut. De tre områden som ligger i topp är: att man blir bra bemött av lärarna, att lärarna hjälper mig och att man har möjlighet att lära sig på olika sätt. Det är inte så stor skillnad i resultaten mellan flickor och pojkar dock är det högre antal flickor som tycker att de kan arbeta i lugn och ro i klassrummet. De är också mer positiva till lärarnas bemötande samt de har större lust att lära än pojkarna. Mogaskolan har kontinuerligt klassråd och elevråd. 11 (19)

12 Svarsfrekvensen var mycket låg, endast 12 enkäter, av totalt över 100 stycken har lämnats. På fritidshemmet har de samling varje dag för där barnens perspektiv kring verksamheten lyfts. Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar Föräldrasamverkan Samarbete med föräldrarna Dropp in med föräldrarna 1-2 gånger per termin Blåsippsbladet Barnen är reportrar 2-3 gånger per år Värdegrundsarbete Värdegrundsträdet, Samtal, Filmvisning, dramatiseringar. 1 gång i veckan Fritidsråd Demokratisk mötesteknik 1 gång i månaden Rektors analys av resultatet Utifrån ett så litet utfall är svårt att dra några slutsatser, de få som har svarat har varit positiva till verksamheten och har förtroende för personalen. Det värde som ligger lägst är möjligheten att påverka innehållet. Föräldramöten, öppet-husdagar och andra föräldrakontakter visar på ett gott förtroende för verksamhet och för personal. Vårt mål var att arbeta med strukturen och gruppdynamiken och värdegrundsfrågor samt föräldrasamverkan. Vi har nått målet i gruppdynamik och en bra föräldrasamverkan. Barnen känner sig trygga. Strukturen skapar trygghet, vuxna är alltid är aktivt närvarande, lyssnar, observerar och hjälper barnen genom samtal och konflikthantering. Grundskola F-6 Genom ett gemensamt förhållningssätt och fortlöpande arbete med trygghet och trivsel kan vi se resultat av det arbete som lagts ner. Genom att göra målen tydligare upplever eleverna en större förståelse för vilka kunskapskrav som ställs. Att eleverna upplever att de får den hjälp de behöver i sitt skolarbete beror på lärarnas höga ambitioner och tydliga struktur. Att eleverna upplever toaletterna mindre bra kan bero på att några elever glömmer hygieniska moment. En annan indikator kan vara att det finns för få toaletter och eleverna känner sig stressade då det blir kö. 12 (19)

13 Då det gäller arbetsro i klassrummet kan vi konstatera att det finns många elever på liten yta samt brist på grupprum. Allt fler elever kommer till skolan med olika bakgrunder, språk, kultur och behov. Utan rätt resurser blir eleven/eleverna oroliga och får inte den arbetsro de behöver. Långsiktigt leder det till att de inte uppnår målen. Elevinflytande och delaktighet ingår som en del i det vardagliga arbetet i klassrummet, elever behöver utbildas i hur de utövar inflytande, vad de har inflytande över och hur deras delaktighet kan se ut. För att bli demokratiska medbordage, behöver de träna på demokrati. Tillräckligt arbete för att identifiera stödbehoven inför klassindelning till förskoleklass, finns inte. Kompetensen för att genomföra ett bättre arbete kring övergångar finns men inte rutinerna. De är nu framtagna och kommer att användas nästa läsår. Då kommer det också att bli lättare att ta hänsyn till behoven vid resursfördelning mellan skolorna Förbättrad integration och utbildning för våra nyanlända I detta område följs läroplanens mål kunskaper, utveckling och lärande samt skolan och omvärlden upp. Rektors beskrivning av resultat Indikatorer Indikator Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 15/16 Utfall Utfall Målvärde Andel elever med utländsk bakgrund Modersmålsundervisning, andel berättigade elever som deltar Somaliska Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar Gemensam uppstart på Guldsträcks grupper Varje dag dagen. (samling) Samtal Fritidsråd Demokratisk mötesteknik 1 gång i månaden Värdegrundsarbete Värdegrundsträdet, Samtal, 1 gång i Filmvisning, veckan dramatiseringar. Trivselmiljö grupper Sammarbete inom och med Varje dag Välja egen aktivitet i Aktivitetstavlan gruppen Olika rum medför/ger/erbjuder olika Varje dag 13 (19)

14 aktiviteter Blåsippsbladet Barnen är reportrar 2-3 gånger per år Idrottshallen Barne utför aktiviteter i idrottshallen 1 gång i veckan (önskemål) 1-2 gånger per termin Föräldrasamverkan Samarbete med föräldrarna Dropp in med föräldrarna Utevistelse Barnen är ute utelekar Varje dag Temaarbete Med barnen väljer vi tema 1-2 per termin Rektors analys av resultatet Vi ser behovet av ett utökad samverkan med språkhuset och med skolan för att på ett så bra sätt som möjligt möta våra nyanlända elever i fritidsverksamheten. Det arbete som bedrivs gällande struktur och gruppdynamik är dock insatser som är till gagn för alla elever, oavsett härkomst. Grundskola F-6 Vi har fått flertalet nyanlända elever med annat modersmål under läsåret vilket skapat behov av tydliga rutiner för mottagnade av dessa elever i verksamheten. Det har också skapat ett utökat behov av språkstödjare och studiehandledare i verksamheten, fler elever är i behov av detta stöd för att få en bra integrering i klass. Även under lektionsfri tid behöver dessa elever stöd med att tolka språk och kultur. 14 (19)

15 5. Plan för utvecklingsarbetet läsåret 2016/ Höjd måluppfyllelse I detta område ingår läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt normen och värden. mets/skolans målbild Matematiklyftet BFL-Bedömning för lärande IKT Konkretisering av målbilden. Kriterier. Förstelärarna kommer att driva utvecklingsarbetet på de olika enheterna. Satsningen på matematiklyftet kommer att fortgå under nästa läsår, på halvfart. Detta ger kompetensutveckling i didaktik för de lärare som undervisar i eller arbetar med matematik i skolan och genererar ett kollegialt lärande med stöd av handledare och material på Lärportalen för matematik. Materialet diskuteras, aktiviteter planeras och prövas därefter i den egna verksamheten. Detta i ett led för att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen samt öka elevernas måluppfyllelse. Utvecklingsarbetet sker lokalt på skolan med utbildade matematikhandledare ur kollegiet och är tätt knuten till lärarnas ordinarie arbete. BFL är ett fortsatt uppdrag utifrån arbetet med lärprocesserna. Arbetet syftar till att ge en samsyn och utveckling av pedagogiska planering och bedömningar. Det ska på sikt genomsyra kunskapsprocessen som ett sätt att förhålla sig till eleven snarare än en metod. Elev och lärare använder sig aktivt av bedömning som ett redskap i lärandeprocessen under tiden den pågår. BLF bygger på elevernas lärande används för att anpassa undervisningen så att den möter elevernas omedelbara inlärningsbehov. För att dessa tecken ska bli synliga behöver läraren redan i sin planering tänka in vilka tecken som kan synliggöras och hur bedömningen kan ske. Var befinner eleven sig, det vill säga vad kan eleven? Vad är målet? Hur ska eleven göra för att ta sig till målet? KT, en-till-en satsningen kommer igång under nästa termin. Målet är att få ett enklare system för kommunikation med vårdnadshavare, hämtning av statistik och uppföljning av tex. frånvaro samt ett enhetligt system för kommunikation elever-lärare för tex. hemuppgifter och löpande info om kunskapsutveckling. Att vi hittar vägar för att använda pedagogiskt material som är webbaserade och interaktiva, kompetens att driva frågan om att byta läromedel till digitala sådana samt att knyta BFL till en IKTsatsning. Nuläge hur ser det ut just nu i förhållande till målbilden? Arbetet med Matematiklyftet har fallit väl ut och vi kan se spår av förändringar i hur lärare förhåller sig till undervisning, planering, medvetenhet samt materialval i sin undervisning mm. Målsättningen är att matematiklyftets intentioner nu kan få tid att landa hos pedagogerna och bli en naturlig del av det dagliga arbetet. BFL det är stora skillnader i hur pedagogerna arbetar med de pedagogiska planeringarna och hur de ser på dem samt hur de utifrån elevernas arbete arbetar formativt för att vidareutveckla elevernas förmågor. IKT Intresse, medvetenhet och förmåga varierar och har styrk hur mycket och på vilket sätt man idag använder sig av IKT i sin undervisning. Här finns ett stort utvecklingsbehov. En förstelärare kommer under nästa läsår att ha ett särskilt uppdrag för att implementera en-till-en satsningen. 15 (19)

16 Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder När? Ansvar matematiklyftet 1-6 matematiklyftet F- klass personalkonferenser skola och fritidshem arbetslagskonferenser F-3 arbetslagskonferenser fritids kompetensutveckling fritids enligt Skolverkets moduler, tillsammans med Landboskolan 1-3 enligt Skolverkets moduler, tillsammans med andra förskolleklasslärare i kommunen pedagogiskt arbete F-3 och fritidshemmet tillsammans gemensamt arbete med BFL gemensamt arbete med pedagogiska planeringar tydliggörande av fritidshemmets pedagogiska uppdrag, kommungemensamt på halvfart under hela läsåret under tre terminer med start HT 16 Arbetslagsträffar, nyckelpigemöte rektor planerar pedagoger genomför tillsammans med matematikhandledare rektor planerar pedagoger genomför tillsammans med matematikhandledare Rektor, förstelärare planerar pedagoger genomför tillsammans med rektor 2 ggr/månad förstelärare och rektor planerar förstelärare leder konferenserna en ggn/mån start under HT 16 rektor planerar och leder konferenserna utvecklingsledare Uppföljning hur ska arbetet följas upp? (löpande, systematiskt) Rektor deltar vid arbetslagskonferenser kring arbetet med BFL. Rektor och förstelärare följer sedan upp arbetet vid återkommande möten varje vecka. Utvärdering och analys. Hur går utvärdering och analys till? Arbetet med matematiklyftet utvärderas skriftligt av matematikhandledare en ggn/termin. Rektor får ta del av de utvärderingar som görs. Rektor analyserar utvärderingen tillsammans med matematikhandledare. s arbete med BFL utvärderas muntligt eller skriftligt i slutet av läsåret. Rektor och förstelärare analyserar resultatet av utvärderingen och arbetet. 16 (19)

17 5.2. Ökad likvärdighet och samverkan I detta område ingår läroplansmålen samerkan; inflytande och ansvar; skolan och omvärlden samt skolan och hemmet. mets/skolans målbild Arbetslagsutveckling det goda arbetslaget, effektivt team Tematiskt arbete F-3, samverkansarbete Ämnesutveckling 4-6 Konkretisering av målbilden. Kriterier. Förstelärare arbetar med arbetslaget utveckling utifrån modell från processhandelarutbildningen. Hur skapar vi effektiva team som samverkar på bästa sätt utifrån elevunderlag, behov, flexibilitet och möjlighet till att arbeta med tvålärarsystem i större utstäckning. Skapar mindre arbetsbelastning, större arbetsglädje och en bättre kontinuitet. Samverkansarbetet med tema är en möjlighet att skapa samsyn kring de elever vi har, målet är att det är allas våra barn. Genom ett tema, en röd tråd samverkar vi kring barnen oavsett klasstillhörighet. Ämnesträffar för att samverka kring olika ämnen. Stärka det kollegiala lärandet, kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och möjlighet att samplanera och se över likvärdigheten i bedömningar mm. Nuläge hur set det ut just nu i förhållande till målbilden? Idag arbetar vi inte enligt ett tvålärarsystem i någon större utstäckning, men det finns en stark vilja att utveckla organisationen åt det hållet. Det är ett sätta få fler lärare att samverka kring eleverna och att få ner arbetsbördan. Organisationen blir mindre sårbar och kontinuiteten för eleverna blir säkrare. Vi arbetade förra året med ett gemensamt hälsotema. Det generella utfallet av det var positivt, men projektet tog för mycket tid i anspråk och blev tungrott. Vi strävar efter att hitta andra möjligheter för en sådan samverkan då det fanns många fördelar för både barn och personal. Idag finns inga ämnesträffar på mellanstadiet utöver de träffar som personalen inom en åldergrupp själva samordnar. Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder När? Ansvar arbetslagsutveckling Tema Arbetslagsträffar, gemensamt arbete f-3 Arbetslagsträffar, gemensamt arbete f-3 Nyckelpigemöten 2 ggr /månad Nyckelpigemöten 2 ggr /månad Rektor, förstelärare planerar pedagoger genomför tillsammans med rektor Rektor, förstelärare planerar pedagoger genomför 17 (19)

18 tillsammans med rektor Ämnesutveckling Ämnesträffar, gemensamt arbete 4-6 Arbetslagsträffar 2 ggr/ månad Rektor, förstelärare planerar pedagoger genomför tillsammans med rektor Uppföljning hur ska arbetet följas upp? (löpande, systematiskt) Sker löpande under läsåret vid APT, arbetslagsträffar mm. Utvärdering och analys. Hur går utvärdering och analys till? Arbetet vid arbetslagskonferenser utvärderas skriftligt eller muntligt i slutet av läsåret. Analys av utvärderingar görs av rektor tillsammans med förstelärare eller arbetslagsledare på fritids. Föräldrarådet utvärderas på sista föräldrarådsmötet för läsåret. Analys av utvärderingen gör rektor. Analys av utvärderingen gör rektor tillsammans med förstelärare och arbetslagsledare. 18 (19)

19 5.3. Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända I detta område ingår läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt skolan och omvärlden. mets/skolans målbild skapa och implementera tydlig rutin för mottagning av nya elever Konkretisering av målbilden. Kriterier. Det finns en tydlig rutin för mottagning av nya elever på skolan. Rutinen är tillämpbar oavsett om eleven är nysvensk eller inte. Rutinen är implementerad hos all personal på skolan. Nuläge hur ser det ut just nu i förhållande till målbilden? Det finns en rutin för mottagning av nya elever på skolan. Rutinen är inte tillräckligt kommunicerad och implementerad. Rutinen behöver revideras och anpassas ytterligare till just Landboskolans förutsättningar. Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar revidering av rutin för mottagning av nya elever implementering av rutinen Rektor tar fram ett reviderat förslag till mottagningsrutin kommuniceras på APT och lyfts vid nyinskrivningar av elever augusti på APT i september och därefter kontinuerligt rektor rektor skolassistent Uppföljning hur ska arbetet följas upp? (löpande, systematiskt) Rutinen lyfts kontinuerligt av skolassistent då ny elev skrivs in på skolan. Rektor och skolassistent följer upp hur mottagning av nya elever fungerar, vid sina kontinuerliga träffar. Utvärdering och analys. Hur går utvärdering och analys till? Utvärdering och analys sker i hela personalgruppen i slutet av läsåret, tillsammans med utvärdering av andra rutiner på skolan. Utvärdering och analys ligger till grund för revideringen av rutinen. 19 (19)