Marknadsföring av Stadsbussarna i Falun

Transkript

1 falun.se/ Marknadsföring av Stadsbussarna i Falun - utvärdering enligt SUMO system för utvärdering av mobilitetsprojekt Juni 2005

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Uppdragsbeskrivning... 1 Övergripande mål... 1 Förutsättningar... 2 Yttre faktorer... 2 Personrelaterade faktorer... 3 Målgrupper och aktiviteter... 4 Organisation... 7 Målsättning... 7 Resultat... 9 Aktiviteter mot hushållen... 9 Telefonintervju...10 Ekonomi...15 Sammanfattning och slutsatser...16 Bilagor

3 Bakgrund Denna utvärdering är gjord enligt SUMO (System för utvärdering av mobilitetsprojekt), Vägverkets publikation 2004:98. SUMO är ett utvärderingsverktyg och har använts som ett stöd vid den utvärdering som planerats och utförts av projektet. Rapporten är strukturerad enligt upplägget i SUMO. Rapporten är sammanställd av Tomas Nordholm, marknadsansvarig, Dalatrafik, Lina Eriksson, informatör, Mathias Westin och Paulina Lund, trafikingenjörer, Ann-Catrin Gustavsson, projektledare för Trygg och Säker kommun, och Anna-Lena Söderlind, projektledare för Trafikparaplyet, Falu Kommun. Vägverket har för projektgruppen finansierat ett stöd för att använda SUMO som metod för projektplanering samt utvärdering i projektet. Trivector Traffic AB har haft detta uppdrag att ge introduktion och stöd i att använda SUMO. Från Trivector har tekn dr Lena Smidfelt Rosqvist deltagit i två möten samt bistått med viss handledning samt genomläsning och kommentarer till utvärderingen. Uppdragsbeskrivning I samband med införandet de nya huvudlinjerna för stadsbusstrafiken i Falu tätort marknadsfördes samtliga stadsbussar. Denna projektrapport beskriver arbetet med marknadsföringen. Projektet är en del i Faluns arbete med att nå ett hållbart transportsystem och att nå det lokala målet med minskade koldioxidutsläpp. Syftet med projektet är att öka kollektivtrafikresandet. Falu kommun är en utpräglad bandstad, särskilt i riktning mot Gävle men även mot Källviken. Stadens geografiska utbredning innebär att förutsättningarna är goda att forma ett linjenät med två huvudlinjer som kompletteras med lokala linjer. Reshastigheten med dagens kollektivtrafik är låg. Kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen bör förbättras genom ökad framkomlighet och reshastighet för kollektivtrafikresenärerna. Ökad reshastighet innebär även att samma antal fordon och förare hinner köra fler turer. Dagens kollektivtrafik system är otydligt och svår att utnyttja för stora grupper med oregelbundet resande. Idag saknas en överskådlig och lättorienterbar bussterminal i Falun. Numreringen av busslinjer och tillämpning av genomgående trafik i centrum varierar vid olika tider och veckodagar. Vissa befolkningstunga områden har för gles trafik under turtäthet. Övergripande mål I Kollektivtrafikplan 2001 för Falu tätort finns ett mål att kollektivtrafikresandet i Falu tätort ska öka med 16% efter genomförandet av hela planen. Marknadsföringen av stadsbussarna i samband med införandet av de nya huvudlinjerna är en del i arbetet för att nå det målet. Kollektivtrafikplanen genomförs i flera olika etapper, sista delen genomförs under Målet ska vara uppnått två till tre år efter att samtliga etapper är genomförda. 1

4 Målet för denna marknadsföringssatsning var att 10 % av hushållen ska ha för avsikt att åka mera buss eller börja åka buss tack vare förändringen av busstrafiken en månad efter trafikstart. Åtgärden har även kopplingar till de nationella miljökvalitetsmålen: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö. Dessa mål finns nedbrutna på regional nivå. En anpassning av målen håller även på att ske på lokal nivå. För Begränsad klimatpåverkan har detta redan skett. Målet för transportsektorn i Falu kommun är att utsläppen av fossilt koldioxid ska minska med 2% till 2010 från nivå år Förutom kopplingar till miljökvalitetsmålen har åtgärden även kopplingar till de transportpolitiska målen: Tillgängligt transportsystem Kollektivtrafikförslaget innebär att transportsystemet utformas så att medborgarna och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses på ett mer tillfredsställande sätt. Bland annat förbättras tillgängligheten till arbetsplatser och rekreationsområden i och omkring Falu tätort. Hög transportkvalitet Kollektivtrafikförslaget innebär kortare restider och tätare trafik. Kollektivtrafikens attraktivitet kommer att stärkas. Säker trafik Kollektivtrafikförslaget innebär att delar av det enskilda resandet med bil flyttas till kollektivt resande. Denna överflyttning leder till en ökad trafiksäkerhet och en minskad ökning av trafikbelastningen. God miljö Trafikförslaget innebär en god miljöanpassning av transportsystemet. Trafikomläggningens mål är en årlig reducering med bl a 80 ton koldioxid. Positiv regional utveckling Kollektivtrafikplanen ger en bättre tillgänglighet till skolor och arbetsplatser. En utveckling av kollektivtrafiken är ett sätt att bidra till en positiv regional utveckling. Ett jämställt transportsystem Rent allmänt utgör kvinnor en stor andel av kollektivtrafikresandet och utökad busstrafiken ger kvinnor en större aktionsradie och ökade möjlighet att nå arbetsmarknader. Förutsättningar Yttre faktorer Linjenätet är uppbyggt enligt principen stjärntrafik, det betyder att linjer som möts i centrum för gemensam avgångstid. Det finns två huvudlinjer och därutöver ett antal kompletterande lokala linjer. Turtätheten är enligt tabellen nedan. 2

5 högtrafik Vardagar Lördagar Söndagar mellantrafik lågtrafik lågtrafik mellantrafik lågtrafik Huvudlinjer Lokala linjer under vissa tider 60 under vissa tider 60 Tabell: Turtäthet, antal minuter mellan turerna under vissa tider 60 De flesta linjerna har en styv tidtabell, det vill säga avgångstiderna för t ex huvudlinjerna sker alltid 00, 15, 30, 45 varje timma under högtrafik. Cirka 75 % av invånarna i Falu tätort har mindre än 600 meter till en hållplats efter en av huvudlinjerna. Stadsbussarna linjer trafikeras med låggolvsbussar. Personrelaterade faktorer Åldersfördelning bland de genom enkäten tillfrågade i Falu tätort var den 31 december 2004 enligt diagrammet nedan procent åldersgrupper Källa: Falu Kommun,

6 Den sista december 2003 var andelen hushåll med bil ungefär 57 % i Falu tätort. Av hushållen med bil hade cirka 17 % mer än två bilar. Personbilar i trafik registrerade på fysiska personer Antal antal vid årets utgång antal bilar per 1000 inv 364 antal bilar per 1000 familjer 679 antal familjer utan bil 8416 antal familjer med bil därav med mer än en bil 1857 Källa: Falu Kommun, 2005 Dessutom fanns det 1869 avställda bilar registrerade på fysiska personer och 1284 bilar i trafik registrerade på personliga företag. Målgrupper och aktiviteter Målgrupperna för projektet kan delas in i två huvudgrupper, primära och sekundära De primära målgrupperna (målgrupp 1 samt 8) är de som förväntas ändra sitt resbeteende och åka mer kollektivt, dvs direkt bidra till målsättningen om ökat kollektivtrafikresande och minskad miljöbelastning i kommunen. De sekundära målgrupperna (målgrupp 2-7 och 9-11) är de som indirekt förväntas bidra till målsättningen genom att i sitt arbete underlätta för ökat kollektivtrafikresande. Uppföljning och målformuleringar har endast skett för aktiviteter riktade mot målgrupp 1, hushållen i Falu tätort. En sammanställning av aktiviteterna och målformuleringar finns under rubriken Målsättning. 1. Hushållen i Falu tätort I Falun finns ca hushåll. Ur dessa hushåll valdes åldersgrupper mellan 15 och 75 år ut. Detta för att harmonisera med SLTFs kollektivtrafikbarometer. Hushållen delades in i 18 områden efter Svensk Direktreklams områdesindelning. Hushållen fick först information i ett tidtabellsutskick i augusti 2004 och därefter områdesspecifik information, text och karta (18 editioner), övergripande information med text och karta och tidtabell i ett senare utskick i december annonser i lokala dagspressen och en annons i lokalt annonsblad infördes och information på Dalatrafiks och Falu Kommuns hemsida fanns inlagd från trafikstart. Dessutom visas bioreklam januari till mars Arbetsgruppen bjöd in till presskonferens innan trafikstart och skickade pressmeddelande i samband med trafikstarten. All marknadskommunikation hade en enhetlig utformning och samma grundbudskap: Stjärnklart, Stadsbussarna i Falun - nu ännu bättre 4

7 2. Anställda Dalabuss i Falun Dalabuss är den entreprenör som kör kollektivtrafiken i Falu tätort. Dalabuss har ca 125 stycken anställda, mestadels bussförare. Information till bussförare gavs vid tisdags och torsdagsmötena vid förarrådet under november månad Vid dessa tillfällen gjordes en genomgång av det interna informationsmaterialet bland annat. En informationstavla fanns i fikarummet från v 47 med information om trafikomläggningen, fysiska åtgärder, nya vagnomlopp med mera. Dessutom gjordes ett reportage om trafikomläggningen i den interna tidningen Trafik i Dalarna under hösten Övriga anställda på Dalabuss (Mora) samt övriga entreprenörer i Dalarna (Connex och Busslink) Utskick av det interna informationsmaterialet 10 exemplar per entreprenör gjordes senhösten Dessa entreprenörer har viss trafik till och från Falun och påverkades därför av bussomläggningen. 4. Kundservice Dalatrafik Genomgång av det interna informationsmaterialet vid ordinarie veckomöten för de sju stycken anställda på kundservice genomfördes under hösten De fick även kontinuerlig information vid personalmöten under hela hösten. Trafikomläggningen var en stående punkt på dagordningen. Dessutom fick de även ta del av samtliga utskick av det informationsmaterial som gick till hushållen. 5. Övriga anställda Dalatrafik Denna målgrupp omfattar cirka 15 anställda. Information via ordinarie möten med genomgång av det interna informationsmaterialet genomfördes under hösten De fick även kontinuerlig information vid personalmöten under hela hösten. Trafikomläggningen var en stående punkt på dagordningen. 6. Styrelsen Dalatrafik/Dalabuss Information och genomgång av det interna materialet vid ordinarie styrelsemöte, totalt 23 stycken ledamöter genomfördes under senhösten Styrelser/nämnder på Falu Kommun och intresseorganisationer Denna målgrupp omfattar ca 100 ordinarie ledamöter i nio styrelser och nämnder. Samtliga styrelser och nämnder fick information vid ordinarie möten under hösten Den interna formationsbroschyren har deltats ut i ca 200 ex till ledamöter, ordinarie och ersättare. Kommunala handikapprådet, Kommunala pensionärsrådet, politiska partier/centerpartiet och Socialdemokraternas lokalavdelning i Korsnäs efterfrågade muntlig genomgång. Under hösten 2004 gavs information om förändringarna i busstrafiken och om marknadsföringen till respektive organisation. 5

8 8. Bussresenärer Denna målgrupp omfattar de som redan innan reste med tätortsbussarna i Falu kommun. Sammanlagt görs cirka resor med tätortstrafiken en vardag. Förutom den information som gavs till hushållen fick bussresenärerna också information via hållplatsreklam på 21 hållplatser utspridda i tätorten. Dalatrafiks kundservice svarade också på frågor. Det fanns också fönsterskyltar i bussar i ca 20 tätortsbussar med två reklamskyltar i varje buss. De fem första dagarna med nya busstrafiken fanns hållplatsvärdar i centrum för att visa bussresenärer till de nya hållplatserna. Personal från Dalatrafik, Falu Kommun och Dalabuss fungerade som hållplatsvärdar och bjöd på glögg och pepparkakor samt delade ut tidtabeller och svarade på frågor. Totalt delade 13 personer på uppgiften och lade ned drygt 300 timmar sammanlagt. Hållplatsvärdarna bemannade centrumhållplatsen i princip alla tider på dygnet när busstrafiken gick de sex första dagarna med den nya trafiken. 9. Anställda på större företag längs med huvudlinjerna Fem företag med sammanlagt ca 1500 anställda längs huvudlinjen besöktes. På samtliga företag fanns ett obemannat informationsbord med tidtabeller, centrumhållplatsinformation, linjekarta, samtliga hushållsbrev och tyck-till-lapp under hösten På ett av företagen efterfrågades muntlig information till personalen om busstrafikomläggningen. Den genomfördes i november/december Anställda på Gatu- och Parkförvaltningen Muntlig information till de ca 25 anställda gavs på arbetsplatsträffar. I samband med det delades också interninformationsbroschyren ut. De fick även information via kommunens interna tidning, Insikt. 11. Övriga anställda på Falu Kommun De anställda på Falu Kommun, ca 4000 st, fick information via artiklar i Insikt, kommunens interna tidning. Samtliga 16 förvaltningar fick ca fem exemplar var av den interna informationsbroschyren. Skolområdeschefer i tätorten besöktes och informerades om förändringarna i busstrafiken och om marknadsföringen. Främbyskolan efterfrågade och fick muntlig information om förändringarna i busstrafiken och om marknadsföringen. 6

9 Organisation Marknadsföringen av de nya huvudlinjerna görs i samarbete mellan Falu Kommun, Dalatrafik och Vägverket. Dalatrafik har huvudansvaret för arbetet. En arbetsgrupp bestående av marknadsansvarig på Dalatrafik, trafikingenjör på kommunens Gatu- och Parkförvaltning samt projektledare för Trafikparaplyet på kommunen har bildats. För att genomföra delar av arbetet har hållplatsvärdar använts. Arbetsgruppen tillsammans med konsult genomför samtliga planerade aktiviteter. Arbetet stäms av mot en styrgrupp bestående av gatuchef på kommunen och planeringschef på Dalatrafik. Se bilaga 1 för ansvarsfördelning av planerade aktiviteter. Målsättning I tabellen ned finns en sammanställning av de aktiviteter som genomfördes mot målgruppen Hushåll i Falu tätort. I sammanställningen framgår vilken analysnivå, enligt SUMO-modellen, som aktiviteten sorterar under, vilken målsättning som satts för respektive aktivitet, vilken indikator som använts samt metodval för uppföljning av respektive aktivitet. För att följa upp målen under analysnivån Nyttiga prestationer kunde vi använda oss av dokumentation. För att följa upp målsättningarna i analysnivåerna Kännedom om mobilitetstjänster, Nöjdhet med mobilitetstjänster och Acceptans av erbjudande genomfördes en telefonintervju att bland invånare i Falu tätort i åldrarna 15 till 75 år. Övriga mål ska vara uppfyllda på längre sikt och följs upp med hjälp av beräkningar och statistik för bussresande efter publiceringen av denna rapport. Ananlysnivå (SUMO) Nyttiga prestationer Aktiviteter och målsättning Indikator Metod 1. Två utskick till hushållen (hösttidtabell i augusti och särskilt utskick den 27/12) 2. Väderskyddsreklam och reklamvitrin på 21 platser v 53 och v 1 3. Bussreklam 75 stycken Annonser 14 stycken Pressutskick 1 i samband med presskonferens den Presskonferenser 1 stycken Artiklar 2 st Falumiljö, 1 st Insikt, 2 st Trafik i Dalarna senast Informationsmaterialet ska läggas ut på Dalatrafiks och Falu Kommuns hemsidor, läggs ut Bioreklam jan-feb Antal utskick till hushållen 2. Antal väderskydd med reklam 3. Antal bussar med reklam 4. Antal annonser 5. Antal pressutskick 6. Antal presskonferenser 7. Antal inslag och artiklar i press Dokumentation 7

10 Kännedom om mobilitetstjänster Nöjdhet med mobilitetstjänster Acceptans av erbjudandet Permanent individuellt resbeteende Systemeffekt 1. 80% av hushållen i Falu tätorten ska ha kännedom om att förändringar skett i busstrafiken en månad efter trafikstart % av hushållen ska ha kännedom om vad förändringarna innebär en månad efter trafikstart. 60% av hushållen ska vara nöjda med de nyttiga prestationerna och hur de presenterades 10% av hushållen har för avsikt att åka mera buss/börja att åka buss tack vare förändringarna i busstrafiken en månad efter trafikstart. Kollektivtrafikresor med Stadsbussarna ska öka med 8 % till juni 2006 med utgångsår Utsläppen av koldioxid ska minska med 80 ton, 2 ton kolväten och 10 kg partiklar när hela kollektivtrafikplanen är genomförd. 1. Andel av tillfrågade hushåll som har kännedom om att förändringar skett i busstrafiken. 2. Andel av tillfrågade hushåll som har kännedom om vad förändringarna i busstrafiken innebär. Andel av de tillfrågade hushållen som har för avsikt att åka mer buss/börja att åka buss tack vare förändringen. Andel av de tillfrågade hushållen som har för avsikt att åka mer buss/börja att åka buss tack vare förändringen. Ökat antal kollektivtrafikresor med Stadsbussarna från 1998 till juni Utsläppen av koldioxid ska minska med 80 ton, 2 ton kolväten och 10 kg partiklar när hela kollektivtrafikplanen är genomförd. Telefonintervju Telefonintervju Telefonintervju Statisktik Beräkning/mätning 8

11 Resultat Undersökningen syftade till att mäta huruvida man uppmärksammat de förändringar som genomförts avseende busstrafiken i Falu tätort efter den 7 januari Vilka informations- och marknadsföringskanaler som gett effekt samt i vilken grad det här har påverkat Falunbornas resvanor. Här redovisas resultaten för målsättningarna mot den primära gruppen, hushållen i Falu tätort. Dessutom sammanfattas hela telefonintervjun i ett separat avsnitt. Aktiviteter mot hushållen Ananlysnivå (SUMO) Nyttiga prestationer Aktiviteter och målsättning 1. Två utskick till hushållen (hösttidtabell i augusti och särskilt utskick den 27/12) 2. Väderskyddsreklam och reklamvitrin på 21 platser v 53 och v 1 3. Bussreklam 75 stycken Annonser 14 stycken Pressutskick 1 i samband med presskonferens den Presskonferenser 1 stycken Artiklar 2 st Falumiljö, 1 st Insikt, 2 st Trafik i Dalarna senast Informationsmaterialet ska läggas ut på Dalatrafiks och Falu Kommuns hemsidor, läggs ut Bioreklam jan-feb -05 Resultat 1. Uppfyllt: 2 utskick; aug 2004: hösttidtabellen 27 dec 2004: informationsbrev st 2. Uppfyllt: 21 reklamplatser utspridda inom tätorten 3. Ej uppfyllt: 20 bussar á 2 planscher 4. Uppfyllt: 17 annonser; Falu Kuriren 14 st, Dala Demokraten 2 st, Övrigt 1 st 5. Uppfyllt: 2 pressutskick, ; Falu Kuriren, Dala Demokraten, SVT GävleDala, TV4 GävleDalarna, Radio Dalarna, Talpilen, Dalabygden, TT, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Trafik Forum; ; Falu Kuriren, Dala Demokraten, SVT GävleDala, TV GävleDalarna, Radio Dalarna 6. Uppfyllt: 1 presskonferens, närvarande; Falu Kuriren, Dala Demokraten, SVT GävleDala, TV4 GävleDalarna, Talpilen, Dalabygden 7. Uppfyllt: dessutom Falu Kuriren: minst 3 artiklar på ca 3 helsidor; Dala Demokraten: minst 2 artiklar på 2 helsidor; SVT GävleDala: 2 inslag á 1m36s; TV4 GävleDalarna: minst två inslag; Radio Dalarna: ett inslag 10/1, 2m 08s och på trafikinformationen; Talpilen: 1 reportage; Dalabygden. 8. Uppfyllt 9. Uppfyllt 9

12 Kännedom om mobilitetstjänster Nöjdhet med mobilitetstjänster Acceptans av erbjudandet Permanent individuellt resbeteende Systemeffekt 1. 80% av hushållen i Falu tätorten ska ha kännedom om att förändringar skett i busstrafiken en månad efter trafikstart % av hushållen ska ha kännedom om vad förändringarna innebär en månad efter trafikstart. 60% av hushållen ska vara nöjda med de nyttiga prestationerna och hur de presenterades 10% av hushållen har för avsikt att åka mera buss/börja att åka buss tack vare förändringarna i busstrafiken en månad efter trafikstart. Kollektivtrafikresor med Stadsbussarna ska öka med 8 % till juni 2006 med utgångsår Utsläppen av koldioxid ska minska med 80 ton, 2 ton kolväten och 10 kg partiklar när hela kollektivtrafikplanen är genomförd. 1. Ej uppfyllt: 78 % 2. Uppfyllt: ökad turtäthet: 60 %; nytt linjenät: 59 %, stjärntrafik: 40 % Uppfyllt: 68 % tycker att informationsmaterialet var mycket bra eller bra Uppfyllt: bussåkare idag: 18 % har åkt mer, ej bussåkare: 24 % kan tänka sig att börja åka Kartläggs under hösten 2006 med hjälp av Dalatrafiks resandestatistik. Jan- april 2005 ökning med 4,3 % jämfört med Kartläggs några år efter det att hela Kollektivtrafikplan 2001 för Falu tätort är genomförd Telefonintervju Bruttourvalet bestod av st personer. Antalet genomförda intervjuer är st (84,3 %). Detta innebär att det totala bortfallet efter sju kontaktförsök är 186 st (15,7 %). Orsaker till bortfallet är: 1 (0,1 %) sjukdom 44 (3,7 %) vägran 131 (11,0 %) ej anträffade 10 (0,8 %) ingen abonnent på numret Den statistiska felmarginalen bör vid denna undersökning beräknas till +/- 3,1 %. Konfidensnivån ligger i denna beräkning på 95 %. Det innebär att det verkliga resultatet med 95 % sannolikhet ligger inom ett intervall på det angivna värdet +/- felmarginalen. Den angivna felmarginalen gäller det totala antalet intervjuer. Bryts resultatet ner i mindre grupper/kategorier ökar felmarginalen. Några exempel: i en undergrupp som består av 50 % eller 516 intervjuer är felmarginalen +- 4,4 %; i en undergrupp som består av 25 % eller 258 intervjuer är felmarginalen +- 6,2 %; i en undergrupp som består av 10 % eller 103 intervjuer är felmarginalen +- 9,8 %. 10

13 Den statistiska felmarginalen blir mindre ju större enigheten är i en fråga. I beräkningarna ovan har antagits att fördelningen är 50/50 (dvs 50 % har valt det aktuella svarsalternativet och 50% har valt något annat), vilket ger den största felmarginalen. Är fördelningen av det totala antalet intervjuer i stället: 90/10 blir felmarginalen: +- 1,8 % 75/25 blir felmarginalen: +- 2,7 % 60/40 blir felmarginalen: +- 3,0 % Vid sidan av den statistiska felmarginalen finns alltid andra felkällor i en urvalsundersökning. Resultatet är inte viktat och det innebär att svaren gäller för svarsgruppen och inte populationen Falu tätort. Åkande med buss innan den 7 januari Vi började undersökningen med att fråga hur ofta de intervjuade åkte buss i Falu tätort innan den 7 januari. Avseende ålder och kön ett antal säkerställda avvikelser från snittet noteras: Ålder: åringar reser i högre grad (26,7 %) dagligen med buss än övriga. Åldersgruppen år kan konstateras vara överrepresenterade bland de som aldrig åker buss (69,7 %) Kön: Avseende kön kan konstateras att kvinnor åker buss i Falu tätort mer regelbundet än män. Männen säger sig i 70,5 % av fallen aldrig göra det. 11

14 Kännedom om förändringarna avseende busstrafiken från och med den 7 januari 78 % känner till att det skett förändringar. De grupper som bäst känner till detta är de i åldern år (84,4 %) samt år (83,6 %). De äldre åringarna har mindre kännedom än snittet i undersökningen (71,6 %) medan de som är yngre än 36 år håller sig kring snittet i undersökningenavseende kännedom. På frågan om vad man anser har förändrats får vi svar som visas i tabelldiagram nedan. 80% 60% 40% 20% 0% Linjenätet Turtätheten Stjärntrafik Instämmer helt 59% 60% 40% Instämmer delvis 28% 21% 21% Instämmer inte alls 5% 10% 25% Vet ej/ej svar 9% 9% 14% Procentuppgifter beräknade på dem som besvarat frågan. Den grupp som främst svarar att de instämmer helt i att förändringar skett inom respektive område är de i åldern år. Avseende nytt linjenät svarar dessa i 80 % av fallen att de instämmer helt, när det gäller den ökade turtätheten 88 % och avseende Stjärntrafik 64 %. När det gäller turtätheten kan vi notera att även åringar i högre grad än snittet i undersökningen instämmer helt i den förändringen. Hur har man uppfattat informationen om förändringarna För att fastställa hur nöjda Falunborna är med informationen kring förändringarna i busstrafiken så har en generell fråga ställts där den intervjuade fått möjlighet att svara på en femgradig skala (mycket dåligt mycket bra). Svaren fördelar sig enligt följande: 12

15 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mycket bra Bra Varken eller Dåligt Mycket dåligt Vet ej /Ej svar Relativa svar 19% 49% 13% 4% 0% 14% Ett bar betyg kan konstateras Falunborna är nöjda! Avseende kön och ålder förekommer inga signifikanta avvikelser avseende dessa omdömen. Information om förändringen I undersökningen ställs sex frågor som tar fasta på hur man har tagit del av information gällande förändringarna. Diagrammet nedan ger en bild av hur dessa informationskanaler uppmärksammats: (procentuppgifter beräknade på de som besvarat frågan) 80% 60% 40% 20% 0% Tidningsannonse Bioreklam Utskick till Bussreklam Hållplatsreklam Hållplatsvärd Kanal 63% 5% 69% 16% 21% 8% Avseende kön finns inga säkerställda avvikelser. Om vi däremot tittar på ålder så kan vi notera följande skillnader i hur man tagit till sig informationen: år: Har i högre grad än snittet tagit till sig Bussreklam (40 %) år: Gruppen är underrepresenterad när det gäller att ta till sig tidningsannonser (29,7 %) och överrepresenterad avseende hållplatsreklam (42,2 %) och hållplatsvärdar (18,8 %) år: Gruppen är överrepresenterad när det gäller hållplatsreklam (32,6 %) år: Inga säkerställda avvikelser mot snittet i undersökningen 13

16 51-64 år: Har i högre grad än andra tagit till sig tidningsannonserna (73,8 %) år: Gruppen är överrepresenterad när det gäller tidningsannonser(70,5 %) och underrepresenterad när det gäller hållplatsreklam. Förändringar efter 7 januari när det gäller att åka buss 24 % har åkt buss flera gånger efter förändringen den 7 januari och 5 % har gjort det en gång. I de yngre åldersgrupperna är talen väsentligt högre. Bland åringarna har 70 % åkt buss flera gånger och bland åringarna 43,2 % åringarna är däremot underrepresenterade då endast 16 % i denna grupp åkt buss flera gånger. Avseende kön kan noteras att kvinnor åkt buss efter den 7 januari i högre grad (28 %) än män (16 %). Av dem som åkt buss efter förändringarna kan vi konstatera att 18 % säger sig åka mer buss än de gjorde tidigare. 8,4 % svarar absolut Ja och 9,4 % svarar Ja på frågan om man åker mer buss nu än tidigare. Kan förändringen leda till att fler åker buss? 24 % av dem som inte har åkt buss efter den 7 januari kan tänka sig att göra det som en konsekvens av de genomförda förändringarna. Diagrammet nedan redovisar hur denna grupp resonerar när det gäller hur ofta man kan tänka sig att åka buss. 40% 30% 20% 10% 0% Dagligen Någon gång per vecka Någon gång per månad Mer sällan Aldrig Vet ej/ej svar Bussåkande 6% 19% 34% 15% 2% 24% Ingen grupp avviker signifikant från snittet i undersökningen. (Procenttalen är beräknade på de 173 som svarat att de kan tänka sig att åka buss istället för något annat färdsätt). 14

17 Ekonomi Marknadsföringsinsatserna har kostat 657 kkr. Kostnaderna har delats mellan Falu Kommun, Vägverket och Dalatrafik. Vägverket har stått för 200 kkr, Falu Kommun för 160 kkr och Dalatrafik 297 kkr. I kostnaderna ovan ingår inte kostnaderna för informations- och planeringsträffar med Dalabuss och tryck av nya tidtabeller (143 kkr). Dessa kostnader skulle Dalatrafik stå för utanför projektet men redovisas för att få en uppfattning av den totala kostnaden som då blir 800 kkr. Kostnad i kkr Tidningsannonser 129 annonskostnad Utskick till hushåll 24 utskickskostnad Hållplatsreklam 32 tryck- och reklamplatskostnad Bussreklam se under rubriken Factrumreklam Hållplatsvärdar 10 profilkläder och glögg och pepparkakor Bioreklam 8 reklamplatskostnad Factumreklam 394 text-, byrå- och layoutarbete för allt informationsmaterial och tryckkostnad för utskick till hushåll och bussreklam Utvärdering 60 telefonintervju Informations- och planeringsträffar med Dalabuss 100 Ny tidtabell 43 tryckkostnad 15

18 Sammanfattning och slutsatser Sammanfattningsvis kan vi konstatera att marknadsföringen varit mycket lyckad och att vi har uppnått målen. Detta har dessutom skett till en rimlig kostnad. Vi har också lyckats nå ut relativt jämt till samtliga intervjuade åldersgrupper genom de olika informationskanalerna. Nästan 70 % är nöjda eller mycket nöjda med informationen som gått ut. Detta trots att huvuddelen av marknadsföringen skett under jul och nyår när annonser och utskick konkurrerar med mycket annat. Informationen har även nått fram till dem som aldrig eller sällan åker buss. Av de intervjuade tillhörde över 40 % ålderskategorin åringar. Det avspeglar inte åldersstrukturen i Falu tätort. Anledningen till att den gruppen är så högt representerade beror antagligen på att de är hemma i större utsträckning och kan svara i telefonen. En anledning till att marknadsföringen fick ett mycket gott genomslag kan vara att informationsmaterialet och annonserna har haft en enhetlig linje och profil och tydligt budskap. De områdesanpassade utskicken till hushållen och de återkommande tidningsannonserna har också haft mycket stor betydelse, vilket intervjusvaren också visar. Satsningen på att ha hållplatsvärdar under startperioden känns rätt, trots att inte så många av de tillfrågade fått information via dem. Hållplatsvärdarna fick ett mycket positivt bemötande bland bussresenärerna och var ett bra sätt att visa att kollektivtrafikkunderna är viktiga. Hållplatsvärdarna har troligtvis också bidragit till färre insändare i tidningar från irriterade resenärer som i annat fall missat bussen på grund av förändrade hållplatslägen i samband med trafikomläggningen. Hållplatsvärdarna kan också vara en bidragande orsak till att förfrågningarna hos Dalatrafiks kundservice inte varit så många. Enligt intervjusvaren var det många som hade kännedom om vad förändringarna innebär: ökad turtäthet, nytt linjenät och stjärntrafik. Siffrorna skiljer sig markant från de mål som sattes upp innan projektet startade. När vi satte målet hade vi tänkt intervjufrågan som en öppen fråga. Att vi sedan valde svarsalternativ kan vara en av orsakerna till att kännedomen om förändringarna var avsevärt mycket högre än i målformuleringen. En annan orsak kan vara att informationen var välformulerad och att kampanjen var lyckad. Tidsmässigt lades lite tid ned på att tänka igenom själva telefonintervjun och formulera enkätfrågorna. I efterhand känns inte frågorna helt optimerade mot de mål vi skulle följa upp. Det hade också varit en fördel att redan innan funderat igenom hur vi skulle använda resultatet från telefonintervjun utöver uppfyllelse av de uppsatta målen. En viktad intervjugrupp hade också varit att föredra för att få en sannare bild av kampanjens effekter. Arbetet lades upp enligt SUMO-modellen. Att arbeta efter den visade sig vara väldigt bra för att få struktur på kampanjen och för att få en relevant uppföljning. För att komma in i arbetet med att använda modellen fick vi stöd från Trivector Traffic, som tagit fram den. Det kändes som en förutsättning för att kunna använda modellen över huvudtaget. Detta mycket beroende på att vi inte var bekanta med begreppen som används i 16