Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov?

Transkript

1 Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Har kollektivtrafikbranschen ett ensidigt angreppssätt? Torbjörn Eriksson & Mats Johansson Urbanet AB

2 Strukturer ANDELAR/ RESANDE/ NÖJDHET

3 24 % av inv. i Halmstad tätort är frekventa kunder, i övriga länet är det 18 %, som reser frekvent med Hallandtrafiken (minst varje vecka). Potentialen är drygt 50 % (58 % resp 52%). Hur ofta åker du med Hallandstrafiken? 100% 80% Total Halland Halmstad tätort Övriga Halland Potentialen 60% 40% 20% 6% 5% 6% 12% 19% 11% 18% 23% 16% 34% 35% 34% 33% 30% 19% 0% Dagligen Någon ggr/vecka Någon ggr/mån Mer sällan Aldrig Bas: 1400 intervjuer för Hallandtrafiken från Kollektivtrafikbarometern Januari 2013 februari 2014.

4 Resefrekvens med RKTM per län Potentialen är ungefär 50 % överallt Hur ofta åker du med <Bolaget>? Potentialen UL (Uppsala tätort) Skånetrafilen LT i Jämtland Norrbotten + LLT LT i Västernorrland Frekventa 0 resenärer (reser 20 minst varje vecka) 40 Sällanresenärer (nogon 60 ggr/mån eller mer sällan) 80 Reser aldrig 100 Bas: intervjuer för resp. RKTM under jan juni 2013 från Kollektivtrafikbarometern. Notera: för LT i Jämtland är värdet räknat på data för 2011, för Uppsala räknat boende i Uppsala tätort

5 Mycket liten andel av den vuxna befolkningen reser dagligen med HLT 60% Totalt Halland Halmstad Tätort 40% 38% 40% 37% Övriga Halland 20% 13% 11% 14% 0% 4% 4% 3% 2% 3% 2% 1% 1% <18 år >65 år 0% Bas: 1400 intervjuer för Hallandstrafiken från Kollektivtrafikbarometern Januari 2013 februari 2014.

6 80% Andel som reser dagligen med Luleå Lokaltrafik fördelat på åldergrupper 60% 40% 20% 0% 48% 27% 4% 6% 4% 7% 0% Under 18 år år Bas: LLT-data från Kollektivtrafikbarometern 2012 till juni 2013, 1800 ip.

7 En dryg tredjedel av tätortens invånare är neutrala till Hallandstrafiken Hur nöjd är du sammanfattningsvis med Hallandstrafiken? 100% 80% 60% 40% Totalt Halland Halmstad Tätort Övriga Halland 37% 35% 38% 49% 54% 47% 20% 14% 11% 15% 0% Missnöjd (1+2) Neutral (3) Nöjd (4+5) Bas: 1400 intervjuer för Hallandstrafiken från Kollektivtrafikbarometern Januari 2013 februari 2014.

8 Åtgärdsmatriser Kvalitetsfaktorer Frekventa resenärer (LULEÅ) Bland frekventa resenärer är enkelhet, snabbhet, passande avgångstider,att undvika stress och trevliga förare framgångsfaktorer. Områden med högt samband med sammanfattande nöjdhet men relativt lågt medelbetyg är Lyhördhet och Störningsinfo, dessa områden kan ge hävstångseffekt på nöjdheten om de kan förbättras. Ökad kommunikation med resenärerna är viktigt! Frekventa resenärer (minst varje vecka ) Frekventa resenärer 17. Det är enkelt att åka med <?>. 0,55 89 % 16. <?> är lyhörda för synpunkter. 0,53 44 % 5. Avgångstiderna passar Dina behov. 0,50 67 % 11. Det går snabbt att åka med <?>. 0,47 73 % 15. Info vid förseningar och stopp fungerar bra 0,43 32 % 9. Förarnas/personalens uppträdande är trevligt 0,41 78 % 19. Man undviker stress när man åker med <?> 0,41 72 % 14. Info vid förändringar av tidtabell/linjer är bra 0,41 65 % 3. Det är lätt att köpa <?> biljetter och kort. 0,39 63 % 18. möjlighet att använda restiden till vad jag vill 0,39 71 % 6. <?> s linjer går bästa vägen för Dig. 0,38 74 % 13. Det känns tryggt att åka med <?>. 0,36 92 % 10. Man sitter bekvämt på resan. 0,33 74 % 8. Det är rent och snyggt i fordonen. 0,32 69 % 2. Det är lätt att få information om avgångstider 0,27 94 % medelvärde 0,41 0,70 Medelbetyg (1-5 skala) 100% 90% 80% Lätt att få info om avgångar Tryggt Går bästa vägen Bekvämt 70% Använda restid till vad jag vill Rent och snyggt Lätt att köpa biljetter Enkelt Trevliga förare/personal Snabbt Undvika stress Avgångstider passar Bra info vid ändringar 60% 50% Lyhörda 40% Bra info vid förseningar 30% 0,20 0,25 0,30 0,35 0,40 0,45 0,50 0,55 0,60 Låg Korrelation med Nöjdhet Hög Samband mellan Sammanfattande nöjdhet och sexton kvalitetsfaktorer har beräknats med Korrelation. Värden på samband och betyg på leverans har plottats ut i grafer till höger.

9 Åtgärdsmatriser Kvalitetsfaktorer Sällanresenärer (LULEÅ) Bland sällanresenärer är det i stort sett samma områden, som bland de frekventa resenärerna, vilka har högst samband med nöjdheten. Inom samtliga dessa områden är kunskapen om hur ser ut lägre hos sällanresenärerna och de ger även lägre betyg. Sällanresenärer (någon gång/mån eller mer sällan) Sällanresenärer 17. Det är enkelt att åka med <?>. 0,57 73 % 5. Avgångstiderna passar Dina behov. 0,52 53 % 16. <?> är lyhörda för synpunkter. 0,52 32 % 11. Det går snabbt att åka med <?>. 0,52 66 % 6. <?> s linjer går bästa vägen för Dig. 0,50 52 % 19. Man undviker stress när man åker med <?> 0,48 59 % 14. Informationen vid förändringar av tidtabell/linjer är bra. 0,44 51 % 13. Det känns tryggt att åka med <?>. 0,44 86 % 15. Informationen vid förseningar och stopp fungerar bra. 0,44 27 % 9. Förarnas och personalens uppträdande är trevligt. 0,43 75 % 10. Man sitter bekvämt på resan. 0,42 68 % 18. ger mig möjlighet att använda restiden till vad jag vill. 0,41 43 % 8. Det är rent och snyggt i fordonen. 0,39 75 % 3. Det är lätt att köpa <?> biljetter och kort. 0,34 50 % 2. Det är lätt att få information om avgångstider. 0,31 85 % medelvärde 0,45 0,60 Samband mellan Sammanfattande nöjdhet och sexton kvalitetsfaktorer har beräknats med Korrelation. Värden på samband och betyg på leverans har plottats ut i grafer till höger. 95% 85% 75% 65% 55% 45% 35% Medelbetyg (1-5 skala) Lätt att få info om avgångar Rent och snyggt Tryggt Trevliga förare Enkelt Sitter bekvämt Snabbt Undvika stress Bra info vid ändringar Avgångstider passar mig Lätt att köpa biljetter Går bästa vägen Använda restid till vad jag vill Bra info vid förseningar Lyhörda 25% 0,20 0,25 0,30 0,35 0,40 0,45 0,50 0,55 0,60 Låg Korrelation med Nöjdhet Hög

10 Hallandstrafiken - varumärkets styrka frekventa kunder & bilister (sällanresenärer) Det är stor skillnad bland frekventa kunder och bilister när det gäller s.k. attraherande faktorer såsom kunskap, produktfördel och relevans. Bas: Boende inom Halland från Kolbar ; frekventa resenärer 252 IP, bilister 727 IP.

11 Brand Profiles within Ipsos Model Popularity Niched Brand Quality Less Substitutable Frekventa kunder har en bra/ stark bild av koll.trafiken. Popularity Salient Brand Quality Less Substitutable Familiarity Relevance Sällanresenärer Uniqueness Big Established Brand Popularity Quality Less Substitutable Familiarity Relevance Uniqueness Un-established Familiarity Uniqueness Price Brand Popularity Familiarity Quality Relevance Less Substitutable Uniqueness Relevance För sällan kunderna är Kollektivtrafiken ett oetablerat varumärke (okänt) Popularity Familiarity Quality Relevance Less Substitutable Uniqueness

12 Prisutveckling frekventa kunder resp sällan-kunder priser Exempel fr dalarna dock samma bild/ utveckling i stora delar av landet

13 Tidserie prisvärdhet Kollektivtrafikbarometern % 50% Frekventa resenärer (betyg 4+5) Sällanresenärer (betyg 4+5) Reser aldrig(betyg 4+5) 52% 49% 50% 48% 47% 40% 30% 20% 10% 39% 28% Potentialen 36% 37% 36% 36% 25% 23% 22% 22% 0% Bas: Kollektivtrafikbarometern, 2009 till 2013 drygt 3-4 miljoner invånare i Sverige upplever inte kollektivtrafiken som prisvärd Läget i Norge?

14 Potentialen utmärkande drag? Ca 50 % av befolkningen Lägre kundnöjdhet / missnöjda? Låg kunskap allting blir viktigare Dyr resa jmfr med frekventa kunder (Ej prisvärt) Saknar relation till kollektivtrafiken Ser inte värdet av/ med kollektivtrafiken otydligt/ oetablerat

15 Produktutveckling (TIDS)VÄRDERINGAR/ KRAV / EFFEKTER

16 Tidsvärden restid ombord med sittplats, Sverige och Norge Uppsala Tätort Stockholm Oslo Stavanger Kristiansand Ålesund Sveriges nat. värden Norges nat.värden Urbanet lokala tidsvärden Medelvärden

17 Uppsala frekventa kunder Tidsvärdes studie mars 2014

18 Uppsala, potentialen bilister tidsvärdestudie, mars 2014

19 HALMSTAD STADSTRAFIK

20 Dagens Linjenät Halmstad Befintliga kunder Marknadspotential (sällankunder) Högre krav hos sällanresenärer - högre konkurrensindeks. Beräkning gjord utifrån tidsvärden från den nationella tidsvärdesstudien 2008 (WSP). Reser till sentrumsone.

21 NYTT Linjenät Halmstad Befintliga kunder Marknadspotential (sällankunder) Ger mycket liten förbättring ca. 0.1 Ger mycket liten förbättring ca. 0.1 Beräkning gjord utifrån tidsvärden från den nationella tidsvärdesstudien 2008 (WSP). Reser till sentrumsone.

22 Nytt Linjenät Halmstad Lokala tidsvärden fr Uppsala Bybuss Befintliga kunder Befintliga kunder KI = 1,1-1,5 KI = 1,3-1,8 Med tidsvärden från bybussresor visar UAmodellen att situationen är mycket dåligare! Beräkning (vänster)gjord utifrån tidsvärden från den nationella tidsvärdesstudien 2008 (WSP), Resor till sentrumsone. Beräkning (höger) gjord utifrån tidsvärden från bybussresor i Uppsala Urbanet SP-studie Reser till sentrumsone

23 Nytt Linjenät Halmstad ulike tidsvärden Buss /Bybuss Marknadspotential (sällankunder) Marknadspotential (sällankunder) Med tidsvärden från bybussresor visar UA-modellen att situationen är ännu lite dåligare! Beräkning (vänster)gjord utifrån tidsvärden från den nationella tidsvärdesstudien 2008 (WSP), Resor till sentrumsone. Beräkning (höger)gjord utifrån tidsvärden från bybussresor i Uppsala Urbanet SP-studie Reser till sentrumsone

24 Vad är problemet? Produktutvecklingen måste kombineras med ett bättre pris ett pris som attraherar Enbart förbättrad trafik hjälper inte.

25 GK vikter och GK på resor till Halmstad centrum i nytt linjenät för olika målgrupper Bland Befintliga kunder är priset klart viktigast! Liten minskning i GK i nytt linjenät Potentiella resenärer Liten minskning i GK i nytt linjenät Beräkning gjord utifrån tidsvärden från den nationella tidsvärdesstudien 2008 (WSP) för två målgrupper.

26 GK vikter och GK på resor till Halmstad centrum i nytt linjenät med 25 % sänkt pris Befintliga kunder GK för buss nästan samma som för bil! Potentiella resenärer GK på väg nedåt men når inte hela vägen. Beräkning gjord utifrån tidsvärden från den nationella tidsvärdesstudien 2008 (WSP) för två målgrupper.

27 Nytt Linjenät Halmstad efter prissänkning 25 % Befintliga kunder Marknadspotential (sällankunder) Nya Linjenätet med en 25% prissänkning ger en bra konkurrenssituation bland befintliga kunder och en ganska bra konkurrenssituation bland potentialen. Beräkning (vänster)gjord utifrån tidsvärden från den nationella tidsvärdesstudien 2008 (WSP), Resor till sentrumsone.

28 Sammanfattning Kundernas krav ökar kontinuerligt Kunder/ potentiella kunders krav växer Ökad disponibel inkomst innebär att konsumenten får en ökad värdesättning av restid och komfort d v s kraven ökar på kortare restid och bättre komfort. För att kollektivtrafikens marknadsandel skall öka måste kollektivtrafiken bättre möta/ svara mot dessa gruppers ökade krav & behov. En kollektivtrafikprodukt som möter den ökade värdesättning möts av ökad efterfrågan. (det svenska) Fördubblings arbetet kräver bra kunskap om vilka faktorer/ åtgärder som ger mest effekt och samtidigt är kostnadseffektiva.

29 Sammanfattning (2) Hälften av invånarna åker kollektivt minst några gånger/ år Betalar många ggr 50% dyrare biljett jmfr med frekventa kunder Förstår inte riktigt linjenät / tidtabeller Saknar relation till kollektivtrafiken låg popularitet Produkten möter inte nya behov Nyckelfaktorer - kunskap och popularitet Hur nå ungdomar? Kombination av åtgärder ökar kraften produktutveckling + pris