Studenter om den studiesociala utredningen. SFS, TCO och Tria

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studenter om den studiesociala utredningen. SFS, TCO och Tria"

Transkript

1 Studenter om den studiesociala utredningen SFS, TCO och Tria

2 Förord Högskolestudier är en heltidssysselsättning och förutsätter att studenter dels har en rimlig studiemedelsnivå och dels ett fullgott socialt skydd som fångar upp vid såväl sjukdom, föräldraskap som arbetslöshet. Med generella och förutsägbara system skapas en trygghet som väcker människors vilja att ta steget att påbörja studier och möjligheten att fullfölja dem. I mars 2009 presenterar den parlamentariska studiesociala kommittén förslag till förbättringar av studenternas sociala trygghetssystem. Det är en grannlaga uppgift regeringen gett kommittén då systemet ska täcka så många olika situationer. Direktivens omfattning vittnar om högt ställda ambitioner. Studenterna är de som har förstahandserfarenhet av hur deras trygghetssystem fungerar Vi har därför valt att fråga studenterna om de områden som utredningen berör. Vi har valt att även ställa frågor om ett område som den studiesociala kommittén inte berör, nämligen a-kassan och det borttagna studerandevillkoret. Vi tycker att det var ett stort misstag att ta bort studenternas möjlighet till arbetslöshetsförsäkring. En uppfattning som visade sig delas av studenterna. Kort sagt visar studenternas svar att det finns mycket som kan fungera betydligt bättre men också att en del av de nya förslagen i kommitténs direktiv inte bör genomföras. Efter att ha tagit del av svaren ser vi följande fyra åtgärder som de viktigaste förbättringarna kommittén kan föreslå för att förbättra studiesituationen för Sveriges studenter: Höj studiemedlet En höjning med minst 900 kr per månad är vad som behövs för att alla studenter ska få en vettig levnadsstandard. Underlätta för studenter som blir sjuka Idag får en student som är sjuk själv bekosta sin sjukdom under de första trettio sjukdagarna. Karenstiden för studenter behöver kortas. Mer än åtta av tio studenter vet inte vad de ska göra för att få ersättning vid sjukdom. Informationen måste därför förbättras. Studenter har idag inte möjlighet att vara sjukskrivna på deltid, det måste bli möjligt. Förbättra situationen för studenter med barn Det är tydligt att vad som behövs för studenter som har barn är bättre ekonomiska villkor. Studenter som får barn måste få en föräldrapenning som det går att leva på. Återinför möjligheten till a-kassa för studenter Att det finns en arbetslöshetsförsäkring som studenter har tillgång till är av största vikt för att studenter ska ha goda möjligheter att hitta ett arbete som ligger i linje med deras utbildning. Något annat är att kasta bort den investering som studenten själv och samhället gjort i högskoleutbildningen. 2

3 I ett samhälle vars välstånd bygger på skapandet av ny kunskap bör studier ses som en lika viktig sysselsättning som arbete. I en kunskapsnation måste alla studenter ha goda förutsättningar att studera och en trygghet vid sjukdom, föräldraskap och arbetslöshet. Det hoppas vi och de tillfrågade studenterna att den studiesociala kommittén kommer att föreslå och regeringen att besluta. Vi ser fram emot det! Moa Neuman, ordförande SFS Sture Nordh, ordförande TCO Lisa Nyberg, verksamhetschef Tria 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Den studiesociala kommittén...6 Hur vi har gjort undersökningen...6 Studenter om studiemedlet och fribeloppet...8 Bakgrund...8 Resultaten...8 Problemlösning...10 Studenter om bankerna...11 Bakgrund...11 Resultaten...11 Problemlösning...12 Studenter om CSN...13 Bakgrund...13 Resultaten...13 Problemlösning...14 Studenter om genomströmning...14 Bakgrund...14 Resultaten...14 Problemlösning...17 Studenter om sjukdom...18 Bakgrund...18 Resultaten...19 Problemlösning...22 Bakgrund...23 Resultaten...23 Problemlösning...25 Studenter om barn...25 Bakgrund...25 Problemlösning...27 Studenter om bostadsbidrag...27 Bakgrund...27 Resultaten...28 Problemlösning...29 Studenter om arbetslöshetsförsäkring...29 Bakgrund...29 Resultaten...30 Problemlösning...32 Studenter om försörjningsstöd...32 Bakgrund...32 Resultaten...33 Problemlösning...34 Studenter om livslångt lärande...34 Bakgrund...34 Resultaten...34 Problemlösning...37 Bilaga 1: Sammanfattning av direktiven till den studiesociala utredningen...38 Uppdraget

5 Sammanfattning Studenter om studiemedlet och fribeloppet Nio av tio studenter anser att studiemedlet behöver höjas. Studenter med barn och äldre studenter tillhör dem som tycker att studiemedlet behöver höjas med ett högre belopp. Mer än tre gånger så många studenter svarar när de ska prioritera mellan höjt studiemedel och höjt fribelopp att de önskar ett höjt studiemedel. Studenter om bankerna Studenterna vill inte se att CSNs verksamhet tas över av banker. Studenter om genomströmning Orsakerna till att studierna tar längre tid än planerat är många, den vanligaste orsaken är att studenter väljer fel utbildning och börjar på en ny. Studenter om sjukdom Mer än åtta av tio studenter har inte tagit del av information om hur de gör för att få ersättning vid sjukdom. Sex av tio studenter som varit sjuka 30 dagar eller mer har inte fått någon form av ersättning vid sjukdom. Studenter om studenthälsan Sex av tio studenter prioriterar att studenthälsan jobbar förebyggande inom det psykosociala området. Studenter om barn En av fyra studenter har väntat med att skaffa barn på grund av studier. Studenter som har barn prioriterar främst högre tilläggsbidrag för att förbättra sin ekonomiska situation. Studenter om bostadsbidrag Det finns en rad orsaker till att studenter inte söker bostadsbidrag men den vanligaste orsaken är oron för återbetalningskrav. Studenter om arbetslöshetsförsäkring Åtta av tio studenter tycker att de ska ha möjlighet att få a-kassa efter avslutade studier. Nu när det inte är möjligt känner fyra av tio större oro inför framtiden. Studenter om försörjningsstöd Fem procent av studenterna har under studietiden sökt försörjningsstöd. Studenter om livslångt lärande Två tredjedelar av studenterna tror att de kommer att återkomma till högskolan senare i livet, efter att de avslutat studierna och börjat arbeta. Sju av tio studenter tror att de kommer att återkomma till högskolan på grund av behov av kompetensutveckling. 5

6 Den studiesociala kommittén Den 23 november 2007 tillsattes en studiesocial kommitté med uppgift att utreda studenters studiesociala villkor. Utgångspunkt i arbetet är att studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen ska samverka på ett optimalt sätt. Utifrån det ska kommittén överväga och föreslå åtgärder vad gäller studerandes ekonomiska och sociala situation. Åtgärderna ska syfta till att den studerande har möjligheter att försörja sig och leva ett tryggt liv under sin studietid. 1 Den studiesociala kommittén är en parlamentarisk kommitté med en ledamot från respektive riksdagsparti; Roger Tiefensee (c, kommitténs ordförande), Ella Bohlin (kd) Rosanna Dinamarca (v), Caroline Helmersson Olsson (s), Christer Nylander (fp), Lage Rahm (mp) och Oskar Öholm (m). Den nuvarande studiesociala kommitténs arbete bygger bland annat på 2003 års studiesociala utredning Studerande och trygghetssystemen, SOU 2003:130, i vilken det redogjordes för lösningar till flera av de problem som allt jämt är problem för studenter; att deltidssjukskrivning inte är möjlig, att studiemedlen inte värdesäkras i takt med den samhällsekonomiska utvecklingen, att skyddsbestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst inte är anpassade till ett flexibelt användande av studiemedlen och att nivån i föräldraförsäkringen är alltför låg för studenter. Efter två utredningar av de studiesociala villkoren inom loppet av fem år är det dags för reella förbättringar för studenterna. Hur vi har gjort undersökningen Studenternas erfarenheter och åsikter har inhämtats via en webbenkät. Sex lärosäten valdes ut där webbenkäten distribuerades. De valda lärosätena var Göteborgs universitet, Lunds universitet, Mittuniversitetet, Linköpings universitet, Högskolan i Skövde och Umeå universitet. Vi fick på så sätt en bra spridning mellan lärosäten i små och stora städer samt städer med och utan en påtaglig bostadsbrist vilket vi vet inverkar på studenternas studiesociala villkor. Utöver de sex prioriterade lärosätena har studenter på de flesta av landets övriga lärosäten också haft möjlighet att svara på enkäten. Studenterna har nåtts av webbenkäten på olika sätt på olika lärosäten; via lärosätets hemsida, via studentkårens hemsida, via nyhetsbrev och mejllistor. Studenterna har svarat på webbenkäten under tidsperioden den 23 november till den 14 december studenter har svarat på webbenkäten. Huvuddelen av de som besvarat enkäten studerar vid Lunds universitet, Göteborgs universitet och Mittuniversitetet. Svarande finns även i större omfattning från studerande vid Högskolan i 1 För sammanfattning av den studiesociala kommitténs direktiv se bilaga 1 läs mer om hela utredningen och kommitténs arbete på: 6

7 Skövde, Umeå universitet, Linköpings universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i Kalmar, och Örebro universitet. 72 procent av dem som besvarat enkäten är kvinnor, 28 procent är män. Det är något fler kvinnor än i studentpopulationen där 6 av 10 är kvinnor 2. En majoritet, 54 procent, som besvarat enkäten är år. 4 procent är 19 år eller yngre. 24 procent är år. 12 procent är år och 7 procent är 38 år eller äldre. De svarandes ålder stämmer tämligen väl överens med populationen. 14 procent av de svarande har hemmavarande barn under 18 år. Jämfört med andelen studenter i hela studentpopulationen är det färre då cirka 20 procent av samtliga studenter har hemmavarande barn under 18 år. 29 procent av de svarande två föräldrar med högskoleutbildning, 30 procent har en förälder med högskoleutbildning och 40 procent har ingen förälder med högskoleutbildning. I studentpopulationen har 48 procent ingen förälder med högskoleutbildning. De svarandes sociala bakgrund är därför något mer välutbildad än populationen. 89 procent av de svarande läser huvudsakligen på ett program samt 11 procent läser huvudsakligen fristående kurser. Det är en större andel programstudenter än i studentpopulationen. Ungefär två tredjedelar av studenterna läser kurser inom ett sammanhållet program. En tredjedel av studenterna läser enbart på fristående kurser. 98 procent av de svarande studerar på heltid, 2 procent studerar på deltid. Det är betydligt färre än i populationen där 23 procent studerade på deltid hösten Dessutom studerar 5 procent av de svarande huvudsakligen på distans. Det är färre än i studentpopulationen där en sjättedel av studenterna läser på distans. 27 procent av de svarande har studerat 0-2 terminer på högskolan, 25 procent har studerat 3-4 terminer på högskolan och 48 procent har studerat 5 eller fler terminer. 35 procent har 5 eller fler terminer kvar till examen, 32 procent har 3-4 terminer kvar till examen och 33 procent har 2 terminer eller mindre kvar till examen. De på enkäten svarande studenterna skiljer sig något från hela studentpopulationen, däremot inte på ett sätt som gör det troligt att de upplever en svårare studiesituation. Det är snarare troligt att de svarande har en bättre studiesocial situation än studentpopulationen i stort då en mindre andel har barn och en större andel har välutbildade föräldrar. När vi presenterar resultaten i rapporten och använder begreppet studenter syftar vi på de studenter som besvarat enkäten. 2 Samtliga jämförelser med studentpopulationen utgår från Högskoleverket, 2008: Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige. Rapport 2008:33 R 7

8 Studenter om studiemedlet och fribeloppet Bakgrund Det har under en lång period varit fokus på att studenter inom den högre utbildningen i Sverige inte har möjlighet försörja sig på studiemedlet. Flera aktörer på det utbildningspolitiska området har påpekat att studenter varje månad går back 900 kronor 3, och för närvarande är en stor andel studenter hänvisade till att ta lån från föräldrar och andra anhöriga för att klarar av sin ekonomiska situation. Från politiskt håll verkar det finnas en vilja till att åtgärda problemet med det låga studiemedlet, då det inverkar negativt på genomströmningen inom den högre utbildningen eftersom studenter tvingas till att jobba samtidigt som de ska bedriva studier på heltid. Resultaten I enkäten har studenterna svarat på en rad frågor kring studiemedlet och fribeloppet, och svaren visar på två huvudtendenser. För det första är det en klar majoritet som önskar ett höjt studiemedel jämfört med ett höjt fribelopp. Lite mer än tre gånger så många studenter svarar när de ska prioritera mellan höjt studiemedel och höjt fribelopp att de önskar ett höjt studiemedel. Figur 1: Vilken av följande åtgärder prioriterar du högst för att förbättra din ekonomiska situation? 3 Beräkningen är SFS studentbudget, där det räknas med en inkomst via studiemedel på kronor för 4 veckor se SFS studentbudget på: 8

9 En student har följande reflektion över de ekonomiska resurserna under studietiden: Jag upplever själv skillnaden mellan de som har föräldrar med pengar och de som inte har det som stor. Klasskillnaden har aldrig tidigare varit så uppenbar som under universitetstiden. Och det märks framförallt i tillgången till resurser. Kniper det för mig måste jag gå till socialen vilket jag upplever som ett misslyckande, och det tär på självförtroendet. De som har föräldrar med pengar kontakter dessa. För det andra är det en majoritet på cirka 90 procent som anger att nivån på studiemedlet är för låg. Ungefär en tredjedel önskar en studiemedelshöjning på mellan 500 och kronor. Figur 2: Hur mycket tycker du att studiemedlet behöver höjas? I dessa svar står studenter med barn ut eftersom en markant större andel av den gruppen jämfört med gruppen som helhet anger att de anser att studiemedlet är mycket för lågt och att studiemedlet ska höjas med mer än kronor. Samtidigt är det ungefär dubbelt så många över 30 år som vill att studiemedlet ska höjas med mer än kronor jämfört med studenter som är under 30 år. Vad gäller fribeloppet önskar en klar majoritet, 3 av 4, att det höjs. Studenter vill ha möjlighet att tjäna mer än det aktuella fribeloppet om kronor om året utan att studiemedlen successivt minskas. Dessutom svarar nästan 9 av10 att lön som tjänas under sommarperioden inte ska ingå i beräkningarna av fribeloppet. 9

10 Figur 3: Tycker du att lön som tjänas in under sommaren ska ingå i beräkningarna av fribeloppet? Problemlösning När det gäller åtgärder för att förbättra det ekonomiska läget visar resultaten att studenterna är klara i sina prioriteringar mellan höjt studiemedel och höjt fribelopp. Om studiemedlet ska verka rekryterande och ge den studerande goda förutsättningar för att bedriva framgångsrika studier krävs det åtminstone två ändringar jämfört med dagens situation. Det är brådskande med en höjning av studiemedlet med minst 900 kronor per månad eftersom det i nuläget helt enkelt inte går att få intäkter och utgifter att gå ihop som student med studiemedel. Höjningen av studiemedlet bör prioriteras före en höjning av fribeloppet. Dessutom bör den inkomst som studenterna på sommarmånaderna måste skaffa sig för att klara sitt uppehälle inte ingå i beräkningen av fribeloppet. Fribeloppet bör enbart baseras på de månader där studenterna har en inkomst via studiemedelssystemet. Studiesociala kommitténs förslag om att höja fribeloppet till är ett steg i rätt riktning men fortfarande kvarstår att höja studiemedlet till en rimlig nivå vilket har en klar förstaprioritet bland studenterna. 10

11 Studenter om bankerna Bakgrund Av direktiven till den studiesociala utredningen framgår att utredningen ska undersöka om andra aktörer än CSN ska hantera studielån: Vidare är det angeläget att överväga om och i så fall hur statens fordran gentemot låntagare med befintliga lån och verksamheten med upplåning för nya studielån kan föras över i annan regi t.ex. banker. Det är mot denna bakgrund enkäten innehåller frågor kring studenternas syn på för- och nackdelar med möjligheten att själv förhandla räntevillkor och återbetalningsvillkor för studiemedlet. Resultaten De vanligaste svaren på vilka problem studenter framför allt ser med möjligheten till individuella förhandlingar är (möjlighet att ange flera svarsalternativ): Då kan den student som är dålig på att förhandla få sämre villkor (76 procent) Då kan den student som har en dålig, eller ingen, relation med sin bank få sämre villkor (60 procent) Då kan den student som har en viss ålder få sämre villkor (53 procent) 4 När studenterna ska peka på fördelar med samma lösning lyfter de fram de tre följande svar som de mest centrala (möjlighet att ange flera svarsalternativ): Då kan den student som är bra på att förhandla få bättre villkor (22 procent) Då kan den student som har bra betyg få bättre villkor (16 procent) Då kan den student som har en bra relation med sin bank få bättre villkor (16 procent) 5 Den skeptiska inställningen till att låta bankarna ta över studiemedelslånen från CSN bekräftas av att cirka 65 procent av de svarande avstyrker förslaget. Det är bara 5 procent som tycker att förslaget bör genomföras. Bland dem som är positiva till förslaget är det cirka tre gånger så många som har upplevt CSNs service och information som antingen dålig eller mycket dålig jämfört med gruppen som avstyrker förslaget. 4 Frågan som ställdes: Varför vore det DÅLIGT om varje enskild student själv skulle förhandla räntevillkor och återbetalningsalternativ för sina studiemedel? 5 Frågan som ställdes: Varför vore det BRA om varje enskild student själv skulle förhandla räntevillkor och återbetalningsalternativ för sina studiemedel? 11

12 Figur 4: Tycker du att detta förslag bör genomföras? 6 Problemlösning Det är uppenbart att det inte är studenterna som önskar att privata banker ska ta över hanteringen av studielånen. Därmed framstår förslaget om att låta bankarna ta över studielånen främst som ett ideologiskt projekt eftersom den gruppen som berörs av förslaget mycket tydligt avstyrker förslaget. Därmed blir den bästa lösningen att bibehålla hanteringen av studielånen hos CSN. Det finns helt enkelt inte stöd för förslaget bland studenter, samtidig som en majoritet i samma grupp påpekar att förslaget om det genomförs kan ha en rad negativa effekter för specifika studentgrupper, vilket inte är acceptabelt. Genomföras förslaget vill det potentiellt komma att gynna redan gynnade grupper inom den högre utbildningen. 6 Förslaget var presenterat på följande sätt i enkäten: En av de frågor som studiesociala utredningen ska ta ställning till är om de privata bankerna ska ta över CSNs uppgift att ha hand om studielånen. 12

13 Studenter om CSN Bakgrund Utifrån studentperspektivet är det centralt att mötet med CSN är en positiv upplevelse. Med andra ord har CSNs information och servicenivå stor betydelse för studenters möjlighet till att göra relevante ekonomiska prioriteringar under studietiden, vilket i sin tur har stor inverkan på möjligheterna till att genomföra studierna på bäst möjliga sätt. Avstampet för enkäten har varit en bild av att studentpopulationen i stort upplever att CSNs levererar bra service och information. Resultaten Studenternas enkätsvar bekräftar på en övergripande nivå förhandsbilden av CSN. Figur 5: Hur har du upplevt CSNs information och service till dig personligen? För varje enskild person som är missnöjd med information och service från CSN är det fyra personer som är nöjda. Samtidig är det enbart 1 utav 20 som anger att CSNs information och service är mycket dålig. Det är en relativ stor andel på ungefär 40 procent som svarar varken bra eller dålig på frågan. En möjlig tolkning av detta är, att det finns en stor grupp bland de studerande som har sin kontakt med CSN genom hemsidan och personlig inloggning, och därmed inte upplever att de har 13

14 en personlig kontakt med CSN. Detta är positivt, eftersom det visar på att CSN erbjuder effektiva och uppskattade lösningar för sina kunder. Problemlösning Helt övergripande blir slutsatsen kring studenternas syn på CSN att det finns väldigt lite problem och det därför inte finns anledning att rikta kritik emot CSN. Detta utesluter självfallet inte att det också i fortsättningen går att förbättra CSNs verksamhet, exempelvis genom ytterligare elektroniska tjänster. Dock kvarstår slutsatsen att utifrån de förutsättningar som CSN ges i nuläget av statsmakterna bedriver CSN en verksamhet som ger en stor majoritet av nöjda studenter. Studenter om genomströmning Bakgrund Från politiskt håll är det önskvärt att öka genomströmningen i den högre utbildningen att studenter ska ta sin examen på ett mindre antal terminer än vad de gör i dagsläget. Den studiesociala utredningen har i uppgift att utreda och föreslå hur studiemedlet kan användas som ett verktyg för att öka genomströmningen i högskoleutbildning. När statistik över hur många studenter som tar ut en examen inom utsatt tid studeras är det viktigt att ha i minnet att inte alla som påbörjar studier i högskolan har för avsikt att avsluta studierna med en examen. Det gäller speciellt gruppen som läser fristående kurser. För att få en anställning krävs inte heller alltid en examen. Många arbetsgivare efterfrågar i första hand avklarade poäng i vissa ämnen. Examenskrav finns främst för yrken som kräver legitimation eller speciell behörighet som till exempel utbildningarna till sjuksköterska, läkare och lärare. Högskoleverket och SCB redovisar vartannat år genomströmningen i högskolans grundutbildning. För att erhålla en magisterexamen krävs 8 terminers studier. Medianstudietiden för examinerade med generell examen 2005/06 var 12 terminer brutto och 9 terminer netto. 7 Bruttostudietid beräknas som antal registrerade terminer från och med första terminen en person var registrerad i svensk högskola till och med den terminen examen togs ut inklusive uppehållsterminer. Nettostudietid beräknas på samma sätt men exklusive uppehållsterminer. Resultaten Ungefär 70 procent av studenterna har inte tagit längre tid på sig att slutföra sina studier än vad de planerat. Medan cirka 30 procent av studenterna har tagit längre tid på sig att slutföra sina studier än vad de planerat. 7 Högskoleverket och SCB, Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden UF 20 SM 0702, Universitet och Högskolor Genomströmning och resultat i högskolans grundutbildning t.o.m. 2005/06 14

15 Figur 6: Har du tagit längre tid på dig än du planerat att slutföra dina studier? Den vanligaste anledningen till att studierna tagit längre tid än planerat är att studenter valt fel utbildning och börjat på en ny. Två andra vanliga anledningar till att studierna tagit längre tid är att studenterna jobbat mycket vid sidan av studierna och att de tagit frivilliga studieuppehåll. En student beskriver hur jobbet inverkar på studierna: När man måste arbeta samtidigt blir det svårt att hinna med i ett redan högt tempo på universitetet. Därför kan det ta lite längre tid. 15

16 Figur 7: Varför har det tagit längre tid än du planerat? (Välj de viktigaste anledningarna, max 3 alternativ) Flera andra orsaker till längre studietid är vanliga, däribland frivilliga engagemang i kår/förening/nation, otillräckligt stöd för att klara studierna, sjukdom, utlandsstudier och barn. Studenterna har också fått frågan om hur det har påverkat dem att studierna tagit längre tid än beräknat. Det är en tredelad bild som framkommer av hur en längre studietid har påverkat studenterna och deras studier. Av studenterna tycker i storleksordning en tredjedel att det påverkat dem positivt, en tredjedel att de påverkat dem negativt och en tredjedel anger ingetdera. 16

17 Figur 8: Hur har det påverkat dig och dina studier att det tagit längre tid än beräknat? Två studenter som anser att det påverkat dem positivt säger: Mycket sundare att ta en paus än att springa på. Det gav perspektiv på utbildningen och studierna. Jag blev en BÄTTRE och friskare student med en paus respektive. Har gett mig nya perspektiv på studierna, det är först nu jag förstår vad jag håller på med! En student som tycker att det påverkat negativt säger: Är en målmedveten och ambitiös person som alltid klarar av det jag tar mig för, känns som ett misslyckande att inte klara av studier och jobb. Medan en annan student ser både för- och nackdelar och säger: Bådadera. Det positiva är att jag är mer kunnig, medveten och socialt kompetent. Det negativa är att jag är äldre och fattig. Problemlösning Den vanligaste anledningen till att studierna tar längre tid än planerat är att studenter väljer fel utbildning och påbörjar en ny. Att kunna byta utbildning om man valt fel är mycket viktigt för den enskilde. Ett system som premierar genomströmning bör därför inte motverka eller straffa att studenter väljer en ny utbildning. 17

18 För att minska felvalet är det angeläget att det finns en mycket god studie- och yrkesvägledning i gymnasieskolan, högskolan och andra skolformer men också att den som inte befinner sig i utbildning har möjlighet till en god studie- och yrkesvägledning. Den andra vanligaste orsaken till att studierna tar längre tid är att studenterna jobbar mycket vid sidan av studierna. För att komma åt detta problem bör studiemedlet höjas så att studenter kan ägna sin tid att studera och inte tvingas jobba för att kunna försörja sig. En tredjedel av de studenter som jobbar uppger att detta inverkar negativt på deras studier. 8 Snabbare genomströmning kräver höjda studiemedel. Frivilliga studieuppehåll är den tredje vanligaste orsaken till att studierna tar längre tid än planerat. Frivilliga studieuppehåll kan vara både positiva och negativa för studenten. Att välja att jobba ett eller flera år under sin studietid kan vara negativt om studenten väljer att göra det för att studietiden är så pressad att man väljer att jobba för att slippa leva på studiemedel. Att däremot välja ett frivilligt engagemang i en kår, förening eller nation eller att ta ett avbrott i studierna för att ta ett kvalificerat jobb eller för att resa och lära sig språk kan vara positivt för studenten. Studenter om sjukdom Bakgrund Den studiesociala kommittén har i uppdrag att: överväga om gränsdragningen mellan studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen behöver förtydligas så att systemen kan samverka på ett optimalt sätt och, i förekommande fall, föreslå sådana förtydliganden. Eller, för det fall kommittén finner att gränsdragningen mellan systemen inte behöver förtydligas, se över och lämna förslag till hur förbättringar kan göras i andra former och på andra sätt inom studiemedelssystemet. Det finns i princip två system som omfattar studenter som drabbas av långvarig sjukdom. I det ena fallet är det CSN som ansvarar för eventuell ekonomisk ersättning, i det andra Försäkringskassan. Vilket system som gäller beror på om studenten har arbetat innan sina studier, jobbar vid sidan av sina studier eller om personen lever endast på studiemedel. Grundregeln är att studenter som får studiemedel och blir sjuka ska anmäla det till Försäkringskassan första sjukdagen. Om studenten sjukskrivs får studenten, utan krav på motprestation, behålla sitt studiemedel och har därmed rätt till förlängt studiemedel motsvarande sjukperioden, dock längst till terminsslut. Det inverkar inte på det antal veckor som studenten är berättigad studiemedel. Om sjukperioden är längre än 30 dagar avskrivs lånedelen för resterande sjukdagar. 8 Högskoleverket, 2007: Studentspegeln 2007, Rapport 2007:20 R. 18

19 Ersättningen administreras av CSN, och det är Försäkringskassan som ansvarar för att den sjuke studenten får rehabilitering om det behövs. För att ha rätt till ersättning från CSN under sjukperioden krävs både att studenten tar studiemedel för samtliga studieveckor och är sjukskriven på heltid. Det går inte att vara sjukskriven på deltid. Det krävs dessutom att studenten har ansökt om studiemedel innan personen i fråga blev sjuk. Studenter som arbetar parallellt med sina studier eller har arbetat tidigare kan ha en sjukpenninggrundad inkomst (SGI). Det finns i huvudsak tre former av SGI för studenter; aktiv SGI, vilande SGI och studietids-sgi. Aktiv SGI omfattar dem som arbetar parallellt med sina studier. Vid eventuell sjukdom har individen rätt till ersättning för inkomstbortfall, det vill säga för det arbete individen inte har möjlighet att utföra. Det har med andra ord inget med studierna att göra, utan är kopplat till arbetet. Då gäller en karensdag. För den som har förvärvsarbetat under en längre tid före sina studier finns möjlighet till vilande SGI. Detta innebär att när studierna är avslutade, alternativt permanent avbrutna, återtar individen den SGI som personen hade innan studierna. För att få behålla sin SGI på detta sätt krävs att personen i fråga tar studiemedel under hela studietiden och varje studievecka. Den som arbetat med en inkomst som överstiger 24 procent av prisbasbeloppet har rätt till så kallad studietids-sgi, vilket 2008 motsvarar en inkomst över kronor per månad. Det finns inget krav på att arbetet är årligen återkommande eller stadigvarande. För den som har vilande SGI, tar studiemedel och arbetar vid sidan av sina studier ligger studietids-sgi till grund för beräkning av till exempel sjukpenning och tillfällig föräldrapenning under studietiden. Resultaten I enkäten har studenterna svarat på frågan om de tidigare tagit del av information om hur de ska göra för att få sjukpenning om de blir sjuka under sin studietid. En mycket liten andel av studenterna vet vad som gäller om de blir sjuka. 8 av 10 har inte tagit del av information kring hur de gör för att få sjukpenning vid sjukdom under studietiden. 19

20 Figur 9: Har du tidigare tagit del av information om hur du gör för att få sjukpenning om du blir sjuk under din studietid? I enkäten har de studenter som varit sjuka någon gång under studietiden fått svara på om de har sjukanmält sig till försäkringskassan. 9 av 10 som varit sjuka någon gång under studietiden har aldrig sjukanmält sig till Försäkringskassan. 20

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-08-17 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Saco studentråd har getts möjlighet att yttra sig över remissen Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Antaget av GFS styrelse 2014-09-04 Åsiktsdokumentet fastställs årligen av GFS styrelse och revideras på det sätt stadgan föreskriver. Inledning Dokumentets

Läs mer

Studielinjen. - om studenters inkludering i socialförsäkringarna

Studielinjen. - om studenters inkludering i socialförsäkringarna Studielinjen - om studenters inkludering i socialförsäkringarna Omslag: Studielinjen är en kampanj för att uppmärksamma studenters bristande inkludering i de traditionella trygghetssystemen. I Sverige

Läs mer

Studenternas tillträde till socialförsäkringarna. Deluppdrag för Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission

Studenternas tillträde till socialförsäkringarna. Deluppdrag för Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission Studenternas tillträde till socialförsäkringarna Deluppdrag för Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission Inledning Socialdemokraternas studiesociala grupp tillsattes med uppdraget att undersöka de

Läs mer

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Åsiktsdokumentet fastställs årligen av GFS styrelse och revideras på det sätt stadgan föreskriver. Inledning Göteborgs studenter är en heterogen grupp med

Läs mer

Ett modernt studiestöd

Ett modernt studiestöd Ett modernt studiestöd - Förslag till förändringar i studiestödssystemet oktober 2008 Centerpartiets framtidsdialog för frihet, medmänsklighet och framtidstro Förord Många människor har fått det bättre

Läs mer

studera i stockholm - en dyr affär

studera i stockholm - en dyr affär studera i stockholm - en dyr affär innehåll. 3. inledning. 13. budget. 4. Metod. den genomsnittliga studentten. arbete vid sidan av studier. 14. budget. studenten med barn. 5. diagram 6. 7. 8. 9. studiemedel

Läs mer

Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407

Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407 Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407 Socialförsäkringarna för studenten Socialförsäkringarnas grundläggande principer och finansiering: Arbetsgivaravgifter

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Studenternas ekonomiska situation

Studenternas ekonomiska situation Studenternas ekonomiska situation En undersökning av Stockholms universitets studenters ekonomiska situation, sammanställd av Stockholms universitets studentkår 19 mars 2010 2010 Stockholms universitets

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

REMISSVAR (U2009/2195/SV)

REMISSVAR (U2009/2195/SV) 2009-08-14 Rnr 34.09 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (U2009/2195/SV) Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt Betänkande av studiesociala kommittén (SOU 2009:28) Sacos synpunkter

Läs mer

Remiss: Mer trygghet och bättre försäkring

Remiss: Mer trygghet och bättre försäkring Handläggare: Tove Ahlsten Datum: 2015-08-13 Dnr: PT2-2/1415 Remiss: Mer trygghet och bättre försäkring Sveriges förenade studentkårer (SFS) har av Socialdepartementet getts möjlighet att framföra synpunkter

Läs mer

Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet

Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Studiefinansieringssystemet är en viktig förutsättning för en fungerande akademi, för att

Läs mer

Studenters sommarekonomi

Studenters sommarekonomi Studenters sommarekonomi 1 Studenter förväntas att i första hand klara sin försörjning genom de allmänna studiemedlen. Under sommaren utgår inget studiemedel och det är då upp till studenterna själva att

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

bart? gghetssystemen ter och try Utbildning straff ort om studen En rapp November 2010

bart? gghetssystemen ter och try Utbildning straff ort om studen En rapp November 2010 Detta är sjunde upplagan av Utbildning straff bart? en rapport om studenterna och trygghetssystemet. Rapporten beskriver hur högskolestudenter under studietiden har ett sämre socialt skydd än förvärvsarbetande.

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

En politik för. Olof Palmes Gata 17 105 32 Stockholm Tel +46 8 504 15 000 www.unionen.se

En politik för. Olof Palmes Gata 17 105 32 Stockholm Tel +46 8 504 15 000 www.unionen.se Tnr: 1856:1. ISBN: 978-91-7391-348-5. Oktober 2012. 3 000 ex. Produktion: Blomquist & Co. En politik för Rapporten Granskning av hållbarhetsredovisningen i 25 svenska storföretag analyserar och beskriver

Läs mer

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Mårtensson/Strömgren/LE Till Socialdepartementet SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST. SKYDD OCH ANPASSNING

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad Studentekonomi på Högskolan Kristianstad - En rapport från Kristianstad Studentkår Amanda Lindborg Sofie Forss 1 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Underlag... 3 Resultat och Analys... 4 Huvudsaklig

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Hur bor studenter? Hur vill de bo?

Hur bor studenter? Hur vill de bo? Hur bor studenter? Hur vill de bo? GÖTEBORG Sammanfattning 9 procent av studenter mellan och 7 år, 7 personer, bor i egen hyresrätt, i egen bostadsrätt, i eget hus eller i studentbostad. 8 procent, 8 personer,

Läs mer

Ett hållbart universitet

Ett hållbart universitet Åsiktsdokument 1 Ett hållbart universitet Medlemsmöte 141210 Sida 1 av 11 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 Utbildning är en mänsklig rättighet

Läs mer

Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002

Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-09-04 Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002 Innehållsförteckning Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden

Läs mer

PÅVERKANSDOKUMENT. för Samverkande Studenter 10/11

PÅVERKANSDOKUMENT. för Samverkande Studenter 10/11 PÅVERKANSDOKUMENT för Samverkande Studenter 10/11 Framtaget på Studentkårer i Samverkans åsiktsstämma i Halmstad 8-10/12-2006 Reviderat på Studentkårer i Samverkans åsiktsstämma i Ronneby 7-9/12-2007 Reviderat

Läs mer

Socialdemokraternas vallöften till studenterna

Socialdemokraternas vallöften till studenterna Socialdemokraternas vallöften till studenterna Löfte i valrörelsen En trygg sjukförsäkring. Alla studenter ska omfattas av sjukförsäkringen, studenter ska kunna sjukskrivas på deltid, karenstiden ska kortas

Läs mer

Tryggare kan alla vara. Socialförsäkringarna för studenten. April 2011. Maria Noleryd

Tryggare kan alla vara. Socialförsäkringarna för studenten. April 2011. Maria Noleryd Tryggare kan alla vara Socialförsäkringarna för studenten April 2011 Maria Noleryd Omslag: Marcus Kindbom studerar till civilingenjör i Samhällsbyggnad vid kungliga tekniska högskolan. På bilden syns också

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2012 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 20-22 april 2012, Stockholm. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Luleå studentkårs åsiktsdokument

Luleå studentkårs åsiktsdokument s åsiktsdokument Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå Mail: xx@luleastudentkar.com Tel: 0920-49 33 00 1/8 Innehållsförteckning Grundsyn... 3 Mångfald... 3 Utbildning och dess kvalitet... 3 Personal

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Studenters eventuella behov av arbetslöshetsersättning gäller framförallt efter avslutade studier i väntan på anställning.

Studenters eventuella behov av arbetslöshetsersättning gäller framförallt efter avslutade studier i väntan på anställning. Bakgrund Rätten att nyttja de svenska socialförsäkringarna utgår från två huvudprinciper; försäkrad genom bosättning och försäkrad genom förvärvsarbete. Den sistnämnda principen brukar kallas för arbetslinjen.

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Studenter som arbetar - Varför och var?

Studenter som arbetar - Varför och var? Studenter som arbetar - Varför och var? 2009-03-19 Johannes Hylander Innehåll 1 Förord... 3 1.1 Resultat i korthet... 3 2 Inledning och metod... 6 3 Studenterna och deras arbetsmarknad... 7 3.1 Arbetsliv

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2014 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 11-13 april 2014, Växjö. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur

Läs mer

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna - en sammanfattning 1 Bakgrund Frågan om frilansarnas sociala trygghet är en fråga som funnits på agendan länge. Frilans Riks har arbetat med den sedan

Läs mer

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se politik 0ör 0ler och tr3gga jobb. Att alla som kan och vill arbeta ska få ett jobb. Att anslagen till forskning

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut.

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut. HFD 2014 ref 11 SGI-skydd har inte gällt för en försäkrad som efter avslutade studier tagit semester och först därefter anmält sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Lagrum: 26 kap. 9 första stycket,

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

Saco Studentråd Politiskt program 2013-2016

Saco Studentråd Politiskt program 2013-2016 Saco Studentråd Politiskt program 2013-2016 1 Inledning Saco Studentråd är Sveriges största fackliga studentorganisation. Vi påverkar utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken för att förbättra studenters

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Remissyttrande ang. Stärkt stöd för studier tryggt enkelt och flexibelt SOU 2009:28

Remissyttrande ang. Stärkt stöd för studier tryggt enkelt och flexibelt SOU 2009:28 1 (12) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande ang. Stärkt stöd för studier tryggt enkelt och flexibelt SOU 2009:28 Försäkringskassan har ombetts att yttra sig över studiesociala kommitténs

Läs mer

Yvonne Andersson INLÄGG. Studentpolitiska ställningstaganden. 1 www.kristdemokraterna.se

Yvonne Andersson INLÄGG. Studentpolitiska ställningstaganden. 1 www.kristdemokraterna.se Yvonne Andersson INLÄGG Studentpolitiska ställningstaganden 1 www.kristdemokraterna.se Innehåll SVERIGE EN KUNSKAPSNATION...3 UTBILDNINGARNAS KVALITET...4 STUDENTBOENDE...5 STUDENTERNAS SOCIALA OCH EKONOMISKA

Läs mer

Studiemedel Linköpings universitet 23 april 2015. Anders Axelsson och Mattias Andersson

Studiemedel Linköpings universitet 23 april 2015. Anders Axelsson och Mattias Andersson Studiemedel Linköpings universitet 23 april 2015 Anders Axelsson och Mattias Andersson Registrering på kurser Beslut om studiemedel fattas utifrån uppgifterna i ansökan. 30 hp = 20 veckor med studiemedel

Läs mer

Studiemedel. eller skuldfälla?

Studiemedel. eller skuldfälla? Studiemedel Lyxliv eller skuldfälla? I en ny rapport granskar Saco Studentråd de nordiska studiemedelssystemen. Det konstateras att de svenska studiemedlen ligger 1 400 kronor under den så kallade fattigdomsgränsen.

Läs mer

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker?

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Statistik Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Sammanfattning Det

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Studenters rätt till socialbidrag Rättvis idioti beroende av geografi

Studenters rätt till socialbidrag Rättvis idioti beroende av geografi Statskunskap A ht 2005 Förvaltning Gissur Erlingsson Studenters rätt till socialbidrag Rättvis idioti beroende av geografi Josefine Borgman-Wistrand Maria Nelving Osman Suleimani 1. Innehållsförteckning

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER 2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper:

Läs mer

Studerande och socialförsäkringen

Studerande och socialförsäkringen Studerande och socialförsäkringen UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) Studerande och socialförsäkringen Parlamentariska

Läs mer

Studenters rätt till socialbidrag

Studenters rätt till socialbidrag Linköpings universitet Ekonomiska institutionen Statsvetenskap 1 2005-04-26 Studenters rätt till socialbidrag Paulina Bumbul Jonas Gummesson Rebecka Johansson Henrik Skagervik Innehållsförteckning SYFTE...

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg Sundbyberg 2015-06-22 Dnr. U2013/4160/SF Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52)

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö SALO Sveriges Anställningslösas Landsorganisation Arbete Livskvalitet - Miljö Det här är SALO SALO (Sveriges Anställningslösas Landsorganisation) grundades för att det inte fanns några organisationer som

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn

Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn Diarienummer 2014-219-3658 Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn CSN, rapport 2014:3 Diarienummer 2014-219-3658 Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn Sammanfattning...

Läs mer

Sverige behöver studentmedarbetare

Sverige behöver studentmedarbetare Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Vägen till det första jobbet går oftast via

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

En försäkring i fritt fall

En försäkring i fritt fall A-kassan En försäkring i fritt fall En fungerande arbetslöshetsförsäkring utgör en av grundpelarna i den svenska modellen. Frågan är om någonsin en så viktig försäkring försämrats så snabbt med så svåra

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Remissvar: en ny ungdomspolitik

Remissvar: en ny ungdomspolitik Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-10-18 Dnr: PA2-1/1314 Remissvar: en ny ungdomspolitik SFS har fått möjlighet att lämna sina kommentarer till remisspromemorian En ny ungdomspolitik (U2013/4442/UC)

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Studenthäfte För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Information till Studerande som söker försörjningsstöd under sommaren Du som inte har din sysselsättning och

Läs mer

UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans

UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Sverige behöver studentmedarbetare

Sverige behöver studentmedarbetare Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar! Jusek jobbar för att det danska systemet med studentmedarbetare

Läs mer

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Introduktionsenheten 1 Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Som försörjningsform för personer som tas emot inom ramen för den kommunala introduktionen kan en kommun

Läs mer

Alumnstudie av naturvetarkemister

Alumnstudie av naturvetarkemister Alumnstudie av naturvetarkemister En enkätundersökning riktad till dem som tagit en magisterexamen i kemi från Uppsala universitet mellan åren 1998 - vt 2008 Kursexpeditionen för kemi Marie Chajara Svensson

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Rapport 2010:20 R. Eurostudent. om svenska studenter i en europeisk undersökning, hösten 2009. www.hsv.se

Rapport 2010:20 R. Eurostudent. om svenska studenter i en europeisk undersökning, hösten 2009. www.hsv.se Rapport 2010:20 R Eurostudent om svenska studenter i en europeisk undersökning, hösten 2009 www.hsv.se Rapport 2010:20 R Eurostudent om svenska studenter i en europeisk undersökning, hösten 2009 Högskoleverket

Läs mer