Remiss: Mer trygghet och bättre försäkring

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remiss: Mer trygghet och bättre försäkring"

Transkript

1 Handläggare: Tove Ahlsten Datum: Dnr: PT2-2/1415 Remiss: Mer trygghet och bättre försäkring Sveriges förenade studentkårer (SFS) har av Socialdepartementet getts möjlighet att framföra synpunkter på slutbetänkandet av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S2015/1554/SF). SFS inkommer här med sitt remissvar. Dag som ovan. Caroline Sundberg, ordförande Sveriges förenade studentkårer Tove Ahlsten, utredare Sveriges förenade studentkårer

2 Inledning SFS har under lång tid arbetat för att studenter ska få en bättre och tryggare socialförsäkring. Ett fungerande och heltäckande trygghetssystem är avgörande för studenters möjligheter att ta sig an, genomgå och slutföra sina studier. Det innefattar skydd vid sjukdom och arbetslöshet. En trygg studieperiod skapar förutsättningar för studenter att prestera sitt bästa under studierna. Det är också en förutsättning för att fler människor ska vilja utbilda sig och vidareutbilda sig. Att inte behöva känna oro för sin försörjning efter avslutade studier ger en bättre möjlighet att hitta ett arbete som motsvarar ens kvalifikationer. SFS ser att ett fungerande trygghetssystem främjar det livslånga lärandet och bidrar till att säkra framtidens kompetensförsörjning. SFS lämnade 2011 underlagsrapporten Studerande och socialförsäkringen till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Syftet med rapporten var att belysa de problem som finns i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen ur ett studerandeperspektiv. Rapporten pekade på att trygghetssystemet är bristfälligt och oflexibelt i flera avseenden, exempelvis gällande kvalificering till sjukförsäkringen, karenstid, rehabilitering samt att studenter inte har rätt att vara deltidssjukskrivna. I rapporten lyfte SFS även fram att få studerande kvalificerar sig till arbetslöshetsförsäkringen. Det leder till ekonomiska konsekvenser för den enskilda studenten samt påverkar matchningen på arbetsmarknaden. Vanligtvis tar det en tid att hitta arbete efter studierna och det är inget studenterna ska straffas för. I rapporten lyftes bland annat följande: Rätten till sjukersättning beror på om den studerande tar studiemedel eller inte. Eftersom många studerande inte tar, eller kan ta, studiemedel innebär det att de står utan skydd vid sjukdom. Om du som studerande blir sjuk har du inte möjlighet att kombinera studier och sjukskrivning. Det betyder att många studerande antingen felaktigt tvingas vara heltidssjukskriva trots att de har viss studieförmåga, att de tvingas fortsätta studera på heltid med risken för att sjukdomstillståndet förvärras eller att de inte når upp till prestationskraven och förlorar sitt studiemedel. Att studerande inte kan vara sjukskrivna på deltid leder till att personer permanent kan utestängas från högre studier eftersom de av olika anledningar inte kan studera på heltid. Den långa karenstiden för studerande lägger över en betydande del av kostnaden på den enskilda studenten. Studerande har idag 2

3 30 karensdagar vilket är en betydligt längre tid än för arbetstagare. Studerandes ekonomi är ofta begränsad och många klarar inte oförutsedda utgifter. Därför slår den långa karenstiden hårt mot studerande. Ansvaret för studerandes rehabilitering faller mellan stolarna och tillgången till stöd och hjälp varierar beroende på var i landet du studerar. Avsaknaden av en fungerande rehabiliteringsprocess med en tydlig ansvarsfördelning gör att få studenter har tillgång till aktiva rehabiliteringsåtgärder. Återgången till studier kan därför bli längre än vad den hade behövt vara. Få studerande kvalificerar sig till arbetslöshetsförsäkringen. Det leder till att studerande har svårt att försörja sig efter avslutade studier vilket får konsekvenser för matchningen på arbetsmarknaden. Det är ett problem att studerande inte har rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen under sommaruppehållet. Enligt studenterna själva är sommarmånaderna en av de perioder när behovet av ersättning är som störst 1. Socialförsäkringssystemet för studenter måste utformas så att det inkluderar alla studenter och möter studentgruppens behov. Studenter är ingen enhetlig grupp utan består av människor med olika bakgrunder, i olika åldrar, i olika livsskeden och med olika fysiska, sociala och ekonomiska förutsättningar precis som befolkningen i stort. Det kräver ett flexibelt trygghetssystem, något som idag saknas. Det måste även finnas möjlighet för studenter att få arbetslöshetsersättning under perioder när studier inte pågår, bland annat i perioden mellan studier och arbete. Dagens trygghetssystem har brister som drabbar enskilda studenter och som hindrar en effektiv genomströmning i högskolan. Utbildning är en investering som leder till utveckling för både individen och samhället. Att säkerställa att studenter får en trygg studiesituation är ett allmänintresse och ska ges högsta prioritet. Övergripande synpunkter SFS har tagit ställning till förslagen som presenteras i slutbetänkandet av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. De förslag utredningen lägger fram kommer att förbättra skyddet för vissa studenter. Dessvärre presenterar kommittén inte några förlag för att hjälpa de studenter som idag står utanför sjukförsäkringssystemet på grund av att de inte tar studiemedel. 1 SFS, TCO och Tria (2009). Studenter om den studiesociala utredningen. 3

4 Utredningens förslag om att deltidssjukskrivning ska vara möjligt för studenter med särskilda skäl är glädjande. Deltidssjukskrivning är dock en angelägen fråga för alla studenter. Det förslag som läggs fram för beslut i riksdagen måste bli mer inkluderande än det förslag kommittén föreslår. SFS delar inte kommitténs slutsats om att sjukförsäkringen fortsättningsvis bör vara kopplad till studiemedel. Ytterligare förbättringar i systemet om sjukpenninggrundinkomst (SGI) bör göras så att studenter inte behöver avbryta sina studier för att få sin SGI aktiverad. Att utbildningsanordnarna föreslås få ett tydligare ansvar för studenters rehabilitering samt att en sänkning av karenstiden kan övervägas är viktiga förändringar som kommer förbättra situationen för de studenter som drabbas av sjukdom. Matchningslån är inte en lösning på problemet med att studenter står utan finansiering när studierna avslutas. Skuldbördan för studenter är redan idag tillräckligt stor och därför bör andra finansieringsmöjligheter ses över. SFS tycker att studenter ska ha rätt till en ekonomisk trygghet genom arbetslöshetsförsäkringen. Det ger studenter en reell möjlighet att välja ett arbete som motsvarar deras kvalifikationer Ökad trygghet för försäkrade som avslutar sina studier SFS anser att kommitténs förslag är en förbättring av nuvarande system i och med att skyddet för sjukpenninggrundad inkomst, SGI, utökas. Med kommitténs förslag finns det dock problem som fortfarande kvarstår. SFS föreslår att ytterligare förändringar av systemet ska genomföras så att studenter inte behöver avbryta sina studier för att aktivera sin SGI. För att utöka skyddet av SGI under studietiden föreslår SFS att SGI helt bör frikopplas från studiemedelssystemet. Alla som studerar minst halvtid på studiemedelsberättigande utbildningar ska även kunna skydda sin SGI under hela studieperioden. Det är en stor brist i systemet att en vilande SGI endast kan aktiveras om studenten avbryter sina studier helt eftersom det leder till att studenten förlorar sin plats på utbildningen. Sjukförsäkringssystemet för studenter bör utformas med utgångspunkt i att studenter ska slutföra sina utbildningar. Inte att de ska behöva avbryta sina studier för att klara sin försörjning. Exempel - Konsekvenser av sjukpenningsystemet för studenter Mattias har kommit in på psykologprogrammet efter att ha sökt i många år. Att bli psykolog är Mattias dröm och han väljer att påbörja utbildningen. Eftersom Mattias jobbat i flera år innan han börjar studera har han ett sjukförsäkringsskydd sedan tidigare, så kallad SGI. 4

5 Han väljer att arbeta extra och leva på sparade pengar den första tiden för att ta så lite studielån som möjligt. I början av andra terminen blir Mattias sjuk. När Mattias vänder sig till Försäkringskassan får han reda på att han tack vare de nya reglerna har kvar en del av sin SGI, men att han måste avbryta sina studier för att den ska aktiveras. Mattias hamnar inför ett svårt val. För att kunna få ut sin ersättning under den tid han är sjuk måste han ge upp sin plats på utbildningen. Samtidigt gör sjukdomen att han inte orkar arbeta extra som förut. För att kunna försörja sin familj väljer han till slut att hoppa av sin utbildning. Samtidigt vet han att det kommer vara svårt för honom att komma in på utbildningen igen. Kanske kommer han aldrig att kunna få sin examen och bli psykolog? Överväganden studeranden i sjukförsäkringen och återgång i studier Kommittéförslag: Inkomstbortfallsprincipen inom sjukförsäkringen bör bestå. SFS delar inte kommitténs ställningstagande gällande att inkomstbortfallsprincipen i sjukförsäkringssystemet för studenter bör bestå. I motsats till kommittén menar SFS att det finns goda skäl att göra undantag från inkomstbortfallsprincipen för studenter och därmed koppla sjukförsäkringen till studier istället för till studiemedel. Utbildningens bidrag till samhällsbyggnad och utveckling motiverar ett generöst trygghetssystem för studenter. Sverige behöver en utbildad befolkning och det kräver i sin tur goda förutsättningar för att bedriva studier. Det nuvarande försäkringsskyddet inom studiemedelssystemet är inte tillräckligt. En undersökning från SFS, gjord på uppdrag av konsultbolaget Lunicore, visar att studenter idag står utanför sjukförsäkringssystemet på grund av att de inte tar studiemedel, arbetar eller sen tidigare har en SGI 2. SFS anser att studier är och ska betraktas som en heltidssysselsättning likställt med arbete. Alla studenter ska därför ha ett ekonomiskt skydd vid sjukdom. En student ska kunna välja att ta eller inte ta studiemedel under hela eller delar av sin studieperiod utan att det ska påverka ens social skydd. Det finns en rad anledningar till att studenter inte tar studiemedel, exempelvis kan en person vilja vidareutbilda sig men inte ha studiemedelsveckor som täcker hela studieperioden. Har studenten otur att bli sjuk under en period när hen inte tar studiemedel kan det få stora konsekvenser för individen. 2 SFS (2015) studenter saknar sjukförsäkring 5

6 Utbildning är en del av arbetsmarknaden, och arbetsmarknaden idag kräver inte sällan att en individ studerar vid flera tillfällen under sitt liv. Den kunskapsutveckling som individer genomgår i akademien bidrar både till individuell och till professionell utveckling samt driver samhällsutvecklingen framåt. SFS tycker att det är rimligt att en omfördelning sker så att en del av de framtida premierna kommer en tillgodo redan under studietiden. Ur ett långsiktigt perspektiv kommer den stora majoriteten som väljer att studera att i framtiden bidra mer till försäkringarna än om de valt bort studier. Sjukförsäkringssystemet för studenter är idag ett lapptäcke av lösningar vilket gör det svåröverskådligt. Som student är det svårt att veta vad som gäller vid sjukdom. Det behövs därför ett tydligt regelverk med generella regler för studenter. SFS förespråkar att en standardförsäkring som omfattar alla studerande införs. Initialt utgår ersättning från nivån på studiemedlet och inkomster med en garanterad lägsta nivå. Med införandet av en standardförsäkring för studerande skulle avskrivningen av studielån vid sjukskrivning avskaffas. Kommittéförslag: Nuvarande regelverk med sjukförsäkring inom studiemedelssystemet bör bestå. SFS delar inte kommitténs uppfattning att rätten till ekonomisk kompensation vid sjukdom endast ska finnas för dem som tar studiemedel. SFS anser att sjukförsäkringen ska kopplas till studier istället för till studiemedel. Nuvarande regler i sjukförsäkringssystemet innebär att studenter 3 står utan ersättning om de blir sjuka och kommittén saknar förslag till åtgärder för dessa studenter. En undersökning som SFS presenterade våren 2014 visar att nio av tio studenthälsomottagningar träffar studenter som är oförsäkrade för att de inte tar studiemedel 4. Det finns olika anledningar till att studenter inte vill eller kan skuldsätta sig, och för vissa personer är studielån en tröskel till att studera. Försäkringsreglerna ska inte straffa studenter som vill undvika studielån, som inte har studieveckor kvar eller som finansierar sina studier med stipendier. Många studenter växlar också mellan olika försörjningssätt under utbildningsperioden för att undvika en stor skuldbörda. Det betyder att en och samma student kan gå från att vara fullt försäkrad en termin till att vara helt oförsäkrad nästa och sedan försäkrad igen. När sjukdomen infaller blir helt avgörande för vilket försäkringsskydd studenten har. Att slumpen ska få så stora 3 SFS (2015) studenter saknar sjukförsäkring. 4 SFS (2014) #heltsjukt. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 6

7 konsekvenser för en persons ekonomiska trygghet kan inte anses vara rimligt. Studerande väljer olika sätt att finansiera sina studier, men de har gemensamt att de med stor sannolikhet kommer att drabbas ekonomiskt vid sjukdom. Den standardförsäkring som SFS föreslår bidrar till att människor vågar utbilda sig och vidareutbilda sig, både tidigt och senare i livet. Exempel - Konsekvenser av att sjukförsäkringen är kopplad till studiemedlet. Under höstterminen börjar Tove känna sig stressad. Samtidigt som hennes familj går igenom en tuff period höjs takten på utbildningen hon läser. Trots det väljer hon att kämpa vidare. Hon missar en viktig tenta, men hon tänker att det snart ska bli bättre och att hon ska läsa ikapp under julen. Men det blir inte bättre. Tove lider av huvudvärk, hon får minnesluckor och har svårt att koncentrera sig. Hos doktorn får hon diagnosen utmattningssyndrom och blir sjukskriven i tre månader. Samtidigt får hon beskedet att hon inte längre är berättigad till studiemedel eftersom hon inte har tagit tillräckligt många poäng terminen innan. Det Tove inte visste var att det även betyder att hon är oförsäkrad, eftersom sjukförsäkringen är kopplad till studiemedlet. Hon är sjuk, men hon är inte berättigad till skydd från sjukförsäkringen och kommer inte att få någon sjukersättning under sin sjukdomstid. Tove försöker leva på sparade medel från sitt sommarjobb men tvingas till slut säga upp sin studentlägenhet och flytta hem till sina föräldrar i en annan del av landet. När de tre månaderna börjar närma sig sitt slut känns steget tillbaka till studierna större än någonsin. Kommittéförslag: Möjlighet till deltidssjukskrivning bör utredas vidare. Kommittén skriver i sitt övervägande att frågan om deltidssjukskrivning bör utredas vidare. SFS tillstyrker förslaget, men delar inte kommitténs åsikt att rätten till deltidssjukskrivning endast ska gälla för studerande med särskilda skäl. SFS har under det senaste året diskuterat möjligheten till deltidssjukskrivning med både regeringen och övriga politiska partier. Vi uppfattar att det finns ett brett politisk stöd för att införa deltidssjukskrivning för studenter. Frågan har dessutom varit aktuell i en rad tidigare utredningar. Med bakgrund av detta bör en framtida utredning fokusera på hur ett system för deltidssjukskrivning som omfattar alla studenter kan utformas. 7

8 I utredningen lyfter kommittén behovet av att kunna kontrollera att den sjukskrivne inte studerar under de perioder den får sjukersättning för. Detta är enligt kommittén en grundförutsättning för ett fungerande sjukförsäkringssystem. SFS menar att om avskrivningen av studielån samt ersättning kopplas till antalet tagna studiepoäng skulle studenters möjlighet att fuska vara väldigt liten. Dagens system innehåller redan stora brister eftersom det sällan kontrolleras om studenten missat några studiepoäng på grund av sjukdom. Studielån skrivs idag automatiskt av för sjukdomsperioder längre än 30 dagar. Endast i undantagsfall kontrolleras studieresultatet. Centrala studiestödsnämnden, CSN, har som utredningen skriver presenterat ett förslag på ett nytt sjukersättningssystem som möjliggör deltidssjukskrivning för alla studenter 5. CSNs förslag är en klar förbättring av sjukförsäkringssystemet för studerande inom studiemedelsystemet eftersom det, utan undantag, ger alla studerande rätten att kombinera studier och sjukskrivning. Om möjligheten till deltidssjukskrivning införs enligt CSNs modell kommer fler personer att få ersättning och det kommer samtidigt att vara rätt personer. En positiv följd är att antalet heltidssjukskrivningar med stor sannolikhet kommer att minska. Risken för att ersättning lämnas felaktigt minskar även kraftigt med CSNs förslag eftersom det bara är studenter som faktiskt har försenats i sina studier som får studielån avskrivna. Den kontrollfunktion som CSN föreslår skulle därmed göra systemet säkrare än idag. SFS är positiva till att låta CSNs förslag ligga till grund för en fortsatt beredning av frågan. SFS vill samtidigt understryka att förslaget inte kommer lösa problemen för de studerande som är oförsäkrade på grund av att de inte tar studiemedel. Exempel - Konsekvenser av att studenter utan särskilda skäl inte kan vara deltidsjukskrivna Under studietiden drabbas Simon av en depression. Simons läkare vill sjukskriva honom på deltid eftersom hen anser att det skulle vara det bästa för Simons återhämtning. Men sedan inser läkaren att bara studenter med särskilda skäl, till exempel de som har kroniska sjukdomar, kan vara sjukskrivna på deltid. För Simon gäller att han antingen måste bli sjukskriven på heltid eller fortsätta studera på heltid. Både Simon och hans läkare undrar varför reglerna för studenter skiljer sig från reglerna för arbetstagare. Läkaren bedömer att Simon inte klarar av att fortsätta studera på heltid och därför blir han heltidssjukskriven. Efter en tids sjukskrivning börjar Simon må sämre. 5 CSN (2012). Uppdrag att se över bestämmelserna om studiemedel under sjukdom. 8

9 Utan studierna känns hans liv ännu mer meningslöst och han tappar kontakten med vännerna från högskolan. Till slut börjar han ge upp hoppet om att någon gång kunna läsa färdigt sin utbildning. Kommittéförslag: Färre karensdagar kan övervägas. Kommittén skriver i sitt övervägande att färre karensdagar inom sjukförsäkringssystemet för studenter kan övervägas. SFS menar att 30 karensdagar för studenter är orimligt och föreslår att karenstiden sänks till 7 dagar. SFS tillstyrker förslaget om att utreda frågan vidare. Frågan om karenstid i sjukförsäkringssystemet för studenter har precis som frågan om deltidssjukskrivning varit aktuell i flera utredningar. SFS anser att det är angeläget att komma till beslut och tillstyrker utredningens övervägande om att utreda frågan vidare. Det finns dock redan flera bra förslag på hur en karenstid för studenter kan utformas. En utredning bör därför kunna ske skyndsamt. SFS eget förslag är 7 dagars karenstid. CSN har presenterat ett förslag om 14 karensdagar per termin där riskerna för felaktiga utbetalningar och fusk är mindre än idag 6. I utredningen framhäver kommittén att karenstiden inom sjukförsäkringssystemet för studenter inte går att jämföra med karenstiden för arbetstagare. Anledningen till detta är att ersättning i form av studiemedel fortfarande betalas under karensperioden. Karensdagarna är bara inte befriade från återbetalningsskyldighet. SFS vill betona att den långa karenstiden överför en stor del av den ekonomiska risken på studenterna, en redan ekonomiskt utsatt grupp. SFS studentbudget visar att en student går back 285 kronor varje månad 7. En successiv höjning av studiemedlets lånedel har gjort att studenters skuldbörda i många fall har ökat en fjärdedel på fem år 8. Studenter saknar dessutom ofta ekonomiska marginaler vilket gör att oförutsedda utgifter kan komma att påverka livet avsevärt. I motsats till kommittén anser SFS att det inte går att likställa studiemedel med ersättning eftersom en betydande del utgörs av studielån. Den långa karenstiden gör att studenter tvingas leva på sina lånade pengar i en hel månad innan de blir sjuka. Kommittén framhäver också att många utbildningar idag endast har några få tentamenstillfällen per termin och att kortare sjukdomsperioder inte nödvändigtvis kommer att påverka studenters studieresultat. Det är förvisso sant att utbildningar kan ha endast ett 6 CSN (2012). Uppdrag att se över bestämmelserna om studiemedel under sjukdom. 7 SFS (2015). SFS studentbudget SFS (2015). Studenters skuldbörda har ökat med en fjärdedel på fem år. 9

10 fåtal tentamenstillfällen, men det gäller inte alla utbildningar. SFS motsäger sig också att 30 dagar kan ses som en kortare period. Det är inte realistiskt att studenter som har varit sjuka förväntas ta igen upp till 30 dagar heltidsstudier parallellt med att utbildningen fortsätter. 30 dagar utgör ungefär en femtedel av en hel studietermin. Den långa karenstiden är problematisk av flera anledningar och det finns positiva effekter av att genomföra en sänkning till 7 dagar. En sänkning av karenstiden skulle stärka sjukförsäkringens legitimitet. Den idag långa karenstiden gör att studenter ofta låter bli att sjukskriva sig eller väntar med att sjukskriva sig, eftersom de inte räknar med att vara sjuka i över en månad. Om karenstiden var 7 dagar skulle systemets träffsäkerhet öka i och med att fler studenter skulle sjukskriva sig och ges incitament att sjukskriva sig. Färre studenter skulle också utebli från föreläsningar och examination utan förklaring. Det skulle innebära att det blir lättare att identifiera och stödja studenter som har varit sjuka att komma i kapp i sina studier när de tillfrisknat. En kortare karenstid skulle också minska pressen på studenter som är, eller som har varit sjuka, att hinna med sina studier. Exempel - Konsekvens av lång karenstid Clara ska precis påbörja sista kursen på sin utbildning när hon får reda på att hon inte har några studiemedelsveckor kvar. Kursen som hon ska läsa är från terminen innan. Förra terminen var Clara nämligen sjuk i influensa. När hon efter tre veckors sjukdom gick till läkaren konstaterades att hon även hade lunginflammation. Läkaren sjukskriver Clara i fyra veckor till. Eftersom Clara inte trodde att hon skulle vara sjuk i över en månad så anmälde hon inte sin sjukdom till Försäkringskassan, men hon gör det direkt efter läkarbesöket. Eftersom studenter har 30 karensdagar från att man anmält sin sjukdom blir konsekvensen att Clara får gå en lång period utan sjukersättning. Under nästan sju veckor får hon försörja sig med studiemedel - studiemedelsveckor som hon inte kan få tillbaka. När hon nu terminen efter ska ta igen de studiepoäng hon missat under sin sjuktid har hon inget studiemedel kvar att ta ut. Clara har en tredjedel av en termin kvar och har svårt att avsluta sin utbildning. 10

11 Sjukförsäkring SFS är glada över utredningens förslag om att öppna upp för möjligheten att vara sjukskriven på deltid i samband med studier. I likhet med kommittén anser SFS att det är angeläget att studenter ges rätten att vara sjukskrivna på deltid. Möjligheten att kombinera sjukskrivning och studier gäller enligt kommittéförslaget dessvärre endast vissa studenter. SFS delar inte kommitténs uppfattning att rätten till deltidssjukskrivning bör begränsas till att gälla studenter med särskilda skäl. SFS ser det som en allvarlig brist att kommittén inte närmare diskuterar innebörden av vad särskilda skäl kan utgöra eftersom det blir svårt för remissinstanserna att veta vad det är för förslag som ska tas ställning till. Att utforma systemet med ett förbehåll, att särskilda skäl för deltidssjukskrivning ska finnas, gör systemet oförutsägbart för studenten. Systemet riskerar att felaktigt utestänga personer som av olika anledningar inte kan studera på heltid från högskolan. Utredningen nämner att särskilda skäl kan utgöra exempelvis kroniska sjukdomar som återkommer i skov. SFS är oroade över att kommittén väljer att lägga fram denna begränsning. SFS har blivit kontaktade av studenter med kroniska sjukdomar som först efter år av utredningar har fått en fastställd diagnos. De hade med kommitténs föreslagna regler troligtvis utestängts från rätten till deltidssjukskrivning. Eftersom många unga med kroniska sjukdomar blir sjuka precis innan eller under sina studier, har de svårt att få en fastställd diagnos innan studieperioden är över. SFS har med anledning av detta flera gånger påpekat för kommittén om vikten av att alla studerande ges rätten till deltidssjukskrivning. SFS är oroade över att de studerade som enligt kommitténs förslag är den tilltänka gruppen i praktiken kommer ha svårt att kvalificera sig på grund av att de inte kan uppvisa en fastställd diagnos. SFS förespråkar att rätten till deltidssjukskrivning utvidgas till att gälla alla studenter. Möjligheten till deltidssjukskrivning bör inte heller begränsas inom studiemedelssystemet. Alla kan i perioder drabbas av sjukdom. En del personer kan ha enstaka eller återkommande perioder där studie- och arbetsförmågan är nedsatt, andra kan ha kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar som gör att deras förmåga att studera är permanent nedsatt. Oavsett, måste alla ges möjlighet att studera i en takt som motsvarar deras förmåga. Att inte kunna vara sjukskriven på deltid leder till att många studenter tvingas vara heltidssjukskrivna i onödan. Personerna får därmed mer i sjukersättning än vad de egentligen hade behövt och försenas samtidigt ut i arbetslivet. Det är också vanligt att studenter väljer att fortsätta studera på heltid fastän att deras studieförmåga är nedsatt. Följden av att fortsätta studera på heltid trots nedsatt studieförmåga blir alltför ofta att personen inte når prestationskraven och förlorar sin rätt till 11

12 studiemedel. En undersökning gjord av SFS bland landets studenthälsomottagningar visar att 95 procent av mottagningarna upplever att det är ett problem att studenter inte kan vara deltidsjukskrivna. Mer än varannan studenthälsomottagning uppger att de mött studenter som valt att hoppa av sina studier för att de inte klarar av att läsa på heltid 9. Att studenter inte kan kombinera studier och sjukskrivning leder till onödiga heltidssjukskrivningar, längre studieperioder, avbrutna studier, och inte minst en påverkan på individers fysiska och psykiska välmående. Det leder även till att personer som inte kan studera på heltid riskerar att utestängas från högre utbildning. Det är en enorm förlust för både samhället och individen att investera i en utbildning som den som blir sjuk sedan tvingas hoppa av. Exempel- Även de som har långvariga sjukdomar kan få svårt att bli beviljade deltidssjukskriven av särskilda skäl Sommaren efter gymnasiet fick Rebecka problem med magen. Hon hade ofta ont och fick återkommande diarréer. Hon blev orolig över hur hon skulle klara av höstens studier på universitetet om problemen fortsatte. I slutet av sommaren verkade det som att Rebecka hade blivit frisk, men en bit in på höstterminen kom problemen tillbaka. Hon besökte en läkare som efter att träffat Rebecka misstänkte att hon hade fått Crohns sjukdom. Läkarens rekommendation var att Rebecka skulle studera på deltid och vara sjukskriven på deltid för att klara av utbildningen. Rebecka fick reda på att studenter bara kan vara sjukskrivna på deltid om särskilda skäl föreligger, till exempel om de har en kronisk sjukdom. Eftersom att Crohns är en kronisk sjukdom förutsatte Rebecka att hon skulle omfattas. När hon började sätta sig in i reglerna visade det sig att hon måste uppvisa en diagnos och ett särskilt intyg för att bevisa att hon har en kronisk sjukdom. För att få en diagnos fastställd måste Rebecka gå igenom flera utredningar, det är en process som kan ta flera månader. Hennes besvär gick i skov och det blev svårt att klara av läkarbesök, tentor och smärtor i vardagen. Några månader in på vårterminen kände Rebecka att hon inte orkade längre. Sjukdomen gjorde henne trött och hon hade kommit på efterkälken och missat flera viktiga moment i utbildningen. Hon väntade fortfarande på att få en fastställd diagnos och hade ännu inte fått något besked ifall hon kunde få studera på deltid. Tillslut blev hon så dålig att hon istället blev sjukskriven på heltid. Idag hoppas hon att hon en dag ska kunna ta sig tillbaka till studierna. Får hon läsa på deltid kommer hon säkert att klara det. Hon är samtidigt 9 SFS (2014). #heltsjukt- En undersökning av studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 12

13 rädd för att hon inte kommer att orka ta sig igenom den långa process som föreligger deltidssjukskrivning Återgång i studier SFS ställer sig positiva till de förslag som kommittén presenterar. En av dagens stora brister är att det inte finns en aktör som har ett tydligt ansvar för studenters rehabilitering. Att hälso- och sjukvården tillsammans med utbildningsanordnarna föreslås få det ansvaret kommer förhoppningsvis att leda till en fungerande rehabiliteringsprocess där ingen student faller mellan stolarna. SFS vill understryka att rätten till rehabilitering ska omfatta alla studenter som blir sjuka och syfta till att få studenterna att återgå till studier. SFS delar den problembild av studenters rehabilitering som utredningen presenterar. Rehabiliteringen av studenter som blivit sjuka är omgärdad av en rad brister och de rehabiliteringsåtgärder som finns är begränsade. Vilken hjälp och stöd studenterna kan få varierar också mellan och inom lärosäten, bland annat beroende på studenthälsornas utbud och utbildningsanordnarnas rutiner. När en student blir sjuk och inte återgår till sina studier går individens egna och samhällets investeringar i utbildningen förlorad. Att investera i en god rehabilitering för studenter är därför viktigt. SFS anser också att införandet av deltidssjukskrivning för alla studenter är en förutsättning för att lärosätena ska kunna ta det tydliga ansvaret för studenters rehabilitering som utredningen förespråkar. Kommittén föreslår att utbildningsanordnarnas rehabiliteringsansvar bör tydliggöras genom riktlinjer eller policydokument. SFS vill understryka vikten av att utbildningsanordnarna får ett formellt ansvar för studenters rehabilitering. Det måste bli tydligt vilka insatser studenter har rätt till och vad utbildningsanordnarna är skyldiga att erbjuda. Det är studier studenterna ska rehabiliteras tillbaka till och lärosätet har därför en central roll för att underlätta återgången till studier. SFS föreslår att lärosätena bör vara skyldiga att hjälpa studenter som har halkat efter på grund av sjukdom att formulera en plan för hur de ska komma i kapp och på sikt avlägga examen. Utbildningsanordnarens ansvar bör även innebära att utbildningarnas upplägg och undervisning anpassas efter studenternas behov och studieförmåga. Om studenter som drabbats av sjukdom får tillgång till relevanta stödinsatser och individuella studieplaner i kombination med möjligheten att anpassa studietakten efter studieförmåga, i form av deltidssjukskrivning, kan långtidssjukskrivningar och studieavhopp minskas. Genom att tydliggöra utbildningsanordnarens ansvar och skyldigheter i rehabiliteringen av studenter kan också det förebyggande arbetet förbättras. Exempelvis kan satsningar på bättre studiemiljö 13

14 samt tidiga insatser och stöd förebygga sjukfrånvaro bland studenter. SFS ser att det är viktigt att göra en översyn av den studenthälsovård och rehabilitering som ges idag samt utbildningsanordnares förutsättningar för att ge ett bra och likvärdigt stöd till studenter. Hur ansvaret för studenters rehabilitering ska se ut måste tas fram i dialog med studenter och utbildningsanordnare Överväganden rörande studerande i arbetslöshetsförsäkringen SFS motsätter sig kommitténs övervägande om matchningslån som en möjlig finansieringskälla för perioden mellan studier och arbete. Till skillnad från kommittén anser SFS att lösningen gällande finansiering i övergångsperioden mellan studier och jobb ligger inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen. SFS anser att matchningslån för studenter inte ska införas. Studenters skuldbörda är redan i dag stor och har under de senare åren ökat i takt med att lånedelen av studiemedlet höjts i relation till bidragsdelen. Om studier blir alltmer förknippade med kostnader kan det få stora konsekvenser för vem som söker sig till högre studier. En hög utbildningsnivå hos befolkningen är och bör fortsättningsvis vara eftersträvansvärt och därför ska studier aldrig vara förknippade med en ekonomisk risk. Att föra över ytterligare stora kostnader på den enskilde studenten i form av matchningslån är därför inte lösningen. SFS anser att studenter ska ha en trygg ekonomisk situation i övergångsperioden mellan studier och arbete. Det skapar förutsättningar för att studenter ska hitta ett kvalificerat jobb och leder till en bättre matchning på arbetsmarknaden. Försörjningsfrågan för nyutexaminerade studenter måste lösas och SFS föreslår istället att en jobbgaranti för studenter ska införas. Jobbgarantin ska omfatta alla studenter och ge dem rätt till ersättning om de sökt arbete under tre månader. Det ska vara möjligt att söka arbete under studietiden. Innan studerandevillkoret i arbetslöshetsförsäkringen avskaffades 2007 var den genomsnittliga ersättningstiden 3,5 månader 10. Den korta övergångsperioden mellan studier och arbete visar att studenter vill ut i arbetslivet och att en ekonomisk ersättning därför inte påverkar etableringen på arbetsmarknaden negativt. En jobbgaranti kan istället öka möjligheten att snabbt komma ut i arbetslivet och antalet så kallade överliggare, som fortsätter studera på grund av ekonomiska skäl, skulle troligtvis minska. Med en jobbgaranti med fastställd ersättning skulle studenter 10 IAF (2006). Antal nya beslut om arbetslöshetsersättning grundad på studerandevillkoret. 14

15 15 inte behöva acceptera jobb de är överkvalificerade för bara för att klara sin försörjning. Det är en vinst för både individen och samhället.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-08-17 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Saco studentråd har getts möjlighet att yttra sig över remissen Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Studenternas tillträde till socialförsäkringarna. Deluppdrag för Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission

Studenternas tillträde till socialförsäkringarna. Deluppdrag för Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission Studenternas tillträde till socialförsäkringarna Deluppdrag för Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission Inledning Socialdemokraternas studiesociala grupp tillsattes med uppdraget att undersöka de

Läs mer

Studielinjen. - om studenters inkludering i socialförsäkringarna

Studielinjen. - om studenters inkludering i socialförsäkringarna Studielinjen - om studenters inkludering i socialförsäkringarna Omslag: Studielinjen är en kampanj för att uppmärksamma studenters bristande inkludering i de traditionella trygghetssystemen. I Sverige

Läs mer

REMISSVAR (U2009/2195/SV)

REMISSVAR (U2009/2195/SV) 2009-08-14 Rnr 34.09 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (U2009/2195/SV) Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt Betänkande av studiesociala kommittén (SOU 2009:28) Sacos synpunkter

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I SJUKFÖRSÄKRINGEN SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER

FÖRÄNDRINGAR I SJUKFÖRSÄKRINGEN SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER FÖRÄNDRINGAR I SJUKFÖRSÄKRINGEN SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER 2014-11-17 BAKGRUND Lunicore har på uppdrag av SFS utrett tre aspekter av en förändrad sjukförsäkring för studenter utifrån ett ekonomiskt

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: CSN FÖR NÄRSTÅENDE

Ung Cancer Myndighetsguide: CSN FÖR NÄRSTÅENDE Ung Cancer Myndighetsguide: CSN FÖR NÄRSTÅENDE CSN för närstående Här hittar du vanliga frågor och svar om CSN för dig som studerar och är närstående till någon som har drabbats av cancer. Informationen

Läs mer

Studerande och socialförsäkringen

Studerande och socialförsäkringen Studerande och socialförsäkringen UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) Studerande och socialförsäkringen Parlamentariska

Läs mer

Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407

Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407 Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407 Socialförsäkringarna för studenten Socialförsäkringarnas grundläggande principer och finansiering: Arbetsgivaravgifter

Läs mer

Studenter om den studiesociala utredningen. SFS, TCO och Tria

Studenter om den studiesociala utredningen. SFS, TCO och Tria Studenter om den studiesociala utredningen SFS, TCO och Tria Förord Högskolestudier är en heltidssysselsättning och förutsätter att studenter dels har en rimlig studiemedelsnivå och dels ett fullgott socialt

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Mag- och tarmförbundets synpunkter på socialförsäkringsutredningens betänkande SOU 2015:21

Mag- och tarmförbundets synpunkter på socialförsäkringsutredningens betänkande SOU 2015:21 Stockholm 2015-08-14 Mag- och tarmförbundets synpunkter på socialförsäkringsutredningens betänkande SOU 2015:21 Som medlem i Handikappförbunden (HSO) ansluter sig Mag- och tarmförbundet till det remissvar

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: CSN FÖR DRABBADE

Ung Cancer Myndighetsguide: CSN FÖR DRABBADE Ung Cancer Myndighetsguide: CSN FÖR DRABBADE CSN för drabbade Här hittar du vanliga frågor och svar om CSN för dig som har fått ett cancerbesked och studerar. Informationen är granskad av personal på CSN,

Läs mer

Sammanfattning av PFSU Nedan sammanställs SFS generella utgångspunkter och förslag på lösningar som presenteras i rapporten.

Sammanfattning av PFSU Nedan sammanställs SFS generella utgångspunkter och förslag på lösningar som presenteras i rapporten. Sammanfattning av PFSU Nedan sammanställs SFS generella utgångspunkter och förslag på lösningar som presenteras i rapporten. Generella utgångspunkter Försäkringarna ska täcka alla studerande SFS anser

Läs mer

Med vänliga hälsningar Uppsala studentkår, i samarbete med Försäkringskassan, Uppsala universitet och Studenthälsan.

Med vänliga hälsningar Uppsala studentkår, i samarbete med Försäkringskassan, Uppsala universitet och Studenthälsan. Stödkortet Om du som student är i behov av stöd vid funktionsnedsättning eller blir sjuk är det inte lätt att veta vilken hjälp som finns eller hur du ska gå till väga. Här har vi sammanställt vad det

Läs mer

Socialdemokraternas vallöften till studenterna

Socialdemokraternas vallöften till studenterna Socialdemokraternas vallöften till studenterna Löfte i valrörelsen En trygg sjukförsäkring. Alla studenter ska omfattas av sjukförsäkringen, studenter ska kunna sjukskrivas på deltid, karenstiden ska kortas

Läs mer

Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102)

Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) RBU YTTRANDE Riksförbundet för Rörelsehindrade 2009-02-26 Barn och Ungdomar Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) Riksförbundet

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

6 Studiemedlen och trygghetssystemen

6 Studiemedlen och trygghetssystemen 6 Studiemedlen och trygghetssystemen 6.1 Uppdrag att överväga gränsdragningen mellan studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen Enligt direktiven ska kommittén överväga hur gränsdragningen mellan

Läs mer

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9) ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2017-05-09 Enheten för sjukförmåner Nina Karnehed Forskare och utredare nina.karnehed@inspsf.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Studenter om den studiesociala utredningen. SFS, TCO och Tria

Studenter om den studiesociala utredningen. SFS, TCO och Tria Studenter om den studiesociala utredningen SFS, TCO och Tria Förord Högskolestudier är en heltidssysselsättning och förutsätter att studenter dels har en rimlig studiemedelsnivå och dels ett fullgott socialt

Läs mer

Din lön. Dags att förbättra. cirkelns storlek 48x48 mm

Din lön. Dags att förbättra. cirkelns storlek 48x48 mm Din lön GillSans Trygga studier Light 35/36 GillSans studielivspolitiska Light 24/26 ställningstaganden Dags att förbättra studenternas Gill Sans Regular situation 16/17, cirkelns storlek 48x48 mm Dags

Läs mer

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN 2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN En rapport från TCO och Tria 2009 Författare Kristina Persdotter utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: kristina.persdotter@tco.se tel: 08-782

Läs mer

Remissvar: Mer tydlighet och aktivitet i sjukoch aktivitetsersättningen (Ds 2016:5)

Remissvar: Mer tydlighet och aktivitet i sjukoch aktivitetsersättningen (Ds 2016:5) Sundbyberg 17 juni 2016 Dnr.nr: S2016/02084/SF Vår referens: Mikael Klein Till Socialdepartementet Remissvar: Mer tydlighet och aktivitet i sjukoch aktivitetsersättningen (Ds 2016:5) Handikappförbunden

Läs mer

OM DU BEHÖVER STÖD. Studenthälsan

OM DU BEHÖVER STÖD. Studenthälsan Stödkortet 1 OM DU BEHÖVER STÖD Stöd i studierna från universitet Som student kan du få olika former av stöd i dina studier. Om du har en funktionsnedsättning som blir ett hinder i studierna finns det

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

Stärkt stöd för studier - tryggt, enkelt och flexibelt (SOU 2009:28) Remiss från Utbildningsdepartementet

Stärkt stöd för studier - tryggt, enkelt och flexibelt (SOU 2009:28) Remiss från Utbildningsdepartementet PM 2009: RIV (Dnr 001-799/2009) Stärkt stöd för studier - tryggt, enkelt och flexibelt (SOU 2009:28) Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Mårtensson/Strömgren/LE Till Socialdepartementet SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST. SKYDD OCH ANPASSNING

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområde 15 Studiestöd Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3599 av Annika Eclund m.fl. (KD) Utgiftsområde 15 Studiestöd Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 15 Studiestöd

Läs mer

Almegas proposition 2012/ Del 2. Förslag för ett längre och mer dynamiskt arbetliv ALMEGA- Prop. 2012/2

Almegas proposition 2012/ Del 2. Förslag för ett längre och mer dynamiskt arbetliv ALMEGA- Prop. 2012/2 ALMEGA- Biblioteket Almegas proposition 2012/ Del 2 Förslag för ett längre och mer dynamiskt arbetliv Prop. 2012/2 I framtiden kommer de flesta av oss att behöva arbeta längre och byta karriär oftare.

Läs mer

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Våra tre partier har nu enats om hur vi vill

Läs mer

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad Studentekonomi på Högskolan Kristianstad - En rapport från Kristianstad Studentkår Amanda Lindborg Sofie Forss 1 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Underlag... 3 Resultat och Analys... 4 Huvudsaklig

Läs mer

Att studera med primär immunbrist

Att studera med primär immunbrist Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9) Sveriges Företagshälsor Socialdepartementets diarienummer: S2017/01743/SF Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Remissvar Förstärkt rehabilitering för återgång

Läs mer

Funktionsrätt Sverige

Funktionsrätt Sverige Funktionsrätt Sverige Sundbyberg 2017-05-19 Dnr.nr: S2017/01743/SF Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9) Funktionsrätt Sverige

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

Villkoren för sjuk- och aktivitetsersättning

Villkoren för sjuk- och aktivitetsersättning Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:1938 av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (V) Villkoren för sjuk- och aktivitetsersättning 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Försäkringskassan för närstående Här hittar du vanliga frågor och svar om försäkringskassan för dig som är närstående till någon som har drabbats

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion otion till riksdagen 2016/17:2350 av Johan Forssell m.fl. () Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Sammanfattning Sjukfrånvaron har ökat och fortsätter

Läs mer

CSN gör studier möjligt. Marie Holmberg Karin Hurinský

CSN gör studier möjligt. Marie Holmberg Karin Hurinský CSN gör studier möjligt Marie Holmberg Karin Hurinský Innehåll Studiehjälp under 20 år Studiemedel över 20 år Studiestartstöd en chans till utbildning Stöd och support 2 Studiehjälp under 20 år - så funkar

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen

Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21)

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21) MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21) Slutbetänkande av Parlamentariska socialförsäkringsutredningen SLUTBETÄNKANDETS INNEHÅLL Sammanfattning, Författningsförslag, Bakgrund, Allmänna överväganden

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

Utbildning och hälsa - Laboremus och S-studenters program för att motverka psykisk ohälsa vid UU inför kårvalet 2016

Utbildning och hälsa - Laboremus och S-studenters program för att motverka psykisk ohälsa vid UU inför kårvalet 2016 Utbildning och hälsa - Laboremus och S-studenters program för att motverka psykisk ohälsa vid UU inför kårvalet 2016 1. Förord - Varför är psykisk ohälsa en fråga för kårerna? Att få utbilda sig på våra

Läs mer

Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet

Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Studiefinansieringssystemet är en viktig förutsättning för en fungerande akademi, för att

Läs mer

Studenters sommarekonomi

Studenters sommarekonomi Studenters sommarekonomi 1 Studenter förväntas att i första hand klara sin försörjning genom de allmänna studiemedlen. Under sommaren utgår inget studiemedel och det är då upp till studenterna själva att

Läs mer

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Åsiktsdokumentet fastställs årligen av GFS styrelse och revideras på det sätt stadgan föreskriver. Inledning Göteborgs studenter är idag en heterogen grupp

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Ändringar i sjukförsäkringen

Ändringar i sjukförsäkringen Finansutskottets yttrande Ändringar i sjukförsäkringen Till socialförsäkringsutskottet Socialförsäkringsutskottet beslutade den 9 juni 2011 att ge finansutskottet tillfälle att yttra sig över ett förslag

Läs mer

Remissvar: en ny ungdomspolitik

Remissvar: en ny ungdomspolitik Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-10-18 Dnr: PA2-1/1314 Remissvar: en ny ungdomspolitik SFS har fått möjlighet att lämna sina kommentarer till remisspromemorian En ny ungdomspolitik (U2013/4442/UC)

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-09-07 KN 2015/1940 S2015/1554/SF MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Konstnärsnämndens uppdrag Konstnärsnämnden

Läs mer

1 4 *03-04 0 00 1 3 *

1 4 *03-04 0 00 1 3 * Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1605 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4 *03-04 0 00 1 3 * Yttrande över delbetänkandet Pensionärers och förtroendevaldas

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

studera i stockholm - en dyr affär

studera i stockholm - en dyr affär studera i stockholm - en dyr affär innehåll. 3. inledning. 13. budget. 4. Metod. den genomsnittliga studentten. arbete vid sidan av studier. 14. budget. studenten med barn. 5. diagram 6. 7. 8. 9. studiemedel

Läs mer

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Åsiktsdokumentet fastställs årligen av GFS styrelse och revideras på det sätt stadgan föreskriver. Inledning Göteborgs studenter är en heterogen grupp med

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Studiemedel Linköpings universitet 23 april 2015. Anders Axelsson och Mattias Andersson

Studiemedel Linköpings universitet 23 april 2015. Anders Axelsson och Mattias Andersson Studiemedel Linköpings universitet 23 april 2015 Anders Axelsson och Mattias Andersson Registrering på kurser Beslut om studiemedel fattas utifrån uppgifterna i ansökan. 30 hp = 20 veckor med studiemedel

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

komvux Senast uppdaterad, juni 2013 CSN nr 1400A/1306

komvux Senast uppdaterad, juni 2013 CSN nr 1400A/1306 Rutiner för studeranderapportering i Mina tjänster komvux Senast uppdaterad, juni 2013 CSN nr 1400A/1306 Innehåll Inledning 3 Kundstöd 3 Om CSN 4 Studiehjälp 4 Studiemedel 4 Skolans ansvar 5 Att lämna

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2490 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen

Läs mer

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet

Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet 2008-02-07 Dnr 2008-0011 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Ettårsgräns för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning. Promemoria S2007/11088/SF. Socialdepartementet De Handikappades

Läs mer

Försäkringskassan i Värmland

Försäkringskassan i Värmland Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning

Läs mer

Remissvar Långtidsutredningen 2015

Remissvar Långtidsutredningen 2015 Handläggare: Tove Ahlsten Datum: 2016-04-27 Dnr: PA2-3/1516 Remissvar Långtidsutredningen 2015 Sveriges förenade studentkårer, SFS, har fått möjlighet att framföra synpunkter på Långtidsutredningen 2015,

Läs mer

Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från kommunstyrelsen

Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från kommunstyrelsen FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR VUXN A TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-08-26 Handläggare: Bosse Dannert Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-09-30 Gränslandet mellan sjukdom

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK. regeringskansliet.

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK.  regeringskansliet. SVENSKT NÄRINGSLIV Socialdepartementet Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK s.sf@regeringskanshet.se, s.registrator@ regeringskansliet.se Er referens/dnr: 52015/2330/SF 2015-06-26 Remissvar Avskaffande av den

Läs mer

En hållbar sjukförsäkring

En hållbar sjukförsäkring Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:480 av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (V) En hållbar sjukförsäkring 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 2 3 Starka trygghetssystem måste vara generella

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon

Läs mer

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Antaget av GFS styrelse 2014-11-10

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Antaget av GFS styrelse 2014-11-10 Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Antaget av GFS styrelse 2014-11-10 Åsiktsdokumentet fastställs årligen av GFS styrelse och revideras på det sätt stadgan föreskriver. Inledning Dokumentets

Läs mer

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Hälsoskydd & Inkomstförsäkring Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Trygghetspaket September 2015 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskydd består av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för

Läs mer