Studenternas tillträde till socialförsäkringarna. Deluppdrag för Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studenternas tillträde till socialförsäkringarna. Deluppdrag för Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission"

Transkript

1 Studenternas tillträde till socialförsäkringarna Deluppdrag för Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission

2 Inledning Socialdemokraternas studiesociala grupp tillsattes med uppdraget att undersöka de olika alternativ till lösningar som det finns för att försäkra att studenter på eftergymnasial nivå ges trygghet vid sjukdom. Att ha en välutbildad befolkning bygger dels på en strävan att skapa ökad frihet och fler livschanser för den som utbildar sig men det finns också en samhällsmässig vinst med att ha en välutbildad befolkning. Då Sveriges ekonomi globaliserats i avsevärd hastighet under de senaste decennierna så har det politiska valet ofta stått mellan en arbetsmarknad som konkurrerar med låga löner eller att höja vår utbildningsnivå. Valet har här fallit på en ständigt höjd utbildningsnivå men att fortsätta denna utveckling och därmed alltmer öka antalet studenter på våra lärosäten innebär också utmaningar då studentgruppen därmed även blir alltmer heterogen. Gruppens utgångspunkt har därför varit att vi socialdemokrater vill möjliggöra två av våra grundläggande mål för högre utbildning och för en kunskapsbaserad ekonomi. 1. Socialdemokratins mål att hälften av varje gymnasieårskull ska studera vidare på eftergymnasial nivå. Att fler väljer att studerar vidare innebär också en alltmer blandad och heterogen grupp studenter, detta skapar nya utmaningar för lärosäten och samhället i stort. Det ställer också krav på sjukförsäkringssystemen. 2. För att uppnå målet med det livslånga lärandet krävs att människor under hela livet ska kunna utbilda sig och finna nya vägar in i nya yrken. Detta betyder också att kraven på fungerande sjuk- och föräldraförsäkringar ökar för gruppen studenter. För äldre studerande som kommer in senare i livet är risken för sjukdom samt behovet av föräldraledighet större 1. Det är ingen hemlighet att de studenter som drabbas av sjukdom eller under studietiden väljer att skaffa barn ställs inför en väldigt tuff ekonomisk situation, detta är något som redan har utretts och konstaterats vid ett flertal tillfällen 2. Tyvärr har inga konkreta politiska lösningar framkommit och målet med denna rapport är därför att ge ett antal konkreta politiska rekommendationer. Samtidigt är det för många studenter problematiskt att dagens sjukförsäkringssystem bygger på en upparbetad försäkringspremie som med nödvändighet inte har uppnåtts av de studenter som ännu inte varit ute i yrkeslivet. Gruppens mål har varit att hitta reformer som passar in i dagens socialförsäkringssystem men även problematisera och ge vissa förslag utarbetade för att selektivt hjälpa gruppen studenter. Arbetsgruppen har även valt att se över systemet för studenter som väljer att skaffa barn. Även om detta låg utanför gruppens direkta direktiv så anser vi att situationen för studenter med barn är alltför allvarligt för att förbises. Dessutom bär föräldraförsäkringen med sig många av de problem som även sjukförsäkringen innebär för studenter och det är därför rimligt att kortfattat beröra dem samtidigt. Denna rapports upplägg bygger på att först ge en kortare sammanfattning av problemet med dagens sjukersättningssystem för studenter. Rapporten fortsätter sedan med att ge 1 Figur 1 samt 2. RUT-utredning (2011) Sjukförsäkring och studenter, Dnr 2011:596 2 Saco, rapporten Tryggare kan alla vara, 2011 & SOU 2009:28, Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt, Betänkande av Studiesociala kommittén, Stockholm 2009 & SFS-rapporten: Studerande och socialförsäkringen: Rapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, 2011

3 en genomgång av olika studentgruppers behov och sedan summeras det hela i ett antal lösningsförslag. Dessa lösningsförslag tar även intryck från och kommenterar förslag som lagts av tidigare utredningar. Problembeskrivning Dagens system för studenter bygger på att ersättning ges grundat på sjukpenningsgrundande inkomst (SGI). Detta innebär att man får ut ersättning efter tidigare insättningar från arbete. Eftersom studiemedlet inte anses vara inkomstgrundande betyder detta i praktiken att studenter ofta hamnar utanför systemet. Det första problemet med att utforma ett sjukförsäkringssystem för studenter är att identifiera vem som är student. Studenter är en väldigt blandad grupp bestående av allt från deltidsstuderande, yrkesstuderande, studenter med extraarbete, folkhögskolestudenter, komvuxstudenter osv. Idag studerar cirka studenter heltid på högskola eller universitet, av dessa är 38 % män och 62 % kvinnor. Ungefär var tredje student tar varken studiebidrag eller lån medan de övriga två tredjedelarna uppbär studiemedel i olika utsträckning. Cirka 60 % av studenterna arbetar extra vid sidan av sina studier. Detta är dessutom en siffra som ökat avsevärt under flera år och att alltfler väljer arbeta vid sidan av studierna är förmodligen ett resultat av att studiemedlet de senaste åren inte ökat i takt med de ökande levnadskostnaderna för studenter. 3 En student som blir sjuk och sjukskriver sig får idag fortsatt studiestöd utan krav på att uppvisa studieresultat under de första 30 dagarna av sin sjukskrivning. Dock räknas denna ersättning som vanligt studiemedel och studenten måste därmed betala tillbaka studielånet i vanlig ordning. På så sätt skiljer det sig från ordinarie sjukförsäkring som inte har krav på återbetalning. I praktiken har alltså en student 30 karensdagar då hon själv får bekosta det med lån. Det kostar således en student 6200kr att sjukskriva sig 4. Från och med den 31e dagen ställs inte längre återbetalningskrav och studenten har därefter fullt studiemedel utan prestationskrav fram till terminens slut. Om studenten fortfarande är sjuk efter CSN upphört att komma, i och med terminsslut, utgår ingen ytterligare ersättning. Studenten får i sådana fall anses ha avslutat studierna och hänvisas till sin individuella SGI. Denna beskrivning gäller dock endast studenter som uppbär studiemedel (CSN) på heltid, för övrigt studenter utgår ingen sjukersättning. Det finns även gruppen doktorander som har haft liknande problem som studenter när det gäller sjukförsäkringen. Problemet med doktorander är dock alltför stort för att hantera inom ramen av denna rapport utan vi kan bara konstatera att situationen för doktorander varierar starkt beroende på om de är anställda av sitt lärosäte, går på statligt utbildningsbidrag eller får sin forskning finansierad igenom stipendier. Detta problem bör utredas vidare eftersom även doktorander ofta har en väldigt tuff situation vid sjukdom, något som ofta gör livet som forskare väldigt svårt. Studenter som arbetar extra vid sidan av studierna För de ovan nämnda 60 % studenter som i olika utsträckning arbetar vid sidan av studierna bestäms istället en så kallad studietids-sgi om sjukdom infaller. Denna SGI blir däremot ofta väldigt låg eftersom studiemedlet inte räknas som inkomst och inkomst 3 Saco, s (2011) kr lån i veckan x 4,5veckor = 6138kr

4 från arbete under sommaruppehållet inte heller används som beräkningsunderlag. 5 På så sätt baseras sjukpenningen endast på den eventuella extrainkomst som arbetet gett under terminstid, något som givetvis resulterar i en väldigt låg sjukersättning. Studenter som arbetat innan studierna För studenter som arbetat innan studierna finns en möjlighet att behålla sin tidigare SGI under studierna och därmed bibehålla en skälig sjukpenning även under studietiden. Detta kallas att SGI blir vilande. Systemet med vilande SGI är dock så uppbyggt att studenten som arbetat innan studierna inte kan få ut sin SGI under pågående studier utan att först avbryta studierna. Det finns inte heller någon klar definition av vad avbrutna studier innebär eller vart man rapporterar detta. Undantaget med vilande SGI gäller endast studenter som uppbär heltid studiemedel (lån och bidrag), den som sparat pengar från tidigare arbete för att exempelvis slippa ta studielån förlorar därmed hela sin SGI. Ett ytterligare problem med systemet är att man helt riskerar att förlora sin intjänade SGI om man tillfälligt avbryter sina studier för exempelvis arbete under sommaren, sådana situationer har uppkommit och rapporterats om och systemet är därmed svårt för den enskilde studenten att förstå sig på 6. Det är givetvis väldigt problematiskt att systemet är så pass oklart för den som väljer att gå in i studier efter arbete och det är idag bara drygt var sjätte student som känner till hur systemet i praktiken fungerar 7. För att uppmuntra människor till livslångt lärande och en möjlighet till ombildning så borde systemet vara baserat på en trygg sjukförsäkring, även för den som väljer att gå från anställning till ombildning. Systemet borde därmed även vara transparent och lätt att följa. Studerande på deltid Så som systemet är uppbyggt idag är det inte möjligt för en student att vara deltidssjukskriven. En person som sjukskriver sig från arbete kan få rätt att börja studera på deltid och arbeta deltid om hennes sjukdom samt försäkringskassan tillåter detta. Det är däremot inte möjligt att gå ner från heltidsstudier till deltidsstudier. Detta är något som flera utredningar ställt sig skeptiska till 8 och något som är speciellt problematiskt eftersom en vanlig anledning till att heltidsstudenter sjukskriver sig är psykosomatiska problem. Att vid stress eller kortvarig depression kunna gå ner till deltidsstudier istället för att helt tvingas avbryta studierna hade förmodligen varit en god lösning för många studenter med stressymptom och hade gett systemet den flexibilitet som krävs för att bryta sjukskrivningsmönstret, något som även försäkringskassan vidhåller 9. Det bör vara ett fokus för socialdemokraternas framtida politik i frågan om det studiesociala att ändra reglerna så att deltidssjukskrivning tillåts. 5 RUT-utredning (2011), s Studenter om den studiesociala utredningen (2009) SFS, TCO och Tria : Enligt rapporten så vet endast 16 % av studenterna vad som gäller vid sjukdom. 8 Saco (2011), s.50 9 Försäkringskassan (2005), s.6

5 Föräldraförsäkringen Idag har ungefär var femte student barn 10. För studenter som får barn finns det ett tilläggsbidrag som en av vårdnadshavarna kan få, bidraget varierar beroende på antal barn men är som grund 512kr i månaden för ett barn och vid heltidsstudier 11. Det största problemet för studenten som får barn är ofta föräldraledigheten. Eftersom studiemedlet inte är SGI-grundande så kommer en student endast ges grundnivån i föräldraförsäkringen, dvs. 180kr om dagen vilket ger strax över 4000kr i månaden. Detta innebär att en student som får barn ges en halvering av studiemedlet som vanligtvis ligger på cirka 8000kr i månaden. Eftersom studier inte anses vara arbete kan inte heller studenten överföra tillfällig föräldrapenning till en nära släkting eller vän vid vård av sjukt barn. Detta leder till att studenten riskerar bli helt beroende av att dess lärare eller handledare är flexibel eller generös nog att låta studenten klara av obligatoriska moment hemifrån eller i efterhand. Om man däremot har arbetat innan studierna kan man precis som vid sjukdom få en vilande SGI som återupptas då man får barn. Detta kräver dock att man tar studiemedel för hela studieperioden, om man istället väljer att arbeta extra eller av annan anledning inte ta fullt studiemedel så riskerar man att halka ner på grundnivå av föräldraförsäkringen. Detta är något som även uppmärksammats av Sveriges radio 12. Problemen med låg föräldraförsäkring hade på många sätt lösts genom att få en fungerande och rimlig SGI för studenter. Alternativet skulle vara att höja tilläggsuppdraget för studenter med barn i studiemedlet. Hur som helst så bör frågan om studenter med barn beröras då en eventuell förändring av SGI diskuteras. Lösningsförslag Gruppens har efter att ha undersökt ett flertal olika alternativ samt granskat de förslag som bland annat TCO, SFS samt Saco presenterat kommit fram till ett antal generella lösningsförslag för att förbättra för sjuka studenter. Vi kommer dessutom presentera två stycken olika lösningsförslag på frågan om sjukförsäkringens utformning för studenter. Båda dessa är gruppens lösningsförslag och läggs därför fram tillsammans. De tre generella förändringar som bör genomföras alldeles oavsett vilket av de övriga förslagen man föredrar är en sänkning av antalet karensdagar för sjuk student samt införande av möjlighet till deltidsstudier och ett tydliggörande av rehabiliteringsansvaret för sjuk student. Att sjuksystemet för student idag i praktiken har 30 karensdagar är orimligt och att studenter vore mer benägna att fuska än övriga i samhället är ingen hållbar argumentation för det höga antalet karensdagar. Förslagsvis kunde dessa kortas till 14 karensdagar vilket också är vad egenföretagare har. I likhet med egenföretagare saknar nämligen studenter en arbetsgivare som kan ta kostnaden för sjukdom under de första 14 dagarna. Utöver denna förändring bör dock systemet fungera såsom idag då studenten kan ta fullt studiemedel utan krav på att uppvisa studieresultat under de 14 karensdagarna. 10 Högskoleverket (2008)

6 Deltidssjukskrivning för studenter vore ett utmärkt sätt att möjliggöra för studenter att trots sjukskrivning kunna avsluta studierna i långsammare tempo. Flera tunga remissinstanser bekräftar att en reform som möjliggjorde deltidsstudier skulle hjälpa studenter att slutföra sin utbildning och snabbare komma ut i arbete och egen försörjning 13. Idag kan man endast vara deltidssjukskriven student om man sjukskriver sig från en anställning och sedan får försäkringskassans eller arbetsförmedlingens godkännande att börja studera på deltid. Då den vanligaste åkomman för sjuka studenter är psykiska besvär så är det rimligt att anta att studenten i många fall skulle kunna fortsätta studierna i något lägre tempo 14. Denna reform bör dock genomföras i samband med en förändring av rehabiliteringsansvaret för sjuk student. Genom att tillåta deltidssjukskrivning bör även rehabiliteringsansvaret hamna på respektive lärosätes studiesamordnare för att på så sätt klargöra dennes ansvar. Studiesamordnare skulle därmed ha ett tydligt ansvar gentemot försäkringskassan. På detta sätt skulle man tydligt kunna sända en signal om att studieorten måste tillhandahålla deltidskurser samt en god studenthälsa för studenter som inte klarar av heltidsstudier 15. Denna rehabilitering hade kunnat öka genomströmningen för sjuka studenter som i nuläget prövas mot arbetsmarknaden när de sjukskrivs men som istället, med rätt stöd, skulle kunna avsluta sin utbildning. Dessa tre reformer skulle tillsammans skapa en konkret möjlighet för studenter att slutföra sina studier trots sjukdom. Nedan följer gruppen två lösningsförslag på sjukförsäkringens utformning för studenter. En grundförsäkring för studenter Sveriges förenade studentkårer (SFS) har förordat ett förslag som första gången presenterades i SOU (2003:50). Gruppen har valt att som ett av våra två förslag förorda en liknande variant av SFS förslag. Systemet bygger i grund och botten på att skapa en grundersättning för studenter. Grundersättningen vid sjukdom skulle i detta fall motsvara studiemedlet (dvs. 100 % ersättning från studiemedel) för att motsvara en rimlig levnadsnivå. Denna fiktiva ersättningsnivå skulle tillfälligt ersätta tidigare inarbetad SGI under studietiden eftersom det är ett rimligt antagande att detta motsvarar studentens ungefärliga levnadskostnad. Detta skulle även frigöra grundersättningen från CSN och ersättningen skulle ges baserat endast på huruvida personen studerar eller ej, detta är viktigt eftersom det idag finns cirka 40 % av studenterna som studerar utan studiemedel. Kontrollen av godkända studieresultat bör genomföras av VHS, på så sätt skulle inte studenter som väljer att studera utan studiemedel missgynnas. Gruppen föreslår även att en kvalificeringstid på 1 år införs, dvs. en period som motsvarar A-kassans. Det skulle även vara en möjlighet att inkludera doktorander som finansieras av utbildningsbidrag eller stipendier i denna grundersättning. För de doktorander som anställs av sitt lärosäte är dock problemet löst då de redan passar in i det ordinarie sjukförsäkringssystemet. 13 SOU (2009:28), s Eurostudent Studenthälsan är idag frivilligt för lärosätena att införa och de arbetar framförallt med kortvariga sjukdomsbesvär. Oftast kopplade till studierelaterad stress, lättare depression eller andra stödfunktioner.

7 Detta vore en effektiv lösning för att försäkra att studenten får ett fullgott stöd men det skulle frångå principen om att sjukersättningen är baserat på en socialförsäkring där de som använder systemet själva har betalat in till det. Det finns även en risk att personer utan någon upparbetad SGI skulle påbörja studier bara för att kunna sjukanmäla sig med högre ersättning som resultat. Detta skulle dock kunna motverkas med kravet på ett års kvalificeringstid. Trots att denna förändring skulle frångå principen om ersättning baserat på arbete så anser vi i gruppen att studenter idag har växt till en så pass stor och heterogen grupp att det vore svårt att bortse från deras konkreta vardag. Att skapa en grundersättning vore i detta sammanhang en rimlig lösning. Systemet med vilande SGI borde dock finnas kvar i sin nuvarande form. På så sätt kan personer med högre SGI välja att återuppta denna efter avslutade studier men så länge studierna pågår gäller den generella grundersättningen. För studenter som drabbas av sjukdom under sommarmånaderna bör grundersättning utgå om studenten studerat föregående termin samt sökt utbildning inför kommande, dvs. om det finns en tydlighet i att sommaruppehållet är just ett uppehåll och inte avslutade studier. Att studiemedel blir SGI-grundande Arbetarrörelsens studiesociala grupp fick i uppdrag att undersöka möjligheterna att förbättra studenters situation vid sjukdom men även att beakta att sjukförsäkringen idag bygger på en upparbetad försäkring baserad på inbetalningar via arbetsgivaravgiften. För att ta hänsyn till detta har gruppen även utarbetat ett andra lösningsförslag, ett förslag som innebär att man skulle kunna undvika en generell grundersättning för studenter. Det andra lösningsförslaget för att förbättra studenters situation vid sjukdom är att ändra dagens regler för beräkning av SGI och istället räkna in studiemedlet som grund för beräkning av SGI. På så sätt skulle man kunna räkna in både CSN och arbete vid sidan av studierna som grund för SGI och ersättning vid sjukskrivning. Detta skulle skapa ett system som är väldigt enkelt att beräkna och följa för den enskilde studenten, det uppfyller således kravet på transparens. Nackdelen är givetvis att ersättningen vid sjukdom, om man inte arbetat vid sidan av, blir väldigt låg 16. Ett ytterligare problem med detta är att SGI blir fortsatt kraftigt bundet till studiemedlet och för de 40 % av studenterna som väljer att studera utan studiemedel blir konsekvensen att en eventuell sjukersättning riskerar att bli mycket låg. Denna lösning förordas av Saco i deras rapport Tryggare kan alla vara. Arbetsgruppen har bestått av Sammankallande: Magnus Nilsson, förbundsordförande S-studenter Ledamöter: Adnan Dibrani, riksdagsledamot S Jasenko Omanovic, riksdagsledamot S 16 Cirka 8000kr *,08 = 6 400kr i månaden i ersättning om studenten endast tagit ut studiemedel.

8 Gabriel Wikström, förbundsordförande SSU Adjungerade: Lisa Gemmel, ordförande Saco-studentråd German Bender, TCO Referenser Högskoleverkets årsrapport 2008 SOU (2003:50) Sjukpenningsgrundande inkomst skydd och anpassning SOU (2009:28) Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt Tryggare kan alla vara: Socialförsäkringarna för studenten Saco - (2011), Maria Noleryd Studerande och socialförsäkringen: Rapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen SFS (2011), Fredrik Bodin RUT-utredning (2011) Sjukförsäkring och studenter, Dnr 2011:596 Eurostudent 2009 (Högskoleverket rapport 2010:20 R), Om svenska studenter i en europeisk undersökning, hösten 2009

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Studielinjen. - om studenters inkludering i socialförsäkringarna

Studielinjen. - om studenters inkludering i socialförsäkringarna Studielinjen - om studenters inkludering i socialförsäkringarna Omslag: Studielinjen är en kampanj för att uppmärksamma studenters bristande inkludering i de traditionella trygghetssystemen. I Sverige

Läs mer

Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407

Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407 Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407 Socialförsäkringarna för studenten Socialförsäkringarnas grundläggande principer och finansiering: Arbetsgivaravgifter

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-08-17 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Saco studentråd har getts möjlighet att yttra sig över remissen Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

REMISSVAR (U2009/2195/SV)

REMISSVAR (U2009/2195/SV) 2009-08-14 Rnr 34.09 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (U2009/2195/SV) Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt Betänkande av studiesociala kommittén (SOU 2009:28) Sacos synpunkter

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Remiss: Mer trygghet och bättre försäkring

Remiss: Mer trygghet och bättre försäkring Handläggare: Tove Ahlsten Datum: 2015-08-13 Dnr: PT2-2/1415 Remiss: Mer trygghet och bättre försäkring Sveriges förenade studentkårer (SFS) har av Socialdepartementet getts möjlighet att framföra synpunkter

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Försäkringskassan för närstående Här hittar du vanliga frågor och svar om försäkringskassan för dig som är närstående till någon som har drabbats

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I SJUKFÖRSÄKRINGEN SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER

FÖRÄNDRINGAR I SJUKFÖRSÄKRINGEN SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER FÖRÄNDRINGAR I SJUKFÖRSÄKRINGEN SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER 2014-11-17 BAKGRUND Lunicore har på uppdrag av SFS utrett tre aspekter av en förändrad sjukförsäkring för studenter utifrån ett ekonomiskt

Läs mer

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Mårtensson/Strömgren/LE Till Socialdepartementet SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST. SKYDD OCH ANPASSNING

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Studenter om den studiesociala utredningen. SFS, TCO och Tria

Studenter om den studiesociala utredningen. SFS, TCO och Tria Studenter om den studiesociala utredningen SFS, TCO och Tria Förord Högskolestudier är en heltidssysselsättning och förutsätter att studenter dels har en rimlig studiemedelsnivå och dels ett fullgott socialt

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Antaget av GFS styrelse 2014-11-10

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Antaget av GFS styrelse 2014-11-10 Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Antaget av GFS styrelse 2014-11-10 Åsiktsdokumentet fastställs årligen av GFS styrelse och revideras på det sätt stadgan föreskriver. Inledning Dokumentets

Läs mer

Ett modernt studiestöd

Ett modernt studiestöd Ett modernt studiestöd - Förslag till förändringar i studiestödssystemet oktober 2008 Centerpartiets framtidsdialog för frihet, medmänsklighet och framtidstro Förord Många människor har fått det bättre

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Promemoria U2012/2475/UH 2012-04-19 Utbildningsdepartementet Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Sammanfattning

Läs mer

Sammanfattning av PFSU Nedan sammanställs SFS generella utgångspunkter och förslag på lösningar som presenteras i rapporten.

Sammanfattning av PFSU Nedan sammanställs SFS generella utgångspunkter och förslag på lösningar som presenteras i rapporten. Sammanfattning av PFSU Nedan sammanställs SFS generella utgångspunkter och förslag på lösningar som presenteras i rapporten. Generella utgångspunkter Försäkringarna ska täcka alla studerande SFS anser

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR DRABBADE

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR DRABBADE Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR DRABBADE Försäkringskassan för drabbade Här hittar du vanliga frågor och svar om Försäkringskassan för dig som har fått ett cancerbesked och behöver

Läs mer

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Försäkringsvillkor 2014-01-01 [Titel 3] Sid 2 (13) 2013-11-13 Högskoleförordningen (1993:100) 1 kapitlet 11 c. En högskola ska genom överenskommelse

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: CSN FÖR NÄRSTÅENDE

Ung Cancer Myndighetsguide: CSN FÖR NÄRSTÅENDE Ung Cancer Myndighetsguide: CSN FÖR NÄRSTÅENDE CSN för närstående Här hittar du vanliga frågor och svar om CSN för dig som studerar och är närstående till någon som har drabbats av cancer. Informationen

Läs mer

Studerande och socialförsäkringen

Studerande och socialförsäkringen Studerande och socialförsäkringen UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) Studerande och socialförsäkringen Parlamentariska

Läs mer

6 Studiemedlen och trygghetssystemen

6 Studiemedlen och trygghetssystemen 6 Studiemedlen och trygghetssystemen 6.1 Uppdrag att överväga gränsdragningen mellan studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen Enligt direktiven ska kommittén överväga hur gränsdragningen mellan

Läs mer

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Antaget av GFS styrelse 2014-09-04 Åsiktsdokumentet fastställs årligen av GFS styrelse och revideras på det sätt stadgan föreskriver. Inledning Dokumentets

Läs mer

Studenter om den studiesociala utredningen. SFS, TCO och Tria

Studenter om den studiesociala utredningen. SFS, TCO och Tria Studenter om den studiesociala utredningen SFS, TCO och Tria Förord Högskolestudier är en heltidssysselsättning och förutsätter att studenter dels har en rimlig studiemedelsnivå och dels ett fullgott socialt

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: CSN FÖR DRABBADE

Ung Cancer Myndighetsguide: CSN FÖR DRABBADE Ung Cancer Myndighetsguide: CSN FÖR DRABBADE CSN för drabbade Här hittar du vanliga frågor och svar om CSN för dig som har fått ett cancerbesked och studerar. Informationen är granskad av personal på CSN,

Läs mer

CSN gör studier möjligt. Marie Holmberg Karin Hurinský

CSN gör studier möjligt. Marie Holmberg Karin Hurinský CSN gör studier möjligt Marie Holmberg Karin Hurinský Innehåll Studiehjälp under 20 år Studiemedel över 20 år Studiestartstöd en chans till utbildning Stöd och support 2 Studiehjälp under 20 år - så funkar

Läs mer

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna - en sammanfattning 1 Bakgrund Frågan om frilansarnas sociala trygghet är en fråga som funnits på agendan länge. Frilans Riks har arbetat med den sedan

Läs mer

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut.

HFD 2014 ref 11. Försäkringskassan vidhöll sitt beslut. HFD 2014 ref 11 SGI-skydd har inte gällt för en försäkrad som efter avslutade studier tagit semester och först därefter anmält sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Lagrum: 26 kap. 9 första stycket,

Läs mer

Din lön. Dags att förbättra. cirkelns storlek 48x48 mm

Din lön. Dags att förbättra. cirkelns storlek 48x48 mm Din lön GillSans Trygga studier Light 35/36 GillSans studielivspolitiska Light 24/26 ställningstaganden Dags att förbättra studenternas Gill Sans Regular situation 16/17, cirkelns storlek 48x48 mm Dags

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Åsiktsdokumentet fastställs årligen av GFS styrelse och revideras på det sätt stadgan föreskriver. Inledning Göteborgs studenter är en heterogen grupp med

Läs mer

Med vänliga hälsningar Uppsala studentkår, i samarbete med Försäkringskassan, Uppsala universitet och Studenthälsan.

Med vänliga hälsningar Uppsala studentkår, i samarbete med Försäkringskassan, Uppsala universitet och Studenthälsan. Stödkortet Om du som student är i behov av stöd vid funktionsnedsättning eller blir sjuk är det inte lätt att veta vilken hjälp som finns eller hur du ska gå till väga. Här har vi sammanställt vad det

Läs mer

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen

Läs mer

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad Studentekonomi på Högskolan Kristianstad - En rapport från Kristianstad Studentkår Amanda Lindborg Sofie Forss 1 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Underlag... 3 Resultat och Analys... 4 Huvudsaklig

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Lättläst om studiemedel

Lättläst om studiemedel Lättläst om studiemedel 2015 1 2 Innehåll Vad är studiemedel?...6 Vem kan få studiemedel?... 7 Hur mycket pengar kan du få?... 9 Hur många poäng måste du läsa?...14 Hur länge kan du få studiemedel?...16

Läs mer

Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet

Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Studiefinansieringssystemet är en viktig förutsättning för en fungerande akademi, för att

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Sverige behöver studentmedarbetare

Sverige behöver studentmedarbetare Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Vägen till det första jobbet går oftast via

Läs mer

1.2 Långsiktigt perspektiv i SFS påverkansarbete

1.2 Långsiktigt perspektiv i SFS påverkansarbete Verksamhetsplan Sveriges förenade studentkårer 2015 / 2016 1. Inledning SFS verksamhetsplan är det dokument som slår fast vilket arbete som SFS ska bedriva under verksamhetsåret med politisk påverkan och

Läs mer

Sverige behöver studentmedarbetare

Sverige behöver studentmedarbetare Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar! Jusek jobbar för att det danska systemet med studentmedarbetare

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Utbildning och hälsa - Laboremus och S-studenters program för att motverka psykisk ohälsa vid UU inför kårvalet 2016

Utbildning och hälsa - Laboremus och S-studenters program för att motverka psykisk ohälsa vid UU inför kårvalet 2016 Utbildning och hälsa - Laboremus och S-studenters program för att motverka psykisk ohälsa vid UU inför kårvalet 2016 1. Förord - Varför är psykisk ohälsa en fråga för kårerna? Att få utbilda sig på våra

Läs mer

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA VÄLFÄRD ROS16 VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA Vad är välfärd? Offentlig sektor tryggar vår grundläggande välfärd och finansieras via skattemedel Grundläggande välfärd: (få mat, bostad, sjukvård och omsorg

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur

Läs mer

Remissyttrande ang. Stärkt stöd för studier tryggt enkelt och flexibelt SOU 2009:28

Remissyttrande ang. Stärkt stöd för studier tryggt enkelt och flexibelt SOU 2009:28 1 (12) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande ang. Stärkt stöd för studier tryggt enkelt och flexibelt SOU 2009:28 Försäkringskassan har ombetts att yttra sig över studiesociala kommitténs

Läs mer

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN 2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN En rapport från TCO och Tria 2009 Författare Kristina Persdotter utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: kristina.persdotter@tco.se tel: 08-782

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Våra tre partier har nu enats om hur vi vill

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för (PM 2012-04-19)

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för (PM 2012-04-19) SULF är universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas fackliga och professionella organisation. SULF är partipolitiskt obundet och anslutet till Saco, Sveriges akademikers centralorganisation. Utbildningsdepartementet

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Utökade sommarstudier för genomströmning, trygghet och sysselsättning

Utökade sommarstudier för genomströmning, trygghet och sysselsättning Rapportsammanfattning Juni 2016 Utökade sommarstudier för genomströmning, trygghet och sysselsättning - Rapportsammanfattning med uppdaterade siffror för 2016 Saco Studentråd släppte i juni 2013 rapporten

Läs mer

Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012

Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012 Om sjukförsäkringen Luleå den 27 november 2012 Försäkringsaktuellt Rehabiliteringskedjan Lite siffror om utvecklingen Förslag om andra sjuklöneveckan Försäkringskassans förändringsarbete Regelförändringar

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

OM DU BEHÖVER STÖD. Studenthälsan

OM DU BEHÖVER STÖD. Studenthälsan Stödkortet 1 OM DU BEHÖVER STÖD Stöd i studierna från universitet Som student kan du få olika former av stöd i dina studier. Om du har en funktionsnedsättning som blir ett hinder i studierna finns det

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

STUDERANDE OCH TRYGGHETSSYSTEMEN Betänkande av Studiesociala utredningen (SOU 2003:130)

STUDERANDE OCH TRYGGHETSSYSTEMEN Betänkande av Studiesociala utredningen (SOU 2003:130) Dokument Sida YTTRANDE 1 (8) Datum Referens: Samh pol avd/ Karin/Morid/Jessica Mann 2004-05-10 Direkttel: 08-782 91 06/91 29 E-post: karin.morild/jessica.mann@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

bart? gghetssystemen ter och try Utbildning straff ort om studen En rapp November 2010

bart? gghetssystemen ter och try Utbildning straff ort om studen En rapp November 2010 Detta är sjunde upplagan av Utbildning straff bart? en rapport om studenterna och trygghetssystemet. Rapporten beskriver hur högskolestudenter under studietiden har ett sämre socialt skydd än förvärvsarbetande.

Läs mer

CSN gör studier möjligt. Marie Rhodes, Stina Blomqvist och Michael Eriksson

CSN gör studier möjligt. Marie Rhodes, Stina Blomqvist och Michael Eriksson CSN gör studier möjligt Marie Rhodes, Stina Blomqvist och Michael Eriksson Innehåll för dagen Allmänt om studiemedel Så arbetar du i Mina tjänster med studietider och utbildningar samt studeranderapportering

Läs mer

Remissvar: Mer tydlighet och aktivitet i sjukoch aktivitetsersättningen (Ds 2016:5)

Remissvar: Mer tydlighet och aktivitet i sjukoch aktivitetsersättningen (Ds 2016:5) Sundbyberg 17 juni 2016 Dnr.nr: S2016/02084/SF Vår referens: Mikael Klein Till Socialdepartementet Remissvar: Mer tydlighet och aktivitet i sjukoch aktivitetsersättningen (Ds 2016:5) Handikappförbunden

Läs mer

Studiemedel Linköpings universitet 23 april 2015. Anders Axelsson och Mattias Andersson

Studiemedel Linköpings universitet 23 april 2015. Anders Axelsson och Mattias Andersson Studiemedel Linköpings universitet 23 april 2015 Anders Axelsson och Mattias Andersson Registrering på kurser Beslut om studiemedel fattas utifrån uppgifterna i ansökan. 30 hp = 20 veckor med studiemedel

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Introduktionsenheten 1 Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Som försörjningsform för personer som tas emot inom ramen för den kommunala introduktionen kan en kommun

Läs mer

Socialförsäkringarna och tryggheten

Socialförsäkringarna och tryggheten Anser ert parti att socialförsäkringssystemen ska fungera som trygghet även för konstnärer och andra kulturskapare som ofta har små och oregelbundna inkomster samt är både företagare och anställd? Självklart.

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Saco Studentråd Politiskt program 2013-2016

Saco Studentråd Politiskt program 2013-2016 Saco Studentråd Politiskt program 2013-2016 1 Inledning Saco Studentråd är Sveriges största fackliga studentorganisation. Vi påverkar utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken för att förbättra studenters

Läs mer

Tryggare kan alla vara. Socialförsäkringarna för studenten. April 2011. Maria Noleryd

Tryggare kan alla vara. Socialförsäkringarna för studenten. April 2011. Maria Noleryd Tryggare kan alla vara Socialförsäkringarna för studenten April 2011 Maria Noleryd Omslag: Marcus Kindbom studerar till civilingenjör i Samhällsbyggnad vid kungliga tekniska högskolan. På bilden syns också

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Studenters eventuella behov av arbetslöshetsersättning gäller framförallt efter avslutade studier i väntan på anställning.

Studenters eventuella behov av arbetslöshetsersättning gäller framförallt efter avslutade studier i väntan på anställning. Bakgrund Rätten att nyttja de svenska socialförsäkringarna utgår från två huvudprinciper; försäkrad genom bosättning och försäkrad genom förvärvsarbete. Den sistnämnda principen brukar kallas för arbetslinjen.

Läs mer

Uppgifter Flyttning till eller arbete i ett annat land

Uppgifter Flyttning till eller arbete i ett annat land 0771-524 524 www.forsakringskassan.se Uppgifter Flyttning till eller arbete i ett annat land Datum Personnummer 1 (3) Skicka blanketten till Försäkringskassans inläsningscentral 839 88 Östersund Försäkringskassan

Läs mer

Stärkt stöd för studier - tryggt, enkelt och flexibelt (SOU 2009:28) Remiss från Utbildningsdepartementet

Stärkt stöd för studier - tryggt, enkelt och flexibelt (SOU 2009:28) Remiss från Utbildningsdepartementet PM 2009: RIV (Dnr 001-799/2009) Stärkt stöd för studier - tryggt, enkelt och flexibelt (SOU 2009:28) Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

Korttidsarbete. Ett partsgemensamt förslag för Sverige

Korttidsarbete. Ett partsgemensamt förslag för Sverige Korttidsarbete Ett partsgemensamt förslag för Sverige En partsgemensam rapport från Gruvornas Arbetsgivareförbund, GS, IF Metall, Industri- och KemiGruppen, Skogsindustrierna, Stål och Metall Arbetsgivareförbundet,

Läs mer

Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Socialdemokraternas politik för fler jobb och trygghet för alla

Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Socialdemokraternas politik för fler jobb och trygghet för alla Rött Blått politik för fler jobb och trygghet för alla Ge 100 000 soloföretagare möjlighet att anställa en medarbetare genom sänkt arbetsgivaravgift. Ge 7 500 arbetslösa akademiker arbete eller praktik

Läs mer

Extra pengar om du blir sjuk

Extra pengar om du blir sjuk Extra pengar om du blir sjuk 2013 fakta om ags avtalsgruppsjukförsäkringen AGS gäller om du: har varit anställd i 90 dagar hos försäkrad/-e arbetsgivare. har en sjukpenninggrundande inkomst, SGI. är arbetsför

Läs mer

En politik för. Olof Palmes Gata 17 105 32 Stockholm Tel +46 8 504 15 000 www.unionen.se

En politik för. Olof Palmes Gata 17 105 32 Stockholm Tel +46 8 504 15 000 www.unionen.se Tnr: 1856:1. ISBN: 978-91-7391-348-5. Oktober 2012. 3 000 ex. Produktion: Blomquist & Co. En politik för Rapporten Granskning av hållbarhetsredovisningen i 25 svenska storföretag analyserar och beskriver

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Utkast: Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument

Utkast: Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Utkast: Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Formaterat: Vänster: 3 cm, Överkant: 3,5 cm Åsiktsdokumentet fastställs årligen av GFS styrelse och revideras på det sätt stadgan föreskriver. Inledning

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Välfärdstendens Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet

Välfärdstendens Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet Välfärdstendens 2016 Delrapport 4: Trygghet vid föräldraledighet Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK. regeringskansliet.

Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK.  regeringskansliet. SVENSKT NÄRINGSLIV Socialdepartementet Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK s.sf@regeringskanshet.se, s.registrator@ regeringskansliet.se Er referens/dnr: 52015/2330/SF 2015-06-26 Remissvar Avskaffande av den

Läs mer

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö SALO Sveriges Anställningslösas Landsorganisation Arbete Livskvalitet - Miljö Det här är SALO SALO (Sveriges Anställningslösas Landsorganisation) grundades för att det inte fanns några organisationer som

Läs mer

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Åsiktsdokumentet fastställs årligen av GFS styrelse och revideras på det sätt stadgan föreskriver. Inledning Göteborgs studenter är idag en heterogen grupp

Läs mer