FÖRÄNDRINGAR I SJUKFÖRSÄKRINGEN SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRÄNDRINGAR I SJUKFÖRSÄKRINGEN SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER"

Transkript

1 FÖRÄNDRINGAR I SJUKFÖRSÄKRINGEN SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER

2 BAKGRUND Lunicore har på uppdrag av SFS utrett tre aspekter av en förändrad sjukförsäkring för studenter utifrån ett ekonomiskt perspektiv. 1. Koppla sjukförsäkringen till studier istället för studiemedel. 2. Möjliggör för studenter att vara sjukskrivna på deltid. 3. Förkorta antalet karensdagar från 30 till 7. Ett beräkningsunderlag för att analysera kostnadseffekten av dessa tre förändringar har tagits fram och presenteras nedan. Arbetet har dels omfattat en datainsamling där information från myndigheter och andra källor samlats in. Utifrån denna data har sedan beräkningar utförts för att kunna ge en bild av de ekonomiska konsekvenserna. 1

3 FÖRÄNDRING 1 KOPPLA SJUKFÖRSÄKRINGEN TILL STUDIER ISTÄLLET FÖR STUDIEMEDEL I nuläget finns det ett antal olika scenarion för hur en student kan vara sjukförsäkrad. I arbetet har vi skiljt på studenter som är helt försäkrade, delvis försäkrade och helt oförsäkrade. Med fullt försäkrade avser vi de studenter som har rätt till en ersättning på motsvarande fullt studiemedel, inklusive lån. Detta har beräknats till kr/månad, efter en föreslagen höjning av lånedelen inför Studenter är helt försäkrade om något av följande villkor är uppfyllda: 1. Studenten tar fullt CSN, både lån och bidragsdel. 2. Studenten har en sjukpenninggrundande om minst kr/år. Studenter är delvis försäkrade om något av följande villkor är uppfyllda: 1. Studenten har en sjukpenningsgrundande på mellan och kr/år. 2. Studenten tar CSN, men endast bidragsdelen eller inte fullt lån. Studenten är oförsäkrad om följande båda villkor är uppfyllda: 1. Studenten tar inte CSN. 2. Studenten har en sjukpenningsgrundande lägre än kr/år. I den föreslagna förändringen skall samtliga studenter vara försäkrade motsvarande de som idag är fullt försäkrade. Detta har varit utgångspunkten i arbetet. Vi bedömer att kostnaden för den föreslagna förändringen kommer att bero på följande parametrar: Antalet studenter som genom den föreslagna förändringen kommer att inkluderas i sjukförsäkringssystemet och ges rätt till ersättning. I hur pass stor uträckning sjukförsäkringen utnyttjas i termer av andel som sjukskriver sig. Sjuklängden för dessa studenter. Ersättningens storlek. Karenstid. ANTAL STUDENTER För att ta reda på antalet studenter som genom den föreslagna förändringen kommer att inkluderas i sjukförsäkringssystemet och ges rätt till ersättning kartläggs hur många av Sveriges studenter som idag är inkluderade i systemet och där igenom hur många som är exkluderade. Av de som är exkluderade måste därtill kartläggas vilka som ska ges rätt till ersättning. Figuren nedan ger en schematisk bild över Sveriges studenter. Sifforna i figuren, beträffande antal studenter i Sverige, är uppgifter angivna av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i deras årsrapport för Antalet studenter med respektive utan studiemedel är uppgifter angivna av CSN. Underkategorierna låg, medelhög och hög är sedan beräkningar baserade på grunddata från CSN. Studenter utan studiemedel är de som idag är exkluderade från sjukförsäkringssystemet. Av dessa är studenterna i kategorin hög inte berättigade ersättning, de är istället försäkrade genom sitt arbete. Kategorin medelhög består av studenter som arbetar 2

4 vid sidan av studierna och som därmed har möjlighet att få en så kallad studietids-sgi. Detta förutsätter att den studerande har en som uppgår till minst 24 procent av prisbasbeloppet, 2014 motsvarade detta kr. Inkomsten måste också anses vara stadigvarande och årligen återkommande. Denna kategori studenter kommer alltså att delvis ha rätt till ersättning genom den föreslagna förändringen och kommer tillsammans med studenterna i kategorin låg, som kommer att ges rätt till fullständig ersättning, att vara förknippade med en kostnad. Studenter i Sverige Studenter med studiemedel Studenter utan studiemedel Lån och bidrag Endast bidrag Låg Hög Låg Hög Låg Hög Utifrån de kategorier som presenterats ovan är det några som kommer innebära en ökad kostnad för systemet. Detta rör de studenter som idag är oförsäkrade (markerade i rött) alternativt endast delvis försäkrade (markerade i gult). Nya kostnadsgrupper Studenter med endast bidragsdelen Studenter utan studiemedel Låg Låg Intervall för underkategorier Låg Hög kr kr > kr 3

5 ANDEL SOM SJUKSKRIVER SIG I genomsnitt har 1,25 % av studenterna vid högskolor och universitet utnyttjat sjukförsäkringssystemet. I denna modell utgås ifrån att denna siffra kommer att ligga kvar på samma nivå framöver. Det finns dock anledning att tro att denna andel kan komma att öka något i framtiden. En analys av detta finns sist i rapporten. SJUKLÄNGD För att kunna utföra beräkningarna behöver en genomsnittlig sjuklängd beräknas. Detta gjordes med hjälp av dataunderlag från CSN. Sjukskrivningens längd 0-7 dagar 8-18 dagar dagar > 31 dagar Antal studenter Genomsnitt antal dagar 3, Källa: CSN = 41, Beräkningen visar på en snittlängd om 41,9 dagar. Den genomsnittliga tidsperioden med sjukpenning blir då i det nya förslaget 41,9 7 = 34,9. ERSÄTTNINGENS STORLEK Utgångspunkten har varit att ersättningens storlek ska motsvara fullt studiemedel (studiebidrag och studielån) från CSN. Studiebidraget under höstterminen 2014 uppgick till kr/månad och maximalt studielån uppgick till kr/månad. Detta innebär att en grundersättning vid sjukdom uppgår till 9004 kr/månad. Dock tas hänsyn till det faktum att regeringen avser att inför vårterminen 2015 utöka möjligheten till studielån med cirka kr/månad, varför kommande beräkningar kommer att utgå ifrån en ersättning om kr/månad eller 333 kr/dag. Års Medel Antal Totala er Summa Källa: CSN Studenter utan studiemedel har högre arbets än studenter med studiemedel, varför alla studenter i årsintervallet kr kategoriseras till medelhög. En arbetande student med en års på kr/månad ges en sjuklön och sjukpenning motsvarande cirka kr/månad eller 107 kr/dag Genomsnittlig års kr Med utgångspunkt i dataunderlaget ovan går det att beräkna hur den föreslagna förändringen påverkar omfattningen av hur sjukförsäkringen utnyttjas. Detta presenteras nedan i steg 3. 4

6 Martin Persson, Fredrik Perbe FÖRÄNDRING 2 MÖJLIGGÖR FÖR STUDENTER ATT VARA SJUKSKRIVNA PÅ DELTID I dagsläget kan studenter endast vara sjukskrivna på heltid. Detta betyder att studenter som skulle behöva vara sjukskrivna på deltid i praktiken står inför följande alternativ: Avstår från att sjukskriva sig, d.v.s. fortsätter att studera på heltid eller deltid. Avbryter studierna. Sjukskriver sig på heltid. Detta innebär att vid ett införande av möjlighet till deltidssjukrivning kommer antalet sjukskrivna att öka på grund av att de studenter som tidigare avstod från att sjukskriva sig på heltid eller avbröt studierna kommer att sjukskriva sig på deltid. Denna beteendeförändring kommer att vara förknippad med en ökad kostnad i sjukförsäkringssystemet. Samtidigt kommer de studenter som tidigare varit sjukskriva på heltid, fastän de hade kunnat studera på deltid, istället vara sjukskrivna på deltid. Denna beteendeförändring kommer att innebära en minskad kostnad i sjukförsäkringssystemet. Avstått sjukskrivning Deltidssjukskrivning Heltidssjukskrivning BERÄKNING AV FLÖDEN Vid uppskattning av flödena till deltidssjukskrivning utgår vi från data och tidigare beräkningar på området från CSN. Flödesberäkningarna appliceras på CSN:s statistik över antalet studerande vid universitet/högskola med sjukdagar, som även korrigeras för förändringen att sjukförsäkringen kopplas till studier istället för till studiemedel. I beräkningarna används benämningen deltidssjukskrivning som ett sammanvägt genomsnitt av olika nivåer av sjukskrivning, utifrån möjligheten att vara sjukskriven på 25 %, 50 % eller 75 %. Antal studerande vid universitet/högskola med sjukdagar År Totalt Antal sjukskrivna innan förändring = Antal sjukskrivna efter förändring = 5150 Antal heltidssjukskrivna efter förändring =!!""!!"" Antal deltidssjukskrivna efter förändring = =

7 Antal sjukskrivna Deltid Heltid Sjukskrivningsgrad Efter förändring Innan förändring Som framgår av beräkningarna och illustreras i figuren ovan, uppskattas alltså att ett införande av möjlighet till deltidssjukskrivning resulterar i att antalet sjukskrivna ökar från cirka till cirka 6 400, antalet heltidssjukskrivna minskar från till och antalet deltidssjukskrivna uppgår till efter förändringen. Med detta har en deltidssjukskrivningskvot kunnat uppskattas, för att kunna se hur fördelningen inom respektive kategori blir mellan heltid respektive deltid. Andel heltidssjukskrivna 77,3 % Andel deltidssjukskrivna 23,7 % Baserat på den kategorisering som gjorts tidigare kan en kostnad med sjukskrivningsdag för respektive kategori beräknas. Kostnaden per dag utgår från en grundersättning på 333 kr per dag, men räknas ner med det belopp för de som idag är delvis motsvarande sjukpenningen från studietids-sgi och/eller studiemedel. Kategori Studenter med lån och bidrag Studenter med endast bidragsdelen Studenter utan studiemedel Sjukskrivningsgrad Antal sjukskrivna Låg Heltid Deltid Heltid Deltid Låg Heltid Kostnad per dag Deltid ,5 Heltid Deltid Låg Heltid Deltid ,5 Heltid Deltid

8 FÖRÄNDRING 3 FÖRKORTA ANTALET KARENSDAGAR FRÅN 30 TILL 7 En sänkning av antalet karensdagar till 7 istället för 30 kommer medföra en högre frekvens av främst korta sjukskrivningar samt en ökad kostnad i form att fler blir berättigade till utbetalning av sjukförsäkring. Av de tre undersökta förändringar är det denna som får störst effekt på totalkostnaden av att genomföra hela förändringspaketet. BERÄKNING AV KOSTNAD För att ge en bild av vilka kostnader denna förändring kommer att innebära kategoriseras först de sjukskrivna i tre olika kategorier baserad på sjuklängd i termer av antal sjukdagar: Studenter med sjuklängd längre än 30 dagar. Studenter med sjuklängd 8 30 dagar. Studenter med sjuklängd 7 dagar eller mindre. De studenter som idag är sjukskrivna längre än 30 dagar, och därmed beviljas ersättning från och med den 31:a sjukdagen, kommer att genom en förkortad karenstid till 7 dagar ges en utökad rätt till ersättning. Den förändrade karenstiden på 7 dagar är därför förknippat med en kostnad i form av ersättning för sjukdagarna 8 30 för dem som idag är sjukskrivna i mer än 30 dagar. Figuren nedan illustrerar de sjukdagar som idag ges ersättning för och medför en kostnad, de sjukdagar som genom förändringen även kommer att ges ersättning för och medför en kostnad och de sjukdagar som även efter förändringen inte kommer att ges ersättning för och således inte vara förknippade med en kostnad. Detta är illustrerat för alla kategorier av sjukskrivna studenter. > 30 dagar 8-30 dagar 7 dagar Sjukdagar Ingen kostnad Kostnad pga förändring Kostnad idag För att beräkna kostnaderna utgås från den utökade utnyttjandegraden av sjukförsäkringen som beräknades i steg 1 och 2. För de kategorier som utgör en ny kostnad i systemet beräknas den fulla kostnaden för alla sjukskrivningsdagar utöver karenstiden om 7 dagar. För den kategorin som redan idag är försäkrade beräknas endast den del som i diagrammet ovan utgör kostnad på grund av förändringen, alltså 30-7 = 23 dagar. 7

9 Kategori Inkomst Heltid /deltid Studenter med endast Låg Heltid bidragsdelen Antal Antal mer Kostnad/ Snittsjuk Kostnad än 7 dagar dag längd , Deltid ,5 34, Heltid , Deltid , Studenter utan , Låg Heltid studiemedel Deltid ,5 34, Heltid , Deltid , Totalkostnad För den grupp som redan idag är försäkrade tillkommer en merkostnad för den sänkta karenstiden enligt beräkningen nedan. Kategori Inkomst Heltid/ deltid Studenter med Låg lån och bidrag Antal Kostnad/ dag Antal dagar Kostnad Heltid Deltid , Heltid Deltid Totalkostnad SUMMERING AV KOSTNADER Den totala kostnaden för att genomföra alla tre föreslagna förändringar samtidigt beräknas bli 29 miljoner kronor. En stor del av kostnaden kan hänföras till att karenstiden minskas från 30 till 7 dagar. Den framräknade kostnaden ska ses som en momentankostnad för att genomföra systemförändringen baserat på nuvarande beteendemönster. De två första förändringarna, att alla ska omfattas av sjukförsäkringen samt möjligheten till deltidssjukskrivning, kommer dock inte att i någon omfattande utsträckning leda till annat än momentankostnader. Den tredje förändringen, karensdagarna, kommer i framtiden ge upphov till ett förändrat beteendemönster som ger en fördyrning. Total kostnad för samtliga förändringar tillsammans: 29 miljoner kronor. 8

10 KÄNSLIGHETSANALYS AV KOSTNADEN För att skapa en övergripande bild av hur kostnadsutvecklingen kan komma att påverkas av beteendeförändringar hos studenter som en följd av systemförändringen presenteras här en känslighetsanalys som visar på merkostnaden för detta. Med siffran total ökning avses nyttjandegraden av sjukförsäkringen, alltså hur stor tillströmningen av studenter in i systemet är. Siffran på nyttjandegraden är utöver den naturliga tillströmning som kommer av att fler inkluderas i systemet, den avser alltså en teoretisk beteendeförändring där benägenheten att utnyttja sjukförsäkringen ökar. Eftersom den största tillströmningen sannolikt kommer hamna i intervallet 8-30 dagar utgår kalkylen från detta. I tabellen nedan finns även presenterat siffror där det antas att endast en del av tillströmningen kommer i detta intervall, resterande fördelas på intervallen 1-7 och >30 dagar. 100 % av ökningen i intervallet 8-30 dagar 75 % av ökningen i intervallet 8-30 dagar 50 % av ökningen i intervallet 8-30 dagar Total ökning 10 % Total ökning 20 % Total ökning 30 % kr kr kr kr kr kr kr kr kr Diagrammet nedan illustrerar den totala kostnaden för systemförändringen över tid uttryckt i miljoner kronor, baserat på de scenarion som beskrivits tidigare Innan genomförandet Vid genomförandet Efter genomförandet Långsiktig effekt Total ökning 30% Total ökning 20% Total ökning 10% Total ökning 0% 9

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407

Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407 Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407 Socialförsäkringarna för studenten Socialförsäkringarnas grundläggande principer och finansiering: Arbetsgivaravgifter

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Försäkringskassan för närstående Här hittar du vanliga frågor och svar om försäkringskassan för dig som är närstående till någon som har drabbats

Läs mer

Studenternas tillträde till socialförsäkringarna. Deluppdrag för Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission

Studenternas tillträde till socialförsäkringarna. Deluppdrag för Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission Studenternas tillträde till socialförsäkringarna Deluppdrag för Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission Inledning Socialdemokraternas studiesociala grupp tillsattes med uppdraget att undersöka de

Läs mer

Remiss: Mer trygghet och bättre försäkring

Remiss: Mer trygghet och bättre försäkring Handläggare: Tove Ahlsten Datum: 2015-08-13 Dnr: PT2-2/1415 Remiss: Mer trygghet och bättre försäkring Sveriges förenade studentkårer (SFS) har av Socialdepartementet getts möjlighet att framföra synpunkter

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Socialdemokraternas vallöften till studenterna

Socialdemokraternas vallöften till studenterna Socialdemokraternas vallöften till studenterna Löfte i valrörelsen En trygg sjukförsäkring. Alla studenter ska omfattas av sjukförsäkringen, studenter ska kunna sjukskrivas på deltid, karenstiden ska kortas

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

PM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor

PM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor 2017-09-21 PM: Sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor Sammanfattning I redovisningen nedan jämförs sjukfrånvaron inom hälso- och sjukvård, som drivs av landsting respektive privata aktörer samt utbildning

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: CSN FÖR DRABBADE

Ung Cancer Myndighetsguide: CSN FÖR DRABBADE Ung Cancer Myndighetsguide: CSN FÖR DRABBADE CSN för drabbade Här hittar du vanliga frågor och svar om CSN för dig som har fått ett cancerbesked och studerar. Informationen är granskad av personal på CSN,

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: CSN FÖR NÄRSTÅENDE

Ung Cancer Myndighetsguide: CSN FÖR NÄRSTÅENDE Ung Cancer Myndighetsguide: CSN FÖR NÄRSTÅENDE CSN för närstående Här hittar du vanliga frågor och svar om CSN för dig som studerar och är närstående till någon som har drabbats av cancer. Informationen

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

godkänna riktlinjer för introduktionsersättning till flyktingar, samt att föreslå kommunfullmäktige att anta riktlinjerna

godkänna riktlinjer för introduktionsersättning till flyktingar, samt att föreslå kommunfullmäktige att anta riktlinjerna Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2010-03-30 Kommunstyrelsen Riktlinjer för introduktionsersättning KS-2010/218 Beslut Kommunstyrelsen beslutar godkänna riktlinjer för introduktionsersättning

Läs mer

REMISSVAR (U2009/2195/SV)

REMISSVAR (U2009/2195/SV) 2009-08-14 Rnr 34.09 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (U2009/2195/SV) Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt Betänkande av studiesociala kommittén (SOU 2009:28) Sacos synpunkter

Läs mer

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Arbetsgivarfrågor Nr 15 Juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Riksdagen har fattat beslut om en rad åtgärder i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2017:1305 Utkom från trycket den 28 december 2017 utfärdad den 18 december 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområde 15 Studiestöd Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3599 av Annika Eclund m.fl. (KD) Utgiftsområde 15 Studiestöd Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 15 Studiestöd

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

CSN gör studier möjligt. Marie Holmberg Karin Hurinský

CSN gör studier möjligt. Marie Holmberg Karin Hurinský CSN gör studier möjligt Marie Holmberg Karin Hurinský Innehåll Studiehjälp under 20 år Studiemedel över 20 år Studiestartstöd en chans till utbildning Stöd och support 2 Studiehjälp under 20 år - så funkar

Läs mer

Sociala Förhållanden: 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52

Sociala Förhållanden: 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52 STATISTIK OM STHLM Sociala Förhållanden: OHÄLSOTAL I STOCKHOLM 2010 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52 Ohälsotal 2010 FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form

Läs mer

6 Studiemedlen och trygghetssystemen

6 Studiemedlen och trygghetssystemen 6 Studiemedlen och trygghetssystemen 6.1 Uppdrag att överväga gränsdragningen mellan studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen Enligt direktiven ska kommittén överväga hur gränsdragningen mellan

Läs mer

En frisk. affär - Slopat sjuklöneansvar

En frisk. affär - Slopat sjuklöneansvar En frisk affär - Slopat sjuklöneansvar Rapport Februari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning och våra förslag... 2 Bakgrund och teori... 3 Arbetsgivarens kostnadsansvar... 3 Högkostnadsskydd... 3 Socialförsäkringsutredningen...

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Medlemsförsäkringar. Försäkringsgivare till försäkringarna i medlemsförsäkringen är

Medlemsförsäkringar. Försäkringsgivare till försäkringarna i medlemsförsäkringen är Spelarföreningen Fotboll i Sverige Medlemsförsäkringar i samarbete med försäkringsmäklare Försäkringsgivare till försäkringarna i medlemsförsäkringen är Box 5149, SE-402 23 Göteborg, Sweden Teleph: +46

Läs mer

DS 2009:46, A2009/2824/AE

DS 2009:46, A2009/2824/AE 1 (5) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: 2009/1421 M1 Remissvar avseende regeringens pm Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen temporära förändringar i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Med vänliga hälsningar Uppsala studentkår, i samarbete med Försäkringskassan, Uppsala universitet och Studenthälsan.

Med vänliga hälsningar Uppsala studentkår, i samarbete med Försäkringskassan, Uppsala universitet och Studenthälsan. Stödkortet Om du som student är i behov av stöd vid funktionsnedsättning eller blir sjuk är det inte lätt att veta vilken hjälp som finns eller hur du ska gå till väga. Här har vi sammanställt vad det

Läs mer

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Beskrivning av etableringsmåttet Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Etableringsmåttet Universitetskanslersämbetet, och tidigare Högskoleverket, har i uppdrag av regeringen att

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2015 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad Studentekonomi på Högskolan Kristianstad - En rapport från Kristianstad Studentkår Amanda Lindborg Sofie Forss 1 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Underlag... 3 Resultat och Analys... 4 Huvudsaklig

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR DRABBADE

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR DRABBADE Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR DRABBADE Försäkringskassan för drabbade Här hittar du vanliga frågor och svar om Försäkringskassan för dig som har fått ett cancerbesked och behöver

Läs mer

Läkare och Förälder. observera att regelverk och siffror gäller 2016. Avtal gäller landstingskommunal sektor och pacta

Läkare och Förälder. observera att regelverk och siffror gäller 2016. Avtal gäller landstingskommunal sektor och pacta Läkare och Förälder observera att regelverk och siffror gäller 2016. Avtal gäller landstingskommunal sektor och pacta Upplägg Vad gäller? Hur gör man? Vad ska man tänka på? DU som gravid MVC-besök, föräldrautbildning

Läs mer

Översyn av regelverket avseende ersättning för deltagare i rehabiliteringsinsatser

Översyn av regelverket avseende ersättning för deltagare i rehabiliteringsinsatser 1 (43) Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet 103 33 Stockholm Översyn av regelverket avseende ersättning för deltagare i rehabiliteringsinsatser 2 (43) Till Arbetsmarknadsdepartementet och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:359 Utkom från trycket den 31 maj 2006 utfärdad den 18 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 3

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Studenthäfte För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Information till Studerande som söker försörjningsstöd under sommaren Du som inte har din sysselsättning och

Läs mer

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria)

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) REMISSYTTRANDE 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) Försäkringskassan har beretts tillfälle att yttra sig

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Medlemsförsäkringar. Försäkringsgivare till försäkringarna i medlemsförsäkringen är

Medlemsförsäkringar. Försäkringsgivare till försäkringarna i medlemsförsäkringen är Spelarföreningen Fotboll i Sverige Medlemsförsäkringar i samarbete med försäkringsmäklare Försäkringsgivare till försäkringarna i medlemsförsäkringen är Box 5149, SE-402 23 Göteborg, Sweden Teleph: +46

Läs mer

Inkomstförsäkring. i samarbete med Folksam

Inkomstförsäkring. i samarbete med Folksam Inkomstförsäkring i samarbete med Folksam Inkomstförsäkring Tanken med en inkomstförsäkring är att den ekonomiska förlusten ska bli mindre under en period av arbetslöshet. Med enbart a-kassa får den som

Läs mer

Studielinjen. - om studenters inkludering i socialförsäkringarna

Studielinjen. - om studenters inkludering i socialförsäkringarna Studielinjen - om studenters inkludering i socialförsäkringarna Omslag: Studielinjen är en kampanj för att uppmärksamma studenters bristande inkludering i de traditionella trygghetssystemen. I Sverige

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Exempel på utfall vid sänkt/minskad månadsersättningen för en som väljer att arbeta med stöd av de nya reglerna om steglös avräkning.

Exempel på utfall vid sänkt/minskad månadsersättningen för en som väljer att arbeta med stöd av de nya reglerna om steglös avräkning. Exempel på utfall vid sänkt/minskad månadsersättningen för en som väljer att arbeta med stöd av de nya reglerna om steglös avräkning. Vi har i nedan stående exempel använt samma exempel som Försäkringskassan

Läs mer

Lättläst om studiemedel

Lättläst om studiemedel Lättläst om studiemedel 2015 1 2 Innehåll Vad är studiemedel?...6 Vem kan få studiemedel?... 7 Hur mycket pengar kan du få?... 9 Hur många poäng måste du läsa?...14 Hur länge kan du få studiemedel?...16

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen, ändring av lagen om ändring

Läs mer

Manual för att registrera en anställds sjukfrånvaro samt registrera läkarintyg

Manual för att registrera en anställds sjukfrånvaro samt registrera läkarintyg Manual för att registrera en anställds sjukfrånvaro samt registrera läkarintyg När en anställd blir sjukskriven är det viktigt att det blir rätt för alla inblandade parter. Vid kortare sjukfrånvaro registrerar

Läs mer

Sjukpenninggrundande inkomst. Så beräknas den för företagare

Sjukpenninggrundande inkomst. Så beräknas den för företagare Sjukpenninggrundande inkomst Så beräknas den för företagare gi 1 2 4 5 6 7 8 10 12 Förord SGI bestämmer sjukpenningens storlek Företagarens SGI bestäms av den förväntade nettointäkten Jämförelseinkomsten

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011 FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar

Läs mer

Verksamhetsrapport 2013:02

Verksamhetsrapport 2013:02 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 211 och 212 samt perioden 28-212 Verksamhetsrapport 213:2 Sammanfattning För perioden 211 och 212 har kostnaden för försörjningsstödet minskat

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 9 december 2015 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Tom Aspengren LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Personalöversikt 2009

Personalöversikt 2009 Personalöversikt 2009 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda årsarbetare i förhållande till befolkningsmängd...

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Kollektivtrafiknämnden

Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämnden Anna Bothom Avd Försäljning anna.bothom@skanetrafiken.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2012-11-05 Dnr [Diarienummer] 1 (5) Kollektivtrafiknämnden Utökad omfattning av studeranderabatt i kollektivtrafiken

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA ANNUITETSLÅN

ATT BETALA TILLBAKA ANNUITETSLÅN ATT BETALA TILLBAKA ANNUITETSLÅN Information om regler för betalning av lån tagna efter den 30 juni 2001 2006 Innehåll Annuitetslån 3 Återbetalning 4 Trygghetsregler 9 Avskrivning 10 Flera lån 12 Återkrav

Läs mer

OM DU BEHÖVER STÖD. Studenthälsan

OM DU BEHÖVER STÖD. Studenthälsan Stödkortet 1 OM DU BEHÖVER STÖD Stöd i studierna från universitet Som student kan du få olika former av stöd i dina studier. Om du har en funktionsnedsättning som blir ett hinder i studierna finns det

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Handledning till snabbguide om studiebidrag på gymnasiet

Handledning till snabbguide om studiebidrag på gymnasiet Handledning till snabbguide om studiebidrag på gymnasiet Senast uppdaterad, juni 2016 CSN nr 1028A/1606 Inledning Den här handledningen kan du ha som stöd om du ska använda snabbguiden för att informera

Läs mer

Vad gör journalisterna efter utbildningen?

Vad gör journalisterna efter utbildningen? Journalisternas arbetsmarknad en undersökning av JMG s tidigare journaliststudenter Sammanlagt 1297 tidigare studenter på JMG s journalistprogram har svarat på frågor om vad de gör efter sin utbildning.

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 4 maj 2010 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Lise-Lotte Sjöstedt LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm

Läs mer

Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv,

Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn

Läs mer

Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd

Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Syftet med utökningen av statistiken är att fortlöpande och systematiskt kunna följa hur problem och behov

Läs mer

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-08-17 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Saco studentråd har getts möjlighet att yttra sig över remissen Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Studenter om den studiesociala utredningen. SFS, TCO och Tria

Studenter om den studiesociala utredningen. SFS, TCO och Tria Studenter om den studiesociala utredningen SFS, TCO och Tria Förord Högskolestudier är en heltidssysselsättning och förutsätter att studenter dels har en rimlig studiemedelsnivå och dels ett fullgott socialt

Läs mer

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Försäkringsvillkor 2014-01-01 [Titel 3] Sid 2 (13) 2013-11-13 Högskoleförordningen (1993:100) 1 kapitlet 11 c. En högskola ska genom överenskommelse

Läs mer

Sammanfattning av PFSU Nedan sammanställs SFS generella utgångspunkter och förslag på lösningar som presenteras i rapporten.

Sammanfattning av PFSU Nedan sammanställs SFS generella utgångspunkter och förslag på lösningar som presenteras i rapporten. Sammanfattning av PFSU Nedan sammanställs SFS generella utgångspunkter och förslag på lösningar som presenteras i rapporten. Generella utgångspunkter Försäkringarna ska täcka alla studerande SFS anser

Läs mer

Kompensationsgrad vecka 48/

Kompensationsgrad vecka 48/ Kompensationsgrad vecka 48/2015 2016-04-01 Rapport över kompensationsgrad vecka 48/2015 SO följer sedan 1998 varje år upp hur stor del av ersättningstagarna som får 80 procent av sin tidigare inkomst.

Läs mer

AKSTAT och sjukfallsregistret i Linda

AKSTAT och sjukfallsregistret i Linda AKSTAT och sjukfallsregistret i Linda av Laura Larsson 25 november 2002 IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering), Kyrkogårdsgatan 6, Box 513, 751 20 Uppsala. Tel: 018-471 70 82, e-post:

Läs mer

Copyright (c) Högskoleverket POLTAVA ÅR 1709

Copyright (c) Högskoleverket POLTAVA ÅR 1709 Copyright (c) Högskoleverket 2 POLTAVA ÅR 1709 1. Hur många skvadroner ingick i den svenska styrka som befann sig cirka 5 km söder om Gamla lägret? A 4 B 8 C 12 D 109 E 154 2. Hur långt var avståndet mellan

Läs mer

Våga prata pengar. Karin Arkmo Larsson Gun-Marie Nilsson

Våga prata pengar. Karin Arkmo Larsson Gun-Marie Nilsson Våga prata pengar Karin Arkmo Larsson Gun-Marie Nilsson Agenda Vad gör CSN? Hemutrustningslån vad är det? Betala tillbaka hemutrustningslån Studiestöd vad är det? Betala tillbaka studiemedel 2 Våga prata

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Försäkringskassans

Läs mer

Andra familjeekonomiska stöd

Andra familjeekonomiska stöd Andra familjeekonomiska stöd De familjeekonomiska stöden är viktiga för de flesta barnfamiljers ekonomi. Det finns tre typer av förmåner: generella bidrag som till exempel allmänna barnbidrag, försäkringar

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER 2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper:

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Lättläst om studiehjälp

Lättläst om studiehjälp Lättläst om studiehjälp 2014 2015 1 2 Välkommen till CSN I den här broschyren kan du läsa om studiehjälp. Studiehjälp är pengar som du kan få när du studerar på gymnasiet, komvux eller folkhögskola. Studiehjälp

Läs mer

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 1 (5) Socialdepartementet Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Wimi 2005 FK90010_004_G 2 (5) Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Försäkringskassan har i regleringsbrevet för

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

Extra pengar om du blir sjuk

Extra pengar om du blir sjuk Extra pengar om du blir sjuk 2013 fakta om ags avtalsgruppsjukförsäkringen AGS gäller om du: har varit anställd i 90 dagar hos försäkrad/-e arbetsgivare. har en sjukpenninggrundande inkomst, SGI. är arbetsför

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2015 (LTIP 2015)

Styrelsens förslag till beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2015 (LTIP 2015) Styrelsens förslag till beslut om ett långsiktigt incitamentsprogram 2015 (LTIP 2015) Bakgrund och sammanfattning Löner och andra anställningsvillkor i Scandi Standard AB (publ) ("Bolaget") och Bolagets

Läs mer

Sjukpenning och studiestöd

Sjukpenning och studiestöd 1 (56) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukpenning och studiestöd Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se

Läs mer

Remissyttrande. Enklare semesterregler (SOU 2008:95) Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Er referens: A2008/3018/ARM

Remissyttrande. Enklare semesterregler (SOU 2008:95) Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Er referens: A2008/3018/ARM Arbetsmarknadsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2008/3018/ARM Stockholm, 2009-02-05 Remissyttrande Enklare semesterregler

Läs mer

2013-11-05 Dnr 2013:1530

2013-11-05 Dnr 2013:1530 2013-11-05 Dnr 2013:1530 Rapport från utredningstjänsten TYPFALL BARNFAMILJ En barnfamilj som bor i Gävle med 2 barn, och där hon tjänar 35 000 i månaden och han tjänar 24 500, på vilket sätt skulle deras

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - utvecklin av pensionsskulden inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002

Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-09-04 Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002 Innehållsförteckning Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden

Läs mer

Remissyttrande ang. Stärkt stöd för studier tryggt enkelt och flexibelt SOU 2009:28

Remissyttrande ang. Stärkt stöd för studier tryggt enkelt och flexibelt SOU 2009:28 1 (12) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande ang. Stärkt stöd för studier tryggt enkelt och flexibelt SOU 2009:28 Försäkringskassan har ombetts att yttra sig över studiesociala kommitténs

Läs mer

Ett modernt studiestöd

Ett modernt studiestöd Ett modernt studiestöd - Förslag till förändringar i studiestödssystemet oktober 2008 Centerpartiets framtidsdialog för frihet, medmänsklighet och framtidstro Förord Många människor har fått det bättre

Läs mer