studera i stockholm - en dyr affär

Transkript

1 studera i stockholm - en dyr affär

2 innehåll. 3. inledning. 13. budget. 4. Metod. den genomsnittliga studentten. arbete vid sidan av studier. 14. budget. studenten med barn. 5. diagram studiemedel och finansiering. diagram diagram utgifter. boende. andra utgifter. diagram budget. den äldre studenten. så blir vi bättre. Regionala rabatter. Relevant undervisning under sommaren. Tillgängligare trygghetssystem. källor. 12. budget. Producerad av SSCO - Stockholms studentkårers centralorganisation 2011 Text - Lorentz Tovatt, politisk sekreterare Layout och design - Mimmi Toreheim

3 inledning. I den offentliga debatten kring högre utbildning och studenters levnadsvillkor läggs stort fokus på studenters ekonomiska situation. Den beskrivs ofta som knaper. Bilden av den tjugoåriga teknologstudenten som bor i ett sunkigt studentrum och lever på nudlar för att få ekonomin att gå ihop dyker allt för ofta upp när dessa frågor diskuteras. Studenters ekonomiska situation är knaper. Den nudelätande teknologstudenten finns, men det finns också andra studenter. Debatten tenderar att färgas av grova generaliseringar och en okunskap kring studenternas olika livsvillkor. I dagens Stockholm är studentpopulationen en heterogen grupp där olika individer har olika ekonomiska behov och förutsättningar. Den här rapporten syftar allra främst till att ge en ökad kunskap om Stockholms studenters ekonomiska situation. Vi vill därigenom hjälpa politiker att ta ett steg bort ifrån enkla generaliseringar och ett steg närmare ansvarsfulla beslut som bygger på en hänsyn till studenters olika förutsättningar och livsvillkor. lina glans, ordförande stockholms studentkårers centralorganisation 3

4 Metod. I början av april 2011 genomförde SSCO med hjälp av Ungdomsbarometern en enkätundersökning bland studenter på Stockholms universitet, Södertörns högskola och Karolinska institutet. Enkäten innehöll sammanlagt 37 frågor och rörde framförallt ekonomiska villkor, utgifter och intäkter samt vanor och förutsättningar kring extraarbete. I Stockholm finns det ungefär studenter. Av dessa fick närmare möjlighet att besvara webbenkäten. Nästan 2500 studenter besvarade enkäten vilket ger en svarsfrekvens på ungefär 10 procent. Resultatet ger därigenom en bra indikation på hur verkligheten kan te sig. Arbete vid sidan av studier. Nästan 80 procent av Stockholms studenter arbetar extra vid sidan av studierna. Av dessa uppger nästan hälften att extraarbetet påverkar studieresultatet negativt. Av de som inte jobbar är det endast ett fåtal procent som inte är intresserade av något jobb. Övriga skulle vilja arbeta extra men har av olika anledningar inte möjlighet till det. Det är därför rimligt att anta att studenters extraarbete i många fall utförs just för att få ekonomin att gå ihop varje månad. Detta syns inte minst i studentbudgeterna längre fram i rapporten. Att arbetet vid sidan av studierna får negativa konsekvenser för studieresultaten kan på sikt skada tillväxten i Stockholmsregionen. En snabb genomströmning gagnar universiteten och högskolorna såväl som arbetsmarknaden. Särskilt är den viktig nu, i samband med historiskt stora pensionsavgångar. 4

5 Arbetar du vid sidan av dina studier? diagram 1. Upplever du att arbetet vid sidan av studierna påverkar dina studieresultat/betyg? diagram 2. 5

6 Studiemedel och finansiering. Knappt hälften av Stockholms studenter tar både bidrag och lån. Nästan 30 procent tar enbart bidraget och nästan en femtedel tar inget studiemedel överhuvudtaget. Äldre studenter tar inte studiemedel i samma utsträckning som de yngre. En tredjedel av de som är över 26 år tar inget studiemedel alls. Under sommarmånaderna, då studiemedlet inte ges, har drygt hälften av studenterna svårt att få ekonomin att gå ihop. Här får drygt fyrtio procent förlita sig på sparade pengar eller stöd från vänner, familj eller partner. Att många tar bidraget och inte lånet tyder på att studenter inte vill skuldsätta sig för mycket. En höjd lånedel skulle därför inte få nämnvärd positiv effekt för stockholmsstudenternas ekonomi. tar du studiemedel? diagram 3. 6

7 har du svårt att få ekonomin att gå ihop under sommaren? diagram 4. Vad kommer din huvudsakliga finansieringskälla i början av sommaren (juni/juli) att vara? diagram 5. 7

8 utgifter. boende. Den största utgiften för studenten i Stockholm är boendet. Genomsnittskostnaden för boende är nästan 4000 kronor i månaden. Detta gör Stockholm till den dyraste studentstaden att äga eller hyra bostad i, i hela landet. Snittet för boendekostnaden för en student i hela riket ligger annars på 3000 kronor i månaden. 1 Samtidigt som boendekostnaderna för en student i Stockholm är högre än för studenter i övriga landet tar endast 8 procent av Stockholms studenter bostadsbidraget. Bostadsbidragets utformning är idag inte heltäckande. Endast studenter i åldersgruppen har möjlighet att söka bidraget, vilket exkluderar cirka en tredjedel från möjligheten att söka det. andra utgifter. Andra stora kostnader är livsmedel/mat hemma samt sparande. Om man har barn eller fordon är även dessa stora utgiftsposter. Utöver de vanliga och fasta utgifterna har studenterna i Stockholm svårt att klara utgifter som är oförutsedda. Drygt 40 procent uppger att de inte skulle klara av en oförutsedd utgift på 3000 kronor med egna pengar. Här är situationen än värre för de studenter som har barn; i denna grupp är det ytterligare tio procent som inte skulle klara av utgiften med egna pengar. Även tandläkarkostnader kan bli svåra att betala. Av de nästan 30 procenten som inte varit hos tandläkaren de senaste två åren uppger mer än hälften att detta beror på att de inte haft råd. Studenter med barn prioriterar än oftare bort tandläkarbesöket eftersom de lever med mer knappa marginaler än studentgruppen generellt. SSCO frågade även studenterna vad de skulle göra med pengarna om de fick 1000 kronor mer i månaden. En stor andel, hela 30 procent, skulle välja att spara dessa pengar. Annat som studenterna uppger att de skulle lägga mer pengar på är livsmedel/mat hemma (14 procent) och bostad (12 procent). 8

9 Utgifter/månad: medelvärde Diagramrubrik i kronor. Totalt Studenter med barn Boende (inkl. el, vatten, eventuella räntekostnader m.m.) Livsmedel / mat hemma Sparande diagram 6. Skulle du just nu klara av en oförutsedd utgift på 3000 krnor? diagram 7. 9

10 har du varit hos tandläkaren under de senaste två åren? diagram 8. Varför har du inte varit hos tandläkaren? diagram 9. 10

11 tänk dig att du fick 1000 kronor Mer per Månad - vad tror du främst att du skulle använda pengarna till? diagram

12 budget. Budgeterna nedan bygger på svaren om studenters utgifter i den genomförda enkätundersökningen. För att visa på att olika studenter har olika förutsättningar har vi valt att lyfta fram tre olika studentgrupper: den genomsnittliga studenten, studenten med barn och den äldre studenten. Den genomsnittliga studenten bygger på svaren ifrån samtliga respondenter, studenten med barn bygger på svaren ifrån de studenter som har svarat att de har ett eller fler barn och den äldre studenten bygger på svaren från de studenter som är 26 år eller äldre. Även dessa grupperingar leder givetvis till en viss generalisering. Förutsättningarna kan skilja sig också för två olika studenter inom grupperingarna, men grupperingarna ger trots det en bättre bild av olika studenters olika förutsättningar. Det finns emellertid gemensamma nämnare för alla studentgrupper i Stockholmsregionen. En sådan är att det överlag är dyrare att leva i Stockholm än i övriga landet speciellt om man är student. 2 Att utgifterna är större i Stockholm leder till att studenterna behöver arbeta mer vid sidan av studierna, något som även bekräftas av de som svarat på enkäten. Vidare är specifikt kostnaden för boende betydligt högre i Stockholm, någonting som också slår mot stockholmsstudenters ekonomi. 12

13 budget. Den genomsnittliga studenten. Inkomster. Av genomsnittsstudenterna i Stockholm redovisar 86 procent inkomster från studiemedel och 75 procent inkomster från arbete. Nedan redovisas de genomsnittliga summorna ifrån de två inkomstgrupperna. Studiemedel 6161 Extraarbete 5225 SAMManlagt utgifter. För den genomsnittliga stockholmsstudenten är boende den absolut största utgiften. I övrigt är mat, nöjen och sparande stora utgifter. Kostnaderna motsvarar i stort sett intäkterna. Boende 3839 Bredband/TV/Telefon 576 Försäkringar 257 Hygien/läkemedel/sjukvård/tandvård 342 Träning/hälsa 313 Kläder och skor 503 Kurslitteratur 479 Matkostnader (ute och hemma) 2285 Nöjen och fritid 1058 Dagliga resor 554 Sparande 1321 SAMManlagt

14 budget. studenten med barn. Inkomster. Av stockholmsstudenterna med barn redovisar 76 procent pengar ifrån studiemedel varje månad. 68 procent redovisar inkomster från extraarbete och 87 procent har också inkomster genom barnbidrag. Nedan redovisas de genomsnittliga summorna från de tre inkomstgrupperna. Studiemedel 7093 Extraarbete 9953 Barnbidrag 1771 SAMManlagt utgifter. Även för studenter med barn är hyran den absolut största utgiften. Studenter med barn har betydligt högre utgifter varje månad än den genomsnittliga studenten, något som vägs upp av att man också extraarbetar betydligt mer varje månad. Boende 5893 Bredband/TV/Telefon 881 Försäkringar 565 Hygien/läkemedel/sjukvård/tandvård 668 Träning/hälsa 291 Kläder och skor 491 Kurslitteratur 501 Matkostnader (ute och hemma) 3402 Nöjen och fritid 554 Dagliga resor (ink kostnader bil) 2004 Sparande 1420 Utgifter för barn 1391 SAMManlagt

15 budget. Den äldre studenten. Inkomster. Av de äldre stockholmsstudenterna redovisar 74 procent pengar ifrån studiemedel och 75 procent redovisar inkomster från extraarbete varje månad. Nedan redovisas de genomsnittliga summorna från de två inkomstgrupperna. Studiemedel 7145 Extraarbete 7552 SAMManlagt utgifter. Även för de äldre studenterna är hyran den största utgiften. De äldre studenterna har högre utgifter varje månad än den genomsnittliga studenten, men lägre utgifter än studenter med barn. De högre utgifterna möjliggörs av högre intäkter ifrån extraarbete. Boende 4578 Bredband/TV/Telefon 606 Försäkringar 357 Hygien/läkemedel/Sjukvård/Tandvård 615 Träning och hälsa 310 Kläder och skor 508 Kurslitteratur 493 Matkostnader (ute och hemma) 2706 Nöjen 1416 Dagliga resor 627 Sparande 1378 SAMMANLAGT

16 Så blir vi bättre. Regionala rabatter. På ett regionalt plan kan flera olika typer av studentrabatter sättas in för att underlätta studenternas ekonomiska situation. Få studenter använder andra färdmedel än kollektivtrafik, och utgifterna på detta är, i förhållande till andra utgiftsposter, också bland de högsta för studenter. 35 procent av Stockholms studenter uppger att de har svårt att få pengarna räcka till dagliga resor med kollektivtrafik. Därför vore en utvidgad SLrabatt ett effektivt sätt att underlätta för studenterna. Andra utgiftsposter som studenter har svårt att få pengarna att räcka till är läkarbesök, tandläkarbesök och träning. Även här kan man tänka sig olika typer av studentrabatter. Relevant undervisning under sommaren. Relevant undervisning under sommarmånaderna skulle få flera positiva konsekvenser. I det ekonomiska perspektivet ger det studenten skäl att ta studiemedel även under sommaren, den period som studenterna har svårast att klara idag. Redan idag tar många studenter strökurser under sommaren som en ursäkt för att ta studiemedel och därigenom klara sig ekonomiskt. Detta kan dock resultera i att studiemedlet tar slut innan studenten har avslutat sin ordinarie utbildning. Denna risk skulle inte vara lika stor om lärosätena kunde erbjuda fler relevanta kurser under sommaren. Den andra positiva konsekvensen blir att genomströmningen skulle öka. Fler studenter skulle snabbare bli färdiga med sina studier, vilket delvis skulle kunna finansiera de resurser som måste satsas på en utökad undervisning under sommarmånaderna. Att fler studenter snabbare kommer ut i yrkeslivet innebär ökad tillväxt och genererar högre skatteintäkter. På sikt bör det på politisk väg utredas vilka effekter ett frivilligt treterminssystem skulle få. 16

17 Tillgängligare trygghetssystem. Hyran är den största enskilda utgiften för studenter. Därför är bostadsbidraget en stor del av studenters trygghetssystem. Dessvärre är bostadsbidragets utformning inte heltäckande. Idag omfattas endast studenter med barn samt studenter i åldersgruppen år av möjligheten att söka bidraget. Denna åldersgräns innebär att en tredjedel av studenterna inte har möjlighet att ta del av bostadsbidraget. 3 Idag tar endast 8 procent av Stockholms studenter bostadsbidrag. Studenter har också svårt att förutse hur bostadsbidraget kan drabba deras ekonomi. I en bostadsbidragsansökan ska årsinkomsten förutses, vilket kan vara svårt för många studenter då de flesta som arbetar vid sidan av sina studier inte vet hur mycket de kommer att tjäna ett år framöver. Detta resulterar i att en tredjedel av alla studenter blir återbetalningsskyldiga efter att ha tagit bostadsbidrag. 4 Bostadsbidraget är helt enkelt inte tillgängligt för stora delar av studentpopulationen. Regeringens aviserade höjning av bidraget är välkommet, men bör framförallt kombineras med ett mer lättillgängligt system och en slopad åldersgräns. Siffrorna från undersökningen talar emellertid sitt tydliga språk. Den reform som allra tydligast skulle påverka Stockholmsstudenternas ekonomiska situation är ett ökat studiebidrag. Att hyran utgör nästan hälften av studiemedlet och att en student med fullt studiemedel lever under fattigdomsgränsen är faktorer som kan avskräcka personer från att bedriva högre studier. Med stora pensionsavgångar och ett ökat behov av en högutbildad befolkning kan sådana faktorer på allvar slå mot den svenska arbetsmarknaden och Sveriges tillväxt i stort. Studiemedlet bör höjas och då främst bidragsdelen. Trygghetssystem får inte förvandlas till fasader. Studiebidraget såväl som bostadsbidraget bör omarbetas så att de faktiskt ger det stöd som är avsett. 17

18

19 källor. 1 Studentbudget, SFS studentbudget Ibid. 3 Student söker bostad, Boveket. se/global/webbokhandel/dokument/2010/student_ soker_bostad.pdf 4 6&artikel=

20 SSCO grundades 1896 och är ett samarbetsorgan för student- och elevkårer i Stockholmsregionen. SSCO har i dagsläget 50 medlemskårer och representerar genom dem runt studenter. SSCO har tre huvuduppgifter: Att värna om och utveckla Stockholm som Sveriges ledande utbildningsort. Att erbjuda mötesplatser för Stockholmsregionens studenter och studentkårer. Att tillhandahålla gemensam service för Stockholmsregionens studenter.