Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument"

Transkript

1 Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Åsiktsdokumentet fastställs årligen av GFS styrelse och revideras på det sätt stadgan föreskriver. Inledning Göteborgs studenter är en heterogen grupp med vitt skilda behov och förutsättningar. Detta är mycket positivt för utbildningarna men också för samhället då det tyder på en högre utbildning öppen för många. Som student befinner man sig lite i samhällets marginaler och även om många studerar en kortare period av sitt liv så är detta inte acceptabelt. Studenter har överlag en ekonomiskt utsatt situation, dels på grund av studiemedlets låga nivå och dels på grund av ekonomiska risker såsom återbetalningskrav eller förändrad familjesituation. Studenter har därtill sämre förutsättningar på exempelvis bostadsmarknaden än arbetstagare, och studenter hamnar ofta mellan stolarna eller helt utanför de sociala trygghetssystemen. En särskilt utsatt grupp är internationella studenter. Som exempelvis kan stöta på problem under sin utbildning, såsom bristen på anpassad information. Trots att det är mycket som skiljer studenter åt finns det många frågor som förenar oss. Göteborgs Förenade Studentkårer, GFS, är en partipolitiskt och religiöst obunden samarbetsorganisation för studentkårerna i Göteborg och vi arbetar för att studenters studiesociala situation ska förbättras. Det här dokumentet presenterar GFS:s åsikter i frågor som rör Göteborgs studenter. I frågor som inte berörs av detta dokument kan GFS förmedla medlemskårernas åsikter. 1 Om Göteborg som studentstad 1.1 Samverkan för studenterna Göteborg är Sveriges näst största studentstad med två lärosäten och ca studenter som bildar sig, engagerar sig och på flera andra sätt bidrar till stadens utveckling. Studenter är en förutsättning för framtida tillväxt och det ligger i Göteborgs intresse att villkoren för den enskilde studenten är de bästa. Studenter som grupp bör lyftas fram så att studenternas villkor och behov synliggörs och tillgodoses. För att lyckas med detta behöver de fyra parterna näringsliv, lärosäten, stad och studentorganisationer samverka. GFS har en viktig roll i arbetet med att synliggöra studenterna och det kan göras genom att sprida bilden av denna grupp och deras situation. Sida 1 av 9

2 att det ska finnas en väl fungerande och naturlig mötesplats mellan politikerna och stadens studentkårer. att staden, såväl politiker som näringsliv, ska intressera sig för, uppmärksamma och ta ansvar för Göteborgs studenters situation. att ett gemensamt ansvar för studenternas situation ska finnas mellan de fyra parterna näringslivet, lärosätena, Göteborgs stad och studentkårerna att de fyra parterna uppmärksammar och beaktar de internationella studenternas speciella situation. 1.2 Studenten i staden Om Göteborg vill att studenterna ska trivas i staden så behöver man öppna upp staden och göra den tillgänglig för alla. Transporter kan ha hög miljöpåverkan och är därför ett viktigt område att arbeta med ur miljösynpunkt. Det behöver finnas billiga och tillgängliga transportsätt och vid nybyggnationer i staden är det viktigt att man tar hänsyn till studentnyttan. Det är också viktigt att staden utvecklas långsiktigt och hållbart såväl vad gäller miljö som socialt. att kommunen och regionen ska tillhandahålla en väl fungerande kollektivtrafik med studentrabatt. att förbindelserna över älven ska vara goda att kommunen ska tillhandahålla och underhålla ett omfattande och trafiksäkert cykelvägnät. att kommunen underlättar för såväl anställda på lärosätena som för studenter att resa så miljövänligt som möjligt till, från och mellan campus. att studentnyttan ska beaktas vid byggnationer i staden. 2 Studenter ska kunna studera utan att behöva oroa sig över sin ekonomiska situation 2.1 Studenters ekonomi Det är viktigt att personlig ekonomi inte ska styra över möjligheten att studera. För att studenter ska våga söka en högre utbildning och sedermera lyckas med sina studier är det helt avgörande att deras ekonomiska situation är stabil. Många upplever att tillvaron som student är otrygg och stressad som en följd av ekonomisk osäkerhet. En förutsättning för att lösa problemet är att studenter ska kunna leva enbart på sitt studiemedel. Bidragssystemen ska därför vara tillfullo kompatibla med studenters speciella situation, de sociala trygghetssystemen måste fungera och studenternas kostnader i samband med den högre utbildningen måste hållas så låga som möjligt. För många internationella studenter är den ekonomiska situationen än mer problematisk då många har otillräcklig eller obefintlig finansiering för sina studier från. Det är därmed viktigt Sida 2 av 9

3 att dessa studenter får stöd från samhället i form av information och hjälp att hitta inkomstkällor så att de kan få en dräglig ekonomisk situation. Vad gäller boende så kan studenter normalt endast påverka sin egen boendekostnad marginellt. Hyra och dylikt upptar generellt den största delen av studenters levnadsomkostnad. Boendekostnaderna har dessutom kontinuerligt ökat i väsentligt högre takt än studiemedlen. Alla studenter ska vara berättigade att söka bostadsbidrag. Rätten till och storleken av bostadsbidraget ska inte avgöras av studenters ålder. Rätt till bostadsbidrag bör prövas terminsvis för studenter. att det bör finnas ett bra och varierat utbud av studentförmånliga rabatter i Göteborg. att tilläggsbidraget för barn ska bevaras och höjas till en rimlig nivå. att alla studenter oavsett ålder är berättigade till bostadsbidrag. att en så kallad examenspremie för snabbt genomförda studier inte ska införas. 2.2 Studiemedel Studiemedelssystemet ska ge alla, oavsett ekonomisk situation, en chans till utbildning. Alla ska kunna studera på heltid utan extrajobb eller ekonomiskt stöd, från exempelvis familjemedlemmar, och en förutsättning för det är ett tillräckligt studiemedel. Att arbeta extra innebär att nedprioritera studierna. Studiemedelssystemet ska därför ge en ekonomisk trygg studietid och innefatta ett realistiskt, stabilt och överskådligt återbetalningssystem. Studiemedelssystemet behöver utvecklas. Sommarmånaderna innebär ofta problem för studenter då man måste lägga undan pengar för att klara den tid som går mellan sista studiemedelsutbetalningen och den första lönen från ett eventuellt sommarjobb. Likaså är det ett problem att den lön som studenter tjänar under sommarmånaderna, då studiemedlet uteblir, räknas in i höstterminens fribelopp. att studiemedlet ska möjliggöra studier på heltid och arbete vid sidan om studierna ska ses som en möjlighet till extra inkomst, inte kännas som ett måste. att studiemedlet även fortsättningsvis ska knytas till prisbasbeloppet. att nivån på studiemedlet ska vara på en nivå att studenterna garanteras, en enligt konsumentverket, skälig levnadsstandard. att studiemedlet ska bestå av hälften lån, hälften bidrag. att inga avgifter ska tas ut för att erhålla studiemedel. att återbetalning av studielånet inte ska behöva ske de första två åren efter avslutade studier. att ett generöst dispensförfarande ska garanteras för att studenter ska kunna färdigställa sina studier. Sida 3 av 9

4 att återbetalningsreglerna för studielån ska underlätta övergång mellan studier och arbete samt vara rimliga vid studieuppehåll, arbetslöshet eller låg inkomst. att avskrivning av studiemedel ska ske vid pensionen. att fribeloppet endast baseras på de månader som studenter studerar med studiemedel. att det ska återinföras samverkansgrupper bestående av handläggare, lärosäten och studentkårer för bedömning av rätt till studiemedel i enskilda fall att möjliga lösningar ska tas fram för hur studenternas situation under sommarmånaderna ska kunna tryggas. 3 Studenter ska vara socialt, rättsligt och fysiskt trygga under hela sin studietid 3.1 Trygghetssystem Idag kränker de sociala trygghetssystemen studenterna. Detta beror till stor del på att systemen generellt bygger på den så kallade inkomstbortfallsprincipen. Eftersom studenters inkomst sker i bidragsform blir ersättningsnivåerna ohållbart låga eller obefintliga vid stunder av arbetslöshet, sjukdom eller föräldraledighet. Studenter ska omfattas av samma trygghetssystem som arbetstagare. Detta innebär dels att studenterna kan ta del av de arbetsbaserade förmånerna i socialförsäkringssystemet och dels att de omfattas av samma skydd genom arbetsskade- och olycksfallsförsäkringar som arbetstagare. År 2007 tog man bort studerandevillkoret i a-kassan och det kom att slå hårt mot vissa av landets studenter. Studerandevillkoret innebar i korthet att studenter kunde erhålla arbetslöshetsersättning som grundades på om man hade läst en heltidsutbildning under minst ett år. Trygghetssystemen är ofta svåra att förstå och då systemet hanterar studenterna annorlunda blir det ännu svårare för studenterna att förstå vilka rättigheter de har. Detta gäller även för de internationella studenterna. Systemen behöver därför göras tydligare och informationen till studenterna behöver bli bättre. Alla studenter ska ha rätt till en social trygghet i lika stor utsträckning som arbetstagare och omfattas av ett fullgott trygghetssystem. Studenters goda sociala situation bidrar till ett större välbefinnande och koncentrerade studier. Studenter som blir sjuka eller arbetslösa ska aldrig tvingas in i fattigdom. Ett fullgott trygghetssystem som är anpassat efter den heterogena studentgruppen bidrar också till att alla, oavsett bakgrund, vågar ta steget in i den högre utbildningen. Studenter ska inte komma i andra hand inom socialförsäkringssystemet. Fullgoda alternativa lösningar ska införas där det inte är möjligt eller rimligt att låta studenter omfattas av de ordinarie socialförsäkringssystemen. Studenter ska få tillgång till information, om de sociala trygghetssystemen, som ska vara både flexibel och transparent. Sida 4 av 9

5 3.2 Sjukdom att informationen om trygghetssystemen, både för nationella och internationella studenter, ska vara lättillgänglig och god. att studerandevillkoret i a-kassan antingen ska återinföras, eller ersättas med ett omställningsstöd, möjlighet till arbetslöshetsförsäkring eller liknande. att studenter ska exkluderas från åldersbegränsningar inom tandvården och få tillgång till den högsta ersättningsnivån att studiemedel ska klassas som en inkomst i trygghetssystemen Om man som student blir sjukskriven idag så får man ingen sjukpenning, men väl möjligheten att behålla studiemedlen. Om man är sjuk mer än 30 dagar skrivs lånedelen av och meritkraven från CSN ska minska i förhållande till sjukskrivningens längd. Det innebär i praktiken en månads karenstid för studenter, vilket inte är acceptabelt. Idag har studenter inte möjlighet att sjukskriva sig på annat än heltid. att studenter ska ha samma karenstid som en tillsvidareanställd förvärvsarbetare. att studenter, liksom tillsvidareanställd förvärvsarbetare, som insjuknar flera gånger per år helt befrias från karens. att studenter ska ha möjlighet att sjukskriva sig på deltid. att lärosätet ska ansvara för studenters rehabilitering, tillbaka in i studierna, efter en längre tids sjukdom. att studerande ska få behålla sin sjukpenningsgrundande inkomst oavsett hur de väljer att finansiera sina studier. att studenter ska kunna få sjukersättning även över sommaren. 3.3 Föräldraskap Det måste vara möjligt att studera som förälder. Det ska också vara möjligt att som student vara föräldraledig utan att de ekonomiska villkoren försämras. Studerande med försörjningsplikt för barn ska ha rätt till extra bidrag som ej är kopplade till studiemedlen. Studiemedelssystemet ska vara renodlat så att de sociala förmåner som alla medborgare med försörjningsplikt för barn har rätt till, inte betraktas som studiemedel. Vård av sjukt barn ska kunna ske på samma villkor som för förvärvsarbetande. Som student har man inte möjlighet att vara föräldraledig på deltid eller att överlåta rätten till vård av sjukt barn på andra, vilket man kan då man arbetar. Självklart ska även studenter ha dessa rättigheter. att studerande föräldrar ska ha rätt till ett tilläggsbidrag som ej är kopplat till studiemedlen. Sida 5 av 9

6 att studenter som är berättigade till föräldrapenning ska få ut ett belopp, som efter skatt, motsvarar minst fullt studiemedel samt att gravida studenter ska ha lika rätt till samma havandeskapspenning som förvärvsarbetare. att studenter ska ha möjlighet att vara föräldralediga på deltid. att studenter ska ha möjlighet att överlåta rätten till vård av sjukt barn till annan person. 3.4 Arbetslöshet Studier ska ge rätt till arbetslöshetsersättning på samma sätt som förvärvsarbete. Idag är karenstiden för arbetslöshetsersättning 90 dagar för en person som precis fullgjort sina studier. Förutsatt att studenten står till arbetsmarknadens förfogande ska man ha rätt till a- kassa från sysselsättningsuppehållets första dag, vilket i praktiken innebär att ersättning utgår från och med den sjätte dagen. Vidare betalas ersättning ut enbart om det kan garanteras att man har fullgjort sina studier, något som kan leda till krav på återbetalning om man väljer att påbörja en annan utbildning senare. Det är ett orimligt krav. 3.5 Pension att studier ska berättiga till arbetslöshetsersättning från första dagen av sysselsättningsuppehåll. Pensioner grundas på livsinkomst. Då man som student lägger flera år av sitt arbetsföra liv med att utbilda sig bör studietiden tillgodoräknas även i pensionssammanhang. Att vidareutbilda sig ska inte vara en förlustaffär för den enskilde. Vidare får man idag inga pensionspoäng om man inte uppbär studiemedel, vilket är något som inte kan godtas. att studier ska vara pensionsgrundande, oavsett om studenten tar studiemedel eller ej. 4 Studenter ska ha tillgång till bostad med rimlig hyra under hela sin studietid. 4.1 Studenters boende Det behöver bli betydligt enklare att hitta en bostad med rimlig hyra, såväl för nyinflyttade studenter som för studenter med förändrade bostadsbehov. Ingen ska tvingas välja bort studier på grund av bostadsbrist. Vid nybyggnationer av bostäder är det viktigt att fastighetsbolagen tar hänsyn till att studenter utgör en heterogen grupp medborgare vars största gemensamma nämnare är en låg inkomst. Utbudet av bostäder, både gällande storlek och pris, ska vara varierat så att exempelvis studenter med barn kan finna ett lämpligt boende anpassat för deras situation. Sida 6 av 9

7 Avskaffandet av räntebidraget och investeringsstödet, kombinerat med införandet av en fastighetsavgift, riskerar att skapa en problematisk situation för studentbostadsbolagen. För att studenter fortsatt ska kunna ha tillgång till bostäder till ett rimligt pris bör studentbostäder beskattas rättvist. De som är på väg att avsluta sina studier har idag svårt att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Det är viktigt att problemen med att få en bostad inte leder till att man måste fortsätta att studera trots avslutad utbildning eller att man tvingas flytta från staden. att ingen student ska behöva tacka nej till sin utbildningsplats i Göteborg på grund av att bostad saknas. att studentbostadsbeståndet ska vara varierat vad gäller storlek och pris. att studentbostäder ska beskattas rättvist vad gäller fastighetsavgiften. att studentbostadsbolagen inte ska drivas av vinstintresse. att övergången från studentbostad till den ordinarie bostadsmarknaden ska vara enkel. att boverkets byggregler ska förenklas för studentbostäder 4.2 Statens och kommunens ansvar Staten, som ytterst ansvarig för den högre utbildningen, måste också ta det övergripande ansvaret för studenters studiesituation och i det ingår ett ansvar för studenters boende. Frågan om kostnader för, och tillgång till, studentbostäder ska därmed betraktas som en del av utbildningspolitiken. Det ska vara möjligt att få en studentlägenhet som inte kostar mer än en tredjedel av studiemedlets maxbelopp. Bidrag för byggande av studentbostäder ska inte vara lägre än för byggande av övriga bostäder. Kommunen ska ta sitt ansvar i bostadsfrågan och underlätta för bostadsbolagen, exempelvis genom att upplåta centrala tomter vid nybyggnation av studentbostäder. att bidrag vid byggande av studentbostäder skall vara minst lika högt som det bidrag som utges för byggande av övriga bostäder. att kommunen ska underlätta för nybyggnation av studentbostäder. 5 Studenter ska må bra under hela sin studietid 5.1 Studenters hälsa Studentlivet innebär en stor otrygghet och det leder till en negativ stress som är ohållbar. Stressen beror ofta på studiemiljön och den pressade ekonomin. Den negativa stressen leder till sämre studieresultat som till slut kan innebära både ett individuellt misslyckande och en ekonomisk förlust för studenten och lärosätet. Sida 7 av 9

8 att det i Göteborg ska finnas friskvård och träningsverksamhet till studentpriser. att det i Göteborg ska finnas en studentmottagning dit studenterna alltid kan vända sig oberoende av fysiska och psykiska problem. att stadens primärvård skall vara lättillgänglig för studenter. 6 Studenter ska ha god tillgång till ett rikt studiesocialt liv vid sidan om studierna. 6.1 Studiesocialt Göteborg har en stor bredd av studenter och det är därför viktigt att det finns en stor variation av aktiviteter och fritidssysselsättningar som tillfredsställer studenternas olika behov. De fyra parterna - kommunen, lärosätena, näringslivet och studentorganisationerna - bör tillsammans använda och utveckla de möjligheter som Göteborg har för att vidga studenternas studiesociala yta. Välkomstarrangemanget StudentGöteborg är ett utmärkt exempel på ett sådant samarbete. De bör också vara enkelt att arrangera studentfester/aktiviteter genom att exempelvis rutinerna för att ansöka om alkoholtillstånd sker smidigt för studentorganisationer. Det är även viktigt med olika mötesplatser för studenterna under deras studietid. Mötesplatserna ska skapa gemenskap mellan stadens studenter samt öppna upp det svenska samhället för de internationella studenterna. att de fyra parterna, kommunen, lärosätena, näringslivet och studentorganisationerna, ska fortsätta satsningen på att knyta ihop studenterna med staden. att det ska vara enkelt att arrangera studentaktiviteter. att det ska finnas fler mötesplatser för stadens studenter. att studentorganisationerna borde, vid nyttjande av idrottsanläggningar i Göteborg, behandlas på samma villkor som bidragsberättigande ungdomsverksamhet. 7 Studenter ska efter sina studier vara väl förberedda för arbetslivet. 7.1 Arbetslivsintegrerat lärande Lärosätena har ett ansvar för att de studenter som utbildas i Göteborg får en konkurrenskraftig utbildning för framtida arbetsliv. Det är viktigt att lärosätena upprättar ett dynamiskt kontaktnät mellan lärosätet och arbetslivet för en kontinuerlig dialog och för att aktivt marknadsföra utbildningarna. Arbetslivsintegrerat lärande innebär bland annat att gästföreläsare och företrädare från arbetslivet med jämna mellanrum deltar i undervisningen. Detta fördjupar kontakterna med Sida 8 av 9

9 arbetslivet och ökar motivationen för ämnet. Kursrelaterade studiebesök bör också genomföras. Det anses som positivt att under studietiden göra praktik. Det utförda arbetet ska kopplas till målet med utbildningen och dess praktikmål att arbetslivsintegrering är en naturlig del av utbildningen. att kvalificerad praktik blir en reell möjlighet för studenterna. 7.2 Utbildningens användbarhet En utbildning av hög kvalitet där studenten utvecklar generella färdigheter och kompetenser i kombination med ämneskunskaper ger en användbar utbildning, något som ska ses som en viktig kvalitetsaspekt. En tydlig koppling mellan utbildning och arbetslivet är en viktig faktor för att skapa en användbar utbildning. Vissa utbildningar svarar mot väl kända behov på arbetsmarknaden medan andra istället skapar förutsättningar att skapa nya näringar. Förmågan att bidra till nya näringar samt att identifiera möjligheter och skapa resurser, för att tillvarata dessa möjligheter, är något det ska finnas stöd för inom högskolan. Studenter med intresse för entreprenörskap ska därför erbjudas möjligheten att få information och stöd från lärosätet och relevanta aktörer från arbetsmarknaden om entreprenörskap. Lärosäten bör ha funktioner som informerar om och stöttar entreprenörskap. att lärosätena ska erbjuda stöd till sina studenter i deras förberedelser för arbetslivet. att övergången från studier till arbetsliv ska underlättas genom god arbetslivsanknytning under studierna. att lärosätena i samarbete med arbetsmarknaden ska erbjuda alla studenter grundläggande kunskap om entreprenörskap. Sida 9 av 9

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Antaget av GFS styrelse 2014-09-04 Åsiktsdokumentet fastställs årligen av GFS styrelse och revideras på det sätt stadgan föreskriver. Inledning Dokumentets

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

PÅVERKANSDOKUMENT. för Samverkande Studenter 10/11

PÅVERKANSDOKUMENT. för Samverkande Studenter 10/11 PÅVERKANSDOKUMENT för Samverkande Studenter 10/11 Framtaget på Studentkårer i Samverkans åsiktsstämma i Halmstad 8-10/12-2006 Reviderat på Studentkårer i Samverkans åsiktsstämma i Ronneby 7-9/12-2007 Reviderat

Läs mer

Studielinjen. - om studenters inkludering i socialförsäkringarna

Studielinjen. - om studenters inkludering i socialförsäkringarna Studielinjen - om studenters inkludering i socialförsäkringarna Omslag: Studielinjen är en kampanj för att uppmärksamma studenters bristande inkludering i de traditionella trygghetssystemen. I Sverige

Läs mer

Ett hållbart universitet

Ett hållbart universitet Åsiktsdokument 1 Ett hållbart universitet Medlemsmöte 141210 Sida 1 av 11 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 Utbildning är en mänsklig rättighet

Läs mer

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Bakgrund De senaste åren har varit turbulenta för studentkårerna i Sverige. Kårobligatoriets avskaffande resulterade i stora förändringar

Läs mer

Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407

Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407 Tryggare kan alla vara -särskilt studenterna Tryggare kan allla vara, Maria Noleryd, 110407 Socialförsäkringarna för studenten Socialförsäkringarnas grundläggande principer och finansiering: Arbetsgivaravgifter

Läs mer

Luleå studentkårs åsiktsdokument

Luleå studentkårs åsiktsdokument s åsiktsdokument Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå Mail: xx@luleastudentkar.com Tel: 0920-49 33 00 1/8 Innehållsförteckning Grundsyn... 3 Mångfald... 3 Utbildning och dess kvalitet... 3 Personal

Läs mer

UPPSALA STUDENTKÅRS STUDIESOCIALA ÅSIKTSPROGRAM

UPPSALA STUDENTKÅRS STUDIESOCIALA ÅSIKTSPROGRAM UPPSALA STUDENTKÅRS STUDIESOCIALA ÅSIKTSPROGRAM Antaget av Uppsala studentkårs fullmäktige 2007-01-16 Reviderat av Uppsala studentkårs fullmäktige 2013-05-14, 2014-04-01 Ekonomi Den högre utbildningen

Läs mer

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-08-17 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Saco studentråd har getts möjlighet att yttra sig över remissen Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2012 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 20-22 april 2012, Stockholm. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och

Läs mer

studera i stockholm - en dyr affär

studera i stockholm - en dyr affär studera i stockholm - en dyr affär innehåll. 3. inledning. 13. budget. 4. Metod. den genomsnittliga studentten. arbete vid sidan av studier. 14. budget. studenten med barn. 5. diagram 6. 7. 8. 9. studiemedel

Läs mer

Studenter om den studiesociala utredningen. SFS, TCO och Tria

Studenter om den studiesociala utredningen. SFS, TCO och Tria Studenter om den studiesociala utredningen SFS, TCO och Tria Förord Högskolestudier är en heltidssysselsättning och förutsätter att studenter dels har en rimlig studiemedelsnivå och dels ett fullgott socialt

Läs mer

Studenternas tillträde till socialförsäkringarna. Deluppdrag för Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission

Studenternas tillträde till socialförsäkringarna. Deluppdrag för Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission Studenternas tillträde till socialförsäkringarna Deluppdrag för Arbetarrörelsens socialförsäkringskommission Inledning Socialdemokraternas studiesociala grupp tillsattes med uppdraget att undersöka de

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2014-12-10

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2014-12-10 Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2014-12-10 Åsiktsdokument Bakgrund De senaste åren har varit turbulenta för studentkårerna i Sverige. Kårobligatoriets avskaffande resulterade i stora förändringar

Läs mer

Ett modernt studiestöd

Ett modernt studiestöd Ett modernt studiestöd - Förslag till förändringar i studiestödssystemet oktober 2008 Centerpartiets framtidsdialog för frihet, medmänsklighet och framtidstro Förord Många människor har fått det bättre

Läs mer

REMISSVAR (U2009/2195/SV)

REMISSVAR (U2009/2195/SV) 2009-08-14 Rnr 34.09 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (U2009/2195/SV) Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt Betänkande av studiesociala kommittén (SOU 2009:28) Sacos synpunkter

Läs mer

Hur bor studenter? Hur vill de bo?

Hur bor studenter? Hur vill de bo? Hur bor studenter? Hur vill de bo? GÖTEBORG Sammanfattning 9 procent av studenter mellan och 7 år, 7 personer, bor i egen hyresrätt, i egen bostadsrätt, i eget hus eller i studentbostad. 8 procent, 8 personer,

Läs mer

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad Studentekonomi på Högskolan Kristianstad - En rapport från Kristianstad Studentkår Amanda Lindborg Sofie Forss 1 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Underlag... 3 Resultat och Analys... 4 Huvudsaklig

Läs mer

Remiss: Mer trygghet och bättre försäkring

Remiss: Mer trygghet och bättre försäkring Handläggare: Tove Ahlsten Datum: 2015-08-13 Dnr: PT2-2/1415 Remiss: Mer trygghet och bättre försäkring Sveriges förenade studentkårer (SFS) har av Socialdepartementet getts möjlighet att framföra synpunkter

Läs mer

Socialdemokraternas vallöften till studenterna

Socialdemokraternas vallöften till studenterna Socialdemokraternas vallöften till studenterna Löfte i valrörelsen En trygg sjukförsäkring. Alla studenter ska omfattas av sjukförsäkringen, studenter ska kunna sjukskrivas på deltid, karenstiden ska kortas

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet

Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Studiefinansieringssystemet är en viktig förutsättning för en fungerande akademi, för att

Läs mer

bart? gghetssystemen ter och try Utbildning straff ort om studen En rapp November 2010

bart? gghetssystemen ter och try Utbildning straff ort om studen En rapp November 2010 Detta är sjunde upplagan av Utbildning straff bart? en rapport om studenterna och trygghetssystemet. Rapporten beskriver hur högskolestudenter under studietiden har ett sämre socialt skydd än förvärvsarbetande.

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

SFS bostadspolitiska ställningstaganden

SFS bostadspolitiska ställningstaganden SFS bostadspolitiska ställningstaganden Antaget på SFS fullmäktige 2015 SFS bostadspolitiska ställningstaganden Antaget på SFS fullmäktige 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Utgångspunkter... 3 2.1 Boende

Läs mer

Studenters eventuella behov av arbetslöshetsersättning gäller framförallt efter avslutade studier i väntan på anställning.

Studenters eventuella behov av arbetslöshetsersättning gäller framförallt efter avslutade studier i väntan på anställning. Bakgrund Rätten att nyttja de svenska socialförsäkringarna utgår från två huvudprinciper; försäkrad genom bosättning och försäkrad genom förvärvsarbete. Den sistnämnda principen brukar kallas för arbetslinjen.

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Studenters sommarekonomi

Studenters sommarekonomi Studenters sommarekonomi 1 Studenter förväntas att i första hand klara sin försörjning genom de allmänna studiemedlen. Under sommaren utgår inget studiemedel och det är då upp till studenterna själva att

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Promemoria U2012/2475/UH 2012-04-19 Utbildningsdepartementet Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Sammanfattning

Läs mer

Yvonne Andersson INLÄGG. Studentpolitiska ställningstaganden. 1 www.kristdemokraterna.se

Yvonne Andersson INLÄGG. Studentpolitiska ställningstaganden. 1 www.kristdemokraterna.se Yvonne Andersson INLÄGG Studentpolitiska ställningstaganden 1 www.kristdemokraterna.se Innehåll SVERIGE EN KUNSKAPSNATION...3 UTBILDNINGARNAS KVALITET...4 STUDENTBOENDE...5 STUDENTERNAS SOCIALA OCH EKONOMISKA

Läs mer

Studenternas ekonomiska situation

Studenternas ekonomiska situation Studenternas ekonomiska situation En undersökning av Stockholms universitets studenters ekonomiska situation, sammanställd av Stockholms universitets studentkår 19 mars 2010 2010 Stockholms universitets

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Tryggare kan alla vara. Socialförsäkringarna för studenten. April 2011. Maria Noleryd

Tryggare kan alla vara. Socialförsäkringarna för studenten. April 2011. Maria Noleryd Tryggare kan alla vara Socialförsäkringarna för studenten April 2011 Maria Noleryd Omslag: Marcus Kindbom studerar till civilingenjör i Samhällsbyggnad vid kungliga tekniska högskolan. På bilden syns också

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET HÖGSKOLEPOLITISKA PROGRAMMET

SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET HÖGSKOLEPOLITISKA PROGRAMMET SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET HÖGSKOLEPOLITISKA PROGRAMMET Antaget vid socialdemokratiska studentförbundets 23:e kongress, Umeå 12 Inledning 3! 1. Den högre utbildningens roll i samhället 4! 1.1

Läs mer

Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002

Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-09-04 Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002 Innehållsförteckning Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden

Läs mer

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Hälsoskydd & Inkomstförsäkring Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Trygghetspaket September 2015 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskydd består av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2014 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 11-13 april 2014, Växjö. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring

SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring Trygghetspaket 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskyddbestår av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för den som insjuknar eller skadar sig, dels en sjukinkomstersättning

Läs mer

Remissvar: en ny ungdomspolitik

Remissvar: en ny ungdomspolitik Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-10-18 Dnr: PA2-1/1314 Remissvar: en ny ungdomspolitik SFS har fått möjlighet att lämna sina kommentarer till remisspromemorian En ny ungdomspolitik (U2013/4442/UC)

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Introduktionsenheten 1 Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Som försörjningsform för personer som tas emot inom ramen för den kommunala introduktionen kan en kommun

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Studenters rätt till socialbidrag Rättvis idioti beroende av geografi

Studenters rätt till socialbidrag Rättvis idioti beroende av geografi Statskunskap A ht 2005 Förvaltning Gissur Erlingsson Studenters rätt till socialbidrag Rättvis idioti beroende av geografi Josefine Borgman-Wistrand Maria Nelving Osman Suleimani 1. Innehållsförteckning

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Lättläst om studiemedel

Lättläst om studiemedel Lättläst om studiemedel 2015 1 2 Innehåll Vad är studiemedel?...6 Vem kan få studiemedel?... 7 Hur mycket pengar kan du få?... 9 Hur många poäng måste du läsa?...14 Hur länge kan du få studiemedel?...16

Läs mer

Åsiktsdokument 0809 F U L L M Ä K T I G E

Åsiktsdokument 0809 F U L L M Ä K T I G E 1 (13) Åsiktsdokumentet Det här dokumentet är en ögonblicksbild av s värderingar och åsikter uttryckt genom ett beslut av kårfullmäktige. Åsiktsdokumentet ska ses dels som en information till högskolan

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Studerande och socialförsäkringen

Studerande och socialförsäkringen Studerande och socialförsäkringen UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) Studerande och socialförsäkringen Parlamentariska

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Studiemedel. eller skuldfälla?

Studiemedel. eller skuldfälla? Studiemedel Lyxliv eller skuldfälla? I en ny rapport granskar Saco Studentråd de nordiska studiemedelssystemen. Det konstateras att de svenska studiemedlen ligger 1 400 kronor under den så kallade fattigdomsgränsen.

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas Bostadsbidrag information om bostadskostnad och inkomst Bostadskostnad och bostadsyta Bidragsgrundande bostadskostnad Du söker bostadsbidrag utifrån din bidragsgrundande Den bidragsgrundande bostadskostnaden

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

TCO GRANSKAR: BOSTADSBRISTEN FÖR UNGA OCH STUDENTER #10/09

TCO GRANSKAR: BOSTADSBRISTEN FÖR UNGA OCH STUDENTER #10/09 TCO GRANSKAR: BOSTADSBRISTEN FÖR UNGA OCH STUDENTER #10/09 TCO i samarbete med SUS. 2009-09-16 Författare: Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO (föräldraledig) Kristina Persdotter

Läs mer

Remissyttrande ang. Stärkt stöd för studier tryggt enkelt och flexibelt SOU 2009:28

Remissyttrande ang. Stärkt stöd för studier tryggt enkelt och flexibelt SOU 2009:28 1 (12) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande ang. Stärkt stöd för studier tryggt enkelt och flexibelt SOU 2009:28 Försäkringskassan har ombetts att yttra sig över studiesociala kommitténs

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Mårtensson/Strömgren/LE Till Socialdepartementet SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST. SKYDD OCH ANPASSNING

Läs mer

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 08:36 Diarienr: 08/2104 Diarienr Lf: Arbetsgivarpolitik: Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Externmedverkan: Vårdnadsbidrag

Läs mer

Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn

Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn Diarienummer 2014-219-3658 Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn CSN, rapport 2014:3 Diarienummer 2014-219-3658 Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn Sammanfattning...

Läs mer

GRUV-utredningen. Educateit Stockholm 2013-10- 04. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå

GRUV-utredningen. Educateit Stockholm 2013-10- 04. Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå GRUV-utredningen Educateit Stockholm 2013-10- 04 geoff.erici@regeringskansliet.se Utredningens direktiv (2011:92; 2012:117) Kartlägga måluppfyllelse när det gäller anpassning efter individers behov och

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER 2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper:

Läs mer

Bygg för ett ungt Stockholm 12 förslag för fler bostäder för unga och studenter

Bygg för ett ungt Stockholm 12 förslag för fler bostäder för unga och studenter Bygg för ett ungt Stockholm 12 förslag för fler bostäder för unga och studenter Oktober 2009 Stockholms stad Inledning Stockholm växer och får en allt yngre befolkningsstruktur. Sedan år 2000 har Stockholms

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer

Förlängning av karenstiden till 30 dagar eller mer Remissvar 2009-01-09 013-2008-05409 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Trygghetssystemen för företagare Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har anmodats inkomma med remissyttrande på betänkandet

Läs mer

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd k Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd 2015 YDRE KOMMUN Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj eller på något annat sätt tillgodose sin försörjning har rätt att

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Studenthäfte För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Information till Studerande som söker försörjningsstöd under sommaren Du som inte har din sysselsättning och

Läs mer

Information om vårdnadsbidrag

Information om vårdnadsbidrag Information om vårdnadsbidrag Innehållsförteckning Vad är ett vårdnadsbidrag? 3 För vilka barn kan man söka vårdnadsbidrag? 3 Vem kan söka vårdnadsbidrag 4 Kan äldre syskon ha barnomsorgsplats? 4 Vem kan

Läs mer

Riktlinjer för introduktion och introduktionsersättning

Riktlinjer för introduktion och introduktionsersättning UTBILDNINGS- OCH ARBETS- MARKNADSFÖRVALTNINGEN Flyktingmottagningen GYMNASIEVÄGEN 2, PORT 13 186 86 VALLENTUNA TELEFON VX 08-587 850 00 FAX 08-587 855 31 uaf@vallentuna.se TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare:

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

SSCO. Stockholms studentkårers centralorganisation

SSCO. Stockholms studentkårers centralorganisation SSCO Stockholms studentkårers centralorganisation innehåll. 3. inledning. 4. förutsättningar. DEMOGRAFI. EN BOSTADSMARKNAD I OBALANS. 6 7. hur sköter sig kommunerna? ÄR STUDENTER BORTSKÄMDA? 8. bostadsbristen

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Sverige behöver studentmedarbetare

Sverige behöver studentmedarbetare Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Vägen till det första jobbet går oftast via

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun

Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun Utbildningsförvaltningen Rutiner för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Älmhults kommun Antagen av Utbildningsnämnden 2015-0610, 67 Gäller från 2015-08-01 Postadress Box 501, 343 23 Älmhult Besöksadress

Läs mer

Sverige behöver studentmedarbetare

Sverige behöver studentmedarbetare Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar! Jusek jobbar för att det danska systemet med studentmedarbetare

Läs mer

VÄRDEGRUND OCH PRINCIPPROGRAM

VÄRDEGRUND OCH PRINCIPPROGRAM VÄRDEGRUND OCH PRINCIPPROGRAM Gotlands Studentkår Rindi DEN 11 MARS 2015 GOTLANDS STUDENTKÅR RINDI Tage Cervins Gata 1 Innehåll Förord... 1 Mål och syfte... 2 Definitioner... 2 1. Värdegrund... 3 2. Utbildningspolitisk

Läs mer