Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002
|
|
- Lars-Erik Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002
2 Innehållsförteckning Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren Innehållsförteckning...2 Sammanfattning...3 Inledning...4 Bakgrund...4 Det finns studenter av många olika slag...4 Hur bor studenterna?...5 Bostadstyp...5 Med vem bor man?...6 Boende och studentekonomi...8 Inkomster och levnadsstandard...8 Bostadskostnader...9 Bostadsbidrag...11 Boendeform och studentekonomi...11 Bostadssituationen för ensamstående studenter utan barn...13 Hur mycket betalar man för sitt boende?...13 Betalar de som bor hemma för sitt boende?...14 Tidsbegränsat boende eller ej?...14 Är studenterna nöjda med sin bostad?...15 Hur många vill hellre bo i annan bostadstyp?...16 Hur bor man på olika orter?...17 Andelen ensamstående studenter utan barn...17 Fördelning på bostadstyper på de olika orterna...18 Med vem bor man på de olika orterna?...18 Hur länge kan man bo i den nuvarande bostaden?...19 Är studenterna nöjda med sin bostad?...20 Hur många vill byta bostadstyp på olika studieorter?...20 Ekonomi och bostadskostnader på olika orter...22 Samtliga studenter...22 Ensamstående studenter utan barn...23 Effekter av bostadssituationen...26 Val av studieort och studieinriktning...26 Bostadssituationens inverkan på studierna...29 Indikatorer...31 Kommentarer och slutsatser...33 Bilaga Urval, insamling och bortfall...36 Bilaga Enkäten
3 Sammanfattning Denna rapport behandlar fyra olika men besläktade frågeställningar: 1. Hur har de som idag studerar vid universitet och högskolor löst sin bostadssituation? 2. Hur är bostadssituationen och ekonomin bland studenterna? 3. Hur varierar bostadssituationen för studenter på olika studieorter? 4. Hur påverkas studenternas utbildning och studier av bostadssituationen? De viktigaste resultaten är: Dagens studenter bor i lägenheter (50 procent) villor (25 procent) och studentrum/studentlägenheter (20 procent). En student av fem, som är ensamstående och inte har barn, bor kvar hos föräldrarna. Två studenter av tre har studielån och tar ut både bidrags- och lånedel. 16 procent tar bara ut bidragsdelen. En lika stor andel har inga studiemedel alls. I de flesta fall finansierar de då studierna genom förvärvsarbete. 12 procent av alla studenter har inga bostadskostnader. 9 procent betalar upp till kronor per månad. 60 procent har bostadskostnader i intervallet kronor. 20 procent betalar mer än kronor. De högsta kostnaderna för boendet har studenter som bor ensamma med barn. Bland dessa studenter betalar 70 procent mer än kronor per månad. De lägsta kostnaderna har de som bor kvar hos föräldrarna. Tre av fyra betalar ingenting alls. Bostadssituationen varierar mellan de olika studieorterna. I Stockholm bor bara 13 procent av de studenter som är ensamstående (utan barn) i studentrum. I Uppsala gäller detta för nästan hälften av studenterna. I Stockholm bor hela 37 procent av samma studentgrupp hemma hos föräldrarna. I Linköping gäller detta bara för 8 procent. En tredjedel av alla ensamstående studenter skulle vilja byta till en annan typ av bostad. Många bor i studentrum och vill ha en egen lägenhet. Det är också vanligt att man bor i villa (hos föräldrarna) och vill ha en egen lägenhet. Största andelen studenter som betalar mer än kronor per månad i hyra finns i små och medelstora studieorter samt i Umeå, Stockholm och Göteborg. Cirka 11 procent av studenterna instämmer i att boendesituationen har en negativ inverkan på studierna. Drygt 9 procent av studenterna instämmer i att bostadssituationen på olika studieorter har påverkat valet av studieort. 3
4 Inledning Bakgrund Studenterna är en stor och viktig grupp i högskolan. Högskoleverket har därför gjort flera undersökningar om studenterna. Bland dessa kan nämnas Studenterna i Sverige Om livet och tillvaron som student vid sekelskiftet 2000 baserad på olika undersökningar under de senaste åren på 1990-talet 1, och Studentspegeln som beskriver olika faktorer i utbildningen inom olika områden och högskolor mot bakgrund av studenternas erfarenheter. I bilden av studenterna ingår också de yttre förutsättningarna för studierna. Bland det viktigaste är då de ekonomiska villkoren för dagens studenter och i synnerhet bostadssituationen. Under senare tid har det kommit flera rapporter om svårigheterna för dagens studenter att skaffa sig bostad på studieorten. På många orter är köerna till studentbostäderna långa. Det blir allt vanligare att studenter helt saknar bostad vid terminens början. Det sägs också att presumtiva studenter avstår från att söka till universitet och högskolor som ligger på orter där det är svårt för studenter att få bostad. Denna rapport bygger på en enkät som skickades ut till slumpmässigt utvalda högskolestudenter på grundutbildningsnivå i februari Vissa jämförelser med situationen för sex år sedan baseras på en liknande studie från hösten Det finns studenter av många olika slag Med student menar vi alla som oavsett ålder studerar vid något universitet eller någon högskola i Sverige. Studenterna i Sverige är en heterogen grupp. De befinner sig i olika livssituationer, vilket påverkar inte minst de förhållanden som denna undersökning tar upp bostads- och boendesituation samt de ekonomiska förhållanden. Tre studenter av fem är kvinnor och ungefär hälften av studenterna är 25 år och äldre. Bland äldre studenter är kvinnorna i klar majoritet. Drygt 20 procent av samtliga studenter är kvinnor som är 30 år eller äldre (tabell 1). Tabell 1. Fördelning av kön och ålder för samtliga studenter. Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt - 24 år 28,5 21,7 50, år 12,0 9,2 21,2 30 år - 20,4 8,2 28,6 Totalt 60,8 39,2 100,0 1 Högskoleverket: Rapport 2001:26 R 2 Högskoleverket: Rapport 2002:21 R 3 En beskrivning av urval, stratifiering, bortfall m.m. finns i bilaga 1. Enkätformuläret finns i bilaga 2. 4
5 Hur bor studenterna? Bostadstyp Dagens studenter bor ungefär som svensken i gemen i lägenheter eller i villor/radhus (figur 1). Bara var femte student bor i de speciella studentbostäderna. Den procentuella fördelningen på olika bostadstyper är praktiskt taget oförändrad sedan år Figur 1. Fördelningen på bostadstyper bland studenter hösten 1996 och våren Procent 60,0 50,0 40,0 Hösten 1996 Våren ,0 20,0 10,0 0,0 Studentrum/ studentlägenhet Lägenhet Villa /radhus Annan bostadstyp Bostadstyp Figur 1 gäller alla studenter även de som är äldre och har bildat familj och kanske har börjat studera på äldre dar. Om man begränsar sig till de studenter som är 24 år eller yngre blir fördelningen på olika bostadstyper något annorlunda (figur 2). Fortfarande är det en minoritet (ca 30 procent) som bor i studentrum eller studentlägenhet. (Motsvarande andel bland dem som är år är 16 procent och bland dem som är 30 år eller äldre 3 procent). Jämfört med hösten 1996 har andelen av de studenter som är 24 år eller yngre som bor i studentrum/studentlägenhet ökat något medan andelen som bor i villa/radhus har minskat. 5
6 Figur 2. Studenter 24 år eller yngre. Fördelningen på bostadstyper bland studenter hösten 1996 och våren Procent 60,0 50,0 40,0 Hösten 1996 Våren ,0 20,0 10,0 0,0 Studentrum/ studentlägenhet Lägenhet Villa/radhus Annan bostadstyp Bostadstyp Med vem bor man? Under vårterminen 2002 bodde en av tre studenter ensam utan barn, Drygt 40 procent var sammanboende 4, antingen utan barn (25 procent) eller med barn (18 procent). Fyra procent av studenterna bodde ensamma med barn. En av tio studenter bodde hemma hos föräldrar eller andra släktingar 5, något färre med en eller flera vänner (figur 3). Figur 3. Boendeformer bland studenter hösten 1996 och våren Procent 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Hösten 1996 Våren 2002 Bor ensam utan barn Bor ensam med barn Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Hos föräldrar eller släktingar Med en eller flera vänner Annan boendeform Boendeform Sammanboende betyder här att bor med make/maka/sambo. Fortsättningsvis kommer vi att i texten mestadels beteckna denna grupp som de som bor hos föräldrarna
7 Jämfört med hösten 1996 har det blivit vanligare att vara sammanboende, men ovanligare att bo ensam eller hemma hos föräldrarna. Vilka man bor med förändras naturligtvis med åldern. Att bo hemma hos föräldrar är vanligast bland de yngre studenterna. Med stigande ålder flyttar alltfler hemifrån, flyttar ihop med någon och får så småningom barn. Bland studenter under 25 år är nära 30 procent av de kvinnliga studenterna sammanboende, medan bara 19 procent av de manliga är det. Bland studenter mellan 25 och 29 år är nära 56 procent av kvinnorna sammanboende, medan andelen sammanboende bland männen även här ligger ca 10 procentenheter lägre. I den äldsta studentgruppen (30 år och äldre) är skillnaden något större. Drygt 73 procent av de äldre kvinnliga studenterna är sammanboende, jämfört med 59 procent bland männen (se figur 4). Andelen studenter som är 24 år och yngre och som bor med barn (ensamma eller sammanboende) är mycket låg, ca 1 procent. I åldrarna år ingår barn i boendet för 18 procent av kvinnorna och 8 procent av männen. Bland de äldre studenterna (30 år eller äldre) bor tre fjärdedelar av kvinnorna och hälften av männen tillsammans med barn (figur 4). Oavsett ålder är det alltså vanligare att kvinnliga studenter är sammanboende och/eller har barn än att manliga är det. Figur 4. Studenter våren Andelen sammanboende respektive boende med barn. Procent Kvinnor Andel sammanboende Kvinnor Män Andel boende med barn Män 0-24 år år 30 år - Åldersgrupp 7
8 Boende och studentekonomi Inkomster och levnadsstandard Det finns i huvudsak två sätt för dagens studenter att finansiera sina studier. Antingen har man studiemedel eller också måste man förvärvsarbeta 6. Studiemedlen består av två delar. En bidragsdel (knappt 600 kronor per vecka) som inte behöver betalas tillbaka och en lånedel (ca kronor per vecka), som successivt betalas tillbaka när man börjat arbeta. Den som så önskar kan bara ta ut bidragsdelen av studiemedlen. Den som har studiemedel får samtidigt förvärvsarbeta, dock högst upp till en viss inkomstnivå. Om man tjänar mer än en viss summa reduceras studiemedlen. Cirka 85 procent av studenterna våren 2002 hade studiemedel. Det är sannolikt i stort sett alla som var berättigade till detta. Av övriga förvärvsarbetade sju av tio. Även bland dem som hade studiemedel förvärvsarbetade ungefär en tredjedel 7. Knappt 20 procent av dem som hade studiemedel tog bara ut bidragsdelen. (Tabell 2). Tabell 2. Samtliga studenter. Studiemedel och förvärvsarbete under februari Andel av samtliga Förvärvsarbetar studenter Ja Nej Studiemedel, lån och bidrag 67,5 29,3 70,7 Studiemedel, endast bidrag 15,9 35,5 64,5 Ej studiemedel 16,5 71,1 28,9 Totalt 100,0 37,2 62,8 De studenter som har både lån och bidrag, är till 95 procent heltidsstuderande. Även de allra flesta (89 procent) av dem som enbart har lån är heltidsstuderande. Bland dem som inte har studiemedel är det bara 31 procent som läser på heltid. I enkäten ingick en fråga om hur studenterna såg på sin ekonomiska situation: Räcker dina pengar (totala inkomster, studiemedel och andra medel) till en acceptabel levnadsstandard? Här gavs fyra fasta svarsalternativ: Drygt en tredjedel svarade Ja. Ytterligare en tredjedel svarade Ja, knappt. En femtedel svarade Nej, inte helt. En tiondel kryssade för alternativet Nej, inte alls (se tabell 3). 6 En mer detaljerad analys av hur dagens studenter finansierar sina studier ges i rapporten Studenterna i Sverige. Om livet och tillvaron som student vid sekelskiftet (Högskoleverkets rapportserie 2001:26 R) 7 Omfattningen av förvärvsarbetet varierar från en timme i veckan till heltidsarbete. 8
9 Tabell 3. Samtliga studenter. Svaren på frågan Räcker dina pengar (totala inkomster, studiemedel och andra medel) till en acceptabel levnadsstandard?. Fördelning efter kön och ålder. Räcker dina pengar till en acceptabel levnadsstandard Kön och ålder Ja Ja, knappt Nej, inte helt Nej, inte alls Kvinnor - 24 år 38,9 37,0 17,7 6,3 100, år 27,4 34,0 28,0 10,6 100,0 30 år - 34,6 26,9 24,8 13,8 100,0 Kvinnor totalt 35,2 33,1 22,1 9,6 100,0 Män - 24 år 42,9 35,1 16,7 5,2 100, år 29,3 34,9 22,2 13,7 100,0 30 år - 36,1 28,9 22,3 12,7 100,0 Män totalt 38,3 33,8 19,1 8,8 100,0 Samtliga - 24 år 40,7 36,2 17,3 5,8 100, år 28,2 34,4 25,5 11,9 100,0 30 år - 35,0 27,5 24,1 13,5 100,0 Totalt 36,4 33,4 20,9 9,3 100,0 Några stora skillnader förekommer inte mellan män och kvinnor. Däremot ser man att det är färre bland de yngre studenterna som säger att pengarna inte räcker till. De som tar ut både lån och bidrag av studiemedlen svarar oftare än andra studenter att de anser att pengarna inte räcker till en acceptabel levnadsstandard (tabell 4). Bland dem svarar drygt 36 procent antingen Nej, inte helt eller Nej, inte alls. Motsvarande andelar bland dem bara tar ut bidragsdelen av studiemedlen är drygt 20 procent och bland dem som inte har studiemedel alls 14 procent (tabell 4) 8. Tabell 4. Samtliga studenter. Fördelning av svaren på frågan Räcker dina pengar (totala inkomster, studiemedel och andra medel) till en acceptabel levnadsstandard? för studenter med olika studiefinansiering. Andel av samtliga Räcker dina pengar till en acceptabel levnadsstandard studenter Ja Ja, knappt Nej, inte helt Nej, inte alls Studiemedel, lån och bidrag 67,5 28,2 35,7 25,4 10,8 100,0 Studiemedel, endast bidrag 15,9 45,3 34,3 12,7 7,7 100,0 Ej studiemedel 16,5 63,7 22,0 10,1 4,3 100,0 Totalt 100,0 36,5 33,4 20,9 9,3 100,0 Bostadskostnader En fråga i enkäten gällde bostadskostnaderna: 8 Bland de studenter som bor hemma hos föräldrarna är det påfallande många som endast tar ut bidragsdelen, 67 procent. Övriga grupper ligger relativt nära genomsnittet på 16 procent, förutom de studenter som bor ensamma med barn där bara 1,5 procent enbart tar ut bidragsdelen. 9
10 Hur stort är det belopp som du själv betalar i hyra eller avgift per månad för bostaden? Tre femtedelar betalar mellan och kronor i månaden. En femtedel betalar mer och en femtedel betalar mindre. Av de senare har mer än hälften inga bostadskostnader alls. De allra flesta som bor i studentrum/studentlägenhet har en hyra som ligger mellan och kronor i månaden. Bara 7 procent betalar mer än kronor i månaden. För dem som bor i lägenheter och villor/radhus är andelen som betalar mer än däremot betydligt större (tabell 5). Tabell 5. Samtliga studenter. Fördelning av bostadskostnader för studenter i olika bostadstyper. Bostadstyp Har bostadskostnader Har ej bostadskostnader kr kr 3601 kr - Studentrum/studentlägenhet 0,9 6,7 85,8 6,5 100,0 Lägenhet 6,0 10,5 62,8 20,7 100,0 Villa/radhus 33,8 6,3 29,1 30,7 100,0 Annan bostadstyp 5,5 17,2 62,6 14,7 100,0 Totalt 11,5 9,0 59,4 20,0 100,0 Bostadskostnaderna varierar kraftigt med det som här har kallats boendeform, dvs. med vem eller vilka som man bor. (Observera att studenterna svarat på frågan om hur mycket de själva betalar för bostaden, inte på frågan hur den totala kostnaden är.) En grupp studenter där många har höga bostadskostnader är de som har barn. Nästan hälften av dem som bor med sammanboende och barn betalar mer än kronor i månaden. För den som bor ensam med barn gäller detta för sju av tio studenter. En grupp som däremot ligger kraftigt under medelvärdet är de som bor hos föräldrarna. Tre av fyra behöver inte betala alls för sitt boende (se vidare tabell 6). Tabell 6. Samtliga studenter. Fördelning av bostadskostnader för studenter i olika boendeformer. Boendeform Har bostadskostnader Har ej bostadskostnader kr kr 3601 kr - Bor ensam utan barn 1,6 5,4 80,2 12,7 100,0 Bor ensam med barn 0,0 1,5 28,6 69,9 100,0 Sammanboende utan barn 5,6 14,8 64,1 15,4 100,0 Sammanboende med barn 8,9 3,6 38,7 48,8 100,0 Bor hos föräldrar 76,0 13,1 10,3 0,6 100,0 Bor med vän/vänner 2,1 16,3 78,1 3,5 100,0 Annan boendeform 8,6 16,0 75,4 0,0 100,0 Totalt 11,5 9,0 59,4 20,0 100,0 10
11 Bostadsbidrag Studenter kan också få bostadsbidrag. Bostadsbidraget riktar sig till barnfamiljer, men också till ungdomar utan barn som fyllt 18 men inte 29 år. Bostadsbidragets storlek beror på faktorer som hushållets inkomst, bostadskostnaden, bostadsytan och antal personer i hushållet. Av samtliga studenter har drygt 12 procent bostadsbidrag. Särskilt vanligt är detta bland dem som bor ensamma med barn, drygt tre av fyra har bostadsbidrag. Bland sammanboende med barn gäller detta bara för 7 procent av studenterna. Bland dem som bor ensamma får 17 procent bidrag (tabell 7). De studenter som har barn, speciellt de ensamstående med barn, får högre bostadsbidrag än de som inte har barn Det är ytterst ovanligt att barnlösa har ett bostadsbidrag på över kronor. Av dem som bor ensamma med barn har nära hälften ett bostadsbidrag som överstiger kronor. Tabell 7. Samtliga studenter. Andelen med bostadsbidrag i olika boendeformer och fördelningen av bostadsbidragets storlek inom dessa (procent). Boendeform Andel som har bostadsbidrag Bostadsbidrag (kr) Bor ensam utan barn 16,8 42,8 46,5 9,0 0,3 0,3 0,0 1,0 Bor ensam med barn 76,7 0,0 12,8 8,7 30,6 26,9 16,5 4,5 Sammanboende utan barn 5,4 37,6 42,8 6,5 8,1 0,0 2,6 2,4 Sammanboende med barn 6,7 15,0 21,4 12,6 19,4 5,1 18,2 8,2 Bor hos föräldrar 0,5* Bor med vän/vänner 13,5 65,8 26,0 2,9 1,9 0,0 0,0 3,4 Annan boendeform 7,9* -* Totalt 12,4 30,7 33,8 8,8 10,7 7,1 6,1 2,9 * För få observationer (<30) för att få tillförlitliga resultat beträffande bostadsbidragens fördelning i denna grupp. Boendeform och studentekonomi. Boendekostnaderna kan som visats i det föregående variera beroende på bostadsformen. Framförallt har många studenter med barn betydligt högre bostadskostnader än genomsnittet för alla studenter. Samtidigt har många som bor kvar hos föräldrarna inga bostadskostnader alls. Även om vissa studenter med barn har bostadsbidrag visar det sig att skillnaderna i bostadskostnaderna också avspeglar sig i studenternas bedömning av den egna ekonomiska standarden (se tabell 8). 11
12 Tabell 8. Samtliga studenter. Svaren på frågan Räcker dina pengar (totala inkomster, studiemedel och andra medel) till en acceptabel levnadsstandard?. Fördelning för olika boendeformer. Räcker dina pengar till en acceptabel levnadsstandard Boendeform Ja Ja, knappt Nej, inte helt Nej, inte alls Bor ensam utan barn 35,1 36,1 19,6 9,2 100,0 Bor ensam med barn 16,3 17,7 43,3 22,7 100,0 Sammanboende utan barn 36,4 34,4 20,8 8,4 100,0 Sammanboende med barn 34,5 29,9 24,4 11,2 100,0 Bor hos föräldrar 52,6 31,4 12,3 3,7 100,0 Bor med vän/vänner 37,9 36,3 18,8 7,0 100,0 Annan boendeform 30,5 37,3 15,3 16,9 100,0 Totalt 36,5 33,4 20,9 9,3 100,0 På frågan Räcker dina pengar (totala inkomster, studiemedel och andra medel) till en acceptabel levnadsstandard svarar två studenter av tre som bor ensamma med barn antingen Nej inte helt eller Nej inte alls. För studenter som bor med barn och en annan vuxen gäller samma sak för mer än en tredjedel av samtliga. För studenter som bor hemma svarar istället mer än hälften Ja på samma fråga och ytterligare 30 procent svarar Ja knappt. 12
13 Bostadssituationen för ensamstående studenter utan barn Som framgår av det föregående är studenternas bostads- och ekonomiska situation i många delar beroende av den sociala situationen i övrigt. Det gör att det inte är meningsfullt att mera ingående studera förhållanden för studenterna som en enhetlig grupp. Därför gör vi en speciell studie för en mer homogen grupp, ensamstående utan barn 9. Det är drygt hälften av alla studenter i Sverige. De är i allmänhet unga (tre av fyra är under 25 år). De flesta (tre av fem) bor ensamma i lägenhet eller studentrum/studentlägenhet. Förhållandevis många (en av fem) bor fortfarande hemma hos föräldrar (eller andra släktingar). Hur mycket betalar man för sitt boende? Bland de studenter som är ensamstående utan barn har inte mindre än 16 procent inga kostnader för sitt boende. De flesta av dem bor i villa eller radhus. De allra flesta (nio av tio) bor hemma hos föräldrarna (eller andra släktingar). De flesta av dem som måste betala för sitt boende bor antingen i en lägenhet eller i studentrum/studentlägenhet. De betalar i genomsnitt (medianvärde) cirka kronor per månad. Spridningen av bostadskostnader varierar efter vad för slags bostad man bor i. De som bor i studentrum eller studentlägenheter har i de allra flesta fall en för studenter normal kostnad för sin bostad, medan spridningen är större för andra typer av bostäder (tabell 9). Tabell 9. Ensamstående studenter utan barn. Bostadskostnad för de sex vanligaste kategorierna avseende bostadskostnad och bostadstyp. Förekomst av bostadskostnad och bostadstyp Har ej bostadskostnader Andel av studentgruppen Bostadskostnad per månad (kronor) Genomsnittlig Fördelning (%) kostnad per månad (median) Villa/radhus 11,6-100,0 0,0 0,0 Lägenhet 4,3-100,0 0,0 0,0 Har bostadskostnader Studentrum/studentlägenhet 31, ,5 90,0 4,5 Lägenhet 44, ,1 76,6 13,3 Annan bostad 4, ,2 42,0 14,8 Villa/radhus 3, ,9 76,8 6,0 Totalt - sex vanligaste kategorierna 99,6 Totalt 100, ,9 67,0 8,2 9 Med ensamstående menas den som inte är gift, sammanboende eller änka/änkling. 13
14 Betalar de som bor hemma för sitt boende? Ungefär var femte ensamstående student utan barn bor hemma hos föräldrarna. Knappt tre fjärdedelar bor i villa, övriga i lägenhet (tabell 10). Tabell 10. Ensamstående studenter utan barn som bor hos föräldrar. Bostadstyp och andel som inte har bostadskostnader (procent). Andel av samtliga ensamstående Andel inom bostadstyp som inte Bostadstyp studenter utan barn har bostadskostnader Villa/radhus 13,7 83,5 Lägenhet 5,4 62,3 Totalt Villa/radhus och lägenhet 19,1 - Totalt Samtliga bostadstyper 19,5 76,7 De flesta (nära åtta av tio) av dem som bor hemma betalar inte för sitt boende. Detta är vanligare för de studenter vars föräldrar bor i villa/radhus än för dem vars föräldrar bor i lägenhet. Att relativt fler av studenterna som bor hemma i villa eller radhus inte betalar för detta jämfört med dem som bor hemma i lägenhet skulle kunna förklaras av att föräldrar i villa/radhus allmänt sett har det bättre ekonomiskt ställt och därför i större utsträckning har råd att låta sina barn bo gratis hemma. Tidsbegränsat boende eller ej? I enkäten förekommer frågan Hur länge får du bo kvar i din nuvarande bostad? med fyra fasta svarsalternativ. Bland ensamstående studenter utan barn anger tre av fem att de inte har någon tidsbegränsning. En av fyra får bo kvar så länge hon eller han är student, en av femton vet inte, medan en av tolv bara kan bo kvar en begränsad tid. För de senare är genomsnittstiden (medianen) de får bo kvar fyra månader tre av fyra får bo kvar högst ett halvår. Knappt 10 procent får bo kvar i mer än ett år. Situationen varierar dock kraftigt mellan olika bostadstyper. Åttio procent av dem som bodde i lägenhet eller villa/radhus hade ingen aktuell tidsbegränsning, medan de som bodde i studentrum eller studentlägenhet i de flesta fall bara fick bo kvar så länge de var studenter (tabell 11). 14
15 Tabell 11. Ensamstående studenter utan barn. Nuvarande bostadstyp och fördelning av svaren på frågan Hur länge får du bo kvar i din nuvarande bostad?. Nuvarande bostadstyp Fördelning av svaren på frågan Hur länge får du bo kvar i din bostad inom varje bostadstyp (%) Ingen aktuell tidsbegränsning Under en begränsad tid Antal månader i Så länge jag är genomsnitt student Vet ej Andel (median) Studentrum/studentlägenhet 12,9 71,7 7,0 8,5 4 Lägenhet 83,5 2,8 5,1 8,6 4 Villa/radhus 78,6 8,1 9,9 3,4 5 Annan bostadstyp 56,0 18,9 13,9 11,3 4 Totalt 59,6 25,7 6,8 7,9 4 Är studenterna nöjda med sin bostad? Enkäten våren 2002 innehöll bl.a. ett antal påståenden om den nuvarande bostaden som de svarande kunde ta ställning till. Det fanns fem svarsalternativ från stämmer inte alls till stämmer helt. I tabell 12 redovisas andelen i olika bostadstyper som Instämmer helt eller Instämmer delvis, dvs. som har prickat för det två högsta nivåerna av instämmande. Tabell 12. Ensamstående studenter utan barn. Andelen som instämmer helt eller delvis i vissa påståenden om sin bostadssituation. Nuvarande bostadstyp Jag skulle vilja byta bostad Andel (%) som instämmer i påståendet Jag försöker aktivt byta bostad Jag känner oro över min bostadssituation Jag trivs i min bostad Studentrum/studentlägenhet 40,2 14,2 11,9 68,4 Lägenhet 31,4 14,2 14,2 79,8 Villa/radhus 46,8 17,9 16,2 77,2 Annan bostadstyp 43,7 25,5 23,7 68,1 Totalt 37,1 15,3 14,3 75,3 Tre fjärdedelar av studenterna säger att de trivs i sin bostad. De som bor i studentrum/studentlägenhet trivs något sämre än de som bor i villa/radhus eller i lägenhet. Knappt 40 procent vill gärna byta bostad, men bara 15 procent försöker byta aktivt. Ungefär samma andel, 14 procent, instämmer i påståendet att man känner oro över bostadssituationen. Om man bortser från den lilla andelen studenter som säger att de bor i annan bostadstyp, kan man konstatera att de som bor i villa/radhus (varav de flesta bor hemma hos föräldrarna) är något mer benägna att byta bostad än de som bor i studentrum/studentlägenhet. Minsta andelen som vill byta finns bland dem som bor i lägenhet. 15
16 Hur många vill hellre bo i annan bostadstyp? En fråga i enkäten gällde vilken typ av bostad som den svarande helst skulle vilja ha. Nära sju av tio av de ensamstående studenterna utan barn uppger samma bostadsform som de redan bor i. Övriga vill bo på ett annat sätt. De vanligaste önskemålen redovisas i tabell 13. Tabell 13. Ensamstående studenter utan barn. De sex vanligaste kombinationerna avseende nuvarande och önskad bostadstyp. Andel av alla ensamstående studenter utan barn (%) Önskar nuvarande bostadstyp* 68,9 Bor i studentrum/ studentlägenhet, vill bo i lägenhet 12,1 Bor i villa/radhus, vill bo i lägenhet 7,1 Bor i lägenhet, vill bo i studentrum/studentlägenhet 2,8 Bor i lägenhet, vill bo i villa 2,4 Bor i villa/radhus, vill bo i studentrum/studentlägenhet 1,6 Totalt sex vanligaste kategorierna 94,9 Totalt alla ensamstående studenter utan barn 100,0 * 56 % av dem i studentrum/studentlägenhet, 89 % av dem i lägenhet, 42 % av dem i villa/radhus och 33 % av dem i med annan bostadstyp föredrar sin nuvarande bostadstyp. Vanligast bland dem som hellre vill ha en annan slags bostad än den nuvarande är de som bor i studentrum/studentlägenhet, men vill bo i lägenhet det gäller för 12 procent av samtliga ensamstående studenter utan barn. En annan stor grupp är de som bor i villa/radhus (varav de flesta bor hemma hos sina föräldrar), men som önskar att de istället bodde i en lägenhet (7 procent). 16
17 Hur bor man på olika orter? De undersökningsresultat som redovisats i det föregående har gällt den sammantagna situationen i hela landet. Men man kan lätt konstatera att bostadssituationen varierar mellan de olika studieorterna 10. Det har inte varit möjligt att ta fram säkra uppgifter om situationen på var och en av de över 30 studieorter som finns i landet. Däremot har det varit möjligt att fördela enkätsvaren på åtta grupper bestående av dels de sex stora studieorterna: Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund, dels de medelstora 11 och de små 12 studieorterna. För att kunna göra jämförelser mellan orterna har vi begränsat studien till studenter med samma sociala situation de som är ensamstående utan barn. Andelen ensamstående studenter utan barn Andelen av alla studenter som är ensamstående utan barn varierar mellan de olika studieorterna. Största andelen finns på orter med många studenter och relativt liten befolkning. Det är Lund, där 63 procent av alla studenter är ensamstående utan barn, Uppsala (60 procent) och Linköping (58 procent). Därnäst kommer storstäderna Stockholm (55 procent) och Göteborg (51 procent). Umeå har den lägsta andelen ensamstående utan barn bland universitetsorterna (48 procent), men ligger ändå högre än de grupper som vi kallat medelstora och små studieorter (se också tabell 14). Tabell 14. Andelen ensamstående studenter utan barn och deras åldersfördelning på olika studieorter. Studieort Andel ensamstående studenter utan barn i olika åldersgrupper (%) Andelen ensamstående studenter utan barn (%) - 24 år år 30 år - Umeå 48,1 73,2 25,2 1,6 Uppsala 59,6 75,7 17,2 7,1 Stockholm 54,7 64,1 25,9 10,1 Linköping 57,9 81,4 11,6 7,0 Göteborg 51,2 76,3 15,1 8,6 Lund 62,5 75,0 15,9 9,1 Medelstora studieorter 42,7 72,1 17,5 10,4 Små studieorter 43,3 72,8 16,3 10,9 Totalt 50,0 72,7 18,3 9,0 10 Fördelningen av de svarande studenterna på studieorter har baserats på lärosätets lokalisering. Det betyder t.ex. att studenterna på Campus Norrköping finns med i underlaget för studieorten Linköping. 11 Till de medelstora studieorterna har räknats Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Jönköping, Karlstad, Luleå, Malmö, Västerås, Växjö, Örebro. 12 Till de små studieorterna har räknats Borlänge, Borås, Härnösand, Falun, Kalmar, Kristianstad, Skövde, Sundsvall, Trollhättan, Uddevalla, Visby och Östersund. 17
18 Knappt tre fjärdedelar (73 procent) av alla ensamstående studenter utan barn är 24 år eller yngre. Det gäller också på de flesta av studieorterna. Undantagen är Linköping som ligger klart över genomsnittet (81 procent är 24 år eller yngre) och Stockholm som ligger kraftigt under (64 procent). Fördelning på bostadstyper på de olika orterna Drygt 30 procent av de ensamstående studenterna utan barn bor, som vi konstaterat tidigare, i studentrum/studentlägenhet. Situationen varierar dock mellan de olika studieorterna. Betydligt över genomsnittet ligger Uppsala, där 47 procent av de ensamstående studenterna utan barn bor i studentrum eller studentlägenhet. Även i Umeå och i Lund bor relativt många i studentrum/studentlägenhet (i båda fallen 40 procent). Stockholm ligger kraftigt under riksgenomsnittet (13 procent). Övriga studieorter ligger i stort på genomsnittsnivån. Andelen som bor i villa/radhus ligger i gengäld kraftigt över genomsnittet för studenterna i Stockholm (24 procent mot genomsnittet 16 procent). Kraftigt under genomsnittet ligger Linköping (6 procent). Stockholm ligger också, denna gång tillsammans med Linköping, relativt klart över genomsnittet beträffande andelen som bor i lägenhet (tabell 15). Tabell 15. Ensamstående studenter utan barn. Fördelning av bostadstyper på olika studieorter. Studieort Studentrum/ studentlägenhet Lägenhet Villa/radhus Annan bostadstyp Umeå 40,2 43,2 13,5 3,1 Uppsala 47,4 31,4 13,8 7,4 Stockholm 13,4 58,9 23,5 4,2 Linköping 30,7 56,8 6,4 6,1 Göteborg 27,6 51,2 16,9 4,3 Lund 39,8 41,7 12,2 6,3 Medelstora studieorter 32,7 49,4 14,9 3,1 Små studieorter 34,7 47,3 15,1 3,0 Totalt 31,2 48,9 15,6 4,3 Med vem bor man på de olika orterna? Nära 20 procent av de ensamstående studenterna utan barn bor kvar hemma hos föräldrarna. I Stockholm gäller detta för nästan dubbelt så många (37 procent). På andra plats kommer Göteborg (21 procent). På sista plats kommer Linköping där bara 8 procent av de studenter som är ensamstående och utan barn bor hos föräldrarna (tabell 16). 18
19 Tabell 16. Ensamstående studenter utan barn. Fördelning av boendeformer på olika studieorter. Studieort Bor hos föräldrarna Bor ensam Bor med vän eller vänner Annan boendeform Umeå 14,7 63,3 21,1 0,9 Uppsala 14,7 65,2 14,3 5,9 Stockholm 37,3 52,3 8,3 2,1 Linköping 7,7 67,6 22,2 2,4 Göteborg 21,3 58,3 17,2 3,2 Lund 13,3 67,6 14,4 4,6 Medelstora studieorter 17,0 69,2 12,2 1,6 Små studieorter 16,1 70,5 11,4 2,0 Totalt 19,6 64,0 13,7 2,7 Hur länge kan man bo i den nuvarande bostaden? Drygt 85 procent av de ensamstående studenterna utan barn anger som svar på frågan Hur länge får du bo kvar i din nuvarande bostad? antingen att det inte finns någon tidsbegränsning eller att de får bo kvar så länge de är studenter. Högsta andelen (95 procent) gäller för studenterna i Linköping. Den lägsta andelen finns i Lund (76 procent) och Uppsala (79 procent). Av detta följer att svaret Under en begränsad tid som i genomsnitt ges av 8 procent är betydligt mer frekvent i Lund (18 procent) och Uppsala (14 procent) än på övriga orter (tabell 17). Tabell 17. Ensamstående studenter utan barn. Svaren på frågan Hur länge får du bo kvar i din nuvarande bostad. Fördelning på olika studieorter. Studieort Ingen aktuell tidsbegränsning Under en begränsad tid Antal månader i Så länge jag är genomsnitt student Vet ej Andel (median) Umeå 53,9 30,0 9,0 7,1 6 Uppsala 45,2 33,7 7,3 13,7 4 Stockholm 65,8 14,9 9,6 9,7 6 Linköping 70,2 25,2 2,6 2,0 2 Göteborg 61,6 26,3 5,1 7,0 4 Lund 48,4 27,3 6,6 17,7 6 Medelstora studieorter 62,9 27,4 5,5 4,3 4 Små studieorter 58,6 28,3 7,9 5,2 3 Totalt 59,6 25,7 6,8 7,9 4 19
20 Är studenterna nöjda med sin bostad? I Stockholm instämmer nära hälften (48 procent) av de ensamstående studenterna utan barn i påståendet Jag vill byta bostad. Även i Uppsala vill många byta bostad (44 procent). I Göteborg och Umeå ligger svarsfrekvensen nära riksgenomsnittet. Minsta andelen instämmanden i påståendet kommer från studenterna i Linköping. Uppsala är den studieort där relativt flest aktivt försöker få ett bostadsbyte till stånd (24 procent). Även andelen som instämmer i påståendet Jag känner oro över min bostadssituation varierar mellan studieorterna. I Stockholm instämmer mer än var fjärde av de ensamstående studenterna utan barn. Därnäst kommer Uppsala (18 procent), Göteborg (17 procent) och Lund (15 procent). Den lägsta andelen instämmanden kommer från Linköping (5 procent) och de medelstora studieorterna (6 procent). I Stockholm är det relativt färre ensamstående studenter utan barn som uppger att de trivs i sin bostad (69 procent) jämfört med de övriga studieorterna (tabell18). Tabell 18. Ensamstående studenter utan barn. Andelen på olika studieorter som instämmer i vissa påståenden om sin bostadssituation. Andel (%) som instämmer i påståendet Försöker aktivt att Känner oro över sin Studieort Vill byta bostad byta bostad bostadssituation Trivs i sin bostad Umeå 37,5 17,6 11,8 74,4 Uppsala 43,5 24,5 18,3 75,0 Stockholm 47,9 16,9 26,3 69,1 Linköping 26,1 11,9 5,0 78,1 Göteborg 39,5 15,7 17,1 79,4 Lund 32,9 15,7 15,4 74,3 Medelstora studieorter 32,5 13,7 6,4 77,4 Små studieorter 33,6 10,6 11,0 76,5 Totalt 37,1 15,3 14,3 75,3 Hur många vill byta bostadstyp på olika studieorter? Tre av tio ensamstående studenter utan barn vill bo i en annan bostadstyp än de gör (se tabell 13) I Uppsala och Stockholm gäller detta för en ännu större andel (45 respektive 39 procent). I Linköping och på medelstora högskoleorter gäller detta för en mindre andel (21 respektive 24 procent). Bland dem som vill ha en annan boendeform är det på alla orter med ett undantag vanligast att man bor i studentrum men hellre vill bo i lägenhet. Undantaget är Stockholm där 15 procent av den aktuella studentgruppen bor i villa/radhus och vill bo i lägenhet. (Se vidare tabell 19 a h) 20
Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning
1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter
Läs merEUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi
EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen
Läs merLÄGES RA P P ORT: Behov och efterfrågan 2017
LÄGES RA P P ORT: Behov och efterfrågan 2017 Om rapporten Studentbostadsföretagens lägesrapport om behov och efterfrågan ger en snabb inblick i rådande läge på studentbostadsmarknaden, både hur behovet
Läs merLÄGES RA P P ORT: Efterfrågan inför terminsstart. Juli 2018
LÄGES RA P P ORT: Efterfrågan inför terminsstart Juli 2018 1. Efterfrågan Två av tre spår en oförändrad efterfrågan på studentbostäder inför årets höstterminsstart, jämfört med samma tid i fjol. Andelen
Läs merBYGGRAPPORT 2012. En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag.
BYGGRAPPORT 2012 En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. INLEDNING På vårkanten brukar bokslut för föregående spådomar för kommande år dugga tätt.
Läs merEn kort inblick i studenternas boendesituation Eurostudent V
En kort inblick i studenternas boendesituation En kort inblick i studenternas boendesituation Universitets- och högskolerådet 2015 För mer information om myndigheten och våra publikationer, se www.uhr.se.
Läs merLägesrapport Nyproduktion 2015
Lägesrapport Nyproduktion 2015 Varje år frågar vi landets studentbostadsföretag om hur deras nyproduktion ser ut, både vad som har och kommer att byggas och hur de ser på förutsättningarna för nyproduktion.
Läs merSmåföretagen spår ljusa tider
Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Örebro 2010-10-06 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning
Läs merSmåföretagen spår ljusa tider
Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merStudenters sommarekonomi
Studenters sommarekonomi 1 Studenter förväntas att i första hand klara sin försörjning genom de allmänna studiemedlen. Under sommaren utgår inget studiemedel och det är då upp till studenterna själva att
Läs merByggrapport En sammanställning över nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag.
Byggrapport 2013 En sammanställning över nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. Innehållsförteckning Inledning s. 3 1. Nyproduktion Ökat antal studentbostäder de närmsta åren s.4 2.
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.
Läs merKursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar
Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07
Läs merHur vill Hamrångeborna bo i framtiden?
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna
Läs merByggrapport En sammanställning över nyproduktion och förutsättningar för studentbostadsbyggande bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag.
Byggrapport 2014 En sammanställning över nyproduktion och förutsättningar för studentbostadsbyggande bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. Innehållsförteckning Inledning s. 3 1. Behov och efterfrågan
Läs merStudenternas ekonomiska situation
Studenternas ekonomiska situation En undersökning av Stockholms universitets studenters ekonomiska situation, sammanställd av Stockholms universitets studentkår 19 mars 2010 2010 Stockholms universitets
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 2010 - Medborgarnas syn på lokalt politiskt inflytande i den största kommunen i alla län och regioner Augusti 2010 Inledning I september i år är det val. Välfärden och
Läs merOm bolån, räntor och amortering
Sida 1 (16) Om bolån, räntor och amortering Om undersökningen Den här rapporten handlar om svenskarnas bolån, räntor och syn på amorteringar. Rapporten bygger på en undersökning genomförd med telefonintervjuer
Läs merUnga vuxna 2013 boende, studier, sparande och framtidsdrömmar
Unga vuxna 2013 boende, studier, sparande och framtidsdrömmar Ingela Gabrielsson, privatekonom 2013-08-28 Sammanfattning Bland unga vuxna i åldern 18-29 år bor 27 % kvar i föräldrahemmet. I åldern 22-25
Läs mer2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar
kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar
Läs merHSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)
HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och
Läs merLivsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning
Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna
Läs merPartipolitiska aktiviteter
Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början
Läs merSå sparar svenska folket
Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har
Läs merFortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)
STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet
Läs merSKOP. Rapport till Hyresgästföreningen mars 2011
SKOP Rapport till Hyresgästföreningen SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen intervjuat drygt 4.400 ungdomar i åldern 20 till 27 år. Undersökningens frågor gällde ungdomars bostadssituation och genomfördes
Läs merHUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004
HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4
Läs merResultat. Ungas boendesituation. Peab 2012-10-02
Resultat Ungas boendesituation Peab -- Genomförande Undersökningens målgrupp var unga i storstadsområden Ålder 5-8 år, jämn könsfördelning Resultatet vägt på kön och antal personer i målgruppen i respektive
Läs merStatistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå
Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås Inledning I denna artikel presenteras statistik över utbildningsnivå och studiedeltagande för befolkningen som bor i Västerås. Underlaget kommer från Statistiska
Läs merIntresse trygghetsboende Göteborgs Stad
Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper
Läs merMälardalens Studentkårs bostadsrapport HT18-VT19 Publicerad
Mälardalens Studentkårs bostadsrapport HT18-VT19 Publicerad 2018-12-21 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Boendeform... 3 3 Nöjdhet bland studenter på studentboenden... 4 4 Priser, avstånd och val
Läs merSvenskarna och sparande 2012. Resultatrapport
Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna
Läs merUnga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1
Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen bostad har minskat från 56 procent
Läs mer23 Allmänhetens attityder till KFM
23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer
Läs merDelrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari 2006. Sida 1
BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi februari 2006 Sida 1 Välkommen till Bobarometern Innehållsförteckning Sida Bobarometern är en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling som regelbundet
Läs merStudenters boende och strategier för framtiden
1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation
Läs merRapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO
Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag
Läs merStuderande kvinnors och mäns ekonomiska och sociala situation
Studerande kvinnors och mäns ekonomiska och sociala situation Kortrapport november 2016 Innehåll 4 5 7 10 13 16 Om undersökningen Stöd från familj och vänner kan ge kvinnor en bättre studiesituation Kvinnor
Läs merStudenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1
Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2018:1 12.6.2018 Familjer och hushåll 31.12.2017 Statistiken för 2017 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 personer, vilket är
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,
Läs merRestaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige
Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige visita.se Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 00 Box 186,
Läs merEnkätundersökning bland högskolestuderande våren 2007. Tre av fyra studerar för att öka sina chanser på arbetsmarknaden
UF 57 SM 0701 Högskolestuderandes levnadsvillkor Enkätundersökning bland högskolestuderande våren 2007 Living conditions of students in higher education I korta drag Tre av fyra studerar för att öka sina
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2019:1 11.6.2019 Familjer och hushåll 31.12.2018 Statistiken för 2018 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 eller densamma som 2017.
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2017:1 12.6.2017 Familjer och hushåll 31.12.2016 Statistiken för 2016 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är
Läs merstudera i stockholm - en dyr affär
studera i stockholm - en dyr affär innehåll. 3. inledning. 13. budget. 4. Metod. den genomsnittliga studentten. arbete vid sidan av studier. 14. budget. studenten med barn. 5. diagram 6. 7. 8. 9. studiemedel
Läs merHur bor studenter? Hur vill de bo?
Hur bor studenter? Hur vill de bo? GÖTEBORG Sammanfattning 9 procent av studenter mellan och 7 år, 7 personer, bor i egen hyresrätt, i egen bostadsrätt, i eget hus eller i studentbostad. 8 procent, 8 personer,
Läs merUnga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1
Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merFärre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007
Läs merStatistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå
Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås Inledning I denna artikel presenteras statistik över utbildningsnivå och studiedeltagande för befolkningen som bor i Västerås. Underlaget kommer från Statistiska
Läs merINTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE
INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge
Läs merRedovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2017
Bilaga Dnr 4.1-142/218 Februari 217 Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 217 stockholm.se Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 217 Februari 217 Utgivare: Äldreförvaltningen
Läs mer3 Gäldenärernas attityder till KFM
3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen
Läs merATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN
ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ
Läs merBOSTADSUNDERSÖKNING BLAND STUDENTER I UPPSALA 2006 RAPPORT
UPPSALA STUDENTKÅR BOSTADSUNDERSÖKNING BLAND STUDENTER I UPPSALA RAPPORT Årsskiftet / 2007 P0806 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Uppsala studentkår genomförde en undersökning om bostadssituationen för studenter
Läs merKvinnor och män utan barn
18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.
Läs merVad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad
Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field
Läs merDe flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga
De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga Två av tre svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga de kommande 12 månaderna visar en undersökning gjord av Sverige Tycker
Läs merRapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012
-research Rapport till Upplands Väsby SKOP har på uppdrag av Upplands Väsby kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 24 april och den 26 maj 12 Resultaten redovisas
Läs merStudenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En
Läs merVårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna
Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig
Läs merOmvärldens bild av Tierp - Attraktionsindex 2012
Omvärldens bild av Tierp - Attraktionsindex 2012 1 2 Målet med undersökningen;? Att klargöra hur omvärldsbilden av Tierp ser ut. Viktiga frågor att besvara är: - Hur står det till med kännedomen om Tierp?
Läs merDelsyfte 3: Att kartlägga studenternas inställning till Växjö kommun- och Universitet.
1. Inledning 1.1 Bakgrund Växjö Universitet växer. Cirka 9000 studenter är registrerade inom grundutbildningen och enligt universitetets beräkningar kommer studentantalet att öka under år 2000. Med denna
Läs merVarför föds det så få barn?
Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt
Läs merFöretagarens vardag 2014
En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra
Läs merSå sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011
Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Sammanfattning 17 procent av föräldrar med barn under 18 år sparar inte till sina barn. Vilket innebär att det är något fler som sparar
Läs merRapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009
SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen
Läs merEnkätundersökning i samarbete med MSN
Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier
Läs merFler börjar studera vid universitet och högskolor igen
1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära
Läs merRapport till Upplands-Bro kommun om personer som flyttat dit oktober 2012
-research ab SKOP har på uppdrag av Upplands-Bro kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 15 och 22 Resultaten redovisas i denna rapport. Ansvarig för undersökningen
Läs merSå väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen
Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan
Läs merFamiljeekonomi. Från småbarn till tonåring
87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.
Läs merHushållsstatistik 2012
FS 2013:9 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Hushållsstatistik 2012 I Norrköping finns det 59 200 hushåll. Den vanligaste hushållstypen är ensamboende utan barn, 23 200 hushåll. flest Norrköpingsbor bor dock
Läs merDeskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension
2019-01-14 1(16) Helén Högberg, 060 18 76 60 Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension Två studenter från Mittuniversitetet har praktiserat hos SPV under hösten
Läs merVeckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012
Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Egna pengar en bra start... 5 Om undersökningen... 5 Inkomster... 7 Vanligare
Läs merBarnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån
Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån Lena Lundkvist Karin Lundström SCB facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb BARNHUSHÅLLENS
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund
Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING
HSBS BOSTADSINDEX 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2013... 5 5 Poängbedömning... 9 6 Frågor och svar...
Läs merUNGA I FOKUS U N G A I F O K U S
UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar
Läs merHur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?
Tabellbilaga Unga vuxnas boende, göteborg 2015 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabell 1. Andel 20 27-åringar boende i föräldrahemmet,, 2003 2015 (procent) Hos föräldrar 19 21 19 23 22 24 21 Tabell
Läs merFöräldrars förvärvsarbete
74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete
Läs merSå väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna
Så väljer svenska studenter utbildning och så mycket kan de om de nya antagningsreglerna En undersökning av Studentum om val till högskola och kvalificerad yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan
Läs merHUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005
HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar
Läs merHälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan
BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning
Läs merInflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012
FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar
Läs merFLYTTA TILLBAKA? ALDRIG! Utmaningar och möjligheter
FLYTTA TILLBAKA? ALDRIG! Utmaningar och möjligheter Landsbygd vs staden. Stora ytor Glesa strukturer Färre högutbildade Jordbruk Tillverkningsindustri Längre bort i produktcykeln Färre innovationer. Typ
Läs merSvar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD)
Svar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD) Den enskildes rätt till bistånd regleras i 4 kap. 1 SoL. I paragrafen anges att den som inte själv
Läs merSociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden
Läs merKulturvanor i svenska städer. Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34]
Kulturvanor i svenska städer Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34] Innehåll Information om den nationella SOM-undersökningen... 3 Tabell 1. Teaterligan I vilken stad går invånarna på mest
Läs merHushållens boende 2012
FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med
Läs merSKOP Skandinavisk opinion ab
SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat
Läs merBOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om att flytta ihop
BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om att flytta ihop augusti 2005 Bobarometern - augusti 2005 1 Välkommen till Bobarometern Innehållsförteckning Sida Bobarometern är en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling
Läs merOm undersökningen. Digital enkät utskickad till respondenter via Cints webbpaneler
INCLUSIVE CITY 1 Om undersökningen Digital enkät utskickad till respondenter via Cints webbpaneler Deltagare i huvudstadsregionerna i Sverige, Norge, Danmark och Finland, i åldern 18-80 med representativa
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2014:2 8.12.2014 Familjer och hushåll 31.12.2013 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,12 personer år 2013, vilket innebär att den sjönk något
Läs merDnr: PA1-1/0910. SFS Bostadsrapport
Dnr: PA1-1/0910 SFS Bostadsrapport 2009 Sveriges förenade studentkårer (SFS) gör årligen en bostadsrapport av hur bostadssituationen ser ut för studenterna inför höstterminen. SFS har frågat representanter
Läs merFöljebrev till Proposition 4: Uttalande om studenters boendekostnader och ekonomi
P Handläggare: Styrelsen Datum: 0-0- Dnr: O-/ 0 Följebrev till Proposition : Uttalande om studenters boendekostnader och ekonomi Bakgrund En trygg studietid kräver ett tryggt boende med hyror anpassade
Läs mer