Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002"

Transkript

1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002

2 Innehållsförteckning Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren Innehållsförteckning...2 Sammanfattning...3 Inledning...4 Bakgrund...4 Det finns studenter av många olika slag...4 Hur bor studenterna?...5 Bostadstyp...5 Med vem bor man?...6 Boende och studentekonomi...8 Inkomster och levnadsstandard...8 Bostadskostnader...9 Bostadsbidrag...11 Boendeform och studentekonomi...11 Bostadssituationen för ensamstående studenter utan barn...13 Hur mycket betalar man för sitt boende?...13 Betalar de som bor hemma för sitt boende?...14 Tidsbegränsat boende eller ej?...14 Är studenterna nöjda med sin bostad?...15 Hur många vill hellre bo i annan bostadstyp?...16 Hur bor man på olika orter?...17 Andelen ensamstående studenter utan barn...17 Fördelning på bostadstyper på de olika orterna...18 Med vem bor man på de olika orterna?...18 Hur länge kan man bo i den nuvarande bostaden?...19 Är studenterna nöjda med sin bostad?...20 Hur många vill byta bostadstyp på olika studieorter?...20 Ekonomi och bostadskostnader på olika orter...22 Samtliga studenter...22 Ensamstående studenter utan barn...23 Effekter av bostadssituationen...26 Val av studieort och studieinriktning...26 Bostadssituationens inverkan på studierna...29 Indikatorer...31 Kommentarer och slutsatser...33 Bilaga Urval, insamling och bortfall...36 Bilaga Enkäten

3 Sammanfattning Denna rapport behandlar fyra olika men besläktade frågeställningar: 1. Hur har de som idag studerar vid universitet och högskolor löst sin bostadssituation? 2. Hur är bostadssituationen och ekonomin bland studenterna? 3. Hur varierar bostadssituationen för studenter på olika studieorter? 4. Hur påverkas studenternas utbildning och studier av bostadssituationen? De viktigaste resultaten är: Dagens studenter bor i lägenheter (50 procent) villor (25 procent) och studentrum/studentlägenheter (20 procent). En student av fem, som är ensamstående och inte har barn, bor kvar hos föräldrarna. Två studenter av tre har studielån och tar ut både bidrags- och lånedel. 16 procent tar bara ut bidragsdelen. En lika stor andel har inga studiemedel alls. I de flesta fall finansierar de då studierna genom förvärvsarbete. 12 procent av alla studenter har inga bostadskostnader. 9 procent betalar upp till kronor per månad. 60 procent har bostadskostnader i intervallet kronor. 20 procent betalar mer än kronor. De högsta kostnaderna för boendet har studenter som bor ensamma med barn. Bland dessa studenter betalar 70 procent mer än kronor per månad. De lägsta kostnaderna har de som bor kvar hos föräldrarna. Tre av fyra betalar ingenting alls. Bostadssituationen varierar mellan de olika studieorterna. I Stockholm bor bara 13 procent av de studenter som är ensamstående (utan barn) i studentrum. I Uppsala gäller detta för nästan hälften av studenterna. I Stockholm bor hela 37 procent av samma studentgrupp hemma hos föräldrarna. I Linköping gäller detta bara för 8 procent. En tredjedel av alla ensamstående studenter skulle vilja byta till en annan typ av bostad. Många bor i studentrum och vill ha en egen lägenhet. Det är också vanligt att man bor i villa (hos föräldrarna) och vill ha en egen lägenhet. Största andelen studenter som betalar mer än kronor per månad i hyra finns i små och medelstora studieorter samt i Umeå, Stockholm och Göteborg. Cirka 11 procent av studenterna instämmer i att boendesituationen har en negativ inverkan på studierna. Drygt 9 procent av studenterna instämmer i att bostadssituationen på olika studieorter har påverkat valet av studieort. 3

4 Inledning Bakgrund Studenterna är en stor och viktig grupp i högskolan. Högskoleverket har därför gjort flera undersökningar om studenterna. Bland dessa kan nämnas Studenterna i Sverige Om livet och tillvaron som student vid sekelskiftet 2000 baserad på olika undersökningar under de senaste åren på 1990-talet 1, och Studentspegeln som beskriver olika faktorer i utbildningen inom olika områden och högskolor mot bakgrund av studenternas erfarenheter. I bilden av studenterna ingår också de yttre förutsättningarna för studierna. Bland det viktigaste är då de ekonomiska villkoren för dagens studenter och i synnerhet bostadssituationen. Under senare tid har det kommit flera rapporter om svårigheterna för dagens studenter att skaffa sig bostad på studieorten. På många orter är köerna till studentbostäderna långa. Det blir allt vanligare att studenter helt saknar bostad vid terminens början. Det sägs också att presumtiva studenter avstår från att söka till universitet och högskolor som ligger på orter där det är svårt för studenter att få bostad. Denna rapport bygger på en enkät som skickades ut till slumpmässigt utvalda högskolestudenter på grundutbildningsnivå i februari Vissa jämförelser med situationen för sex år sedan baseras på en liknande studie från hösten Det finns studenter av många olika slag Med student menar vi alla som oavsett ålder studerar vid något universitet eller någon högskola i Sverige. Studenterna i Sverige är en heterogen grupp. De befinner sig i olika livssituationer, vilket påverkar inte minst de förhållanden som denna undersökning tar upp bostads- och boendesituation samt de ekonomiska förhållanden. Tre studenter av fem är kvinnor och ungefär hälften av studenterna är 25 år och äldre. Bland äldre studenter är kvinnorna i klar majoritet. Drygt 20 procent av samtliga studenter är kvinnor som är 30 år eller äldre (tabell 1). Tabell 1. Fördelning av kön och ålder för samtliga studenter. Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt - 24 år 28,5 21,7 50, år 12,0 9,2 21,2 30 år - 20,4 8,2 28,6 Totalt 60,8 39,2 100,0 1 Högskoleverket: Rapport 2001:26 R 2 Högskoleverket: Rapport 2002:21 R 3 En beskrivning av urval, stratifiering, bortfall m.m. finns i bilaga 1. Enkätformuläret finns i bilaga 2. 4

5 Hur bor studenterna? Bostadstyp Dagens studenter bor ungefär som svensken i gemen i lägenheter eller i villor/radhus (figur 1). Bara var femte student bor i de speciella studentbostäderna. Den procentuella fördelningen på olika bostadstyper är praktiskt taget oförändrad sedan år Figur 1. Fördelningen på bostadstyper bland studenter hösten 1996 och våren Procent 60,0 50,0 40,0 Hösten 1996 Våren ,0 20,0 10,0 0,0 Studentrum/ studentlägenhet Lägenhet Villa /radhus Annan bostadstyp Bostadstyp Figur 1 gäller alla studenter även de som är äldre och har bildat familj och kanske har börjat studera på äldre dar. Om man begränsar sig till de studenter som är 24 år eller yngre blir fördelningen på olika bostadstyper något annorlunda (figur 2). Fortfarande är det en minoritet (ca 30 procent) som bor i studentrum eller studentlägenhet. (Motsvarande andel bland dem som är år är 16 procent och bland dem som är 30 år eller äldre 3 procent). Jämfört med hösten 1996 har andelen av de studenter som är 24 år eller yngre som bor i studentrum/studentlägenhet ökat något medan andelen som bor i villa/radhus har minskat. 5

6 Figur 2. Studenter 24 år eller yngre. Fördelningen på bostadstyper bland studenter hösten 1996 och våren Procent 60,0 50,0 40,0 Hösten 1996 Våren ,0 20,0 10,0 0,0 Studentrum/ studentlägenhet Lägenhet Villa/radhus Annan bostadstyp Bostadstyp Med vem bor man? Under vårterminen 2002 bodde en av tre studenter ensam utan barn, Drygt 40 procent var sammanboende 4, antingen utan barn (25 procent) eller med barn (18 procent). Fyra procent av studenterna bodde ensamma med barn. En av tio studenter bodde hemma hos föräldrar eller andra släktingar 5, något färre med en eller flera vänner (figur 3). Figur 3. Boendeformer bland studenter hösten 1996 och våren Procent 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Hösten 1996 Våren 2002 Bor ensam utan barn Bor ensam med barn Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Hos föräldrar eller släktingar Med en eller flera vänner Annan boendeform Boendeform Sammanboende betyder här att bor med make/maka/sambo. Fortsättningsvis kommer vi att i texten mestadels beteckna denna grupp som de som bor hos föräldrarna

7 Jämfört med hösten 1996 har det blivit vanligare att vara sammanboende, men ovanligare att bo ensam eller hemma hos föräldrarna. Vilka man bor med förändras naturligtvis med åldern. Att bo hemma hos föräldrar är vanligast bland de yngre studenterna. Med stigande ålder flyttar alltfler hemifrån, flyttar ihop med någon och får så småningom barn. Bland studenter under 25 år är nära 30 procent av de kvinnliga studenterna sammanboende, medan bara 19 procent av de manliga är det. Bland studenter mellan 25 och 29 år är nära 56 procent av kvinnorna sammanboende, medan andelen sammanboende bland männen även här ligger ca 10 procentenheter lägre. I den äldsta studentgruppen (30 år och äldre) är skillnaden något större. Drygt 73 procent av de äldre kvinnliga studenterna är sammanboende, jämfört med 59 procent bland männen (se figur 4). Andelen studenter som är 24 år och yngre och som bor med barn (ensamma eller sammanboende) är mycket låg, ca 1 procent. I åldrarna år ingår barn i boendet för 18 procent av kvinnorna och 8 procent av männen. Bland de äldre studenterna (30 år eller äldre) bor tre fjärdedelar av kvinnorna och hälften av männen tillsammans med barn (figur 4). Oavsett ålder är det alltså vanligare att kvinnliga studenter är sammanboende och/eller har barn än att manliga är det. Figur 4. Studenter våren Andelen sammanboende respektive boende med barn. Procent Kvinnor Andel sammanboende Kvinnor Män Andel boende med barn Män 0-24 år år 30 år - Åldersgrupp 7

8 Boende och studentekonomi Inkomster och levnadsstandard Det finns i huvudsak två sätt för dagens studenter att finansiera sina studier. Antingen har man studiemedel eller också måste man förvärvsarbeta 6. Studiemedlen består av två delar. En bidragsdel (knappt 600 kronor per vecka) som inte behöver betalas tillbaka och en lånedel (ca kronor per vecka), som successivt betalas tillbaka när man börjat arbeta. Den som så önskar kan bara ta ut bidragsdelen av studiemedlen. Den som har studiemedel får samtidigt förvärvsarbeta, dock högst upp till en viss inkomstnivå. Om man tjänar mer än en viss summa reduceras studiemedlen. Cirka 85 procent av studenterna våren 2002 hade studiemedel. Det är sannolikt i stort sett alla som var berättigade till detta. Av övriga förvärvsarbetade sju av tio. Även bland dem som hade studiemedel förvärvsarbetade ungefär en tredjedel 7. Knappt 20 procent av dem som hade studiemedel tog bara ut bidragsdelen. (Tabell 2). Tabell 2. Samtliga studenter. Studiemedel och förvärvsarbete under februari Andel av samtliga Förvärvsarbetar studenter Ja Nej Studiemedel, lån och bidrag 67,5 29,3 70,7 Studiemedel, endast bidrag 15,9 35,5 64,5 Ej studiemedel 16,5 71,1 28,9 Totalt 100,0 37,2 62,8 De studenter som har både lån och bidrag, är till 95 procent heltidsstuderande. Även de allra flesta (89 procent) av dem som enbart har lån är heltidsstuderande. Bland dem som inte har studiemedel är det bara 31 procent som läser på heltid. I enkäten ingick en fråga om hur studenterna såg på sin ekonomiska situation: Räcker dina pengar (totala inkomster, studiemedel och andra medel) till en acceptabel levnadsstandard? Här gavs fyra fasta svarsalternativ: Drygt en tredjedel svarade Ja. Ytterligare en tredjedel svarade Ja, knappt. En femtedel svarade Nej, inte helt. En tiondel kryssade för alternativet Nej, inte alls (se tabell 3). 6 En mer detaljerad analys av hur dagens studenter finansierar sina studier ges i rapporten Studenterna i Sverige. Om livet och tillvaron som student vid sekelskiftet (Högskoleverkets rapportserie 2001:26 R) 7 Omfattningen av förvärvsarbetet varierar från en timme i veckan till heltidsarbete. 8

9 Tabell 3. Samtliga studenter. Svaren på frågan Räcker dina pengar (totala inkomster, studiemedel och andra medel) till en acceptabel levnadsstandard?. Fördelning efter kön och ålder. Räcker dina pengar till en acceptabel levnadsstandard Kön och ålder Ja Ja, knappt Nej, inte helt Nej, inte alls Kvinnor - 24 år 38,9 37,0 17,7 6,3 100, år 27,4 34,0 28,0 10,6 100,0 30 år - 34,6 26,9 24,8 13,8 100,0 Kvinnor totalt 35,2 33,1 22,1 9,6 100,0 Män - 24 år 42,9 35,1 16,7 5,2 100, år 29,3 34,9 22,2 13,7 100,0 30 år - 36,1 28,9 22,3 12,7 100,0 Män totalt 38,3 33,8 19,1 8,8 100,0 Samtliga - 24 år 40,7 36,2 17,3 5,8 100, år 28,2 34,4 25,5 11,9 100,0 30 år - 35,0 27,5 24,1 13,5 100,0 Totalt 36,4 33,4 20,9 9,3 100,0 Några stora skillnader förekommer inte mellan män och kvinnor. Däremot ser man att det är färre bland de yngre studenterna som säger att pengarna inte räcker till. De som tar ut både lån och bidrag av studiemedlen svarar oftare än andra studenter att de anser att pengarna inte räcker till en acceptabel levnadsstandard (tabell 4). Bland dem svarar drygt 36 procent antingen Nej, inte helt eller Nej, inte alls. Motsvarande andelar bland dem bara tar ut bidragsdelen av studiemedlen är drygt 20 procent och bland dem som inte har studiemedel alls 14 procent (tabell 4) 8. Tabell 4. Samtliga studenter. Fördelning av svaren på frågan Räcker dina pengar (totala inkomster, studiemedel och andra medel) till en acceptabel levnadsstandard? för studenter med olika studiefinansiering. Andel av samtliga Räcker dina pengar till en acceptabel levnadsstandard studenter Ja Ja, knappt Nej, inte helt Nej, inte alls Studiemedel, lån och bidrag 67,5 28,2 35,7 25,4 10,8 100,0 Studiemedel, endast bidrag 15,9 45,3 34,3 12,7 7,7 100,0 Ej studiemedel 16,5 63,7 22,0 10,1 4,3 100,0 Totalt 100,0 36,5 33,4 20,9 9,3 100,0 Bostadskostnader En fråga i enkäten gällde bostadskostnaderna: 8 Bland de studenter som bor hemma hos föräldrarna är det påfallande många som endast tar ut bidragsdelen, 67 procent. Övriga grupper ligger relativt nära genomsnittet på 16 procent, förutom de studenter som bor ensamma med barn där bara 1,5 procent enbart tar ut bidragsdelen. 9

10 Hur stort är det belopp som du själv betalar i hyra eller avgift per månad för bostaden? Tre femtedelar betalar mellan och kronor i månaden. En femtedel betalar mer och en femtedel betalar mindre. Av de senare har mer än hälften inga bostadskostnader alls. De allra flesta som bor i studentrum/studentlägenhet har en hyra som ligger mellan och kronor i månaden. Bara 7 procent betalar mer än kronor i månaden. För dem som bor i lägenheter och villor/radhus är andelen som betalar mer än däremot betydligt större (tabell 5). Tabell 5. Samtliga studenter. Fördelning av bostadskostnader för studenter i olika bostadstyper. Bostadstyp Har bostadskostnader Har ej bostadskostnader kr kr 3601 kr - Studentrum/studentlägenhet 0,9 6,7 85,8 6,5 100,0 Lägenhet 6,0 10,5 62,8 20,7 100,0 Villa/radhus 33,8 6,3 29,1 30,7 100,0 Annan bostadstyp 5,5 17,2 62,6 14,7 100,0 Totalt 11,5 9,0 59,4 20,0 100,0 Bostadskostnaderna varierar kraftigt med det som här har kallats boendeform, dvs. med vem eller vilka som man bor. (Observera att studenterna svarat på frågan om hur mycket de själva betalar för bostaden, inte på frågan hur den totala kostnaden är.) En grupp studenter där många har höga bostadskostnader är de som har barn. Nästan hälften av dem som bor med sammanboende och barn betalar mer än kronor i månaden. För den som bor ensam med barn gäller detta för sju av tio studenter. En grupp som däremot ligger kraftigt under medelvärdet är de som bor hos föräldrarna. Tre av fyra behöver inte betala alls för sitt boende (se vidare tabell 6). Tabell 6. Samtliga studenter. Fördelning av bostadskostnader för studenter i olika boendeformer. Boendeform Har bostadskostnader Har ej bostadskostnader kr kr 3601 kr - Bor ensam utan barn 1,6 5,4 80,2 12,7 100,0 Bor ensam med barn 0,0 1,5 28,6 69,9 100,0 Sammanboende utan barn 5,6 14,8 64,1 15,4 100,0 Sammanboende med barn 8,9 3,6 38,7 48,8 100,0 Bor hos föräldrar 76,0 13,1 10,3 0,6 100,0 Bor med vän/vänner 2,1 16,3 78,1 3,5 100,0 Annan boendeform 8,6 16,0 75,4 0,0 100,0 Totalt 11,5 9,0 59,4 20,0 100,0 10

11 Bostadsbidrag Studenter kan också få bostadsbidrag. Bostadsbidraget riktar sig till barnfamiljer, men också till ungdomar utan barn som fyllt 18 men inte 29 år. Bostadsbidragets storlek beror på faktorer som hushållets inkomst, bostadskostnaden, bostadsytan och antal personer i hushållet. Av samtliga studenter har drygt 12 procent bostadsbidrag. Särskilt vanligt är detta bland dem som bor ensamma med barn, drygt tre av fyra har bostadsbidrag. Bland sammanboende med barn gäller detta bara för 7 procent av studenterna. Bland dem som bor ensamma får 17 procent bidrag (tabell 7). De studenter som har barn, speciellt de ensamstående med barn, får högre bostadsbidrag än de som inte har barn Det är ytterst ovanligt att barnlösa har ett bostadsbidrag på över kronor. Av dem som bor ensamma med barn har nära hälften ett bostadsbidrag som överstiger kronor. Tabell 7. Samtliga studenter. Andelen med bostadsbidrag i olika boendeformer och fördelningen av bostadsbidragets storlek inom dessa (procent). Boendeform Andel som har bostadsbidrag Bostadsbidrag (kr) Bor ensam utan barn 16,8 42,8 46,5 9,0 0,3 0,3 0,0 1,0 Bor ensam med barn 76,7 0,0 12,8 8,7 30,6 26,9 16,5 4,5 Sammanboende utan barn 5,4 37,6 42,8 6,5 8,1 0,0 2,6 2,4 Sammanboende med barn 6,7 15,0 21,4 12,6 19,4 5,1 18,2 8,2 Bor hos föräldrar 0,5* Bor med vän/vänner 13,5 65,8 26,0 2,9 1,9 0,0 0,0 3,4 Annan boendeform 7,9* -* Totalt 12,4 30,7 33,8 8,8 10,7 7,1 6,1 2,9 * För få observationer (<30) för att få tillförlitliga resultat beträffande bostadsbidragens fördelning i denna grupp. Boendeform och studentekonomi. Boendekostnaderna kan som visats i det föregående variera beroende på bostadsformen. Framförallt har många studenter med barn betydligt högre bostadskostnader än genomsnittet för alla studenter. Samtidigt har många som bor kvar hos föräldrarna inga bostadskostnader alls. Även om vissa studenter med barn har bostadsbidrag visar det sig att skillnaderna i bostadskostnaderna också avspeglar sig i studenternas bedömning av den egna ekonomiska standarden (se tabell 8). 11

12 Tabell 8. Samtliga studenter. Svaren på frågan Räcker dina pengar (totala inkomster, studiemedel och andra medel) till en acceptabel levnadsstandard?. Fördelning för olika boendeformer. Räcker dina pengar till en acceptabel levnadsstandard Boendeform Ja Ja, knappt Nej, inte helt Nej, inte alls Bor ensam utan barn 35,1 36,1 19,6 9,2 100,0 Bor ensam med barn 16,3 17,7 43,3 22,7 100,0 Sammanboende utan barn 36,4 34,4 20,8 8,4 100,0 Sammanboende med barn 34,5 29,9 24,4 11,2 100,0 Bor hos föräldrar 52,6 31,4 12,3 3,7 100,0 Bor med vän/vänner 37,9 36,3 18,8 7,0 100,0 Annan boendeform 30,5 37,3 15,3 16,9 100,0 Totalt 36,5 33,4 20,9 9,3 100,0 På frågan Räcker dina pengar (totala inkomster, studiemedel och andra medel) till en acceptabel levnadsstandard svarar två studenter av tre som bor ensamma med barn antingen Nej inte helt eller Nej inte alls. För studenter som bor med barn och en annan vuxen gäller samma sak för mer än en tredjedel av samtliga. För studenter som bor hemma svarar istället mer än hälften Ja på samma fråga och ytterligare 30 procent svarar Ja knappt. 12

13 Bostadssituationen för ensamstående studenter utan barn Som framgår av det föregående är studenternas bostads- och ekonomiska situation i många delar beroende av den sociala situationen i övrigt. Det gör att det inte är meningsfullt att mera ingående studera förhållanden för studenterna som en enhetlig grupp. Därför gör vi en speciell studie för en mer homogen grupp, ensamstående utan barn 9. Det är drygt hälften av alla studenter i Sverige. De är i allmänhet unga (tre av fyra är under 25 år). De flesta (tre av fem) bor ensamma i lägenhet eller studentrum/studentlägenhet. Förhållandevis många (en av fem) bor fortfarande hemma hos föräldrar (eller andra släktingar). Hur mycket betalar man för sitt boende? Bland de studenter som är ensamstående utan barn har inte mindre än 16 procent inga kostnader för sitt boende. De flesta av dem bor i villa eller radhus. De allra flesta (nio av tio) bor hemma hos föräldrarna (eller andra släktingar). De flesta av dem som måste betala för sitt boende bor antingen i en lägenhet eller i studentrum/studentlägenhet. De betalar i genomsnitt (medianvärde) cirka kronor per månad. Spridningen av bostadskostnader varierar efter vad för slags bostad man bor i. De som bor i studentrum eller studentlägenheter har i de allra flesta fall en för studenter normal kostnad för sin bostad, medan spridningen är större för andra typer av bostäder (tabell 9). Tabell 9. Ensamstående studenter utan barn. Bostadskostnad för de sex vanligaste kategorierna avseende bostadskostnad och bostadstyp. Förekomst av bostadskostnad och bostadstyp Har ej bostadskostnader Andel av studentgruppen Bostadskostnad per månad (kronor) Genomsnittlig Fördelning (%) kostnad per månad (median) Villa/radhus 11,6-100,0 0,0 0,0 Lägenhet 4,3-100,0 0,0 0,0 Har bostadskostnader Studentrum/studentlägenhet 31, ,5 90,0 4,5 Lägenhet 44, ,1 76,6 13,3 Annan bostad 4, ,2 42,0 14,8 Villa/radhus 3, ,9 76,8 6,0 Totalt - sex vanligaste kategorierna 99,6 Totalt 100, ,9 67,0 8,2 9 Med ensamstående menas den som inte är gift, sammanboende eller änka/änkling. 13

14 Betalar de som bor hemma för sitt boende? Ungefär var femte ensamstående student utan barn bor hemma hos föräldrarna. Knappt tre fjärdedelar bor i villa, övriga i lägenhet (tabell 10). Tabell 10. Ensamstående studenter utan barn som bor hos föräldrar. Bostadstyp och andel som inte har bostadskostnader (procent). Andel av samtliga ensamstående Andel inom bostadstyp som inte Bostadstyp studenter utan barn har bostadskostnader Villa/radhus 13,7 83,5 Lägenhet 5,4 62,3 Totalt Villa/radhus och lägenhet 19,1 - Totalt Samtliga bostadstyper 19,5 76,7 De flesta (nära åtta av tio) av dem som bor hemma betalar inte för sitt boende. Detta är vanligare för de studenter vars föräldrar bor i villa/radhus än för dem vars föräldrar bor i lägenhet. Att relativt fler av studenterna som bor hemma i villa eller radhus inte betalar för detta jämfört med dem som bor hemma i lägenhet skulle kunna förklaras av att föräldrar i villa/radhus allmänt sett har det bättre ekonomiskt ställt och därför i större utsträckning har råd att låta sina barn bo gratis hemma. Tidsbegränsat boende eller ej? I enkäten förekommer frågan Hur länge får du bo kvar i din nuvarande bostad? med fyra fasta svarsalternativ. Bland ensamstående studenter utan barn anger tre av fem att de inte har någon tidsbegränsning. En av fyra får bo kvar så länge hon eller han är student, en av femton vet inte, medan en av tolv bara kan bo kvar en begränsad tid. För de senare är genomsnittstiden (medianen) de får bo kvar fyra månader tre av fyra får bo kvar högst ett halvår. Knappt 10 procent får bo kvar i mer än ett år. Situationen varierar dock kraftigt mellan olika bostadstyper. Åttio procent av dem som bodde i lägenhet eller villa/radhus hade ingen aktuell tidsbegränsning, medan de som bodde i studentrum eller studentlägenhet i de flesta fall bara fick bo kvar så länge de var studenter (tabell 11). 14

15 Tabell 11. Ensamstående studenter utan barn. Nuvarande bostadstyp och fördelning av svaren på frågan Hur länge får du bo kvar i din nuvarande bostad?. Nuvarande bostadstyp Fördelning av svaren på frågan Hur länge får du bo kvar i din bostad inom varje bostadstyp (%) Ingen aktuell tidsbegränsning Under en begränsad tid Antal månader i Så länge jag är genomsnitt student Vet ej Andel (median) Studentrum/studentlägenhet 12,9 71,7 7,0 8,5 4 Lägenhet 83,5 2,8 5,1 8,6 4 Villa/radhus 78,6 8,1 9,9 3,4 5 Annan bostadstyp 56,0 18,9 13,9 11,3 4 Totalt 59,6 25,7 6,8 7,9 4 Är studenterna nöjda med sin bostad? Enkäten våren 2002 innehöll bl.a. ett antal påståenden om den nuvarande bostaden som de svarande kunde ta ställning till. Det fanns fem svarsalternativ från stämmer inte alls till stämmer helt. I tabell 12 redovisas andelen i olika bostadstyper som Instämmer helt eller Instämmer delvis, dvs. som har prickat för det två högsta nivåerna av instämmande. Tabell 12. Ensamstående studenter utan barn. Andelen som instämmer helt eller delvis i vissa påståenden om sin bostadssituation. Nuvarande bostadstyp Jag skulle vilja byta bostad Andel (%) som instämmer i påståendet Jag försöker aktivt byta bostad Jag känner oro över min bostadssituation Jag trivs i min bostad Studentrum/studentlägenhet 40,2 14,2 11,9 68,4 Lägenhet 31,4 14,2 14,2 79,8 Villa/radhus 46,8 17,9 16,2 77,2 Annan bostadstyp 43,7 25,5 23,7 68,1 Totalt 37,1 15,3 14,3 75,3 Tre fjärdedelar av studenterna säger att de trivs i sin bostad. De som bor i studentrum/studentlägenhet trivs något sämre än de som bor i villa/radhus eller i lägenhet. Knappt 40 procent vill gärna byta bostad, men bara 15 procent försöker byta aktivt. Ungefär samma andel, 14 procent, instämmer i påståendet att man känner oro över bostadssituationen. Om man bortser från den lilla andelen studenter som säger att de bor i annan bostadstyp, kan man konstatera att de som bor i villa/radhus (varav de flesta bor hemma hos föräldrarna) är något mer benägna att byta bostad än de som bor i studentrum/studentlägenhet. Minsta andelen som vill byta finns bland dem som bor i lägenhet. 15

16 Hur många vill hellre bo i annan bostadstyp? En fråga i enkäten gällde vilken typ av bostad som den svarande helst skulle vilja ha. Nära sju av tio av de ensamstående studenterna utan barn uppger samma bostadsform som de redan bor i. Övriga vill bo på ett annat sätt. De vanligaste önskemålen redovisas i tabell 13. Tabell 13. Ensamstående studenter utan barn. De sex vanligaste kombinationerna avseende nuvarande och önskad bostadstyp. Andel av alla ensamstående studenter utan barn (%) Önskar nuvarande bostadstyp* 68,9 Bor i studentrum/ studentlägenhet, vill bo i lägenhet 12,1 Bor i villa/radhus, vill bo i lägenhet 7,1 Bor i lägenhet, vill bo i studentrum/studentlägenhet 2,8 Bor i lägenhet, vill bo i villa 2,4 Bor i villa/radhus, vill bo i studentrum/studentlägenhet 1,6 Totalt sex vanligaste kategorierna 94,9 Totalt alla ensamstående studenter utan barn 100,0 * 56 % av dem i studentrum/studentlägenhet, 89 % av dem i lägenhet, 42 % av dem i villa/radhus och 33 % av dem i med annan bostadstyp föredrar sin nuvarande bostadstyp. Vanligast bland dem som hellre vill ha en annan slags bostad än den nuvarande är de som bor i studentrum/studentlägenhet, men vill bo i lägenhet det gäller för 12 procent av samtliga ensamstående studenter utan barn. En annan stor grupp är de som bor i villa/radhus (varav de flesta bor hemma hos sina föräldrar), men som önskar att de istället bodde i en lägenhet (7 procent). 16

17 Hur bor man på olika orter? De undersökningsresultat som redovisats i det föregående har gällt den sammantagna situationen i hela landet. Men man kan lätt konstatera att bostadssituationen varierar mellan de olika studieorterna 10. Det har inte varit möjligt att ta fram säkra uppgifter om situationen på var och en av de över 30 studieorter som finns i landet. Däremot har det varit möjligt att fördela enkätsvaren på åtta grupper bestående av dels de sex stora studieorterna: Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund, dels de medelstora 11 och de små 12 studieorterna. För att kunna göra jämförelser mellan orterna har vi begränsat studien till studenter med samma sociala situation de som är ensamstående utan barn. Andelen ensamstående studenter utan barn Andelen av alla studenter som är ensamstående utan barn varierar mellan de olika studieorterna. Största andelen finns på orter med många studenter och relativt liten befolkning. Det är Lund, där 63 procent av alla studenter är ensamstående utan barn, Uppsala (60 procent) och Linköping (58 procent). Därnäst kommer storstäderna Stockholm (55 procent) och Göteborg (51 procent). Umeå har den lägsta andelen ensamstående utan barn bland universitetsorterna (48 procent), men ligger ändå högre än de grupper som vi kallat medelstora och små studieorter (se också tabell 14). Tabell 14. Andelen ensamstående studenter utan barn och deras åldersfördelning på olika studieorter. Studieort Andel ensamstående studenter utan barn i olika åldersgrupper (%) Andelen ensamstående studenter utan barn (%) - 24 år år 30 år - Umeå 48,1 73,2 25,2 1,6 Uppsala 59,6 75,7 17,2 7,1 Stockholm 54,7 64,1 25,9 10,1 Linköping 57,9 81,4 11,6 7,0 Göteborg 51,2 76,3 15,1 8,6 Lund 62,5 75,0 15,9 9,1 Medelstora studieorter 42,7 72,1 17,5 10,4 Små studieorter 43,3 72,8 16,3 10,9 Totalt 50,0 72,7 18,3 9,0 10 Fördelningen av de svarande studenterna på studieorter har baserats på lärosätets lokalisering. Det betyder t.ex. att studenterna på Campus Norrköping finns med i underlaget för studieorten Linköping. 11 Till de medelstora studieorterna har räknats Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Jönköping, Karlstad, Luleå, Malmö, Västerås, Växjö, Örebro. 12 Till de små studieorterna har räknats Borlänge, Borås, Härnösand, Falun, Kalmar, Kristianstad, Skövde, Sundsvall, Trollhättan, Uddevalla, Visby och Östersund. 17

18 Knappt tre fjärdedelar (73 procent) av alla ensamstående studenter utan barn är 24 år eller yngre. Det gäller också på de flesta av studieorterna. Undantagen är Linköping som ligger klart över genomsnittet (81 procent är 24 år eller yngre) och Stockholm som ligger kraftigt under (64 procent). Fördelning på bostadstyper på de olika orterna Drygt 30 procent av de ensamstående studenterna utan barn bor, som vi konstaterat tidigare, i studentrum/studentlägenhet. Situationen varierar dock mellan de olika studieorterna. Betydligt över genomsnittet ligger Uppsala, där 47 procent av de ensamstående studenterna utan barn bor i studentrum eller studentlägenhet. Även i Umeå och i Lund bor relativt många i studentrum/studentlägenhet (i båda fallen 40 procent). Stockholm ligger kraftigt under riksgenomsnittet (13 procent). Övriga studieorter ligger i stort på genomsnittsnivån. Andelen som bor i villa/radhus ligger i gengäld kraftigt över genomsnittet för studenterna i Stockholm (24 procent mot genomsnittet 16 procent). Kraftigt under genomsnittet ligger Linköping (6 procent). Stockholm ligger också, denna gång tillsammans med Linköping, relativt klart över genomsnittet beträffande andelen som bor i lägenhet (tabell 15). Tabell 15. Ensamstående studenter utan barn. Fördelning av bostadstyper på olika studieorter. Studieort Studentrum/ studentlägenhet Lägenhet Villa/radhus Annan bostadstyp Umeå 40,2 43,2 13,5 3,1 Uppsala 47,4 31,4 13,8 7,4 Stockholm 13,4 58,9 23,5 4,2 Linköping 30,7 56,8 6,4 6,1 Göteborg 27,6 51,2 16,9 4,3 Lund 39,8 41,7 12,2 6,3 Medelstora studieorter 32,7 49,4 14,9 3,1 Små studieorter 34,7 47,3 15,1 3,0 Totalt 31,2 48,9 15,6 4,3 Med vem bor man på de olika orterna? Nära 20 procent av de ensamstående studenterna utan barn bor kvar hemma hos föräldrarna. I Stockholm gäller detta för nästan dubbelt så många (37 procent). På andra plats kommer Göteborg (21 procent). På sista plats kommer Linköping där bara 8 procent av de studenter som är ensamstående och utan barn bor hos föräldrarna (tabell 16). 18

19 Tabell 16. Ensamstående studenter utan barn. Fördelning av boendeformer på olika studieorter. Studieort Bor hos föräldrarna Bor ensam Bor med vän eller vänner Annan boendeform Umeå 14,7 63,3 21,1 0,9 Uppsala 14,7 65,2 14,3 5,9 Stockholm 37,3 52,3 8,3 2,1 Linköping 7,7 67,6 22,2 2,4 Göteborg 21,3 58,3 17,2 3,2 Lund 13,3 67,6 14,4 4,6 Medelstora studieorter 17,0 69,2 12,2 1,6 Små studieorter 16,1 70,5 11,4 2,0 Totalt 19,6 64,0 13,7 2,7 Hur länge kan man bo i den nuvarande bostaden? Drygt 85 procent av de ensamstående studenterna utan barn anger som svar på frågan Hur länge får du bo kvar i din nuvarande bostad? antingen att det inte finns någon tidsbegränsning eller att de får bo kvar så länge de är studenter. Högsta andelen (95 procent) gäller för studenterna i Linköping. Den lägsta andelen finns i Lund (76 procent) och Uppsala (79 procent). Av detta följer att svaret Under en begränsad tid som i genomsnitt ges av 8 procent är betydligt mer frekvent i Lund (18 procent) och Uppsala (14 procent) än på övriga orter (tabell 17). Tabell 17. Ensamstående studenter utan barn. Svaren på frågan Hur länge får du bo kvar i din nuvarande bostad. Fördelning på olika studieorter. Studieort Ingen aktuell tidsbegränsning Under en begränsad tid Antal månader i Så länge jag är genomsnitt student Vet ej Andel (median) Umeå 53,9 30,0 9,0 7,1 6 Uppsala 45,2 33,7 7,3 13,7 4 Stockholm 65,8 14,9 9,6 9,7 6 Linköping 70,2 25,2 2,6 2,0 2 Göteborg 61,6 26,3 5,1 7,0 4 Lund 48,4 27,3 6,6 17,7 6 Medelstora studieorter 62,9 27,4 5,5 4,3 4 Små studieorter 58,6 28,3 7,9 5,2 3 Totalt 59,6 25,7 6,8 7,9 4 19

20 Är studenterna nöjda med sin bostad? I Stockholm instämmer nära hälften (48 procent) av de ensamstående studenterna utan barn i påståendet Jag vill byta bostad. Även i Uppsala vill många byta bostad (44 procent). I Göteborg och Umeå ligger svarsfrekvensen nära riksgenomsnittet. Minsta andelen instämmanden i påståendet kommer från studenterna i Linköping. Uppsala är den studieort där relativt flest aktivt försöker få ett bostadsbyte till stånd (24 procent). Även andelen som instämmer i påståendet Jag känner oro över min bostadssituation varierar mellan studieorterna. I Stockholm instämmer mer än var fjärde av de ensamstående studenterna utan barn. Därnäst kommer Uppsala (18 procent), Göteborg (17 procent) och Lund (15 procent). Den lägsta andelen instämmanden kommer från Linköping (5 procent) och de medelstora studieorterna (6 procent). I Stockholm är det relativt färre ensamstående studenter utan barn som uppger att de trivs i sin bostad (69 procent) jämfört med de övriga studieorterna (tabell18). Tabell 18. Ensamstående studenter utan barn. Andelen på olika studieorter som instämmer i vissa påståenden om sin bostadssituation. Andel (%) som instämmer i påståendet Försöker aktivt att Känner oro över sin Studieort Vill byta bostad byta bostad bostadssituation Trivs i sin bostad Umeå 37,5 17,6 11,8 74,4 Uppsala 43,5 24,5 18,3 75,0 Stockholm 47,9 16,9 26,3 69,1 Linköping 26,1 11,9 5,0 78,1 Göteborg 39,5 15,7 17,1 79,4 Lund 32,9 15,7 15,4 74,3 Medelstora studieorter 32,5 13,7 6,4 77,4 Små studieorter 33,6 10,6 11,0 76,5 Totalt 37,1 15,3 14,3 75,3 Hur många vill byta bostadstyp på olika studieorter? Tre av tio ensamstående studenter utan barn vill bo i en annan bostadstyp än de gör (se tabell 13) I Uppsala och Stockholm gäller detta för en ännu större andel (45 respektive 39 procent). I Linköping och på medelstora högskoleorter gäller detta för en mindre andel (21 respektive 24 procent). Bland dem som vill ha en annan boendeform är det på alla orter med ett undantag vanligast att man bor i studentrum men hellre vill bo i lägenhet. Undantaget är Stockholm där 15 procent av den aktuella studentgruppen bor i villa/radhus och vill bo i lägenhet. (Se vidare tabell 19 a h) 20

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Örebro 2010-10-06 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Studenters sommarekonomi

Studenters sommarekonomi Studenters sommarekonomi 1 Studenter förväntas att i första hand klara sin försörjning genom de allmänna studiemedlen. Under sommaren utgår inget studiemedel och det är då upp till studenterna själva att

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

Studenternas ekonomiska situation

Studenternas ekonomiska situation Studenternas ekonomiska situation En undersökning av Stockholms universitets studenters ekonomiska situation, sammanställd av Stockholms universitets studentkår 19 mars 2010 2010 Stockholms universitets

Läs mer

studera i stockholm - en dyr affär

studera i stockholm - en dyr affär studera i stockholm - en dyr affär innehåll. 3. inledning. 13. budget. 4. Metod. den genomsnittliga studentten. arbete vid sidan av studier. 14. budget. studenten med barn. 5. diagram 6. 7. 8. 9. studiemedel

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Dnr: PA1-1/1112. SFS Bostadsrapport

Dnr: PA1-1/1112. SFS Bostadsrapport Dnr: PA1-1/1112 SFS Bostadsrapport 2011 Förord I dagarna börjar fler studenter än någonsin att studera vid Sveriges universitet och högskolor. Många av dem kommer att stå utan bostad då endast 4 av 30

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Egna pengar en bra start... 5 Om undersökningen... 5 Inkomster... 7 Vanligare

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Enkätundersökning bland högskolestuderande våren 2007. Tre av fyra studerar för att öka sina chanser på arbetsmarknaden

Enkätundersökning bland högskolestuderande våren 2007. Tre av fyra studerar för att öka sina chanser på arbetsmarknaden UF 57 SM 0701 Högskolestuderandes levnadsvillkor Enkätundersökning bland högskolestuderande våren 2007 Living conditions of students in higher education I korta drag Tre av fyra studerar för att öka sina

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år 2013. Den fullständiga rapporten är framtagen

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

STUDBO GUIDEN. En genomgång av studentbostadssituationen på Sveriges största studieorter

STUDBO GUIDEN. En genomgång av studentbostadssituationen på Sveriges största studieorter STUDBO 2012 GUIDEN En genomgång av studentbostadssituationen på Sveriges största studieorter INLEDNING Hur stor är bristen på studentbostäder egentligen? Vid denna tidpunkt svämmar media över med artiklar

Läs mer

Så vill unga bo. Sammanfattning

Så vill unga bo. Sammanfattning Så vill unga bo - Bosparandet bland unga har ökat - Sju av åtta 18-åringar vill inte bo hos sina föräldrar - Det egna länet lockar mest när unga väljer bostadsort SÅ VILL UNGA BO 1 SBAB PRIVATEKONOMI 28

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

SFS bostadsrapport 2013

SFS bostadsrapport 2013 SFS bostadsrapport 2013 Sveriges förenade studentkårer, SFS, granskar varje år bostadssituationen i landets studentstäder inför höstens terminsstart. Studentkårerna och de största studentbostadsförmedlarna

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Hur bor studenter? Hur vill de bo?

Hur bor studenter? Hur vill de bo? Hur bor studenter? Hur vill de bo? GÖTEBORG Sammanfattning 9 procent av studenter mellan och 7 år, 7 personer, bor i egen hyresrätt, i egen bostadsrätt, i eget hus eller i studentbostad. 8 procent, 8 personer,

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 5 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden

Läs mer

Resultat. Ungas boendesituation. Peab 2012-10-02

Resultat. Ungas boendesituation. Peab 2012-10-02 Resultat Ungas boendesituation Peab -- Genomförande Undersökningens målgrupp var unga i storstadsområden Ålder 5-8 år, jämn könsfördelning Resultatet vägt på kön och antal personer i målgruppen i respektive

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Mars 2009 Genomförd av CMA Research AB RF Kostnadsundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning sid. 2 Fakta om undersökningen sid. 5 Undersökningens resultat

Läs mer

Dnr: PA1-1/1011. SFS Bostadsrapport

Dnr: PA1-1/1011. SFS Bostadsrapport Dnr: PA1-1/1011 SFS Bostadsrapport 2010 Förord Sveriges förenade studentkårer (SFS) gör årligen en bostadsrapport om hur bostadssituationen ser ut för studenterna inför höstterminen. I år har SFS valt

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Så bor och lever Sverige

Så bor och lever Sverige Ny bostads- och hushållsstatistik TEMA: HUSHÅLL Så bor och lever Sverige För första gången på över 2 år kan vi presentera heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Sverige och hur folk bor.

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Vad tycker du om bemanningen i demensvården?

Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Resultat av Socialstyrelsens webbenkät 14 september 7 november 2011 2011-11-08 Om enkäten Enkäten har genomförts som en webbenkät under perioden 14 september

Läs mer

Hushållsstatistik 2012

Hushållsstatistik 2012 FS 2013:9 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Hushållsstatistik 2012 I Norrköping finns det 59 200 hushåll. Den vanligaste hushållstypen är ensamboende utan barn, 23 200 hushåll. flest Norrköpingsbor bor dock

Läs mer

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Statistik från satellit Storstadsnatur Konferens om grönstruktur och landskap i Stockholmsregionen Tisdagen den 4 maj 2010 Marianne.Eriksson@scb.se

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex sjönk till 131,6 fjärde kvartalet 2014 Ökade småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 131,6 fjärde kvartalet förra

Läs mer

SFS bostadsrapport 2014

SFS bostadsrapport 2014 SFS bostadsrapport 2014 Bostadssituationen för landets studenter. Röd = Kan inte erbjuda ett studentboende under höstterminen. Gul = Erbjuder ett studentboende någon gång under höstterminen. Grön = Bostadsgaranti,

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

SFS bostadsrapport 2015

SFS bostadsrapport 2015 SFS bostadsrapport 2015 Bostadssituationen för landets studenter. RÖD = Kan inte erbjuda ett boende under höstterminen. GUL = Erbjuder ett boende någon gång under höstterminen. GRÖN = Erbjuder ett tryggt

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge Vad gör TRR? Hur står det till idag då? Då och då uppstår situationer då ändrade förutsättningar tvingar företagsledningen att förändra företagets organisation. Vissa gånger med expansion och nyrekrytering

Läs mer

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012 NORRKÖPINGS KOMMUN PM Vård- och omsorgskontoret 213-1-29 Bo Jönsson Öppna Jämförelser (ÖJ) år 212 Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har givit ut 212 års rapport Vård och omsorg om äldre

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Unga vuxnas boende 1997-2009

Unga vuxnas boende 1997-2009 Unga vuxnas boende 1997-2009 Hur bor 20 27-åringarna? Hur vill de bo? Sven Bergenstråhle 2 Sammanfattning SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen intervjuat 4 441 unga vuxna i åldern 20 till 27 år i

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013

Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013 Infektionsläkarföreningens vårmöte 2013 Nationella kvalitetsregistret InfCareHIV Veronica Svedhem-Johansson Överläkare Registeransvarig Karolinska Universitets Sjukhuset Registerhållare Demografi InfCareHIV

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Sammanfattning 17 procent av föräldrar med barn under 18 år sparar inte till sina barn. Vilket innebär att det är något fler som sparar

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

SÅ SER VI PÅ PENGAR OCH EKONOMI

SÅ SER VI PÅ PENGAR OCH EKONOMI SÅ SER VI PÅ PENGAR OCH EKONOMI FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker RAPPORT Så ser vi på pengar och ekonomi En undersökning om inställningen till och hanteringen av pengar och ekonomi Institutet

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Utfall och medellön för resp domstol och kategori

Utfall och medellön för resp domstol och kategori Utfall och medellön för resp domstol och kategori Myndighet Tjänstebenämning Medellön Lägsta lön Högsta lön Utfall Högsta domstolen Domstolssekreterare 26827 24450 34300 Expeditionsvakt 24412 24266 24696

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per september 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-10-08 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad

Läs mer

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande En sammanställning av resultat från,,,,, Kronobergs län,, och. Sammanfattning procent av männen som tränar på gym uppgav

Läs mer

SKOP. Rapport till Vimmerby kommun december 2008

SKOP. Rapport till Vimmerby kommun december 2008 december 8 SKOP har på uppdrag av Vimmerby kommun intervjuat cirka 5 av kommunens invånare om hur de ser på sin kommun. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 14 november och 3 december med kompletterande

Läs mer

Företagarens vardag i Linköping 2015

Företagarens vardag i Linköping 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Linköping 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Maxtaxa 2010. Särskilt boende

Maxtaxa 2010. Särskilt boende Maxtaxa 2010 Särskilt boende Maxtaxa 2010 Särskilt boende Gävle kommun har satt en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa och beloppet är 1 696 kronor/månad

Läs mer

Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris!

Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris! Hemförsäkring för dig som är HSB-medlem! En riktigt bra hemförsäkring anpassad till dig som HSB-medlem. Självklart till ett förmånligt pris! Som kund hos If får du allt det här...... en hemförsäkring speciellt

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn

Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn Diarienummer 2014-219-3658 Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn CSN, rapport 2014:3 Diarienummer 2014-219-3658 Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn Sammanfattning...

Läs mer