MENINGSFULL NO-UNDERVISNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MENINGSFULL NO-UNDERVISNING"

Transkript

1 MENINGSFULL NO-UNDERVISNING En kvalitativ studie om lärares beskrivningar kring hur elevers lust att lära kan främjas inom de naturorienterande ämnena Meaningful science teaching A qualitative study of teachers' descriptions of how pupils' desire to learn can be promoted in the science subjects Ellinor Östergren och Michaela Gunnarsrud Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Naturorienterande ämnen och teknik Självständigt arbete Examensarbete i lärarutbildningen Grundnivå 15 hp Handledare: Pernilla Sundqvist Examinator: Gunnar Jonsson Termin: 6 År: 2020

2 Akademin för utbildning kultur och kommunikation EXAMENSARBETE OAU hp Termin 6 År 2020 SAMMANFATTNING Ellinor Östergren och Michaela Gunnarsrud Meningsfull NO-undervisning En kvalitativ studie om lärares beskrivningar kring hur elevers lust att lära kan främjas inom de naturorienterande ämnena Meaningful science teaching A qualitative study of teachers' descriptions of how pupils' desire to learn can be promoted in the science subjects Årtal: 2020 Antal sidor: 30 Syftet med studien var att fördjupa våra kunskaper om hur lärare kan skapa en meningsfull NO-undervisning som kan främja elevers lust att lära i årskurserna F-3. Metoden som tillämpades var en kvalitativ ansats bestående av semistrukturerade intervjuer. Studiens informanter var nio F-3 lärare som är verksamma på fem olika skolor i Mellansverige. Den pragmatiska lärandeteorin var studiens utgångspunkt. Utifrån studiens frågeställning har faktorer för meningsfullt lärande grundats ur den pragmatiska lärandeteorin för att tolka och analysera hur faktorerna, i förhållande till lärarnas uttalanden bidrar till en meningsfull NO-undervisning. Det visar att teori och praktik, elevernas erfarenheter, intressen och kunskapsnivåer är grundläggande

3 aspekter i lärarnas NO-undervisning. Utifrån lärarnas beskrivningar visar resultatet att deras utgångspunkt för planeringen i undervisningen är elevgruppens kunskapsnivåer. Undervisningen anpassas för att vara relevant och avspegla samhällslivet utifrån elevernas tidigare erfarenheter och intressen, vilket delvis formar ämnesinnehållet. Ämnesinnehållet behandlas teoretiskt och praktisk för att eleverna ska befästa och erfara kunskaper. Detta resulterar i att ett lustfyllt lärande kan uppstå där elevernas intressen skapas och tillvaratas, vilket kan antas leda till ett meningsfullt lärande. Studiens slutsats är därmed att faktorer inom den pragmatiska lärandeteorin som analyserats i förhållande till lärarnas uttalanden visade sig beskrivas som framgångsrika undervisningsverktyg av lärarna i studien för att skapa en meningsfull NO-undervisning, vilket kan främja elevernas lust att lära i årskurserna F-3. Nyckelord: NO-undervisning, meningsfull undervisning, lustfyllt lärande, elever ABSTRACT The study aimed to deepen our understanding of how teachers can create a meaningful science teaching that promotes pupils' desire to learn in grades F-3. The method used was a qualitative approach consisting of semi-structured interviews. The study's informants were nine F-3 teachers who are active in five different schools in Central Sweden. The pragmatic learning theory was the starting point of the study. Based on the study's question, factors for meaningful learning have been based on the pragmatic learning theory to interpret and analyze how the factors, in relation to the teachers' statements, contribute to meaningful science teaching. It shows that theory and practice, pupils' experiences, interests, and knowledge levels are fundamental aspects of a teachers' science teaching. Based on teachers' descriptions, the results show that their starting point for planning science teaching is the pupil group's knowledge levels. Teaching is adapted to be relevant and reflect social life and pupils' experiences and interests, which partly shape the subject content. The subject content is treated theoretically and practically so the pupils can amass and experience knowledge. This can enable a fun-filled and meaningful learning experience where pupils' interests are formed and maintained. The study determines that factors identified in the teachers' statements, which were analyzed through pragmatic learning theory, turned out to be described as successful teaching tools for achieving a meaningful science teaching that can promote pupils' desire to learn. Keyword: science teaching, meaningful teaching, fun-filled learning, pupils

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställning Uppsatsens disposition Teori Utbildningens intention NO-undervisningens koppling till elever och samhällslivet Teorins relevans och funktion för studien Forskningslitteratur Tidig introducering av NO i en meningsfull undervisning Följden av lärares didaktiska val Framgångsfaktorer för förändring Från det abstrakta till det konkreta Metod Metodologi Urval Datainsamling Dataanalys Trovärdighet och tillförlitlighet Etiska principer Resultat Teori och praktik Eleverfarenheter Elevintressen Nivåanpassad undervisning Analys och diskussion Teori och praktik Eleverfarenheter Elevintressen Nivåanpassad undervisning Metoddiskussion Slutsats Resultatets betydelse Vidare studier Referenslista Bilaga Bilaga

5 1 Inledning Lindahl (2003) skriver att elevers intressen för de naturorienterande ämnena (NO) tenderar att minska när de börjar i högre årskurser. En bakomliggande faktor till deras minskade intressen visades vara att undervisningens syfte inte var tydligt för eleverna. Det innebar att eleverna inte upplevde lärandet som meningsfullt. Författaren anser därmed att undervisningen för elever i grundskolans yngre årskurser är i behov av att reformeras. Enligt Gomez-Arizaga m.fl. (2016) har elever svårigheter att förstå hur NO avspeglar omvärlden. Oskarsson (2011) skriver att det naturvetenskapliga ämnesinnehållet bör behandlas på så sätt att elever känner att ämnet är relevant i relation till dem själva och deras världsbild. Därav har vi valt att undersöka hur lärare kan skapa en meningsfull NO-undervisning som kan främja elevers lust att lära. Vi anser i enlighet med Lindahl (2003, s. 247) att grundskolans viktigaste uppgift med NO-undervisningen är att tidigt väcka barnets och sedan underhålla ungdomarnas fascination och nyfikenhet för fenomen i vår omvärld, att ge dem en lust att lära mer i NO oavsett deras framtida vägval. Ampartzaki och Kalogiannakis (2016) menar att lärare har i uppgift att tidigt främja elevers intressen och nyfikenhet för att möjliggöra att de kan ta in ny kunskap. Författarna menar att det kan resultera i ett livslångt lärande och uppskattning av NO. I Skolverkets läroplan (2019) står det att skolan ska skapa en lust att lära för livet. Det är intressant eftersom vi anser att elevers lust att lära är en grundläggande aspekt för att främja ett livslångt lärande. Helldén (2006, s. 250) skriver mot bakgrund av ett minskande intresse bland unga människor för skolans naturvetenskap och teknik finns det all anledning att satsa forskningsresurser på detta område. Därav kommer studien tillföra kunskap om hur en meningsfull NO-undervisning kan skapas. Studien riktar sig till lärarstudenter, lärare och forskare inom ämnet. 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med studien är att fördjupa kunskaper om hur lärare kan skapa en meningsfull NO-undervisning som kan främja elevers lust att lära i årskurserna F-3. Syftet uppnås genom att besvara nedanstående frågeställning: Hur beskriver nio F-3 lärare att de arbetar för att främja en meningsfull NOundervisning? Frågeställningen besvaras genom kvalitativa intervjuer som har sin utgångspunkt i pragmatisk lärandeteori. 1.2 Uppsatsens disposition I kapitel 2 presenteras den valda teorin, pragmatismen som kommer prägla studien. I kapitel 3 presenteras motiv för vald forskningslitteratur och därefter relevant forskningslitteratur. Sedan kommer vi redogöra för metoden i kapitel 4 som innehåller metodologi. Det efterföljs av urval, datainsamlingsmetod och dataanalys. Vidare behandlas trovärdighet och tillförlitlighet samt etiska principer. I kapitel 5 1

6 presenteras studiens resultat som efterföljs av kapitel 6 analys och diskussion som avslutas med en metoddiskussion. Avslutningsvis i kapitel 7 presenteras studiens slutsats. 2 Teori I studien används en pragmatisk teori med Dewey som dess representant. Säljö (2014) skriver att Dewey har haft en dominerande inverkan på skolvärlden och är en av de filosofer som förknippas med pragmatismen. Kroksmarks (2011) tolkning av Deweys syn på meningsfullt lärande är att undervisningen bör utformas så att elever upptäcker ämnesinnehållets relevans för deras samhällsliv. Författaren skriver vidare att Dewey menade att undervisningen bör bestå av delmål som är nåbara för elever. Delmålen bör utvärderas och vidareutvecklas i takt med elevers lärande. Dessa anses vara motiverande aspekter i elevers lärande. Författarens tolkning av Deweys syn på teori och praktik är att lärare ska forma aktiviteter som har sin utgångspunkt i elevers behov. För att aktiviteterna ska främja elevers lärande och utveckling förutsätter det att deras handlingar stimuleras med ett teoretiskt kunnande. De enskilda handlingarna är inte gynnsamma i sig, utan måste sammanlänkas med ett teoretiskt tänkande. Skolans uppgifter ska anpassas till elevers förutsättningar. Aktiviteterna ska vara formade utifrån elevers förutsättningar att självständigt kunna utforska och upptäcka. Lärarens uppgift är sedan att stödja elever i att upptäcka på vilket sätt lärandet kan betraktas som värdefullt för deras egna intressen och framtid. Dewey (1897) menade således att elevers lärande bör betraktas som en aktiv lärandeprocess istället för att elever förblir passiva. 2.1 Utbildningens intention Dewey (1897) menade att utbildningens intention är att elever ska ges möjlighet att uppleva social medvetenhet. Den sociala utvecklingen startar redan vid barns födelse, den sker undermedvetet och ligger till grund för barnets begåvning. En medvetenhet tar form, erfarenheter och känslor uppstår där barnet utvecklar en begreppsförståelse. Dewey ansåg att en sann utbildning enbart kan åstadkommas om elevers begåvning främjas i en social miljö utifrån att deras handlingars innebörd besvaras av omgivningen. Grunden för utbildningen och dess material är elevers inre drivkraft och begåvning. Dewey menade att undervisningen bör förbereda elever inför samhällslivet genom att den anpassas så att elever utvecklar en förtrogenhet till sin fulla förmåga. Den fulla förmågan kan uppnås genom att elever får använda sin kropp och sina sinnen som redskap i deras inlärningsprocess. Dewey menade att det därmed är avgörande för elevers utveckling att undervisningen anpassas efter varje elevs erfarenhet, intresse och begåvning. Dewey hävdade därtill att lärare kan utifrån elevers intressen tolka vilken utvecklingsnivå de befinner sig på. Det kan stödja lärare i att välja ut material som lämpar sig till deras mognadsnivåer. Det är därmed avgörande att lärare är observanta på vad elever upplever som intressant. Dewey menade att lärare framförallt ska utgå från elevers intressen i undervisningen. Lärare 2

7 kan dock verka för att skapa intresse så länge elevers intressen kontextualiseras på ett meningsfullt sätt där teori och praktik sammanlänkas i ett ämnesinnehåll. 2.2 NO-undervisningens koppling till elever och samhällslivet Dewey (1897) ansåg att skolan ska korrespondera med samhällslivet där lärare bör verka för att göra samhället överskådligt för elever. Det kan ske genom att undervisningens aktiviteter har sin utgångspunkt i elevers tidigare erfarenheter. Dewey menade att detta säkerställer att elevers erfarenheter kontinuerligt sammanvävs med skolans undervisning. Således kan elever uppleva lärandet som meningsfullt då de kan få en förståelse för vilken anknytning lärandet har för dem. Dewey (1938) menade att kunskap baseras på tidigare erfarenheter, därför bör lärare även verka för att skapa erfarenheter hos elever inför kommande arbeten om deras egna erfarenheter brister. Detta i kontrast till en utbildning där kunskapsinlärning betraktas som ett ofrånkomligt krav som bortser från elevers livserfarenheter, vilket Dewey (1897) menade inte är fostrande. Dewey förespråkade istället en moralisk fostran som inriktar sig på synsättet att skolan avspeglar samhällslivet. Den mest gynnsamma moraliska fostran innebär att elever stimuleras av relationer med andra i ett praktiskt arbete som sammanlänkas med ett teoretiskt tänkande. Lärares tendens att styra elever åsidosätter skolans koppling till samhällslivet. Dewey menade att lärares funktion istället är att kommunicera meningsfullt undervisningsinnehåll till elever som stödjer dem i riktning mot fortsatt lärande. Elevers föreställningar om ämnesinnehållet bör därtill tillvaratas i avseende att utveckla deras begreppsförståelse. En utvecklad begreppsförståelse stödjer elever att tolka och skapa en bild av ämnet. Dewey (1897) menade redan år 1897 att NO-undervisningen var i behov att reformeras. Förklaringen till detta är att innehållet introducerades som ett nytt ämne, bortsett från elevers tidigare erfarenheter. Dewey menade att introduktionen av teoretiska ämnen, däribland NO-ämnena istället bör ske praktiskt med ett undervisningsmaterial som har en förbindelse till elevers erfarenheter. Det innebär att elever kan upptäcka ämnesinnehållets relevans för deras samhällsliv då NOämnena åskådliggör aspekter som elever har upplevt i verkliga livet. Det kan stödja och vidareutveckla deras erfarenheter. Utbildningen bör därmed verka för att elever efter avslutad utbildning ska kunna delta aktivt som medborgare i samhällslivet. 2.3 Teorins relevans och funktion för studien Lindahl (2003) betonar att NO-ämnena saknar mening för elevers samhällsliv. Det kan resultera i en negativ effekt på elevers intressen och inställning till ämnet. Enligt Gomez-Arizagas m.fl. (2016) kan elever ha svårigheter med att förstå NO-ämnenas relevans utanför skolans verksamhet. Undervisning som däremot relaterar till elevers intressen och involverar verkliga problem i deras liv gynnar ett långsiktigt lärande. Andersson och Gullberg (2014) menar att lärande bör ske i meningsfulla sammanhang där teori och praktik samspelar. Utifrån aspekter som lyfts i denna tidigare forskning ser vi pragmatismen som en lämplig lärandeteori för vår studie då 3

8 den framhåller faktorer för meningsfullt lärande som pekats ut av forskare inom naturvetenskapens didaktik. Teorin kommer användas för att synliggöra hur faktorer inom pragmatismen bidrar till en meningsfull NO-undervisning som yttrar sig i lärares beskrivningar, det vill säga utsagor av deras yrkespraktik. Relevanta begrepp i teorin är: teori och praktik, elevers erfarenheter, intressen och begåvning. Dessa begrepp är studiens utgångspunkt och kommer användas för att tolka och analyser studiens empiri. 3 Forskningslitteratur Vi har valt ut relevant tidigare forskning för studien. Det är sådan forskning som på olika sätt behandlar aspekter som är relevanta för och bidrar till en meningsfull undervisning. Vid sökning av forskningslitteratur har vi i första hand strävat efter nyare forskning men även funnit äldre sådan. Lindahls (2003) studie är förvisso 17 år gammal men är relevant av skälet att en nyare studie, Ampartzaki och Kalogiannakis (2016) kommit fram till ett liknande resultat. I forskningslitteraturen redogörs först för hur elevers intressen för NO tenderar att avta i stigande ålder. Sedan redogörs för vikten av lärares inställning till ämnet och förhållningssätt gentemot elever. Därefter skildras framgångsfaktorer som är av betydelse för elevers lärande i NO-undervisningen. Slutligen redogörs för hur det abstrakta ämnesinnehållet kan konkretiseras med bildskapande. 3.1 Tidig introducering av NO i en meningsfull undervisning En longitudinell studie av Lindahl (2003) presenterar att elevers intressen för NO - ämnena avtar i samband med deras stigande ålder. Författaren betonar därför vikten av att lärare väcker elevers intressen för NO-ämnena i tidig ålder och verkar för att tillvarata deras lust att lära. Författaren skriver att undervisningen bör involvera elevers intressen för naturvetenskapliga fenomen. Det möjliggör att elever kan erhålla en tidig positiv bild för ämnena, vilket är en grundläggande aspekt i deras fortsatta lärande. Ampartzaki och Kalogiannakis (2016) menar att elevers intressen och nyfikenhet ska främjas i tidig ålder för att möjliggöra deras kunskapsutveckling. Enligt Andersson och Gullberg (2014) bör NO-ämnena introduceras redan i förskolan. I författarnas studie framgår det att experimenterande situationer i undervisningen är av betydelse för elevers lärande. En undervisning där teori och praktik samspelar möjliggör att elever på ett lustfyllt sätt utvecklar kunskaper om naturvetenskapliga begrepp som de sedan kan vidareutveckla. Andersson och Gullberg (2014, s. 276) skriver att en meningsfull undervisning innefattar att: [ ] uppmärksamma och använda sig av barns tidigare erfarenheter; Fånga det oväntade som inträffar i stunden; Ställa frågor som utmanar barnen och stimulerar till vidare undersökningar; Situerad närvaro. Stanna kvar i situationen och lyssna på barnen och deras egna förklaringar. 4

9 Det är viktiga aspekter för elevers lärande som kan skapa en stadig grund för deras kunskapsutveckling. En annan viktig aspekt är att elever tidigt utvecklar en förtrogenhet till ett vetenskapligt språkbruk, vilket kan gynna deras begreppsförståelse och vetenskapliga tänkande (Andersson & Gullberg, 2014). NOämnena innehåller vetenskapliga begrepp som i jämförelse med vardagliga begrepp innehåller en högre grad av abstraktion. Elever är därmed i behov av stöttning bestående av instruktioner för att utveckla en förståelse för begreppens innebörd (Wells, 2008). Det är av stor vikt att de får öva och pröva sin förståelse av naturvenskapliga fenomen med hjälp av vuxna i sin omgivning för att med tiden inse innebörden i olika begrepp (Andersson, 2019, s. 57). Lärare bör därmed vara observanta för elevers teckningar i NO då det innehåller deras föreställningar om ämnet (Andersson, 2019). Lindahls (2003) studie presenterar att elever har bristfälliga grundläggande kunskaper inom NO-ämnena från grundskolans tidiga årskurser. Det försvårar deras inlärning vid övergången till mellanstadiet. Studiens deltagande elever menar att inlärning av andra ämnen till skillnad från NO sker i meningsfulla sammanhang. Eleverna kritiserar NO-undervisningen för att ha ett otydligt syfte som inte integreras meningsfullt i samhällslivet, vilket påverkar motivationen negativt. Enligt Gomez- Arizaga m.fl. (2016) studie upplever elever att naturvetenskapen enbart förekommer inom skolans verksamhet. Det resulterar i att elever kan få svårt att förstå hur undervisningsinnehållet speglar omvärlden. Lindahl (2003) menar att detta kan medföra ett ointresse och bristande motivation till ämnet. Det naturvetenskapliga ämnesinnehållet bör därmed knyta an till elevers erfarenheter och deras världsbild för att ämnet ska upplevas som relevant (Oskarsson, 2011). En undervisning som relaterar till elevers intressen och involverar verkliga problem i deras liv gynnar ett långsiktigt lärande. Problemlösande aktiviteter kan möjliggöra elevers delaktighet i skapandeprocesser där de kan förverkliga idéer i praktiken. Aktiviteter, exempelvis modellbyggande kan utmana elevers vetenskapliga tänkande och skapa upplevelser. I ett övningstillfälle kan elever ställas inför problem i skapandeprocessen som kräver en analys, en analys både för att förebygga framtida hinder och att diskutera nutida lösningar (Gomez-Arizaga m.fl., 2016). 3.2 Följden av lärares didaktiska val Lärares inställning till NO-ämnena är en avgörande aspekt för att skapa ett meningsfullt lärande. Lärare som uppvisar ett bristande engagemang till ämnet kan påverka elevers attityder negativt. Det kan resultera i att ämnet upplevs som ointressant. Även hur lärare och elever interagerar med varandra påverkar elevers intressen och motivation till NO-ämnena (Lindahl, 2003). Elever är i behov av lärare som bekräftar och visar tilltro till deras förmåga. Det kan stärka elevers självförtroende, vilket kan möjliggöra en trygghetskänsla som resulterar i ett mer aktivt deltagande i klassrummet (Lilja, 2013; Lindahl, 2003). Lärares sätt att organisera undervisningen är ytterligare en betydande aspekt i ett meningsfullt lärande. Undervisningen bör bestå av inbjudande arbetssätt och metoder som är 5

10 anpassade till elevers olika kunskapsnivåer. Det kan möjliggöra att deras samarbetsvilja och intressen väcks (Obaki, 2017). 3.3 Framgångsfaktorer för förändring NO-undervisningen är i behov av att reformeras då den inte främjar elevers motivation och intressen. Förändringar såsom elevinflytande, delaktighet och en variationsrik undervisning bör tidigt implementeras i den dagliga verksamheten (Lindahl, 2003). Delaktighet och inflytande i undervisningen innebär att elever ska ges möjlighet att påverka val av aktiviteter, vilket kan påverka deras inlärningsprocess (Bergmark & Kostenius, 2018). Ett inflytande kan ge elever möjlighet att reflektera och ta kontroll över sin lärandesituation (Andersson, 2017). Utflykter i jämförelse med en vanlig skoldag kan vara mer givande eftersom alla elever ges möjlighet att uppleva olika händelser. I anknytning till detta är det av betydelse att lärare samtalar om meningsfulla skolrelaterade situationer med elever för att integrera deras upplevelser i verksamheten. Det kan utveckla elevers medvetenhet för vad och hur de tillägnar sig kunskap. En variationsrik undervisning som bedrivs såväl inomhus som utomhus är därmed en meningsfull aspekt som lärare bör ha i åtanke (Bergmark & Kostenius, 2018). Naturen kan betraktas som en värdefull tillgång då dess fria resurser kan användas som läromedel i syfte att skapa meningsfulla lärandetillfällen (Elm Fristorp, 2012). Naturen kan erbjuda mångsidiga lärandetillfällen. Innehållsrika erfarenheter av olika upplevelser kan mynna ut i lärorika samtal. Ett besök i naturen kan utveckla elevers förståelse för naturens betydelse för samhället, vilket kan skapa en förståelse för det medansvar som alla samhällsmedborgare har för att värna om naturens resurser (Norðdahl & Jóhannesson, 2016). 3.4 Från det abstrakta till det konkreta Åberg-Bengtsson m.fl. (2017) skriver att läroböcker vanligtvis används i NOundervisningen för att exempelvis beskriva naturvetenskapliga fenomen. Dock kan läroböckers illustrationer försvåra inlärningen då de kan innehålla en hög grad av abstraktion, vilket kan medföra missförstånd och svårigheter. Percy (2006) betonar vikten av att frångå en traditionell läroboksstyrd undervisning. Författaren riktar istället fokus på en mer praktisk undervisning där elevers upplevelser är i centrum. Dhanapal m.fl. (2014) skriver att naturvetenskapligt ämnesinnehåll kan konkretiseras med bildkonst. Bildskapande kan stödja elevers inlärningsprocess i att utveckla en förståelse för NO-ämnena. Aktiviteter kan inbegripa konstruerande av modeller i form av tredimensionella egengjorda projekt och ritningar. En sådan undervisning menar författarna ger elever möjlighet att utveckla sin kreativitet och sitt vetenskapliga tänkande samt förmåga att åskådliggöra naturvetenskapliga fenomen. Det kan främja en meningsfull inlärningssituation. 4 Metod Kapitlet behandlar studiens metodval. I följande avsnitt 4.1 Metodologi beskrivs vald 6

11 kvalitativ ansats grundad i litteratur. I avsnitt 4.2 Urval presenteras studiens urval som har grundats i särskilda kriterier vars avsikt var att generera relevant data. Det efterföljs av avsnitt 4.3 Datainsamlingsmetod där vi redogör för datainsamlingsmetoden som utgörs av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. I avsnitt 4.4 Dataanalys beskriver vi hur vi har bearbetat och analyserat data. I avsnitt 4.5 Trovärdighet och Tillförlitlighet redogörs för åtgärder som vidtagits för att stärka studiens trovärdighet och tillförlitlighet. I avsnitt 4.6 Etiska principer definierar och redogör vi för hur forskningsetiska principer efterföljs i studien. 4.1 Metodologi Metodologin för studien är en kvalitativ ansats bestående av intervjuer som är grundade i Denscombe (2018). Författaren skriver att kvalitativa intervjuer är en effektiv metod att tillämpa i syfte att uppnå en fyllig datamängd utifrån informanters beskrivningar. Därav beslutade vi att den kvalitativa metoden är att föredra för denna studie. Metoden valdes för att besvara studiens frågeställning om hur nio F-3 lärare beskriver att de arbetar för att främja en meningsfull NO-undervisning. 4.2 Urval Urvalet i studien är subjektivt. Informanter har blivit utvalda baserat på relevans för studiens ämnesområde (Denscombe, 2018). Urvalet av informanterna valdes utifrån särskilda kriterier: behöriga lärare, arbetslivserfarenhet och arbete på olika skolor. Kriterierna valdes då vi eftersträvade en variation. Informanterna i studien är nio frivilligt deltagande behöriga lärare. Dessa lärare är verksamma i fem skolor i årskurser F-3 i tre olika delar av Mellansverige, med undantag för en lärare som nyligen gått i pension. Likheten hos informanterna är att de är av det kvinnliga könet då det inte fanns några manliga informanter att tillgå på de tillfrågade skolorna. Det som skiljer sig är däremot deras utbildning, utbildningslängd, ålder och erfarenhet. Informanternas relevans grundar sig därmed i deras skilda åldrar och erfarenheter. Åldern sträcker sig från 29 år till 65 år och erfarenheterna sträcker sig från fyra år till 41 år av att undervisa inom NO. Eftersom det skiljde sig när informanterna genomförde sin lärarutbildning, skiljer det sig om de har haft NO som ämne i sin utbildning. Vi har dock kännedom om att de lärare som inte haft NO i sin lärarutbildning har genomgått fortbildningar inom ämnet. 4.3 Datainsamling Vi har utifrån Denscombe (2018) valt datainsamlingsmetoden semistrukturerade intervjuer, vilket är en form av kvalitativ ansats som kan generera en fyllig datamängd. I överensstämmande med författarens beskrivning av metoden utgick vi från förutbestämda öppna frågeställningar som tillät informanterna att fördjupa sina svar och tala relativt fritt. Dessa förutbestämda intervjufrågor, exklusive följdfrågor sändes ut till informanterna i avsikt att förbereda dem inför intervjun. De förutbestämda följdfrågorna ställdes om informanterna inte självmant besvarade dem, vilket innebar att alla gavs samma möjlighet att besvara frågorna (se bifogade intervjufrågor inklusive följdfrågor i bilaga 1). Följdfrågorna möjliggör därigenom att 7

12 en tillräcklig datamängd kunde samlas in. På grund av den rådande pandemin (Covid-19) genomfördes intervjuerna via telefon eller Zoom (videointervju). Önskemål av informanterna beaktades vid tidsbestämmelse och om de önskade att genomföra intervjun via telefon eller Zoom. Tidsåtgången för intervjuerna var cirka 30 minuter vardera, två intervjuer skedde via Zoom och resterande via telefon, alla intervjuer ljudinspelades. I samband med att informanterna tillfrågades om deras intresse att medverka i studien sändes ett missivbrev (se bilaga 2) ut med avsikt att informera om studiens syfte och riktlinjer om de forskningsetiska principerna. Principerna förtydligas nedan i avsnitt 4.6 Etiska principer. 4.4 Dataanalys Arbetsprocessen inleddes med att lyssna igenom intervjuerna för att sedan påbörja transkriberingen. Intervjuerna transkriberades i sin helhet och formades till utsagor bestående av informanternas yrkespraktik. Vi valde sedan att utgå från ett deduktivt tillvägagångssätt som Yin (2013) förklarar innebär att begrepp eller kategorier styr huruvida relevant data ska avgränsas. Detta av skälet till att Yin (2013) förklarar att ett deduktivt tillvägagångssätt kan vara ett säkrare val. Det minskar risken för en osäkerhet hos forskare då studien har sin utgångspunkt i relevanta kategorier i jämförelse om de hade vuxit fram. Därav har vi valt relevanta kategorier utifrån den pragmatiska teorin. Utsagorna valdes således utifrån relevans för våra fyra förutbestämda kategorier, vilket medförde att sådant som var irrelevant valdes bort. Exempelvis samtal om Covid-19. Informanternas utsagor identifierades sedan med ett kodnummer. I utsagorna benämns varje informant med I för informant följt av ett nummer som anger informanten. Exempelvis I1 står för informant 1. I bearbetningen inordnades 203 utsagor till de förutbestämda kategorierna. Denna process återupprepades vid ett flertal tillfällen för att säkerhetsställa utsagornas fulla innebörd för studiens kontext. De fyra kategorierna lyder: teori och praktik, eleverfarenheter, elevintressen och nivåanpassad undervisning. Teori och praktik innebär utifrån Dewey (1897) att ett och samma ämnesinnehåll ska behandlas teoretiskt och praktiskt. Teoretiskt tänkande och praktiska handlingar ska sammanlänkas i undervisningsaktiviteter. Eleverfarenheter innebär utifrån Dewey (1897) att ämnesinnehållet ska inkludera elevernas tidigare erfarenheter med anknytning till samhällslivet. Elevintressen innebär att undervisningen bör utgå från elevers intressen, intressen som Dewey (1897) menade kan stödja lärare i att tolka vilken mognadsnivå de befinner sig på och välja ut material utefter det. Elevintressen innebär även att lärare kan skapa intressen för ämnesinnehållet genom att kontextualisera det på ett meningsfullt sätt med sammanlänkningen av teori och praktik. Nivåanpassad undervisning innebär utifrån Dewey (1897) att lärare anpassar undervisningen och stödjer elevers begåvning mot riktningen att tillägna sig ämnesinnehållet. I detta sammanhang utgör begreppet begåvning utifrån vår tolkning hur lärare anpassar sin undervisning utefter elevers olika kunskapsnivåer. Utifrån lärarnas utsagor placerades sådant som berörde elevernas förkunskaper, nivåanpassat material, variation i arbetssätt- och 8

13 arbetsformer utifrån elevernas kunskapsnivåer i kategorin. Därav har vi valt att benämna kategorin nivåanpassad undervisning. Informanternas utsagor inordnades i respektive kategorier. Två utsagor av informanternas uttalanden kunde dock relateras till olika kategorier. Därav inordnades denna utsaga i teori och praktik och eleverfarenheter då den behandlar teoretiskt tänkande och praktiska handlingar som sammanlänkas med en utgångspunkt i elevernas tidigare erfarenheter: I ettan brukar vi arbeta med ett eget träd som vi följer i olika årstider. Då brukar jag planera in utepass och så varvar vi det med lite mer teoretiskt. Ibland passar det att man läser något teoretiskt först och sedan går ut och tittar. Medan ibland kanske det passar bättre att man går ut och tittar hur det ser ut och sedan går in och läser varför var det var sådär. Exempel på vintern tittar vi om träden har knoppar. Eleverna tror ofta att de inte har det. Det är spännande (I8). Denna utsaga inordnades i teori och praktik och elevintressen då den behandlar hur en praktisk handling skapade ett lustfyllt teoretiskt lärande: En gång samlade vi på oss insekter i ett stort akvarium, myror, små maskar och en spindel. Så blev det helg och på måndagen var alla djur borta förutom spindeln. Då undrade vi var djuren tagit vägen. Det visade sig när vi läste att spindlar äter ju andra insekter. Det tycker de var roligt. Det kan vara en introducering tänker jag, att nu ska vi arbeta med insekterna som spindeln åt upp (I3). 4.5 Trovärdighet och tillförlitlighet Studien är grundad i en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer (Denscombe, 2018). Åtgärder vi vidtagit för att stärka studiens trovärdighet är att vi använt platstriangulering. Denzin (refererat i Denscombe, 2018) förklarar att det kan innebära att informanter valts ut grundat i geografiska kontexter. Vi har efterföljt detta då de fem skolorna som har medverkat i studien är geografiskt åtskilda (se avsnitt urval). Denscombe (2018) skriver att det är fördelaktigt att informanterna ges tid att reflektera över intervjufrågorna om studien efterfrågar noggranna och fylliga svar. En åtgärd är därmed att vi har skickat ut intervjufrågor innan genomförandet av intervjuerna. Under intervjuerna intog vi en neutral position och eftersträvade att vara lyhörda till informanterna. Detta skapade en tillåtande atmosfär där informanterna kunde uttrycka sig relativt fritt under ett lättsamt samtal som inte efterliknande ett förhör. Enligt Denscombe (2018) ska intervjuer inte efterlikna förhör och intervjuare som besitter förmågan att sätta sig in i informanternas känslor kan resultera i att utförligare och relevant information ges. En annan åtgärd är att de förutbestämda kategorierna har grundats ur den pragmatiska teorin. Beslutet har varit stödjande för oss i att inte värdera vår empiri som Tivenius (2015) hävdar är avgörande för att studien ska betraktas uppriktig och sanningsenlig. Författaren skriver att det kräver att forskare distanserar sig från sig 9

14 själv i förhållande till studien och med stöd av det teoretiska perspektivet. Beslutet har även varit stödjande för oss då det medförde en säkerhet i att studien har sin utgångspunkt i relevanta kategorier, vilket Yin (2013) menar är fördelaktigt. Studiens helhet präglas av en tydlighet med en röd tråd som består av ordning och struktur (Vetenskapsra det, 2017). Alla beslut, metoder och tillvägagångssätt är detaljerat redovisade, vilket stärker studiens tillförlitlighet (Denscombe, 2018). 4.6 Etiska principer I studien efterföljer vi Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer. Deltagande informanter har innan studiens genomförande blivit informerade utifrån ett missivbrev (se bilaga 2) om studiens syfte och deras frivilliga deltagande. Ett deltagande som de under vilka som helst omständigheter var fria att avbryta utan ytterligare förklaringar eller vidare följder. Informanterna har blivit utlovade konfidentialitet. Informanternas namn har blivit ersatta med kodnummer som innebär att deras identitet inte kan avslöjas. I informationen framgick det att intervjuerna kommer ljudinspelas och enbart vara till vårt bruk, vilket krävde deras samtycke. Det innebär att datamaterialet kommer behandlas konfidentiellt och enbart användas i vetenskapligt syfte. Efter genomförd studie kommer ljudinspelningarna och det transkriberade datamaterialet att raderas för att skydda informanternas personuppgifter. Slutligen har studien inga kommersiella bindningar eller vinstintressen (Vetenskapsrådet, 2017). Syftet är enbart att erhålla fördjupade kunskaper inom området. 5. Resultat I kapitlet presenteras fyra kategorier: 5.1 Teori och praktik, 5.2 Eleverfarenheter, 5.3 Elevintressen och 5.4 Nivåanpassad undervisning. 5.1 Teori och praktik Lärarna beskriver att de försöker skapa ett meningsfullt lärande genom en varierad undervisning inom NO-ämnena. De strävar efter att finna en balans mellan teoretiskt tänkande och praktiska handlingar i syfte att främja en elevnära undervisning. En undervisning som utformas både i klassrummet och i närmiljön där vardagsnära sammanhang tillvaratas. En utgångspunkt i ämnet är ett utforskande arbetssätt. Elevernas egna undersökningar, upplevelser, skapande och tänkande är i centrum för att de ska utveckla en förståelse för naturvetenskapens abstrakta värld. Om jag tänker på när vi arbetade med temat balansera och väga så arbetade vi mycket med balans experiment. Eleverna fick känna in balansen i kroppen. Jag försöker koppla ihop det [NO] med det man läser och filmer, sådant. Så det blir mycket liksom att jag försöker koppla ihop det vi gör praktiskt med det vi gör teoretiskt [...]. Jag försöker få en blandning som blir både varierande men samtidigt meningsfull. Alltså inte bara gå ut för att gå ut utan det ska finnas en poäng med det (I8). 10

15 Genom ett teoretiskt och praktiskt undersökande arbete ges eleverna möjlighet att gestalta ämnesområdet biologi med deras kropp och sinnen. Det utvecklar elevernas förståelse för människokroppen och dess funktioner. Vi brukar titta på film och läsa två olika faktatexter om samma ämnesinnehåll, för att eleverna ska få mer fakta [ ]. När vi arbetar med kroppen kommer vi arbeta med sinnena. Att vi går ut för att lyssna och så. När vi arbetade med puls och lungor gick vi ut på en promenad och gjorde ett träningspass för att de ska uppleva en pulshöjning (I2). Varje elev eller i par fick själva utföra experiment. Hypoteser, läsning och dokumentation [...]. Vi hade olika stationer och fick lyssna på varandras hjärtan (I3). Likaså används kroppen som ett redskap inom ämnesområdet fysik. Drama visualiserar rymdens abstrakta fenomen genom att konkretisera det i ett vardagsnära sammanhang som sedan bearbetas teoretiskt. Det blir lite samma struktur [arbetsprocessen] hela tiden. Tankekarta först och skriva faktatext på slutet [...]. När vi kör rymden brukar vi göra mycket drama. Vi brukar leka sol och måne. Vi provar att snurra runt varandra. Vi ser då att solen står ju still och jorden snurrar, snurrar runt sig själv. Det är ju för att göra det tydligare, rymden är ganska abstrakt (I6). Naturen kan ses som det alternativa klassrummet. En plats för meningsfullt lärande i naturliga sammanhang där eleverna får upptäcka och skapa. Upplevelser som sedan kan tas in i klassrummet för att fördjupas teoretiskt. En undervisning som tillåter eleverna att visuellt se naturens årstidsväxlingar. Vi brukar gå ut i skogen och titta på naturen när vi arbetar med årstiderna, hur ser det ut och letar [årstids]- tecken [...]. Jag brukar arbeta mycket utomhus. Framförallt på våren brukar jag göra små projekt, de brukar få fota vårtecken med Ipaden och sen ha presentation om det. Det brukar vara ganska uppskattat och kul (I6). Vi är ute och upptäcker sedan går vi in för att läsa hur det fungerar, så att det liksom hänger ihop hela tiden (I8). Lärarens tillvaratagande av oväntade situationer skapar meningsfullt lärande i nuet. I ena situationen arbetar läraren med något praktiskt först, vilket gav eleverna erfarenheter som sedan används som en utgångspunkt i det teoretiska arbetet. I andra situationen frångick läraren sin planering för den pågående matematiklektionen för att skapa ett lärande om naturvetenskapliga fenomen. En gång samlade vi på oss insekter i ett stort akvarium, myror, små maskar och en spindel. Så blev det helg och på måndagen var alla djur borta förutom spindeln. Då undrade vi var djuren tagit vägen. Det visade sig när vi läste att spindlar äter ju andra insekter. Det tycker de var roligt. Det kan vara en introducering tänker jag, att nu ska vi arbeta med insekterna som spindeln åt upp (I3). En annan gång satt vi i klassrummet och hade matematik, då började det snöa. Då tog vi förstoringsglas vi hade och gick ut för att undersöka små snöflingor. Barnen upptäckte att det inte gick att se dem förutom när det hamnade på en svart jacka. De undrade om det var så här 11

16 de ser ut. Sedan gick vi in [i klassrummet] för att arbeta om snön och klippa snöstjärnor. Vi var mer här och nu jämfört med idag (I3). Lärobokens koppling till verkligheten kan vara en utgångspunkt för praktiskt arbete. Läraren anpassar undervisningen utefter aktuella årstider och tillvaratar naturens resurser som meningsfullt lärandematerial för att konkretisera ämnesinnehållet. Jag använder läroboken mest att läsa tillsammans i och plocka saker och sedan gör jag övningar [...]. Jag och eleverna brukar ta in snöbollar som får smälta i burkar i klassrummet för att eleverna ska få syn på vad snöbollen innehåller. Då syns vad som egentligen finns i vattnet och att vattnet finns i tre olika former (I1). Likaså kan sammanlänkningen mellan det teoretiska och praktiska lärandet ske med olika utgångspunkter utefter den aktuella årstiden och utifrån vad läraren anser är lämpligt. I ettan brukar vi arbeta med ett eget träd som vi följer i olika årstider. Då brukar jag planera in utepass och så varvar vi det med lite mer teoretiskt. Ibland passar det att man läser något teoretiskt först och sedan går ut och tittar. Medan ibland kanske det passar bättre att man går ut och tittar hur det ser ut och sedan går in och läser varför var det var sådär. Exempel på vintern tittar vi om träden har knoppar. Eleverna tror ofta att de inte har det. Det är spännande (I8). 5.2 Eleverfarenheter Lärarna beskriver att de verkar för att utveckla elevernas förståelse för hur NOämnena återfinns i deras vardag, frånsett skolan. Lärarna försöker skapa en öppen atmosfär där eleverna bjuds in att dela med sig av sina erfarenheter. Dessa är sedan undervisningens utgångspunkt där lärarna väver in och jämför ny kunskap med det eleverna är välbekanta med. Om eleverna har bristande erfarenheter skapar lärarna erfarenheter i praktiska upplevelser. Jag försöker att bjuda in dem, låta dem komma in med egna erfarenheter först. Inom varje område gör vi alltid en stor tankekarta på tavlan för att de ska få se vad det handlar om. De kan då se att de själva kan och då göra dem nyfikna på att lära sig mer. Den strukturen har vi i alla områden inom NO (I6). Vi brukar göra VÖL [Vet, Önskar veta, Lärt mig] och göra tankekartor för att ta reda på vad eleverna vet, vill lära sig och kan [lärt sig] (I2). Lärarna väljer ut teori utifrån vad eleverna har tidigare erfarenheter och upplevelser om för att konkretisera ämnesinnehållet. Den egna kroppen blir undervisningens utgångspunkt för att eleverna ska erhålla en fördjupad förståelse om hur kroppen fungerar. Idag på kroppentemat pratade vi om mage och tarmar. Det gjordes efter lunch när vi hade ätit. Då kunde jag koppla det till vad eleverna hade ätit till lunch och vad som händer med innehållet och hur det blir (I2). 12

17 När vi exempelvis arbetade med att balansera och väga då blev det att man pratade mycket om lekparker och jämförde olika saker som fanns i en lekpark. Då blir det mera tydligt för dem [...]. Vi började mycket att balansera med sin egen kropp. Det är ju att gå från sig själv till att prova andra saker (I5). Lärarna har ett arbetssätt som fördjupar elevernas kunskaper om det välbekanta i dagliga sammanhang. En balans mellan nya och redan befintliga erfarenheter. NO är något nytt och ändå att det är saker som de har runt omkring sig dagligen. Det blir så aha-upplevelse när de förstår (I1). Det blir som en blandning med nytt och sådant som de redan kan (I6). Likaså kan ämnets abstraktion konkretiseras om undervisningen anknyter till elevernas tidigare erfarenheter. Det kan skapa ett meningsfullt lärande. Läraren är medveten om att olika ämnesområden innehåller en varierad abstraktionsgrad som efterfrågar deras tidigare erfarenheter. Det är typ samma som när vi arbetar med flyttfåglar så kunde eleverna koppla till att de har sett det. Medan när vi arbetar med kartor i SO är det så abstrakt, har man aldrig flugit förut eller så, eller inte varit i ett annat land blir det svårt att förstå hur långt det är på en karta (I2). Läraren introducerade ämnesinnehållet med såväl en teoretiskt som praktisk utgångspunkt beroende på vilka tidigare erfarenheter eleverna besitter. Läraren är medveten om att eleverna inte har upplevt trädens knoppar under vintern och väljer därför att gå ut och uppleva först innan eleverna kan vidareutveckla sina kunskaper teoretiskt. I ettan brukar vi arbeta med ett eget träd som vi följer i olika årstider. Då brukar jag planera in utepass och så varvar vi det med lite mer teoretiskt. Ibland passar det att man läser något teoretiskt först och sedan går ut och tittar. Medan ibland kanske det passar bättre att man går ut och tittar hur det ser ut och sedan går in och läser varför var det var sådär. Exempel på vintern tittar vi om träden har knoppar. Eleverna tror ofta att de inte har det. Det är spännande (I8). 5.3 Elevintressen Lärarna beskriver att elevernas intressen är en betydande aspekt i ett meningsfullt lärande i NO. En varierad undervisning främjar elevernas intressen och motivation till ämnet där de får möta ämnesinnehållet på olika sätt. Lärarna beskriver att de är lyhörda och inbjudande för elevernas intressen som blir en del i utformandet av undervisningen. Lärarna betonar vikten av en flexibilitet i lektionsplaneringen. Om eleverna uppvisar ett intresse bör det få ta plats i undervisningen. Enligt lärarna bör undervisningen bestå av praktiska moment där ämnesinnehållet till viss del kan ske lekfullt. Lärarna anser att deras attityd och engagemang är avgörande för att fånga elevernas inre drivkraft. Det är mycket dialog mellan mig och eleverna. Det är inte bara jag som styr, det är båda, vi alla. Det är otroligt viktigt för de elever som inte riktigt har motivationen. Bara att få vara med 13

18 och flika in med en liten sak och då få lite beröm kan göra det lättare, lättare att hålla motivationen uppe och få dem att jobba under lektionen. Bara några enstaka ord kan rädda en hel lektion för många elever, bara de får vara med och bidra (I6). Jag försöker att lyssna in vad de säger. Tänka hur de tänker och reagerar. Man får bygga vidare på det. För om jag pratar ovanför deras huvuden blir det inget bra, man måste lyssna in och bygga på vad de tycker är intressant och spännande. (I5) Lärarna planerar sin undervisning med en viss öppenhet för att anpassa innehållet utefter elevernas intressen och viljor. Det förutsätter en välstrukturerad planering som följer en röd tråd genom arbetet, samtidigt som den kan ledas om och fördjupas. Det innebär att ett elevinflytande kan främjas då elevernas viljor och behov implementeras i undervisningen. En flexibilitet som möter elevernas intressen, vilket möjliggör ett lustfyllt lärande där eleverna kan känna glädje och kontroll över sin egen lärandesituation. När jag märker att de börjar bli mer intresserade av någonting så försöker jag hålla kvar intresset för just det. När vi arbetade med rymden blev eleverna mer intresserade av månen, vilket vi inte hade tänkt arbeta om. Men eftersom eleverna var intresserade höll vi kvar ämnesinnehållet på månen ett tag, så att det skulle bli fakta om månen. Liksom att man har grunden, en plan men det här vill eleverna veta, lära sig eller inte förstod, då styr man om planen (I2). Om vi exempelvis läser om kroppen och eleverna är intresserade av matsmältningen så försöker jag att lägga lite mer fokus där och vidareutveckla sådant som eleverna är intresserade av (I8). Vid introduktion med en film där vi skulle arbeta om broar, så utgick vi från bockarna Bruse. Men då blev det fokus på troll istället, då blev det att vi tittade på troll av han Bauer (I3). Lärarna påvisar en lyhördhet för elevernas tankar och viljor. De försöker inta ett elevperspektiv i planeringen och utgå från elevernas känslor för vad de värdesätter. Det är ett tillvägagångssätt som bekräftar och tillåter eleverna att finna sin unika egenart. De har tillgång till datorer, det kan vara så att en elev exempelvis är intresserad av hjärtat. Då får eleverna forska lite extra inom det intresset och liksom bli experter på det som de är intresserade av. För så är det ju, alla vill inte arbeta med samma sak. Alla kanske vill ta reda på olika saker (I9). Jag har suttit ihop minilektioner som kan handla om allt mellan himmel och jord utifrån deras intressen (I9). Det var en elev som fick ta med sig ett skelett, då fick de se på den. Om en elev har tips på något försöker jag ta tillvara på det i undervisningen. Jag tror att det skapar mer intresse då (I2). Läraren var lyhörd för elevernas nyfikenhet vilket mynnade ut i en praktisk introduktion med anknytning till elevernas upplevelser som gynnar ett lustfyllt teoretiskt lärande för att öka elevernas intressen. 14

19 En gång samlade vi på oss insekter i ett stort akvarium, myror, små maskar och en spindel. Så blev det helg och på måndagen var alla djur borta förutom spindeln. Då undrade vi var djuren tagit vägen. Det visade sig när vi läste att spindlar äter ju andra insekter. Det tycker de var roligt. Det kan vara en introducering tänker jag, att nu ska vi arbeta med insekterna som spindeln åt upp (I3). Informant 9 engagemang fångar elevernas intressen genom drama. En undervisning där eleverna kan frångå klassrumsmiljön för att föreställa sig ett scenario där de befinner sig på ett sjukhus. Eleverna kan på så sätt fördjupa sina kunskaper om människokroppen av en expert, en läkare. Lärarna nedan beskriver hur deras engagemang skapar en lust att utforska och en vilja att lära mer. Man bör bygga upp ett intresse kring det man ska arbeta med. Just nu så arbetar vi med kroppen och nästa vecka kommer vi lärare och även personal på fritids vara utklädda till läkare. Det handlar ju om hur man själv är intresserad. Visar jag mig intresserad i NO så blir eleverna också entusiastiska och vill testa och prova (I9). Är jag taggad så blir de ännu mera taggade (I6). Läraren påvisar vikten av ett varierande arbetssätt för att väcka elevernas intressen i undervisningen. Dagens utbildningsmöjligheter tillåter läraren att lämna en traditionell katederundervisning och syftar istället på att göra alla elever intresserade i lärandet. Sedan som sagt att försöka vara inspirerande, variera arbetssätten. Det finns ju så mycket att tillgå, lättillgängligt med filmer. Att inte enbart hänvisad till böcker utan försöka gå ut och göra saker (I8). Läraren försöker väcka elevernas nyfikenhet att vilja lära mer i okända sammanhang med begrepp som eleverna inte har någon tidigare kännedom om. Jag brukar använda ord som de inte riktigt känner till för då undrar de vad det är och vad det betyder. Men också för att öppna upp för en fråga som, varför då och nu vill jag veta mer (I6). Läraren uppmuntrar eleverna och arbetar för att stärka deras tro på sig själva. En tro som kan leda till en större delaktighet i undervisningen och intresse för ämnesinnehållet. Jag försöker [för att tillvarata elevernas intressen] liksom uppmuntra dem med att säga, det var bra sagt, hur menar du nu, eller liksom det där har inte jag tänkt på. Även, hörde ni vad han sa, kan du säga det igen, eller, det där var jätteviktigt, vad bra att du tog upp det, vilken bra fråga (I1). 5.4 Nivåanpassad undervisning Lärarna beskriver att de är observanta för elevgruppens behov då de anpassar undervisningen till elevernas kunskapsnivåer för att främja deras utveckling. Det sker både på grupp- och individnivå. Lärarna möter eleverna på den kunskapsnivå som de 15

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Verksamhetsidé för Solkattens förskola Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål! 1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbetet

Systematiska kvalitetsarbetet LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM Meningsfull fritid Social träning Skapande Projekt Tema FRIPP FRITIDS PEDAGOGISK PLANERING Demokrati Värdegrunds arbete Natur & Miljö Rörelse,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.

Läs mer

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap BORTA MED VINDEN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Att arbeta med naturvetenskap i förskolan... 4 Kopplingar till

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Ektorpsskolans lokala arbetsplan EKTORPSRINGEN Ektorpsskolans lokala arbetsplan Fritidshemmet 2017/18 Enligt skollagens 14:e kapitel om Fritidshemmet finns ett antal mål för fritidshemsverksamheten. Fritidshemmet ska stimulera elevernas

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;

Läs mer

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola Älta skola med förskolor Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola 2018/2019 Verksamhetsplan för förskoleklasserna i Älta skola Förskoleklass är från och med höstterminen 2018 obligatorisk. Men

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016 Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016 Novas fokusområden läsåret 2015/2016, goda värderingar, ett försprång, ett löfte livslångt lärande och den fria leken. Tillsammans med Stenkolets och Stjärnfallets

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98) Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit

Läs mer

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL Didaktik - vad är det? Anja Thorsten, IBL Skapa relationer Undervisa Instruera Leda grupper Vara en förebild Trösta Uppmuntra Förklara Vad behöver en lärare kunna? Administrera Bedöma Planera Sitt ämne

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Välkomna till Toftaskolan

Välkomna till Toftaskolan Välkomna till Toftaskolan - Förskoleklass och fritidshem läsåret 2019/2020 ÄNGELHOLMS KOMMUN 2019-01-31 1 Kvällens program 18.00-19.30 Presentation av personal i förskoleklass, på fritidshem och i elevhälsan

Läs mer

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär

Läs mer

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan Bilaga 2 Försättssida Dnr 2015:201 Förslag till läroplanstexter Lpfö98 Övergång och samverkan Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan Lgrsär11 Övergång och samverkan Lspec11

Läs mer

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800

Läs mer

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund Senast uppdaterad: april 2016 Kristina Westlund kristina.westlund@malmo.se 0708-133376 Innehåll ANALYSSTÖD FÖRSKOLA... 3 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 4 2.3 Barns inflytande...

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Samt fjärilslarver till våren

Samt fjärilslarver till våren Grovplanering för Trulleskogen hösten 2010 Våra gemensamma mål för Äsperöds fritidsverksamhet och som vi fokuserar på denna höst utifrån vår arbetsplan är: Delaktighet Vi vill utveckla barnens medvetenhet

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen Herrängens skola Sida 1 (5) Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen PP: Skogen Vi använder oss av skogen där eleven ska ges möjlighet att Träna sin motorik, balans och kroppsuppfattning Utveckla

Läs mer

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan Violen Ht 2013 Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling. Vår vision Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling Kvarnens förskola Lokal arbetsplan läsåret 2017-2018 Vår vision Vi utbildar barn

Läs mer

Dokumentera och följa upp

Dokumentera och följa upp Matematik Förskola Modul: Förskolans matematik Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, NCM, Maria L. Johansson, Luleå tekniska universitet, Troels Lange, Malmö universitet,

Läs mer

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Dokumentera och följa upp

Dokumentera och följa upp Modul: Förskoleklass Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Utvecklingsprofil för studenten under VFT 1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter

Läs mer

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Syftet med Utvecklingsprofilen är att: vara

Läs mer

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att: LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Fenomen som undersöks

Fenomen som undersöks Bland det viktigast är att förmedla glädjen i att experimentera, leka och upptäcka olika fenomen Experimenten behöver inte göras i någon speciell ordning, det går att plocka ut de som är lämpliga för stunden.

Läs mer

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Förskolan Solskenet. Verksamhetsplan. Förskolan Solskenet

Förskolan Solskenet. Verksamhetsplan. Förskolan Solskenet Förskolan Solskenet Verksamhetsplan Förskolan Solskenet 2015/2016 1 Innehåll Förskolan Solskenet...3 Förskolans uppdrag...3.1 Mål inom området Normer och värden...3.3 Mål inom området utveckling och lärande...4

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Verksamhetsplan HT-17 - VT 18 Förskolan Ängstugan

Verksamhetsplan HT-17 - VT 18 Förskolan Ängstugan Verksamhetsplan HT-17 - VT 18 Förskolan Ängstugan 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Försättssida sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Verksamheten sid 3 Vision sid 4 Pedagogisk idé sid 5 Projektarbete sid 6 Profil sid

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer