ALLA KAN VARA MED. NÄR ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDE BLIR VÄRDESKAPANDE GÄSTSKRIBENT BALLI LELINGE, FORSKARE, MALMÖ HÖGSKOLA (I UF, Bilaga KvP )
|
|
- Monica Sundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ALLA KAN VARA MED NÄR ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDE BLIR VÄRDESKAPANDE GÄSTSKRIBENT BALLI LELINGE, FORSKARE, MALMÖ HÖGSKOLA (I UF, Bilaga KvP ) Längre versionen Kan vi lämna skolan, vi behöver våra egna datorer för skolans datorer är kassa. Vi har nämligen en idé till förfilm, men vi måste använda du vet green-screentekniken, fattar du vad vi menar? Jag ser hur läraren under bråkdelen av en sekund tvekar innan hon svarar i efterhand har jag förstått att dessa elever har en hög frånvaro, är ständigt nämnda i elevvårdskonferenser och upplever att skolan är meningslös, aktivitetsfattig och allmänt långtråkig okej, men kom tillbaka klockan tre och visa vad ni har gjort. Sedan vänder hon sig mot mig och frågar: Tycker du att jag svarade rätt?! Jag blev överraskad av fråga, men insåg snabbt att hon måste ha betraktat mig i rollen som forskare som observatören och oskyldigt stämplat mig som bäraren av rätt svar. Det ända svar som kom ur mig var: Det visar sig klockan tre. Sex timmar senare, nästan prick klockan tre, ser jag samma killar som på morgonen lämnande skolan för att åka hem och skapa en förfilm i green-screen-tekniken, komma bärandes på en dator och närma sig skolan! Det jag sedan fick se, vad dessa killar hade skapat på sex timmar, hade jag inte utan hjälp klarat göra på en vecka! I bästa Hollywoodstil hade de börjat skapa en förfilm till deras (åttornas) musikal. Lärarens återkoppling var i form av two stars and one wish, vilket i korthet innebar beröm, uppmuntran och vidare önskningar på deras film. Killarna gick inte hem förrän efter klockan fem den där första musikaldagen! Vad var det egentligen som hände? Varför gick de inte hem som de brukade? Vad höll dem kvar i samma skola som de tidigare så ofta visat inte höll måttet? Ett förklaringsförsök är att den organisatoriska arbetsprocessen fångar in och stimulerar alla elevers behov och genererar synliga kunskaper som tidigare varit osynliga i synnerhet för lärarna. Frihetskänslan, som dock kan liknas vid kontroll på avstånd, skapar tillfredsställelse som inkluderar alla elever i synnerhet de elever som kategoriseras i behov av särskilt stöd, bråkiga eller omotiverade. En annan förklaring kan vara att elevernas exceptionella datakunskaper, där deras självkunskaper står långt över lärarnas, fungerar som en inre motivation, och lusten att göra och bidra för kollektivet fungerar som en positiv katalysator. Osökt frågar jag mig om det kan vara så enkelt som att påstå att arbetssättet i sig är mer avgörande för elevens utveckling och lust, än de stödåtgärder skolan tidigare erbjudit eleverna? Kan det vara så enkelt som att alla elever, oavsett behov, måste känna tillhörighet och gemenskap för att känna lust och glädje, och först därefter kan allt det där andra komma? 1
2 När entreprenöriellt lärande blir värdeskapande Ur ett specialpedagogiskt perspektiv har undervisning och forskning under de senaste decennierna i allt större utsträckning handlat om två perspektiv: kategoriskt och relationellt. Det förstnämnda innebär att man kategoriserar eleven som någon med ett behov, alltså där elevens egenskaper framstår som grunden för åtgärderna som ska fixas. Det relationella perspektivet däremot kan istället förklaras som någon i behov av stöd. Inom detta perspektiv är de omgivande faktorerna som påverkar eleven delar av problemet (Rosenqvist, 2014; Hartnor & Lelinge, 2005; Hugo, 2013), och där kontexten och miljön istället är det som ska fixas. Rosenqvist beskriver dessa båda perspektiv som två olika typer av kvalitativa språng, vilket enligt honom innebär ett radikalt skifte av synsätt eftersom eleven inte ses längre som bäraren av problemet i det relationella perspektivet. Följande artikel står i relation till och bygger på hur elevernas möjligheter till likvärdigt deltagande kan påverkas genom exemplet: musikal på schemat, som visar sig ha flera strimmor av pedagogiskt entreprenörskap. Jag utgår från hypotesen att känslan av sammanhang, begriplighet och meningsfullhet ökar när olika kunskaps- och samverkansformer interageras. När eleverna känner att de har något viktigt och värdefullt att bidra med, och där det finns en riktig mottagare, upplever de eufori och vill inte sluta göra och bidra. Detta arbetssätt och projektform tycks även bidra till att tidigare roller inte längre är lika behovsstyrda. Inkluderingsmöjligheter mångdubblas, utan att någon kategoriseras som i behov av särskilda åtgärder eftersom arbetssättet i sig är särskilt. Entreprenöriellt lärande ur ett vidgat perspektiv Daniel H Pink (2012) talar i boken Drivkraft. Den överraskande sanningen som motiverar oss, om en tredje drivkraft. Han menar att de inre drivkrafterna har att göra med biologiska aspekterna, dvs. äta och sova medan de yttre kopplar han samma med belöningar som t ex om jag presterar önskvärda resultat får jag ett högt betyg eller pengar. Typiska kännetecken för den tredje drivkraften finns i själva genomförandet, där uppgiften i sig skänker mig inre tillfredsställelse. Alltså uppgiften är belöning nog. Man gillar helt enkelt att göra det man gör och därför kan man lägga ner i princip hur mycket tid som helst på det. Det kan beskrivas som ett flowtillstånd, man är helt uppslukad av det man gör. Man kan ana att han talar om ett arbete som är på riktigt, kanske även att det jag gör är direkt nyttoabetonat, inte bara för mig, utan för flera andra. Hugo (2011) beskriver i en artikel i Pedagogiska magasinet betydelsen av ett lärande som upplevs vara på riktigt och vilken betydelse läraren har i detta sammanhang. Han menar att ju mer de skoltrötta eleverna är i en skola där de inte upplever någon delaktighet eller inte förstår varför man lär sig, desto mindre skapas varaktig känsla av inre stimulans. För att skolan ska lyckas med de elever som saknar 2
3 motivation, menar Stigendal (2004) att skolan måste göra sig själv meningsfull. Skolan är för eleverna. Flera forskare har under de senaste fem åren (Hugo, 2011; Aspelin & Persson, 2011, Hattie, 2012; 2014, Nottingham, 2014; Lelinge, 2014), uttalat sig kring betydelsen av det läraren gör tillsammans med elever är också det som har störst betydelse för vad eleverna kommer att lära sig. Man skulle enkelt kunna formulera detta genom att säga att lärarens största kompetens är att inte hindra lärandet genom att kväva den inre tillfredställelsen, som Pink ovan talar om i form av den tredje drivkraften. Detta kan en lärare göra både medvetet och omedvetet, både genom sin attityd och sitt förhållningssätt och genom de förväntningar läraren har på vad elever kan klara av. En attityd är som en blick, antigen ser jag att du gillar mig för vad jag är eller så ser jag att du ser på mig som en bedömningssak. Hugo (2011) har i sin forskning kommit fram till att mötet mellan lärare-elev speglas även i innehållet som läraren har med sig vilket han menar kan utgöras av ett relationellt begrepp som kräver att läraren tar sin utgångspunkt i den lärandes livsvärld och tidigare erfarenheter och kompetenser. Jag kan se i sammanhanget betydelsen av att utvecklingen av en kommunikativ kompetens behöver uppvärderas för lärandet och för det värdeskapande uppdraget i sin helhet. Den pedagogik man bedriver måste därför ta eleven på allvar. Sluta tjata på eleverna och låta dem i större utsträckning på riktigt vara med och bestämma själva och låt dem ta ansvar för det! När lärandet hamnar utanför klassrummet händer något annorlunda Betydelsen av att byta lärmiljö och komma hem igen, säger eleverna följande om: - det blev mer rättvist - de gamla rollerna försvann - det var skönt att slippa vara på sin egen skola - man blev inspirerad av den nya miljön - när vi kom tillbaka efter musikalveckan var det så konstigt, för fler lärare kom fram och gratulerade för en bra föreställning och klappade en på ryggen. Falk-Lundqvist m.fl. (2014) diskuterar betydelsen av lärmiljön för utveckling, lust och lärande i boken Entreprenöriellt lärande i praktik och teori. De konstaterar att klassrummet med bänkar uppradade är ingen positiv miljö som stimulerar ett meningsfullt lärande. De menar att en sådan liten förändring som att låta eleverna sitta i en cirkel där de ser varandras ansikten signalerar att det finns förutsättningar för dialog mellan lärare och elever och eleverna emellan. 3
4 Världsnaturfonden WWF arbetar sedan många år med att stödja undervisning och skolutveckling i Sverige och internationellt. I rapporten Entreprenörskap och lärande för hållbar utveckling inom skola och högskola (2012) kommer man fram till att en viktig slutsats är att lärare behöver ges tid och utrymme för att samverka med andra kolleger och externa samverkanspartners. Detta eftersom entreprenörskap och lärande för hållbar utveckling förutsätter ett tvärvetenskapligt samarbete. Studien visar även att arbetet som bedrivs behöver vara ämnesövergripande och verklighetsanknutet. I en avhandling skriven av Helena Sagar (2013), Teacher Change in Relation to Professional Development in Entrepreneurial Learning, framkommer att den verklighetsbaserade undervisningen ökar elevernas intresse och den inre motivationen görs påmind. Sagars studie visar att inlärningsmiljön och yttre samarbetsparter har en stor påverkan på lusten för lärandet. Eleverna vill att mer av det som görs i skolan ska innehålla en nyttoaspekt, både för dem själva och för andra utanför skolan. Hon menar vidare att både kollegernas intresse av nya idéer och skollednings ledarskap och styrning är viktiga ingredienser vid ett förändringsarbete. De lärare som arbetar med musikalen beskriver processen som handlingsorienterad och värdeskapande där eleverna stimuleras att använda sina färdigheter och kunskaper på ett helt nytt sätt, lärandet blir synligt. Denna process har varit lika värdeskapande för elever som för de vuxna. Deras relationer har bara på en vecka utvecklats till något nytt, något mycket djupare. Fler lärare uppger att detta arbetssätt och projektform är starkt deltagarorienterad och medskapande. Summan av det kollektiva skapandet som musikalen innebär sprider glädje omkring och då suddas gränserna mellan Vi och Dom ut. Läraren måste kunna lita på fler än sig själv. När dessutom elever från olika skolor sam-skapar här man inte tid att bevaka revir. I fokusintervjuerna (Lelinge, 2014) med eleverna ges det uttryck för hur det skarpa läget (med fyra föreställningar dag fem) där det finns en riktig mottagare fyller eleverna med mening och nytta. Vi kan kalla detta för en verklig utmaning. För att det ska fungera som en verklig utmaning som leder till utveckling måste man dock ha en förståelse för att det finns en skarp skillnad mellan ett hinder och en utmaning. Likaså att det finns en skillnad på en uppgift och en utmaning (jmf Westlund & Westlund, 2009). Musikalen speglar hur lärare och elever litar på varandra, där läranderummet är mobilt. Musikalen känns och upplevs, här skapas möjligheter att erfara gammal och ny kunskap i nya former. De elever, och lärare, som är med i denna typ av processer och projekt, vi skulle kunna kalla dem för entreprenöriellt influerade, har inte tid att tänka på att skolan är tråkig. Eleverna tycks må bra av att de tillåts äga sin lärprocess. Här skapas konstruktiva, meningsfulla och transformativa erfarenheter. Gondims och Muttis (2011) studier synliggör hur undervisning som liknar verkliga situationer också bidrar med en större känslomässig påverkan. Denna känslomässiga påverkan kan leda till kraftiga omvärderingar av synsättet på undervisning, på sin omgivning och på sig själv. När en person tvingas ställa sig frågan vad gör jag nu?, vad menas med detta, startar en spännande lärprocess (Jarvis, 2006). Musikalprocessen tycks alltså bidra med något mer än bara ett tillfälligt uppochnedvändande av vardagens formella lärprocesser de får värden som många gånger varar livet ut. Lärprocessen lämnar avtryck lång tid efter att lamporna släckts och publiken gått hem. 4
5 Några avslutande trådar Jag kommer i min forskning fram till så som det i mina studier processas fram en skolmusikal i samverkan med det omgivande samhället och där fler skolor samverkar att musikalvecka ger uttryck för flera entreprenöriella kompetenser på en å samma gång, såsom: samarbete, lösningsorienterat och konfliktlust-engagerat-fokus, omvandling av idéer i praktisk handling, förmåga att reflektera, drar nytta av inre och yttre motivationer, gränslöst lärande, nätverksbyggande, känslomässigt aspekter och så vidare. Jag som deltagande forskare upplever att alla medverkande parter känner sig som vinnare. Ingen är exkluderad och ingen är bättre än någon annan. Alla börjar samtidigt och alla kommer i mål samtidigt. Ingen kan inget alla kan något och det är det som också fokuseras och blir synligt. I fokusgrupper ger elevernas erfarenheter upphov till upplevd meningsfullhet, där empati och positiv uppmuntran av lärare och kamrater verkar utgöra en central plattform för stimulans, motivation och lärande. Det som även tycks vara viktigt för eleverna är deras upplevelser av lärarnas bemötande undertiden och efter processen (jmf med Westlund & Westlund, 2009). Eleverna ser sig som jämlikar med lärarna och kanske även som mästar (kan jämföras med killarna inledningvis med gren-screen-tekniken). Elevernas uttalanden handlar även om medinflytande och påverkansmöjligheter på riktigt, deras idéer tas på allvar inte bara av de närmaste kamraterna, utan även av kamrater från parallellklasserna och från lärarna: Vi tänker mer (bättre) tillsammans, alla. Värdet av den estetiska verksamheten, musikalen, innebär för vissa elever att det förändrar deras liv. Plötsligt blir det roligt att gå till skolan (Bamford, 2013). Att dela med sig av alla sina kunskaper och se nyttan med dem, är avgörande aspekter för den inre motivationen (Gärdenfors, 2012). När elever arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål känner de att deras insats är viktiga för kollektivet, att de är kompetenta och bidrar med något viktigt. Den agerande effekten (Action learning), måste dock innehålla även tid för reflektion och analys samt hur den okända kunskapen (lärandet) blir överordnad den kända kunskapen. Följande artikel avslutas som den började, med ett elevperspektiv: Eleven sitter och läser journalistens artikel från gårdagens besök i skolan och utropar Du Pernilla, det här är ju som att driva ett företag! Pernilla: Jaa, det är det kanske, hur tänker du då? Eleven: Jo men, alltså alla dom här grupperna. Alltså innan när jag bara har tittat på alla de andra som gjorde musikalen, då har jag tänkt på att det är dom som är på scenen, dom som syns som typ är musikalen. Men nu när jag själv är med så förstår jag att alla dom här grupperna dom gör ju alla samma sak fast ändå inte. Det är som ett företag där alla har samma roll eller typ att alla är lika viktiga, men alla syns inte lika mycket. Sen tänker jag på Anders som jag vet har scenskräck, men det spelar ingen roll för även han är lika viktig fastän han inte står på scenen, utan bakom ljuset. 5
6 Om känslan är att man kan kontrollera sin lärsituation, värderas även lärandet mer positivt. Eleverna känner sig inte som objekt som ska fyllas med känd kunskap som lärarna förmedlar, utan är bärare av okänd kunskap som lärarna också är i behov av. När den kända kunskapen möter den okända kunskapen i ett sam-görande tycks det producera sam-kunskap som är betydelsebärande för alla OCH som tycks stanna kvar även efter arbetsprojektet är slut. Självstyrd motivation innebär här att man agerar med en känsla av helt fri vilja och fritt val, medan kontrollerad motivation innebär att man agerar med en upplevelse av påtryckningar och krav på särskilda resultat som kommer från krafter som uppfattas ligga utanför det egna jaget (Pink, 2012). Det kanske mest intressanta är hur känslan av självstyrande har en kraftfull inverkan på den individuella prestationen och attityden. Eleverna skiljer tydligt på sättet att betrakta kraven under musikalveckan och när de har lektioner. Det ena kravet anses vara upplyftande och frambringar glädje och applåder, medan det andra betungande: man ska bli klar och göra bra ifrån sig. Ett år efter musikalveckan sitter jag i en fokusintervju med sex nior. En av dem säger när hon minns tillbaka: Mitt största minne, eller det som slår mig mest med musikalen, är hur samarbetet var på en annan nivå än när man samarbetar i vanliga skolprojekt. Då brukar man inte vara så engagerad. Nu var det så att alla var så engagerade, alla var igång, alla klarade av att samarbetade jättebra. Jag har aldrig märkt det förut att alla i min klass - att vi alla varit så villiga att göra något tillsammans. Jag kan konstatera att när det entreprenöriella lärandets omsorgsetiska aspekter byggs in i skolaarbetet, är alla vinnare. Här finns mycket kvar att göra, både i skola och lärarutbildning i stort. REFERENSER Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Gleerups. Bamford, A. (2013). The wow factor, i Pedagogiska magasinet, Falk-Lundqvist, Å m.fl. (2014). Entreprenöriellt lärande i praktik och teori. Liber. Gondim, S. M. G & Mutti, C (2011). Affections in learning situations: a study of an entrepreneurship skills development course. Journal of Workplace Learning, 23. Gärdenfors, P. (2012). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. Natur & Kultur. Hartnor, I-M & Lelinge, B. (2005). Detta var min sista chans. Malmö högskola. Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Natur & Kultur. Hattie, J. (2014). Hur vi lär. Natur & Kultur. Helena, S. (2013). Teacher Change in Relation to Professional Development in Entrepreneurial Learning. Göteborgs universitet. Hugo, M. (2013). Från motstånd till framgång: att motivera när ingen motivation finns. Liber. Hugo, M. (2011). När skolans lärande saknar mening, i Pedagogiska magasinet, Jarvis, P (2006). Towards a comprehensive theory of human learning. New York: NY, Routledge. 6
7 Lelinge, B. (2014). Musikalen som en entreprenöriell resurs, i B., Lelinge & P., Widén (2014). Entreprenöriellt lärande i skolan. Studentlitteratur. Nottingham, J. (2014). Uppmuntra lärande: så hjälper du barn att lyckas i skolan. Natur & Kultur. Pink, D. H (2012) Drivkraft. Den överraskande sanningen som motiverar oss. Stockholm: BookHouse Edition. Rosenqvist, J. (2014). Relationell dynamik ett försök till analys av skola i förändring, i J. Aspelin (2014). Relationell specialpedagogik i teori och praktik. Kristianstad. Stigendal. M. (2004). Framgångsalternativ: mötet i skolan mellan utanförskap och innanförskap. Studentlitteratur. Världsnaturfonden WWF (2012). Entreprenörskap och lärande för hållbar utveckling inom skola och högskola. Westlund, M. & Westlund, C. (2009). Så tänds eldsjälar i praktiken: i praktiken. Me University. 7
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång
Barn- och utbildningsförvaltningen Sju Nycklar för framgång Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv på olika frågor. Jag förstår liksom
Läs mer1) Introduktion. Jonas Aspelin
1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merBarn och elevhälsoplan 2011
Barn och elevhälsoplan 2011 Elevhälsoplanen gäller alla barn och ungdomar i förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola och gymnasie. Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Helhetsidéer 3 2.1. Vår
Läs merVägen till entreprenörskap!
Vägen till entreprenörskap! Styrdokument 2011 I skollagen står det att skolan ska främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer
Läs merVad eleverna behöver. Eleverna behöver rätt språk
Vad eleverna behöver Publicerad här den 4 januari 2016 hur jag tycker att den goda skolan skulle se ut. Ingen liten fråga. Men jag kan nysta lite i den med utgångspunkt från det som jag har funnit att
Läs merInkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:
Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Daniel Östlund, fil dr Universitetslektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Seminariets upplägg: Varför inkludering?
Läs merPedagogiskt nätverk skolkultur
Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden
Läs merVerksamhetsrapport 2012/2013
Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består
Läs merVad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?
Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens
Läs merGranskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan
Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga
Läs merKarlsängskolan - Filminstitutet
Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs mer1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning
1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning Bryssel 2010 en individs förmåga att förverkliga sina idéer Simone Baldassarri arbetar med entreprenörskap och utbildning på Europeiska kommissionens
Läs merVI VET VAD SOM KRÄVS MALMÖ
DU VET VAD DU GILLAR VI VET VAD SOM KRÄVS MALMÖ Du är mitt i tonåren. Framtiden kommer att vara fylld av utmaningar, stora förändringar och tuffa beslut. Så varför inte ägna de närmaste åren åt det du
Läs merRelationell pedagogik och relationell kompetens
2014 10 09, kl. 10.45-11.45 Relationell pedagogik och relationell kompetens Jonas Aspelin Professor i pedagogik Vad bör skolan förmedla till barn och ungdomar? Enl. föräldrar och allmänhet Kunskaper, förmågor
Läs merReviderad pedagogisk metodik
Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har
Läs merSAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Skolinspektionen Dnr 44-2015:4261 Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Org.nr. 742000-2045 Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i LinMaskolan belägen i Höörs kommun
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merKvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem
Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32
Läs merVärdeskapande som utbildningsfilosofi
Värdeskapande som utbildningsfilosofi I teori och praktik Martin Lackéus Forskare, Chalmers entreprenörskola Vill du veta mer? Gå in på min blogg: www.vcplist.com Detta tänkte jag prata om: Hur får man
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merGrindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder
Grindskolans handlingsplan 2015-2016 Mål och konkreta åtgärder Stimulerande lärande och utmaning för alla Arbetsklimat Grindskolan 2015-2016 Ansvar och inflytande för elever Bedömnings för lärande (BFL)
Läs merBedömningsunderlag förskola
1 (7) Version 2.1.2 Bedömningsunderlag förskola 1 Förskolornas arbete mot målen Utbildningen inom förskolan syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja
Läs merDiskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Läs mer6 lärdomar från medskapande i september
6 lärdomar från medskapande i september David Ershammar, Omtänk utveckling Under september hade jag i team med andra uppdrag för bl.a. Innovatum och Västra Götalandsregionen, Kunskapscentrum för barnhälsovård,
Läs merArbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:562 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Rosenborgskolan belägen i Södertälje kommun 2 (9) Dnr 43-2015:562 Tillsyn i Rosenborgskolan har genomfört tillsyn
Läs mer4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem
4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merVetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning
Läs merStartpaketet: mindre klasser mer kunskap
2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,
Läs merBygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby
Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bakgrund Många av våra barn kommer redan som ettåringar till förskolan för att sedan befinna sig i vår verksamhet fram tills man slutar år 5 som 11-12-åringar.
Läs merBarn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium
Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merVerksamhetsplan för Årikets förskola
Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merBorgviks förskola och fritidshem
Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer
Läs merReviderad februari 2015
2015-09-22 VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN Reviderad februari 2015 Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet Verksamhetsplan Uppdaterad September
Läs merVerksamhetsplan 2016. Vimmerby lärcenter. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare
Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Kommunal vuxenutbildning på gymnasial och grundläggande nivå samt i svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
Läs merSammanställning workshop Nätverkens Dag 2011
Sammanställning workshop Nätverkens Dag 2011 Nedanstående underlag är en sammanställning av de tankar om spaningar som genomfördes i samband med Nätverkens Dag på Mötesplats Skola, under processledning
Läs merIn med läraren i stället för ut med eleven 2010 gick alla niondeklassare vidare till gymnasiet från Nossebroskolan
In med läraren i stället för ut med eleven 2010 gick alla niondeklassare vidare till gymnasiet från Nossebroskolan Hur kan en skola gå från botten till toppen på bara tre år, utan att behöva mer resurser?
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merStockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass
SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg
Läs merInkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se
Inkludering Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Arbetet med inkludering har inte en tydlig början och ett tydligt slut. Det handlar om processer där attityder måste bearbetas och demokratiska
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merStudiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
Läs merInledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.
Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
en% Now Beslut Köpings kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Nygårdsskolans gymnasiesärskola belägen i Köpings kommun 2 (5) Tillsyn i Nygårdsskolan gymnasiesär har genomfört tillsyn av Köpings
Läs merSödertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01
- I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag
Läs merKollegialt lärande i skolan
Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar
Läs merGuldmedens Förskola. Lokal arbetsplan
Guldmedens Förskola Lokal arbetsplan Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplanen för förskolan (Lpfö 98) är: Ett barn ÄR: nyfiket företagsamt lärande skapande Ett barn HAR: intressen
Läs merBedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking
Läs merTeoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.
Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne. Vilket tror du är det viktigaste skälet till att man har slöjd i skolan? 1 För att lära sig olika
Läs merObservationer i granskning av undervisning
1 (8) Observationer i granskning av undervisning Vad är en observation? En observation kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis intervjuer. Med andra ord så deltar inspektören
Läs merGrimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning
Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning stockholm.se 1 Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Ur Grimstaskolans arbetsplan: Vi behöver motverka
Läs merBildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling.
Inledning Röda Korsets humanitära uppdrag och den stora utmaningen för hela rödakorsrörelsen är att förbättra situationen för och tillsammans med de mest utsatta. Röda Korsets kompetens speglas av förmågan
Läs merArbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området
Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.
Läs merHyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan
Bild: Barnen gör skuggbilder vid filmduken innan de tittar på sin PowerPoint, som handlar om hur de hjälper till att bevara naturen. (Foto: Anna Klerfelt) Hyltevägens förskola Fallstudie av informations-
Läs merElevdemokrati och inflytande
Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte
Läs merLOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö
LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar
Läs mer1 Tre parter drev gemensamt projektet: Cirkus Cirkör, som bidrog med såväl kunskap
TRANSFER: CIRKUS & MANAGEMENT ETT UTBILDNINGSPROJEKT Som ett led i forskningsprojektet, och som en utveckling av undervisningen på respektive högskola, beslöt vi att se vad som hände om vi sammanförde
Läs merÅtgärdsprogram och lärares synsätt
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merVerksamhetsplan 2015. Uteförskolan Totte
Verksamhetsplan 2015 Uteförskolan Totte Den viktiga vardagen Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen
Läs merSTAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun
Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax:
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merAtt förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.
1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merFriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg
FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk
Läs merKulturama grundskolor Sveriges största center för estetiska utbildningar
TEATER, DANS, MUSIK, SÅNG, BILD & FORM Årskurs 4 9 Kulturama grundskolor Sveriges största center för estetiska utbildningar Välkommen på ÖPPET HUS! Läs mer på sid 3 Det ska vara ROLIGT att gå i skolan!
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens
Läs merGånghesters föräldraförening
Till Dalsjöfors kommundelsnämnd Gånghester 2009 11 17 Gånghesters föräldraförenings hemställan till kommundelsnämnden i Dalsjöfors Gånghesters föräldraförening Mål för föräldraföreningen Gånghester Innehåll
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 3, 33, 25, 8 DEFINITION, TEORI OCH CENTRALA BETEENDEN Catrin johansson Vernon D. Miller Solange Hamrin CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT OF
Läs mer15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9
KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete
Läs merFörskola, före skola - lärande och bärande
Sammanfattning Rapport 2012:7 Förskola, före skola - lärande och bärande Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget Sammanfattning Barnen i de granskade förskolorna
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Personligt ansvar i den grundläggande vuxenutbildningen Maria Holmberg Kometensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för skolutveckling
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merBedömning Begrepp och benämningar
BEDÖMNING Bedömning Begrepp och benämningar Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle. Exempel på summativ bedömning: Avslutning på
Läs merArbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö
Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,
Läs merVerksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass
Verksamhetsplan 2012-2013 Fyren EkAlmens pedagogiska kompass www.fyrenekalmen.se 2 När eleverna vet målet och på olika sätt tar sig dit med hjälp av uppmuntrande vuxna som tar tillvara på deras inre drivkraft,
Läs merAtt vara chef Ny roll för chefer och medarbetare
Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering
Läs merFritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten
Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,
Läs merBarn och familj 2012-03-21
I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är
Läs merChefs- och ledarskapspolicy
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 1. Inledning Denna policy vänder sig till dig som är chef eller vill bli chef i Eksjö kommun. Syftet är att du tydligt ska veta utifrån
Läs merLokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Läs merKvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet
Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har
Läs merAtt göra texter elevnära. Inga-Lisa Andersson och Carin Jonsson
Att göra texter elevnära Inga-Lisa Andersson och Carin Jonsson Undervisningen i svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tal- och skriftspråk så att de vill, vågar och kan uttrycka sig i olika
Läs merUtvärdering av projektet Flodagruppen
Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net
Läs mertarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans
tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.
Läs merGymnasieplan Skurups kommun
1 Gymnasieplan Skurups kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-12-13 312 2 Gymnasieplan Gymnasieplanen anger Skurup kommuns målsättning och ambitioner för den gymnasiala utbildningen, gymnasiesärskolan
Läs mer