Relationell pedagogik och relationell kompetens

Transkript

1 , kl Relationell pedagogik och relationell kompetens Jonas Aspelin Professor i pedagogik

2 Vad bör skolan förmedla till barn och ungdomar? Enl. föräldrar och allmänhet Kunskaper, förmågor och färdigheter som de behöver i ett alltmer krävande samhällsliv. Att de ska kunna föra sig i olika sociala sammanhang. Bli fria, kreativa och självständiga, omtänksamma och kärleksfulla. Trivas och må bra. Utveckla olika sidor av sig själva. Vi vill ha en skola vägledd av ett helhetstänkande. Hela barnet ska växa det intellektuella, fysiska, moraliska, sociala, emotionella, andliga och estetiska. Inte fixeras vid kognitiva funktioner och snäva prestationer. Det är också vad samhället behöver. 2

3 Vad säger den dominerande utbildningsdiskursen? New Public Management (NPM): förändringsprocess i offentlig verksamhet med mål om rationalisering och kostnadseffektivisering Verksamheter ska regleras, övervakas, dokumenteras, kontrolleras, utvärderas, klassificeras, jämföras och evt. rankas. Följder: Mängd nya administrativa uppgifter för lärare Allt mindre tid för barnen Instrumentell syn på lärande: lär för skolan, inte för livet Inriktning mot mätbara, kontrollerbara kunskaper/ test, prov, betyg Skolans fostransansvar tonas ned Vissa ämnen i fokus (ma, na, sv) medan andra fr.a. estetiska utarmas. Utbildningens syfte? Kvalificering utifrån snäva, akademiska måttstockar. Kvantifierbara prestationer och resultat. Ref. från S-E Liedman (2011) 3

4 Martin Buber (1953) om utbildningens syfte All fostran värd namnet är väsentligen karaktärsfostran. Ty den sanna fostraren har inte bara enskilda funktioner hos sin skyddsling för ögonen; till skillnad från den som endast avser att bibringa honom vissa bestämda kunskaper eller färdigheter intresserar han sig alltid för hela människan, närmare bestämd både för hela den människa som han just har att göra med, såsom den människan är och lever i den aktuella situationen, och för den potentiella människan, för vad det kan bli av henne. MAH

5 Mogens Pahuus (1995) om utbildningens syfte Utbildning består av två delar: undervisning, som centreras till ett kunskapsinnehåll, och hållningsdanande som inriktas mot människoblivandet; värdemässig formning av människor och mänskliga relationer. Att främja barnets öppenhet mot- och intresse för omvärlden. Förutsätter att läraren själv intar en hållning: genom att själv vara närvarande med sitt medvetande och engagemang. 5

6 Nel Noddings (2005) om utbildningens syfte Utbildning är i grund och botten en moralisk fråga; utveckla omtänksamma (caring) personer och relationer: Moral life ( ) should be frankley embraced as the main goal of education Barn och unga har grundläggande behov av omsorg. Så länge som barnen upplever att they don t care ingen god utbildning. Barn behöver möta lärare som verkligen bryr sig om dem, som inte ser dem som abstrakta elever, prestationsvarelser, objekt i system. 6

7 Gert Biesta (2011) om utbildningens syfte Kvalificering: utrusta elever med vissa fakta, förmågor, färdigheter etc. Förbereda för arbetsliv, politiskt liv osv. Socialisering: införande i sociala och kulturella ordningar, överföring av normer och värderingar. Subjektifiering: motsats till socialisering. Subjektets inbrytning, Frihet och självständighet. Att bli subjekt genom att urskilja sig i relationer och från den sociala ordningen. SEKTION Samtliga behöver beaktas. Men endast via den tredje kan vi ägna oss åt de andra på demokratiskt sätt

8 Existentialisering ett övergripande begrepp? (Aspelin, 2014) Den grundläggande meningen med utbildning är att vara mötesplats; rum för ömsesidiga erkännanden, förtroenden, att finnas till för varandra. När-varo grundas på sam-varo. 8

9 Filmen Precious (2009). Regi: Lee Daniels Precious: Jag heter Claireece Precious Jones. Jag kallas Precious. Jag bor i Harlem, gillar gult och Jag fick problem i min förra skola. Därför kom jag hit. Miss Rain: Finns det något du är bra på? Precious: Nej inget. [Skakar på huvudet] Miss Rain: Alla är bra på något. Precious: [Skakar på huvudet] Miss Rain: Kom igen Precious: Jag kan laga mat. Och jag har aldrig riktigt pratat inför klassen förr. Miss Rain: Hur får det dig att känna dig? Precious: Här Det får mig att känna mig här. First classroom scene (5-6.51) 9

10 Relationell pedagogik Teoretiskt perspektiv och forskningsinriktning med relationer i fokus. Baseras på idén om människan som relationell varelse och utbildning som relationsprocesser Rörelse: kunskapsutveckling på omsorgspedagogisk grund. Kan inte lyckas med det ena utan det andra (Aspelin & Persson, 2011) MAH

11 Den relationella människan Människans ursprungliga vara-i-världen är detsamma som vara-i-världen-med-andra (Levinas) Människan blir ett subjekt genom handling i de mänskliga angelägenheternas väv av relationer (Arendt) Människan blir ett jag genom ett Du (Buber) Vi måste vara andra för att vara oss själva (Mead). Vi existerar i en värld av sam-konstituering. Vi träder alltid redan fram ur relationer ( ). (Gergen) Intersubjektivitet föregår subjektivitet (von Wright/Mead) Människan föds/begynner i relation till sin omvärld (Biesta) MAH

12 Var är utbildningens brännpunkt? Det rum där den mest betydelsefulla utbildningsaktiviteten äger rum Den plats som vi (därför) i första hand bör uppmärksamma, teoretiskt såväl som praktiskt-pedagogiskt (Aspelin, 2010) 12

13 Den dubbelsidiga relationaliteten LS Sam-verkan: socialt strukturerad interaktion, koordinering av handlingar. Att göra saker tillsammans. Förbehållsamt. Planerat. Självreflekterat. Betoning på distans. Att hantera bilder av den andre = förmedlat. Sam-varo: personligt möte, tillfällig avvikelse från strukturer. Att vara tillsammans. Oförbehållsamt. Oplanerat. Relationsförlopp, här och nu-ström. Betoning på involvering. Att möta den andre som hon är = omedelbart. Implicerar två olika förhållningssätt från lärarens sida: möte och tillvägagångssätt. (Aspelin & Persson, 2011)

14 Relationellt- och kategoriskt perspektiv på specialpedagogik 14 Forskning har ofta utgått från två kontrasterande perspektiv på elevers svårigheter, specialpedagogisk kompetens och specialpedagogiska åtgärder (Persson, 1998; Emanuelsson, Persson, Rosenqvist, 2001). Implicerar olika svar rörande utbildningens brännpunkt. Det kategoriska: Elevers svårigheter har primärt att göra med individens inre konstitution (genetiskt, fysiskt, intrapsykiskt ). Elever med svårigheter Det relationella: Elevers svårigheter har primärt att göra med (relationen elev-) utbildningsmiljö. Elever i svårigheter. Det första riktar fokus mot inre, individuella förhållanden, det andra mot yttre, sociala, organisatoriska och samhälleliga förhållanden.

15 Var är relationell specialpedagogik? Ett tredje perspektiv: mellanmänskliga relationer i utbildningens brännpunkt. Möjligheter för- och hinder mot elevers delaktighet i genuina relationer står i centrum av analys och åtgärder samt för praktikerns förhållningssätt. Där är relationell specialpedagogik. Men man fastnar inte på den mellanmänskliga nivån. Optimalt har man resurser att zooma in och zooma ut. (Modell i Aspelin, 2013) 15

16 Innebörder för pedagogisk professionalism Det är i grund och botten en fråga om att interagera på sätt som är pedagogiskt fruktbara sett till utbildningens syften Ofta bortglömd aspekt rör lärarens relation till eleven: Takt (Lövlie; van Manen); relationskompetens (Nordenbo et.al), förhållningssätt (von Wright); autenticitet (Fibaek Laursen), hållning (Pahuus; Jons), differentieringskompetens (Aspelin) m.m.. Angeläget att skilja mellan möte och tillvägagångssätt (Aspelin & Persson, 2011). Relationell professionalism grundkompetens? Bekräfta och visa en väg framåt 16