Bröstimplantatregistret, Q

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bröstimplantatregistret, Q2-15-203"

Transkript

1 Bröstimplantatregistret, Q Bröstimplantatregistret Steg 1 - Återkoppling till deltagande verksamheter Finns webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst? Svar: Ja Om ja, vilka av följande funktioner finns i registrets webbmodul: Hämta hem egna data ex som Excel-fil: Ja Ta ut standardrapporter: Ja Färdig översiktsida med urval av resultat: Ja Dynamiskt välja urval och göra egna analyser: Nej Följa resultat över tid löpande (tidstrender månadsvis el motsvarande): Ja Jämföra sin enhet/klink med riksgenomsnittet: Ja Jämföra sin enhet/klinik med andra jämförbara enheter: Ja Jämföra mellan landsting och region: Nej Jämföra sin enhet/klinik med de bästa enheterna: Nej Skickar registret ut resultatrapporter frekvent till deltagande kliniker, dvs. minst kvartalsvis? Var och när sker de professionella diskussionerna kring resultaten? Professionella diskussioner sker vid årsmöten kopplade till kirurgveckan samt vid sammanträden av styrgruppen-. Dessa sker 4 gånger per år. Samtliga kliniker som rapporterar data till Registercentrum inbjuds till ett möte och diskussionseftermiddag med registerhållare, styrgruppsmedlemmar och representanter från Registercentrum Västra Götaland i mitten på september 2014 för att vidare belysa utdata och förbättra innehållet av variabler mot bakgrund av resultatets utfall. Resultatrapport skickas ut årligen. Kommentarer till ovanstående frågor eller beskrivning av övrig rapportering/återföring av resultat till deltagande verksamheter. BRIMP är nystartat på nationell nivå i Sverige Samtliga rapporter och sammanfattningar av data planeras enligt uppgifterna ovan. Vid författning av denna ansökan ligger fokus av registerarbetet på att informera anslutna enheter angående BRIMP. Pressmeddelandet att BRIMP nu går online har skett på bred bas. Marknadsföring av BRIMP är en viktig del av implementeringen av registret i Sverige och är en förutsättning för att kunna erhålla så täckande data som möjligt. Vi har således inte fått in några rikstäckande data ännu. Steg 2 - Öppenhet Redovisas resultatdata öppet med identifierbara enheter/kliniker i årsrapporteringen?

2 Har registret det senaste året bidragit med data till Öppna jämförelser i hälso- och sjukvården? Redovisas registerdata för jämförelser i realtid mellan landsting eller verksamheter öppet för alla på nätet? Finns resultat från registret anpassat till patienter (och närstående) på webben? Finns registerdata presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet? Svar: Ja Kommentarer OBS Ber att referera till kommentarer ovan. Registret är precis nystartat i Sverige. Det är planerat att sammanfatta data för patienter och vårdenheterna när utdata finns att rapportera i slutet på år Styrgruppen har bestämt att en rapportering är mest lämpligt på regionsnivå gällande den privata vården. Styrgruppen anser att det är av yttersta vikt att inbjuda samtliga enheter till registrering och medverkan för att uppnå en bra täckning. Vi vet idag att ca bröstimplantat uppenbarligen säljs / år, således är det mycket viktigt att nå samtliga enheter som använder bröstimplantat. Styrgruppens åsikt är att det kan vara enklare att få acceptans från framför allt privata vårdgivare initialt om redovisningen sker på regionsnivå. Däremot måste samtliga vårdgivare kunna få ta del av sina egna utfallsdata som beskrivits ovan. Steg 3 - Identifierade indikatorer, mål och förbättringsområden Vilka är de viktigaste kvalitetsindikatorerna i registret? Efter sommarledigheten kommer del 2 av BRIMP att implementeras. Det är reoperationsregisteringen. Här redovisas bröstimplantatets hållbarhet samt möjliga komplikationer relaterade till ett specifikt implantat. Samtliga kirurgiska åtgärder vid dessa komplikationer dokumenteras. Det registreras om bröstimplantat byts ut till andra implantat med en korrekt beskrivning av tillverkare och implantets specifika lot..- serie- och tillverkningsnummer. Patienternas demografiska data samt hennes egen uppfattning om det aktuella resultatet redovisas. En eventuell kronisk smärta rapporteras. Under hösten kommer att ske ett arbete med PROM data som är anpassade till den specifika patientgruppen. Vi har börjat med att registrera data från indexoperationen med följande kvalitetsindikatorer: patientens demografiska data, operationsindikation, monitorering av patientens egna uppfattning gällande orsaken för önskad operation, exakt monitorering av insatt protes. Uppföljning sker med hjälp av revisionsfrekvensen, komplikationer, PROM-data samt självskattad smärta. Är de kopplade till nationella riktlinjer eller motsvarande? Om ja beskriv på vilket sätt. Bröstimplantat används i samband med primära och sekundära bröstrekonstruktioner vid cancer. Bröstimplantatregistret hjälper till att belysa lämplighet att använda specifika implantat i samband med frågeställningar som exempelvis strålbehandling. Nationella riktlinjer för behandling av bröstcancer inkluderar

3 indikationen för direkt- och sekundärrekonstuktionen. Det finns idag inga nationella riktlinjer som beskriver lämplighet att använda bröstimplantat vid estetiska frågeställningar. Brimp kommer på sikt att bidra till ökad kunskap om lämplighet av vissa bröstproteser i samband med strålbehandling, cellgiftsbehandling samt patientens viktförändringar under tiden. Hållbarheten och komplikationer av bröstimplantat kan monitoreras och jämföras på ett objektivt sätt. Påverkan av graviditet och amning på utfallet av långsitkiga resultat studeras. Har registret satt vägledande målnivåer för förbättringsarbetet i vården under kommande år? Om ja ange vilka dessa är, om inte ange varför och beskriv eventuella planer eller hänvisa till andra aktörer. Registret är nystartat. Målsättningen är ett framtida samarbete med bröstcancerregistret INCA. Målnivåer kommer att utarbetas över tiden då vi först måste få in data. Utifrån aktuella registerdata, vilka är de viktigaste förbättringsområdena i vården under kommande år? Lista de fem viktigaste förbättringsområdena. Minska komplikationsriskerna genom val av specifika bröstimplantat vid bröstcancer Tidig upptäckt av olämpliga bröstimplantat Att bättre anpassa bröstimplantatets geometriska konfiguration till patientens förutsättningar Öka förståelse för sambandet bröstimplantat och smärta i bröstet Skapa PROM data för BRIMP Kommentarer till ovanstående Det har funnits olämpliga och skadliga implantat på marknaden. Dessa implantat som exempelvis PIP har upptäckts sent och medfört avsevärd skada för patienten ifråga. Målet måste vara att kunna upptäcka dylika implantat i ett tidigt skede. Det finns en sannolik underrapportering gällande olika komplikationer som exempelvis rotation av implantat. Detta hoppas vi kunna belysa. Hur ser läkningsförloppet ut hos strålskadade patienter efter bröstcancer? Är vissa proteser helt olämpliga att användas i dessa sammanhang? Hur utvecklas patientens resultat över tid i samband med graviditet och amning? Är vissa storlekar eller geometriska konfigurationer helt olämpliga mot bakgrund av kroppslängd och BMI? Kan bröstimplantat ge upphov till kronisk smärta i bröstet? Hur många patienter önskar ta ut implantatet och vilka är orsakerna? Steg 4 - Användning och förbättringsresultat På vilket sätt har registerdata använts för verksamhetsutveckling och lokalt förbättringsarbete? Ge en beskrivning, med konkreta exempel, över hur registerdata har använts för kliniskt förbättringsarbete, lärande och verksamhetsutveckling. Här kan enbart den framtida nyttan beskrivas då vi endast genomfört pilotstudier. Datainsamlingen har påbörjats Vissa specifika bröstimplantat har en geometrisk konfiguration som kan utsätta patienten för nödvändigheten till en tidig omoperation exempelvis när implantat roteras. Bröstets form blir helt annorlunda och symmetrien påverkas. Det är inte utvärderat på ett rikstäckande sätt vilka implantat som utsätter patienterna för en större risk i frågan. BRIMP kommer att redovisa denna komplikation och utfallet hjälper till i beslutsfattningen vid val av implantat. Detta förbättringsarbete minskar kostnaden för verksamheten/samhället och minskar lidandet för patienten. Rätt val av tidpunkt för insättning av implantat vid strålbehandling eller cellgiftsbehandling är en viktig

4 parameter för ett lyckad resultat. Brimp kommer att bidra med data då revisionsoperationen monitoreras i samband med dessa adjuvanta behandlingar. Patienter som erhåller implantat på grund av att brösten är för små eller olikstora kommer att monitoreras i BRIMP. Det är okänt hur många kvinnor som är nöjda med det uppnådda resultatet i ett längre tidsperspektiv mot bakrund av vikt och längd samt utveckling av BMI. Utfall på dessa data kommer att bidra till möjlighet till verksamhetsförbättring genom en förbättrad patientinformation. Genom en detektion av komplikationerna kan ett riksomfattande förbättringsarbete initieras. Vilka resultat av registerbaserat förbättringsarbete har uppnåtts på lokal, regional och nationell nivå? Vad i vården har blivit bättre? kan ännu inte besvaras Gör registret någon användarundersökning hos deltagande verksamheter för att fånga upp verksamheternas syn på registrets funktionalitet? Enkät framtagen av kansliet: Nej Annan: Ja Ange andelen av deltagande verksamheter där registerdata används systematiskt i verksamhetschefernas stöd till förbättringsarbetet. 0 Ange mätmetod Beskriv hur ni har mätt för att få fram andelen av deltagande verksamheter där registerdata används systematiskt i verksamhetschefernas stöd till förbättringsarbetet. kan inte besvaras då vi startat verksamheten Vi planerar ett nära samarbete med opererande kliniker exempelvis erbjuder vi ett möte i september 2014 varvid samtliga registrerande enheter inbjuds. Hur har de patientrapporterade måtten använts för att förbättra vården? kan inte besvaras då vi startat verksamheten

5 Bröstimplantatregistret, STD Bröstimplantatregistret Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om registret Informationen om registret har ändrats Registrets namn Bröstimplantatregistret Registrets kortnamn BRIMP Nummer 203 Startår 2012 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Ja Epost till registret Telefonnummer till registret Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Regionstyrelsen Västra Götaland Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Mats Dahlbom Certifieringsnivå K Kategori Övrigt Kontaktperson Heléne Fägerblad Telefon till extra kontaktperson Epost till extra kontaktperson Kontaktuppgifter för registerhållare Förnamn birgit Efternamn stark Telefonnummer (inklusive riktnummer) E-post Sjukhus/Vårdcentral Karolinska Universitetssjukhus Arbetsplats (klinik) kliniken för rekonstruktiv plastikkirurgi Adress (till arbetsplatsen) Postnummer Stad Stockholm Steg 2 - Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med

6 Bakgrund: Bröstimplantat används till återskapandet av det kvinnliga bröstet efter bröstcancer. Ett annat användningsområde för bröstimplantat är medfödda missbildningar. Förutom rekonstruktiva skäl används implantat för bröstförstoring inom estetisk kirurgi. Cancerregistret monitorerar årligen ca 8000 nya fall av bröstcancer i Sverige. Alla patienter lämpas inte för bröstbevarande kirurgi på grund av cancersjukdomens stadium. Mera omfattande åtgärder såsom amputationen av bröstet kräver att volym och form av bröstet återskapas exempelvis med ett bröstimplantat. Antalet patienter I Sverige som erbjuds primärrekonstruktion uppgår till 203 kvinnor enligt INCA register En senrekonstruktion tidigast 1 år efter cancerbehandlingen är ett annat tillfälle där implantat används. Det finns idag 30 kliniker i Sverige där bröstcancervård bedrivs. Det totala antalet implantat använda för bröstrekonstruktion i samband med cancer uppskattas till 1500 /år. Antalet patienter som förstorar brösten i Sverige uppskattas till ca / år. Ett exakt sifferunderlag är okänt i Sverige då det saknas ett register för bröstimplantat och rapportering av estetiska operationer till myndigheterna är fortfarande bristfällig. Det kända problemet med franska bröstimplantat av fabrikatet PIP har föranlett stor oro och ångest bland många patienter som har opererats med implantat. Läkemedelsverket och Socialstyrelsen har nyligen bestämt att alla PIP implantat skall opereras bort för att inte utsätta patienterna för okända långtidsbiverkningar. I Sverige är 4000 patienter drabbade. Dessa patienter måste nu utsättas för en extraoperation med samtliga därmed förknippade risker och socioekonomiska sidoeffekter där en viktig aspekt är sjukskrivningen. Hade Sverige disponerat över ett fungerande register för bröstimplantat hade man med stor säkerhet kunnat upptäcka problemet i ett tidigare skede. Många patienter hade kunnat besparas lidande och ännu okända sidoeffekter. Ett av skälen till att bröstimplantatregistret startades var just bröstimplantat relaterade problemet. Det nygrundade bröstimplantatregistret påbörjade sin verksamhet våren 2013 varvid både patient- och implantat specifika variabler monitoreras. Ett pilotprojekt har startats på 3 stora kliniker i landet vars syfte är att utvärdera registrets utformning avseende relevans, säkerhet och datatillförlitlighet innan implementering på nationell nivå kommer att ske. En utvärdering av pilotprojektet planeras under hösten Täckningsgraden från dessa 3 kliniken är 100% innefattande 202 patienter. Steg 3 - Registrets relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen? Idag drabbas årligen ca 8000 kvinnor av nyupptäckt bröstcancer i Sverige som utgör 30 % av cancersjukdomen hos kvinnor. Vanligast förekommer cancern hos kvinnor i 60-års åldern, 18 % av nyupptäckta fall är yngre än 50 år och 4.5 % är yngre än 40 år. I Sverige behöver ca kvinnor genomgå en borttagning av hela bröstet (bröstamputation) och ca 600 kvinnor opereras med en bröstrekonstruktion där ett implantat används. Antalet kvinnor som opereras med ett bröstimplantat av andra skäl som exempelvis ärftlighet för bröstcancer är ca 300 fall per år (www.socialstyrelsen.sem national guidelines for breast cancer care 2009, statistics -health and medical care). Exakta siffror saknas ännu. Plastikkirurgiska- och estetiska yrkesföreningarna uppskattar att antalet bröstimplantat på grund av estetiska skäl uppgår till cirka 5000 per år således patienter. Det föreligger dock inga statistiska data gällande det exakta antal kvinnor som opereras av estetiska skäl. Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning). Primärrekonstruktion med implantat vid cancer eller profylaktiskt vid hereditet: (KPP) Sek respektive Sek. Sekundärrekonstruktion av bröst med implantat : (KPP) ca Sek. Ca 30% av dessa patienter behöver en reoperation på grund av en komplikation. Dessa reoperationer kostar ca Sek. Om reoperationerna är mera komplicerade på grund av implantatrelaterade orsaker kan kostnaden för operationen uppgår till Sek per ingrepp. Därutöver belastas samhället med förlängd sjukskrivning och kostnad för eventuell subventionerad medicinering och hjälpmedel. Vårdkostnaden för patienter med estetiska implantatoperationer varierar idag mellan Sek och Sek.

7 Dessa operationer bekostas av patienten själv. Samhället står för bekostnad av sjukskrivning på 1 till 2 veckor. Studier av typen "cost of ilness" redovisar dock 4 dubbelt de direkta kostnader som belastar samhället. Om registret minskar resultatbristkostnader med något promille financeras registret. Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja Inom bröstcancervården är hälsorelaterade vinster av en bröstrekonstruktion väl dokumenterade och sammanfattade i vårdprogrammet för patienter med bröstcancer. Det finns evidensbaserade data att kvinnors livskvalitet som har genomgått en bröstrekonstruktion 1 år efter rekonstruktionen motsvarar en åldersmatchad grupp (SF36). Med tanke på det aktuella besked från Läkemedelsverket och Socialstyrelsen att utsätta patienter med implantat PIP (Poly Implant Prostheses) för upprepad operation skulle en patient med genomgången bröstcancer mycket negativ påverkas i sin livskvalitet. Patienterna är tvungna att genomgå en ny, icke önskad operation för att undvika biverkningar av felaktigt tillverkade bröstimplantat. Dessa operationer medför merkostnader för patienter, behandlade kirurger och samhället. I det nya Bröstimplantatregistret används variabler som är patient- och implantatspecifika. Trots att många nya bröstimplantat kommer att introduceras skall det vara möjligt i framtiden att kunna monitorera deras ruptur- och komplikationsbenägenhet. Vid reoperation av patienten registreras eventuella komplikationer samt anledning till reoperationen. Plattformen för rekonstruktiva och estetiska fall är identiska. Självskattande frågeformulär administreras vi RC avseende patientens nöjdhet med operationen samt smärtupplevelse. Således registreras alla patienter med bröstimplantat vid primäroperation, därefter vid reoperation samt självskattande frågeformulär skickas ut 1 år, 5 år och 10 år efter operationen. Ge argument för behovet av ett Nationellt Kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser. Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in? Cirka 4000 kvinnor har i Sverige drabbats av ett besked att det franska proteser PIP innehåller toxiska ämnen som kan medföra hälsorelaterade risker varför en icke planerad reoperation blir nödvändig. Således behöver dessa kvinnor ett nytt vårdtillfälle med risker relaterade till narkos och omoperation. Nationella rekommendationer har utgått från Läkemedelsverket och Socialstyrelsen att kvinnor med PIP implantat skall kontaktas aktivt och bör omopereras. Ett bröstimplantatregister möjliggör upptäckten av komplikationer i ett tidig skede. Hade det funnits ett liknade register i Sverige hade inte 4000 kvinnor varit i behov av en reoperation utan siffran hade med största sannolikhet varit betydligt mindre. Detta baseras på resultaten av Svenska Höftprotesregistret med vars hjälp man har reducerat antalet implantat och minskat komplikationsfrekvensen jämfört med andra länder. Inom Europeiska Unionen råder enighet om behovet av registrering av bröstimplantat då kvinnor totalt är drabbade av PIP implantat konsekvenserna! Dessa siffror måste betraktas som mycket oroväckande ur nationalekonomisk och patientsäkerhetssynvinkel. Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området. Med hjälp av registerdata kommer behandlingsprocessen att förbättras ur patientsäkerhetssynvinkel. Utvärdering av data kommer att bidra med kunskap om den mest adekvata protesen utifrån patientens speciella demografiska förutsättningar. Registerdata kommer att belysa hur graviditet och amning påverkar bröstets utformning i samand med bröstimplantat. Inom bröstcancervården kan registering av samtliga protesspecifika data vara värdefulla för studier om nyupptäckt cancer. Med hjälp av en prospektiv uppföljning förväntas hälsovinsterna att belysas. Genom nationell registrering av epidemiologiska data såsom patient-, implantat-, och teknikrelaterade punkter vid primär och reoperation förväntas registret bidra till en förbättring av operationsresultat och vårdkvalitet. Små enheter stimuleras att reflektera över sina resultat genom återföring av analyserade data vilket även initierar ett förbättringsarbete.

8 Registret kommer att redovisa hur långtidsresultat efter bröstimplantat ser ut på nationell nivå. Dessa data finns inte tillgängliga idag. Genom denna kunskap kan ytterligare teknisk förbättring ske och patientsäkerheten förbättras. Bröstimplantatregistret avser att belysa följande frågor som inte finns besvarade i litteraturen idag a) hur påverkas sjukfrånvaro av bröstoperationen b) vilket implantat är rätt för den specifika patienten c) vilka är kort- och långtidskomplikationerna d) förekommer vissa komplikationer oftare med vissa typ av implantat e) har implantatstorlek betydelse för komplikationsincidens f) motsvarar resultatet patientens förväntningar g) hur påverkar graviditet och amning resultatet efter bröstförstoring h) hur är smärtupplevelsen efter implantatoperation i ett långtidsperspektiv Beskriv avgränsning till närliggande register Bröstcancerpatienter registreras i ett cancerregister INCA idag. Syftet med Bröstcancerregistret är att prospektivt studera sjukdomen bröstcancer. Inga av frågor beskrivna under punkt SYFTE är belysta i bröstcancerregistret. Särskilt är långtidsrisker och komplikationer relaterade till implantat inte belysta i bröstcancerregistret, Det aktuella nya bröstimplantatregistret fokuserar på patient-, implantat-, och teknikspecifika frågor. Patientens långtidsupplevelse och nöjdhet är andra primära parametrar. I cancerregistret noteras inga estetiska patienter som uppgår till ca kvinnor per år. Patientsäkerhetsfrågor är således inte belysta när en patient väljer att genomgå en estetisk bröstförstoring. Nationell kunskap om hur dessa kvinnor upplever sina operationsresultat saknas helt i Sverige. Således är täckningsgraden via det befintliga cancerregistret avseende INCA implantat i Sverige mycket låg och kommer inte att vara representativt för risker, komplikationer eller långtidskonsekvenser i samband med bröstimplantat. PROM data likaledes som variabler relaterade till implantat i samband med reoperationer är inte undersökta i bröstcancerregistret. Steg 4 - Samverkan "De Nationella Kvalitetsregistren är utformade så att organisatoriska och professionella gränser överbryggas och patientens samlade hälso- och sjukvård och omsorg kan följas upp." (Från inriktningsmålen för Nationella kvalitetsregister) Hur sker samverkan med andra kvalitetsregister? Diskussion med bröstcancerregistret har initierats. Främst gäller det den del av bröstcancerregistret som följer upp rekonstruktioner. Dubbla registereringar bör undvikas i framtiden. Styrgrupperna för implantat- och cancerregistret kommer under hösten att diskutera om variabler avseende implantat kan utgå från bröstcancerregistret. Ett annat alternativ skulle kunna vara att rekonstruktiva variabler överförs per automatik till brösttimplantatregistret. Samarbete kommer även att inrättas med dödsorsaksregistret och Socialstyrelsens register för sluten och öppen vård. Vilket/vilka Registercentrum är registret anslutet till? RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland: Faktisk anslutning/samverkan RC Syd Lund, RC Syd Karlskrona: Nej UCR, Uppsala Clinical Research Center: Nej QRC Stockholm: Nej RC Norr: Nej RC Sydost: Nej Regionalt cancer centrum: Nej Kommentar angående anslutning till Registercentrum eller RCC Samarbete med RC VGR har utmynnat i ett pilotprojekt och planering för implementering på nationell nivå år Samtliga kompetenser finns på RC VGR för att kunna bedriva det planerade registret.

9 Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Svar: Ja Steg 5 - Styrgruppen Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Gunnar Kratz Professor Linköping Universitetssjukhus Plastikkirurg Gabriella Sellman leg läk Q-med Plastikkirurg Danielle Fa leg sjuksköterska Gävle Patientrepresentant Emma Hansson Docent Universitetskliniken MAS ST-läkare Plastikkirurg Birgit Stark Docent Karolinska Universitetssjukhus Plastikkirurg Göran Garellick Docent RC VG ortoped Ann Lindén Bröstsjuksköterska Karolinska Universitetssjukhus sköterska Ann Therese Lauvrud ST-Läkare Norrlands Universitetssjukhus ST-läkare Plastikkirurgi Johan Zdolsek Med.Dr. Linköping Universitetssjukhus Plastikkirurg Inkeri Schultz Med.Dr. Karolinska Universitetsjukhuset Plastikkirurg och bröstkirurg Ulf Samuelson Docent Akademikliniken Plastikkirurg Marie Wickman Professor Karolinska Universitetssjukhus Plastikkirurg Pelle Sahlin Docent Artclinic Plastikkirurg Åsa Edsander-Nord Med.Dr. Karolinska Universitetsjukhuset Plastikkirurg Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister? Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva Nationella Kvalitetsregister Göran Garellick driver Svenska Höftprotesregistret heltid och bidrar vid tekniska och intellektuella frågor under den pågående processen. Pelle Sahlin har varit ordförande i Svensk Förening för Plastikkirurgi och Ulf Samuelson är ordförande i Svensk Förening för Estetisk Kirurgi. Övriga medlemmar har en långårig och gedigen akademisk meritering i ämnet och samtliga medlemmar har ett specialintresse i ämnet. Birgit Stark har varit huvudhandledare för en avhandling om bröstimplantat vid cancer. Förbättringsmetodik Styrgruppen skall eventuellt vidgas med en jurist och har vidgats med en psykolog. Kompetens inom förbättringsmetodik erhålles från RC VGR i samarbete med prof. Bo Bergman. Vi strävar efter en bättre spridning i landet när registerarbetet har kommit igång. Biostatisk och epidemiologi Resultaten analyseras av registerhållare och biostatistiker. Samtliga data införs elektroniskt. Rapporterande enheter kan när som helst få information om sina data via specifik inloggningskod. Årsrapport upprättas på svenska och engelska. Årsrapport kommer att publiceras på hemsidan som kommer att upprättas. Representanter för samtliga enheter kallas årligen till ett kontaktläkarmöte varvid resultat och djupanalys redovisas. Hur kompenserar man för den kompetens man inte har?

10 Biostatistiker och teknisk support finns att tillgå på RC VGR. Juridisk kompetens finns på RC VGR. Psykolog har tillkommit i styrgruppen. Förankring Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Ansökan och testkörning av det nya bröstimplanatregistret är väl förankrad inom yrkesföreningarna i Sverige. Den planerade testperioden för registret var 6 månader från till och Startperioden gick enligt planeringen. Ett komplement till det aktuella bröstimplantatregistret är under konstruktion och berör registrering av reoperationer. Planen är att testa reoperationsdelen i 3 månader. Testperioden kommer att bli till och med Utvärdering av plattformen kommer att ske i december Ett rikstäckande implantatregister implementeras januari 2014 och möjliggör analys av procedurfrekvens och patientsammansättning på olika sätt. En analys av sambandet mellan reoperation, patientprofil, protestyp och operationsteknik kommer att ske årligen. Patientrapporterat utfall registreras som tillfredsställande och vunnen hälsorelaterad livskvalitet. Patientrapporterade resultat är tydliga kvalitetsindikatorer och kan användas för förbättring av verksamheten. Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Ja Finns annan samverkan med patient/brukare Nej Kommentar till ovanstående frågor Har registrets styrgrupp hanterat jäv? Nej Bifoga registrets jävsdeklaration -- Steg 6 - Mått & Design Vilka är inklusionskriterierna för registret? Samliga kvinnor som opereras med ett bröstimplantat, samt transsexuella män som opereras till kvinnor. Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? detta är ett pilotprojekt av 3 kliniker vilka är lätta att kontrollera. I framtiden avser vi att korrelera antalet sålda implantat via industrin med antalet registrerade implantat. Vidare kommer Socialstyrelsens dataregistering att jämföras med data i Bröstimpanatatregister Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Svar: Ja

11 Kommentar till ovanstående frågor Schweiz och Australien har bröstimplantatregister. Italien lagstiftar att bröstimplantatregistret skall finnas. Finland har kontaktat UT om samarbete och information om BRIMP. Bakgrundsdata Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter? Personnummer, operationsdatum, patientens längd och vikt, BMI, antal graviditeter, eventuell strålbehandling, operationsindikation estetisk/rekonstruktivt, typ av implantat, serienr. lotnr. form och volym, implantatplacering i kroppen, snittföring, antibiotikabehandling, användning av drän, samma parametrar registreras vid reoperation, smärtvas efter 1 år 5 år och 10 år. Ett validerat verktyg för uppsakttning av patientens nöjdhet (BreastQ) planeras för PROM analys. Processmått på kvalitet Ange de viktigaste processmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? 1) Procedurfrekvens på nationell-, regional-, och sjukhusnivå 2) Patientdemografi på nationell-, regional-, och sjukhusnivå 3) Implantatval på patientnivå 4) Operationsparametrar som antibiotika och drän 5) Operationsteknik på patient-, och sjukhusnivå 6) Procedurfrekvens av omoperationer på nationell-, regional-, och sjukhusnivå Resultatmått Ange de viktigaste resultatmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Implantatöverlevnad,smärtutveckling, förändring av livskvalitet, reoperationsfrekvens, kort-, och långtidskomplikationer, patienttillfredsställelse. Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga? Livskvalitetsparametrar i form av bröstrelaterad livskvalitet kommer att inkluderas. Ett validerat verktyg för patientens nöjdhet med operationen och livskvalitet (Breast Q) kommer att belysa långtids konsekvenser efter genomgången bröstoperation. Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D Vi överväger om EQ-5D är ett lämpligt generiskt verktyg för BRIMP. Det är oklart om frågorna är relevanta för patientgruppen. SF36/RAND 36

12 Vi överväger om SF36/RAND 36 är ett lämpligt generiskt verktyg för BRIMP. Det är oklart om frågornas omfång är lämplig för patientgruppen. Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Breast Q formulär: specialinriktat verktyg för livskvalitet för bröstopererade patienter Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Breast Q Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom svullnad, spänning, smärta i bröst, förmåga att sova på mage 1, 5 och 10 år efter operationen, amningsförmåga Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat) utvärdering av nöjdhet med operationsresultat 1, 5 och 10 år efter operation. Utvärdering om resultat av bröstoperationen motsvarar förväntningar 1 år efter op med VAS skala Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig) Nöjdhet med vården 1 år efter operation VAS skala Annat patientrapporterat mått Nöjdhet med resultat 1 år efter operationen samt livskvalitet Beskriv hur patientrapporterade mått mäts och i vilken utsträckning (ex datainsamlingsmetod och svarsfrekvens). Alla patienter som registreras i BRIMP kommer att erbjudas möjlighet att avge PROM. Det är idag oklart vilken infrastruktur som ska väljas för datainsamling. BRIMP inväntar de nationella verktygen inom "Mina hälsoärenden" framför allt då patientformulärstjänsten. Givet att dessa inte är i funktion andra halvan av 2014 överväger BRIMP att nyttja den infrastruktur som RC-VGR har att erbjuda. Steg 7 - Datafångst Vilka typer av inloggningar finns till registret? SITHS-kort Ja Engångskod via mobil Nej Annan inloggning Nej RC-VGR överväger att ansluta sin applikation, Stratum, till mobilt Bank-id. Uppskatta fördelning hur rapportering sker (i procent) Benämning Värde Webb 95%

13 Webb 95% Webb (vissa uppgifter förifyllda automatiskt från journal) 0% Filöverföring 0% Papper 5% Automatisk överföring ( hela registreringar som förs över från journal till register utan dubbelarbete) 0% Annat 0% Kommentar: Beskriv eventuell teknisk integration med journalsystem för datainsamling till registret BRIMP har en färdig webbtjänst för mottagande av strukturerad information. Givet att enheters journalsystem har strukturerat dokumentationen och att journalsystemet kan exportera en fil är det möjligt att ta emot registreringar direkt från journal. BRIMP har en färdig specifikation för primär- och för reoperationer som vårdgivare/enheter kan använda som underlag för strukturering av journal. Hur stor del (procent) av patienterna registreras Uppgift saknas I samband med vilken/vilka patientkontakter registreras data? Vid upprepade registreringar om samma individ; ange antal tillfällen och tidsintervall. kan ännu inte besvaras Pågår arbete med att anpassa registrets variabler till nationella standarder? Bröstimplantatregistret är nytt och det finns inte andra register där ensning behöver övervägas. Dock kommer harmonisering gentemot Nationellt Fackspråk att ske gentemot de journalsystem som är intreserade av att underlätta registrering till registret via journal. Om ja på ovanstående fråga: Har registret tagit fram en så kallad Informationsspecifikation som relaterar alla frågevariabler till Nationellt Fackspråk och Nationell informationsstruktur? Nej Om ja på ovanstående fråga: när? (år) På vilken plattform körs/driftas registret Stratum. Beskriv eventuella planer/önskemål om byte av teknisk plattform de närmsta åren Finns inga planer för byte. Vilka klassifikationer finns i registret? KVÅ

14 ICD10 Svar: Ja ICD9 DSM 4 ICF ATC (läkemedel) Använder inte någon klassifikation Ange ett eget värde

Svenska Barnreumaregistret

Svenska Barnreumaregistret Svenska Barnreumaregistret, FAR14-7 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Barnreumaregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi

Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi Kvalitetsregistret för Gynekologisk Onkologi, FAR14-111 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Kvalitetsregistret för Gynekologisk

Läs mer

SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025

SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025 SWEDCON - Nationellt register för medfödda hjärtsjukdomar, FAR14-025 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

PsoReg (Register för Systembehandling av

PsoReg (Register för Systembehandling av PsoReg (Register för Systembehandling av Psoriasis), FAR14-047 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning.

RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning. RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister för ätstörning., FAR14-012 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn RIKSÄT- Nationellt kvalitetsregister

Läs mer

Bröstimplantatregistret, NKR14-203

Bröstimplantatregistret, NKR14-203 Bröstimplantatregistret, NKR14-203 Bröstimplantatregistret Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv

Läs mer

Senior alert, FAR14-118

Senior alert, FAR14-118 Senior alert, FAR14-118 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Senior alert Registrets kortnamn Nummer 118 Startår 2006 Webbadress

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer

Läs mer

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården STYRDOKUMENT för Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Styrdokument för kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Ett kvalitetsregister för uppföljning av nya läkemedel som används

Läs mer

BRIMP - Bröstimplantatregistret Årsrapport 2014

BRIMP - Bröstimplantatregistret Årsrapport 2014 BRIMP - Bröstimplantatregistret Årsrapport 2014 Årsrapport 2014 BRIMP - Bröstimplantatregistret Registerhållare och rapportförfattare Birgit Stark, Docent i plastikkirurgi och överläkare vid Kliniken för

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

EndoVaskulär behandling Av Stroke, NKR14-218

EndoVaskulär behandling Av Stroke, NKR14-218 EndoVaskulär behandling Av Stroke, NKR14-218 EndoVaskulär behandling Av Stroke Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare

Läs mer

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens

Läs mer

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell

Läs mer

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat

Läs mer

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE

Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Svenskt kvalitetsregister för gallstens kirurgi MÖTESANTECKNINGAR FRÅN KOORDINATORMÖTE Tid: 26 Mars 2009. 10:00-15:00 Var: Hotel Arlandia, Arlanda Stockholm 1. Antalet deltagande sjukhus i växer. Vi är

Läs mer

Registerbaserade PROM-studier

Registerbaserade PROM-studier Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015

Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015 QRC Stockholm inbjuder till medverkan i Förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Utvecklingsprogram juni 2014 - maj 2015 15-20 team från klinisk verksamhet inbjuds att under perioden juni 2014

Läs mer

Nationella Diabetesregistret

Nationella Diabetesregistret Nationella Diabetes Registret (NDR), FAR14-009 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Diabetes Registret (NDR) Registrets

Läs mer

Svenska Cornearegistret

Svenska Cornearegistret Svenska Cornearegistret, FAR14-017 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Cornearegistret Registrets kortnamn Corneareg Nummer

Läs mer

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:

Läs mer

Svenska Korsbandsregistret

Svenska Korsbandsregistret Svenska Korsbandsregistret, FAR14-093 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Korsbandsregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Nationella Kataraktregistret

Nationella Kataraktregistret Nationella Kataraktregistret, FAR14-016 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Kataraktregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp

Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp Pilotprojekt fo r test av PREM fra gor i nationella kvalitetsregistret SwedeAmp Sammanfattning SwedeAmp har genomfört ett test av PREM (Patient Reported Experience Measures) i pilotprojektform under hösten

Läs mer

SKRS Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning 2015-10-23

SKRS Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning 2015-10-23 SKRS Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning Bakgrund Socialstyrelsens rapport Rehabilitering för vuxna med syneller hörselnedsättning 2012 Nationella kvalitetsregister finansieras

Läs mer

MANUAL kvalitetsregister

MANUAL kvalitetsregister MANUAL kvalitetsregister Mars 0 Förord Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som stödjer ett systematiskt arbetssätt för att förebygga undernäring, fall och trycksår. Det ger möjlighet till

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

Återrapportering - Aktivitetsplan 2014 Samverkansnämnden i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion

Återrapportering - Aktivitetsplan 2014 Samverkansnämnden i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion 1 (6) Återrapportering - Aktivitetsplan 2014 Samverkansnämnden i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion Bakgrund Samverkansnämnden fastställde vid sammanträdet den 7 februari 2011 verksamhetsplanen för perioden

Läs mer

En modell med sex områden som underlättar det kliniknära arbetet med registerbaserad utveckling

En modell med sex områden som underlättar det kliniknära arbetet med registerbaserad utveckling En modell med sex områden som underlättar det kliniknära arbetet med registerbaserad utveckling Micael Ljuslinder, Ortopedkliniken, NorrlandsUniveritetssjukhus Anders Edström, Memeologen, Västerbottens

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret

SveDem Svenska Demensregistret SveDem Svenska Demensregistret Emma Timerdal Leg sjuksköterska Regional koordinator Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2016-05-26 SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av

Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av ADHD, FAR14-011 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn

Läs mer

AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN

AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING senioralert@lj.se AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Organisation: Organisationsnummer: Postadress: Telefon: E-post:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

GUIDE PATIENTERS MEDVERKAN I KVALITETSREGISTERARBETE

GUIDE PATIENTERS MEDVERKAN I KVALITETSREGISTERARBETE GUIDE PATIENTERS MEDVERKAN I KVALITETSREGISTERARBETE 1 VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt av svensk hälso- och sjukvård och omsorgsverksamhet för löpande lärande, förbättring,

Läs mer

Nationella kvalitetsregister

Nationella kvalitetsregister Nationella kvalitetsregister Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING Senaste uppdatering 2015-06-01 (Skapad den 2007-11-28) Ansvarigt Regionalt Cancercentrum REGISTERVERSIONER Omfattar registerversion/-er

Läs mer

Avtal mellan organisationerna:

Avtal mellan organisationerna: Avtal mellan organisationerna: * nedan kallat organisationen och Landstinget i *namnge på raden ovan den kommun, det landsting eller den privata vårdgivaren det gäller Jönköpings län nedan kallat registerhållare

Läs mer

SveDem Svenska Demensregistret

SveDem Svenska Demensregistret SveDem Svenska Demensregistret Christina Carlsson & Trine Johansson Regionala koordinatorer Västra Götaland SveDem Svenskt nationellt kvalitetsregister avseende demenssjukdomar Initierades via forskningsnätverket

Läs mer

Nationella Kataraktregistret och PROM

Nationella Kataraktregistret och PROM Nationella Kataraktregistret och PROM Mats Lundström Registerhållare, Nationella Kataraktregistret EyeNet Sweden Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår: 1992 Täckningsgrad: 100% av alla kliniker, 98.5%

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Rättspsykiatriskt kvalitetsregister

Rättspsykiatriskt kvalitetsregister Rättspsykiatriskt kvalitetsregister, FAR14-101 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Rättspsykiatriskt kvalitetsregister Registrets

Läs mer

Forskningsbokslut 2014

Forskningsbokslut 2014 HAND- & PLASTIKKIRURGISK KLINIK Forskningsbokslut 2014 Enhetschef/FoU-ansvarig: Mikael Wiberg Mail: mikael.pj.wiberg@umu.se Tfn: 070-576 06 52 Verksamhetschef: Per Wahlström Mail: per.wahlstrom@vll.se

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

RiksSvikt (Nationellt Hjärtsviktregister), NKR14-002

RiksSvikt (Nationellt Hjärtsviktregister), NKR14-002 RiksSvikt (Nationellt Hjärtsviktregister), NKR14-002 RiksSvikt (Nationellt Hjärtsviktregister) Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive

Läs mer

Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.

Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. SOSFS 2014:19 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Minnesanteckningar 2015-03-25. Centrumråd Kirurgi, Ortopedi och Cancersjukvård

Minnesanteckningar 2015-03-25. Centrumråd Kirurgi, Ortopedi och Cancersjukvård Minnesanteckningar 2015-03-25 Centrumråd Kirurgi, Ortopedi och Cancersjukvård Datum: 2015-03-25 Tid: 10.00-16.00 Plats: Vimmerby, Fredensborgs Herrgård Närvarande Centrumråd Christina Edward ordf. Leni

Läs mer

Resultatrapport RMPG-urologi

Resultatrapport RMPG-urologi Resultatrapport RMPG-urologi 2015-03-25 Incidens prostatcancer Regional medicinsk programgrupp urologi 2015-03-16 Värdekompass Sydöstra sjukvårdsregionen Funktionella resultat Fysiskt, psykiskt, socialt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR. (handkirurgiskt kvalitetsregister)

Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR. (handkirurgiskt kvalitetsregister) Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR (handkirurgiskt kvalitetsregister) Ett samarbete mellan Södersjukhuset AB Linköpings Universitetssjukhus Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Validering av kvalitetsregister på INCA Version 1.0

Validering av kvalitetsregister på INCA Version 1.0 Version 1.0 Information från AKI: Arbetsgruppen för kvalitetsregister och INCA Versionshantering Version/Datum Författare Beskrivning av förändring Godkänt av AKI 1.0/2014-04-24 Mats Lambe - 2014-05-13

Läs mer

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 1 (8) Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 Uppdraget Vårdprocessgrupperna för urologiska och gynekologiska tumörsjukdomar och specialitetsråden för urologi

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

Automatiserad journalgranskning för ökad patientsäkerhet

Automatiserad journalgranskning för ökad patientsäkerhet Automatiserad journalgranskning för ökad patientsäkerhet Heléne Spjuth, Affärskonsult SAS Institute AB Ann Fjellner, Senior Medicinsk rådgivare, HSNf Stockholms läns landsting Copyright 2010 SAS Institute

Läs mer

Offentliga rummet 4 juni 2008

Offentliga rummet 4 juni 2008 Offentliga rummet 4 juni 2008 VDN-märkta offentliga tjänster på webben Birgitta Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Socialstyrelsen birgitta.eriksson@socialstyrelsen.se Möjligheterna att välja v ökar

Läs mer

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är

Läs mer

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D God Vård Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2005:12) Patientrapporterade mått i vården p SF 36, RAND 36, EQ- 5D kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård effektiv hälso-

Läs mer

SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR SAMNORDISKA REGISTER- MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Tina Lidén Mascher R.N., Degree in physioth., MBA Strategist- Industry & International collaborations National Quality Registries, Sweden International

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Onkologiska kliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare

Läs mer

Framtidens Cancerupplysning

Framtidens Cancerupplysning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-03-03 1 (2) HSN 1402-0286 Handläggare: Torsten Ibring Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2014-04-01 p 4 Framtidens Cancerupplysning Ärendebeskrivning En

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består

Läs mer

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1

Läs mer

Samverkansnämnd. Protokoll. Datum: 2014-10-17 Plats: Best Western Hotell Mälaren, Västerås. Tjänstemän. Närvarande: Landsting/politiker

Samverkansnämnd. Protokoll. Datum: 2014-10-17 Plats: Best Western Hotell Mälaren, Västerås. Tjänstemän. Närvarande: Landsting/politiker Samverkansnämnd : 2014-10-17 Plats: Best Western Hotell Mälaren, Västerås Närvarande: Landsting/politiker Örebro Marie-Louise Forsberg-Fransson Ola Karlsson Robert Mörk Jenny Steen Ewa Sundqvist Annika

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning

Läs mer

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR

ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR ARBETE MED KVALITETSREGISTERDATA RCO SYD REGISTERDAGAR 2015-09-17 1 HISTORIK 1975 bildades det första kvalitetsregistret. 1995 började Socialstyrelsen och Landstingsförbundet ge ekonomiskt stöd till registren

Läs mer

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet

Läs mer

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.

Läs mer

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE Innehåll Varför använda PROM? Krav på

Läs mer

Tjänsteavtal för ehälsotjänst

Tjänsteavtal för ehälsotjänst Tjänsteavtal för ehälsotjänst Bilaga 1. Specifikation av Tjänsten INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1. Referenser... 4 3. Tjänstebeskrivning... 4 3.1. Syftet med Tjänsten... 4 3.2.

Läs mer

Nummer 29 Startår 1988 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen

Nummer 29 Startår 1988 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen RIKSHÖFT, FAR14-029 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn RIKSHÖFT Registrets kortnamn RIKSHÖFT Nummer 29 Startår 1988 Webbadress

Läs mer

NULÄGESRAPPORT VÅREN 2013 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER

NULÄGESRAPPORT VÅREN 2013 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER NULÄGESRAPPORT VÅREN 2013 SATSNINGEN PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER 1 VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat och aktivt av svensk hälso- och sjukvård och omsorgsverksamhet för löpande

Läs mer

Konsekvensutredning avseende ändring av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälsooch sjukvården m.m.

Konsekvensutredning avseende ändring av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälsooch sjukvården m.m. 2014-07-09 Dnr 33272/2014 1(13) Avdelningen för regler och behörighet Förvaltningsjuridik Jenny Gaudio jenny.gaudio@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning avseende ändring av Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring

Läs mer

Kvalitetsregister & legala förutsättningar. Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ

Kvalitetsregister & legala förutsättningar. Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ Kvalitetsregister & legala förutsättningar Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ Vad är ett kvalitetsregister i lagen? - Samling av uppgifter om individer (personuppgifter) för syftet

Läs mer

Uppsala Ö rebro. Verksamhetsbera ttelse 2015. Utkast 2016-02-15

Uppsala Ö rebro. Verksamhetsbera ttelse 2015. Utkast 2016-02-15 Uppsala Ö rebro Verksamhetsbera ttelse 2015 Utkast 2016-02-15 1 Patientcentrerade kriterier Förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer MÅL: Tydlig regional samordning av mammografi- och cervixcancerscreening,

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer, FAR14-132 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 RSL 11 dec 2013 Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Öppna jämförelser 2013 SKL/Socialstyrelsen

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Utdata i processform. Iréne Eriksson Strategiska cancerenheten Region Halland

Utdata i processform. Iréne Eriksson Strategiska cancerenheten Region Halland Utdata i processform Iréne Eriksson Strategiska cancerenheten Region Halland Halland RCC väst Göteborg Alingsås Kungsbacka Borås Jönköping Strategiska Cancerenheten Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hyltebruk

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning

Motion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Motion till riksdagen 1988/89: av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Rationellläkemedelsanvändning innebär att rätt läkemedel fö krivs till rätt patient, på rätt indikation,

Läs mer

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer 2013-02-22 2012-00657 Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 Stärkt konkurrenskraft hos företag samt ökad innovationskraft inom hälso- och sjukvård och

Läs mer

Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården

Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården REGISTERCENTRUM SYDOST, LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN/QULTURUM, UPPSALA CLINICAL RESEARCH CENTER OCH RIKSSVIKT Färre hjärtsviktspatienter i sjukvården bättre hälsa hemma Maj 2013 november 2014 2014-12-03

Läs mer

En informationsbroschyr om EpiHealth

En informationsbroschyr om EpiHealth En informationsbroschyr om EpiHealth Information finns även på Vad är EpiHealth? EpiHealth (Epidemiologi för hälsa) är ett storskaligt forskningssamarbete mellan Uppsala universitet och Lunds universitet.

Läs mer

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Öppna jämfj mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet Vad är öppna jämfj mförelser? Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen publicerar samlade jämförelser av sjukvårdens kvalitet och

Läs mer

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL. Detta personuppgiftsbiträdesavtal har träffats mellan följande parter.

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL. Detta personuppgiftsbiträdesavtal har träffats mellan följande parter. PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL Detta personuppgiftsbiträdesavtal har träffats mellan följande parter. Personuppgiftsansvarig: (Vårdgivarens namn, org.nr samt i förekommande fall ansvarig nämnd eller styrelse

Läs mer

Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Uppsala 2011-03-14 1 (1) Socialdepartementet registrator@social.ministry.se s.hs@social.ministry.se Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall?

Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? UppStART Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? Det tar några minuter och kan ge forskningen enorma möjligheter till att förbättra

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015 1(8) Datum Diarienummer 2015-03-12 RS150023 Regionalt cancercentrum Syd Regionalt cancercentrum Väst Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015 Bakgrund

Läs mer

Slutrapport. Införande NPÖ för kommunerna i Västra Götaland. 1.00 Utgåva (1)8. Projektdokument 1405 Dokumentbeskrivning: Slutrapport Insatsområde NPÖ

Slutrapport. Införande NPÖ för kommunerna i Västra Götaland. 1.00 Utgåva (1)8. Projektdokument 1405 Dokumentbeskrivning: Slutrapport Insatsområde NPÖ 1.00 Utgåva (1)8 Dokumenttyp: Projekt: Projektdokument 1405 Dokumentbeskrivning: Slutrapport Insatsområde NPÖ Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: Carina Arvidsson, Karl Fors Slutrapport Införande

Läs mer

De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning

De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd) Skånes

Läs mer