Konsekvensutredning avseende ändring av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälsooch sjukvården m.m.

Transkript

1 Dnr 33272/2014 1(13) Avdelningen för regler och behörighet Förvaltningsjuridik Jenny Gaudio Konsekvensutredning avseende ändring av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälsooch sjukvården m.m. A Allmänt Problemet och dess lösning Sammanfattning Dödsorsaksregistret används för framställning av statistik, utvärdering av hälso- och sjukvården samt för forskning. Registret baseras dels på uppgifter från Skatteverket om inträffade dödsfall, dels på uppgifter om dödsorsaken som skickas direkt till Socialstyrelsen. För närvarande utfärdas dödsbevis och dödsorsaksintyg på pappersblanketter. Att hantera blanketterna är tidsödande, ibland är uppgifterna svårlästa, ofullständigt ifyllda och feltolkas av handläggande myndighet. Det finns också risk för att blanketter kan komma på avvägar. Socialstyrelsen avser att föreskriva att dödsbeviset respektive dödsorsaksintyget ska utfärdas och lämnas elektroniskt till Skatteverket respektive Socialstyrelsen. Polismyndigheten kommer inte kunna ta emot dödsbeviset på elektronisk väg. I de fall en polisanmälan görs kommer alltså dödsbevis utfärdas på pappersblankett även fortsättningsvis. Den vårdgivare som så önskar kommer dock att kunna utfärda och lämna dödsbevis och dödsorsaksintyg på pappersblanketter på samma sätt som tidigare. Dödsbevis och dödsorsaksintyg kommer att kunna utfärdas och lämnas på elektronisk väg genom webbformulär i en e-tjänst. Länk till tjänsten kan enkelt byggas in i vårdgivarens journalsystem. De vårdgivare som inte bygger in en länk till tjänsten i sitt journalsystem kan i stället gå in på Socialstyrelsens webbsida och fylla i och skicka webbformulär elektroniskt därifrån. En e-tjänst ger snabbare handläggning eftersom postgången elimineras och problemet med svårlästa blanketter försvinner. Det är säkrare då uppgifter skickas krypterade i systemet och inte kan komma på avvägar vid postbefordringen. Kvaliteten på dödsbevis och dödsorsaksintyg SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Fax Org nr Bankgiro

2 SOCIALSTYRELSEN Dnr 33272/2014 2(13) kommer också att öka eftersom det i e-tjänsten inte är möjligt att hoppa över att fylla i uppgifter. Inga ökade kostnader beräknas heller uppstå för de vårdgivare som väljer att använda sig av e-tjänsten via Socialstyrelsens webbsida jämfört med dagens hantering. Kostnaderna för de vårdgivare som väljer att bygga in länk till tjänsten i journalsystemen är förhållandevis små (c:a kr per journalsystem). Socialstyrelsens kostnader för att utveckla e-tjänsten uppskattas till c:a 1 Mkr. De potentiella vinsterna uppskattas till 1,7 Mkr/år för Socialstyrelsen, 1,6 Mkr/år för Skatteverket och 10 Mkr/år för vårdgivarna i de fall 80 procent av alla dödsbevis och dödsorsaksintyg utfärdas och skickas elektroniskt. I de fall vårdgivaren väljer att inte bygga in länken i sitt journalsystem kommer som tidigare nämnts inga extra kostnader att uppstå jämfört med idag. Potentiella vinster för vårdgivaren som använder webbformulären på Socialstyrelsens webbsida för att utfärda och lämna dödsbevis och dödsorsaksintyg har inte beräknats. Webbformulär för dödsbevis och dödsorsaksintyg har tagits fram som ska användas i den elektroniska tjänsten. Nuvarande pappersblanketter för dödsbevis och dödsorsaksintyg, som ligger som bilaga till föreskrifterna, har också revideras. Föreskrifterna föreslås också revideras på så sätt att 10 kap. 6 tredje stycket tas bort. I föreskrifterna fastslås reda att vissa särskilda webbformulär eller blanketter ska användas. Det bedöms inte lämpligt eller nödvändigt att även föreskriva om att en intygsutfärdare ska ansvara för att intyg avges på en fastställd blankett. Socialstyrelsen avser slutligen att komplettera bestämmelsen i föreskrifterna om att intyg ska undertecknas av intygsutfärdaren, med en bestämmelse som anger att intyg som tillkommer i en e-tjänst ska undertecknas med en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i 2 lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Rättslig reglering Enligt 4 kap. 2 begravningslagen (1990:1144) ska vid dödsfall i Sverige bevis om dödsfallet (dödsbevis) och intyg om dödsorsaken utfärdas utan dröjsmål. Beviset och intyget ska utfärdas av läkare. Dödsbeviset ska utan dröjsmål lämnas in till Skatteverket om förhållandena inte är sådana att det finns skäl för en rättsmedicinsk

3 SOCIALSTYRELSEN Dnr 33272/2014 3(13) undersökning, dödsbeviset ska då i stället lämnas till polismyndigheten (4 kap. 3 och 4 begravningslagen). Dödsorsaksintyget ska sändas till Socialstyrelsen inom tre veckor från det att dödsbeviset utfärdats (16 begravningsförordningen [1990:1147]). Om dödsorsaksintyget inte inkommit till Socialstyrelsen inom tidsgränsen ska Skatteverket lämna de uppgifter som Socialstyrelsen behöver för att kunna uppmanna den som ska komma in med intyget att göra detta (17 begravningsförordningen). Bakgrund Dödsorsaksregistret används för framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvården samt för epidemiologisk forskning och andra undersökningar. Registret baseras dels på uppgifter från Skatteverket om inträffade dödsfall, dels på uppgifter om dödsorsaken som skickas direkt till Socialstyrelsen. För att dödsorsaksregistret ska kunna svara mot behovet av data för epidemiologisk forskning och uppföljning av hälso- och sjukvårdens insatser behövs fullständiga och korrekta uppgifter om både grundsjukdom, komplikationer och, vid dödsfall till följd av skada eller förgiftning, hur skadan uppkom och eventuellt uppsåt. Även för Skatteverket är det av yttersta vikt att dödsbeviset är korrekt och inkommer till folkbokföringen så fort som möjligt. Uppgifterna i folkbokföringen ligger till grund för underrättelser till andra myndigheter och institutioner om att en person avlidit. Begravning kan inte heller ske förrän Skatteverket mottagit och handlagt dödsbeviset. Nuläge För närvarande anmäls dödsfall genom att den läkare som konstaterat dödsfallet utfärdar ett dödsbevis på papper och skickar det till Skatteverket eller, om det verkar finnas skäl för rättsmedicinsk undersökning, lämnar det till polismyndigheten som sedan skickar det vidare till Skatteverket. Läkaren som utfärdat dödsbeviset ansvarar också för att ett intyg om dödsorsaken utfärdas och skickas till Socialstyrelsen, utom vid rättsmedicinska undersökningar då Rättsmedicinalverket utfärdar intyget och sänder det till Socialstyrelsen.

4 SOCIALSTYRELSEN Dnr 33272/2014 4(13) Både dödsbevis och dödsorsaksintyg är emellanåt ofullständigt ifyllda, vilket fördröjer handläggningen eftersom myndigheten måste kontakta uppgiftslämnaren. Dödsbevisen registreras manuellt av en handläggare på Skatteverket. Dödsorsaksintygen skannas och innehållet registreras. Tolkningen av blanketterna försvåras av att många vårdgivare har utformat egna blanketter som mer eller mindre avviker från formuläret i Socialstyrelsens föreskrift. Ungefär hälften av blanketterna är ifyllda för hand, och handstil är ofta svår att tolka. Blanketter som helt eller delvis inte kan tolkas automatiskt får istället registreras manuellt, vilket medför avsevärda kostnader. Vissa handskrivna blanketter är dessutom svårlästa vilket medför risk för feltolkningar. Slutligen finns viss risk att dödsbevis och intyg om dödsorsaken kan komma på avvägar vid postbefordringen. Föreslagna föreskriftsändringar E-tjänst för dödsbevis och dödsorsaksintyg Många uppgiftslämnare har till Socialstyrelsen och Skatteverket framfört att de vill kunna utfärda och skicka dödsbevis och dödsorsaksintyg till Skatteverket respektive Socialstyrelsen på elektronisk väg. Socialstyrelsen vill därför, tillsammans med Skatteverket, införa en sammanhållen elektronisk hantering av dödsbevis och dödsorsaksintyg. En e-tjänst har utvecklats av Socialstyrelsen och Skatteverket i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Center för ehälsa i samverkan (CeHis) och Inera. Med webbformulär kan applikationen kontrollera att alla nödvändiga uppgifter fyllts i, vilket bör medföra betydligt mindre behov för både Socialstyrelsen och Skatteverket av att kontakta uppgiftslämnaren. Problem med svårläst handstil eller att vårdgivaren använder andra blanketter än de fastställda elimineras också, och behov av efterregistrering bör minska markant. Bättre kvalitet på indata och snabbare inläsning av data i Socialstyrelsens databas bör också leda till att dödsorsaksstatistiken kan produceras snabbare och publiceras tidigare. Vidare höjs säkerheten, dels genom att blanketter inte kommer på avvägar under postbefordringen, och genom att applikationen via SITHS-certifikat kontrollerar att den som utfärdar dödsbevis och dödsorsaksintyg är behörig att göra det. Datasäkerheten ökar också eftersom data krypteras vid inrapportering via den elektroniska tjänsten. Med nuvarande rapportering via pappersblanketter finns alltid en risk att obehöriga kan få tillgång till sekretessbelagda uppgifter om hälsa och dödsorsak.

5 SOCIALSTYRELSEN Dnr 33272/2014 5(13) Det förekommer felskrivningar när blanketten fylls i för hand. Denna felkälla försvinner när dödsbevis skickas in elektroniskt. Om en länk till e-tjänsten integreras i journalen kommer dessutom personnummer och andra personuppgifter att automatiskt hämtas från journalen, och därmed ytterligare minska risken för fel. Varje år förekommer det att ett antal personer felaktigt anmäls döda. Det är ofta felskrivningar när blanketten fylls i för hand som leder till felaktiga registreringar. Även om det bara gäller en handfull personer per år så kräver en felaktig registrering av ett dödsfall stora arbetsinsatser för att rätta felet. Dessutom innebär det en psykisk påfrestning för den som drabbas. Socialstyrelsen ser gärna att vården i första hand använder sig av e- tjänsten för att utfärda och rapportera in dödsfall och dödsorsaker i de flesta fall. Det finns dock fortfarande situationer där pappersblanketter måste användas. Polismyndigheten har inte för avsikt att ta emot dödsbevis elektroniskt, i det fall en polisanmälan görs ska dödsbeviset utfärdas på pappersblankett. Reviderade blanketter och framtagande av webbformulär De reviderade blanketterna innehåller i huvudsak samma uppgifter som tidigare dödsbevis och dödsorsaksintyg. Några ytterligare uppgifter har tillkommit med anledning av krav från EU, krav från föreskrifter samt med anledning av önskemål om förtydliganden. Pappersblanketterna har fått en reviderad layout för att förenkla för den som ska fylla i blanketterna, det går nu tydligare att se sambanden mellan de uppgifter som ska lämnas. Revideringen av layouten har haft som mål att eliminera behovet av hjälptexter och ifyllnadsansvisningar på blanketterna. Läkaren ska lämna samma uppgifter på pappersblanketterna som i webbformulären. Webbformulären kommer dock att få ett annat utseende än de blanketter som fastställs genom föreskriften. Fält har arrangerats om så att logik- och fullständighetskontroller underlättas. Anvisningar och hjälptexter finns kvar på webbformulären, men dessa har bearbetats för att anpassas till hur just webbformulären ska fyllas i. Av de ytterligare uppgifter som har tillkommit på dödsbeviset och dödsorsaksintyget återfinns bl.a. uppgiften hur läkare styrkt identiteten på den avlidne. Denna uppgift ska alltid lämnas på intyg från vården

6 SOCIALSTYRELSEN Dnr 33272/2014 6(13) enligt 10 kap. 6 SOSFS 2005:29. Det ska även framgå om blanketten eller webbformuläret som skickas in är nytt eller ersätter tidigare utfärdat intyg för att underlätta hanteringen och minimera risken för att det finns flera versioner av blanketterna i omlopp. Uppgifter om barn som avlidit senast 28 dygn efter födelsen har reviderats för att bättre motsvara de uppgifter som Skatteverket och Socialstyrelsen vill få in. Dödsdatum ska även kompletteras med datum när den avlidne påträffats död i de fall dödsdatumet ej är säkert. Några uppgifter som tidigare nämndes enbart i blankettanvisningarna har fått egna fält, t.ex. moderns personuppgifter på dödsbeviset vid perinatala dödsfall då barnet saknat personnummer. Det har även förtydligats på dödsbeviset när polisanmälan ska göras. Med nuvarande skrivning finns risk för att läkarna missförstår och missar att polisanmälan t.ex. också ska göras vid okänd identitet eller när missbruk eller felbehandling misstänks. De nya blanketterna innehåller en uppgift om Går ej att avgöra för kön. Detta alternativ behövs om dödsorsaksstatstiken som planerat ska omfatta även dödfödda och icke folkbokförda personer, eftersom kön kan vara svårt att fastställa vid allvarliga missbildningar eller om den döda kroppen är svårt skadad. Dödsorsaksintygets fält för uppgift om duration för de tillstånd som vållade döden har också förtydligats. En ruta har också lagts till för uppgift om land för den som inte är stadigvarande bosatt i Sverige med anledning av krav från EU att redovisa denna uppgift. Intygsutfärdarens ansvar för att fastställd blankett ska användas Stycket plockas bort dels för att det får anses vara självklart att en fastställd blankett ska användas i de fall en sådan finns, och dels för att det anses onödigt att Socialstyrelsen reglerar att det är just intygsutfärdaren som ska ansvara för att rätt blankett används. Vårdgivaren ska enligt 2 kap. 2 SOSFS 2005:29 ansvara för att det finns ändamålsenliga rutiner för intyg som utfärdas inom hälso- och sjukvården. Enligt 3 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är det vårdgivaren som ska ansvara för att det finns ledningssystem för verksamheten. Vårdgivaren får anses vara den som är bäst lämpad att avgöra vem som inom verksamheten ska ansvara för att rätt blankett används.

7 SOCIALSTYRELSEN Dnr 33272/2014 7(13) I de fall det är möjligt att också använda en e-tjänst, som vid utfärdandet av dödsbevis och dödsorsaksintyg, finns det också risk för att bestämmelsen missuppfattas. Elektronisk signatur En förutsättning för att det ska vara möjligt att elektroniskt utfärda och lämna in dödsbeviset och dödsorsaksintyget är att det går att underteckna intygen elektroniskt. Föreskrifterna kommer därför att revideras så att det framgår att det är möjligt att elektroniskt underteckna intyg inom hälso- och sjukvården samt vilken säkerhetsnivå som krävs för att signaturen ska godkännas. Av de intyg som Socialstyrelsen fastställt är det i nuläget enbart möjligt för läkarna att elektroniskt skriva under dödsbevis och dödsorsaksintyg. Däremot kan andra intyg undertecknas elektroniskt, såsom de elektroniska läkarintyg som i dagsläget utfärdas av läkare och elektroniskt lämnas till Försäkringskassan. Alternativa lösningar Effekter vid utebliven föreskriftsändring E-tjänst för dödsbevis och dödsorsaksintyg Några andra alternativ än en e-tjänst för dödsbevis och dödsorsaksintyg eller dagens pappersbundna rutin finns knappast. Inrapportering av dödsbevis och dödsorsaksintyg via telefon är inte förenlig med begravningslagen eller begravningsförordningen. Rapportering på pappersblankett har, som beskrivits i avsnittet Nuläge, svagheter beträffande både effektivitet och säkerhet. Med nuvarande rapportering via pappersblanketter finns risken att data kommer på avvägar vid postbefordringen. Den risken kvarstår om dödsfall och dödsorsaker inte kan rapporteras elektroniskt. Om nuvarande blanketter för dödsbevis och dödsorsaksintyg inte skulle revideras skulle det innebära att Skatteverket och Socialstyrelsen inte får in alla de uppgifter som respektive myndighet behöver. Det finns också en större risk för att blanketterna fylls i felaktigt och att vårdgivarna inte gör polisanmälan korrekt. Reviderade blanketter De uppgifter som ska lämnas på de reviderade blanketterna och i webbformulären överensstämmer i stort sett med de uppgifter som lämnas i dag på de nu gällande blanketterna. Den revidering som gjorts

8 SOCIALSTYRELSEN Dnr 33272/2014 8(13) grundar sig på regelkrav samt önskemål om att det ska förtydligas vilka uppgifter som ska lämnas. De reviderade blanketterna har också rensats på inaktuella uppgifter om lagar, förordningar och föreskrifter. Nuvarande blanketter är dessutom fyllda av information och ifyllnadsansvisningar som i vissa delar är inaktuell, och som kan anses krångliga och svårlästa. Om Socialstyrelsen inte valde att revidera blanketterna skulle dessa problem och felaktigheter kvarstå. Elektronisk signatur En förutsättning för att det ska vara möjligt att elektroniskt utfärda och lämna in dödsbevis och dödsorsaksintyg är som tidigare nämnts att det går att underteckna intygen elektroniskt. Redan idag undertecknas dessutom intyg elektroniskt, så är t.ex. fallet med de elektroniska läkarintygen. Det blir därför viktigt att Socialstyrelsen reglerar hur en elektronisk signatur ska lämnas och vilka säkerhetskrav detta ställer. Det har inte bedömts lämpligt att Socialstyrelsen på egen hand reglerar säkerhetsnivåer, stöd har istället sökts i bestämmelserna i lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. I detta sammanhang har en elektronisk signatur inte ansetts tillräckligt säker. Vad gäller kvalificerad elektronisk signatur finns i Sverige idag enbart ett fåtal sådana certifikat som bestämmelsen anger. En säkerhetsnivå som innebär att vårdgivarna skulle vara tvungna att använda sig av kvalificerade elektroniska signaturer skulle därmed göra hanteringen onödigt svår för vårdgivarna. SITHS-certifikatet som redan finns hos vårdgivarna är dock att anse som en avancerad elektronisk signatur enligt lagen om kvalificerade elektroniska signaturer. Socialstyrelsen gör bedömningen att SITHS-certifikatet ger ett tillräckligt skydd och en adekvat säkerhetsnivå för undertecknande av intyg. Berörda Alla läkare som konstaterar ett dödsfall, i både offentlig och privat tjänst, berörs av föreskriften. Likaså berörs it-verksamheten vid Skatteverket, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen och hos alla de vårdgivare som väljer att använda sig av möjligheten att integrera en länk till e-tjänsten i sitt journalsystem. Socialstyrelsens bemyndiganden Socialstyrelsens bemyndigande att föreskriva om dödsbevis och dödsorsaksintyg samt inlämningssätt av dessa återfinns i 19 begravningsförordningen (1990:1147):

9 SOCIALSTYRELSEN Dnr 33272/2014 9(13) 19 Socialstyrelsen får efter samråd med Skatteverket, Rikspolisstyrelsen och Rättsmedicinalverket 1. meddela föreskrifter om de undersökningar och den utredning i övrigt som dödsbevis och intyg om dödsorsaken skall grundas på, 2. meddela ytterligare föreskrifter om vad dödsbevis och intyg om dödsorsaken skall innehålla samt fastställa formulär för dessa handlingar, och 3. meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten inom hälso- och sjukvården av 4 kap. 2-5 begravningslagen (1990:1144) och denna förordning. Bemyndiganden att föreskriva om elektroniska underskrifter på intyg finns i 2 1 och 4 2 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. och i 7 kap. 4 och 8 kap. 5 andra stycket patientsäkerhetsförordningen (2010:1369). Kostnadsmässiga och andra konsekvenser av regleringen E-tjänst För den vårdgivare som väljer att använda sig av en integrerad länk i journalsystemet till e-tjänsten innebär detta att vårdgivarens it-system behöver kompletteras med en länk till tjänsten. Arbetstiden för en person från vårdgivarens egen it-avdelning att ansluta journalsystemet till e-tjänsten uppskattas till c:a fyra timmar, och att testa länkarna bör ta ytterligare c:a fyra timmar i anspråk. De tekniska förutsättningarna för tjänsten finns redan hos merparten av landstingen och de privata vårdgivarna, eftersom de tekniska kraven är samma som för Nationell Patientöversikt (NPÖ) och Pascal. Båda dessa system är redan i drift hos vårdgivarna. Därmed tillkommer inga extra kostnader för den tekniska plattformen. Information till vårdgivarens egen personal samt nödvändig kontakt med Socialstyrelsen beräknas till ett genomsnitt av 40 timmar för varje installation. Kostnaden för anslutning av ett journalsystem uppskattas till ca kr inklusive tid för information. Informationsinsatserna bör främst handla om att informera läkarna om var länken till systemet finns. En informationsfolder planeras också att tas fram. Vårdgivare som utfärdar dödsbevis och dödsorsaksintyg mera sällan, t.ex. privatpratiserande läkare, kan nå webbformulären på

10 SOCIALSTYRELSEN Dnr 33272/ (13) Socialstyrelsens webbsida och utfärda och skicka in intygen därifrån. Vårdgivarna behöver i dessa fall inte modifiera sina system. För de vårdgivare som väljer att inte integrera länken i sitt journalsystem uppstår inga nya kostnader jämfört med idag. Detsamma gäller för de vårdgivare som väljer att inte använda sig av e-tjänsten utan istället fortsätter att använda sig av papperblanketterna för dödsbevis och dödsorsaksintyg. Den PENG-analys (Prioritera Enligt NyttoGrunder, se som gjorts på e-tjänsten visar en vinst på c:a 10 Mkr/år för vården totalt, c:a 1,7 Mkr/år för Socialstyrelsen och c:a 1,6 Mkr/år för Skatteverket. Analysen bygger på antagandet att 80 procent av alla dödsbevis och dödsorsaksintyg utfärdas i e-tjänsten. De minskade kostnaderna hänförs till en mer effektiv hantering av dödsbevis respektive dödsorsakintyg. Vårdgivarna slipper dessutom den tidigare portokostnaden för att brevledes skicka blanketterna till Skatteverket och Socialstyrelsen. PENG-analysen är gjord 2010, men bedömningen är att den fortfarande är relevant men att vinsterna troligtvis skulle bli något högre om PENG-analysen gjorts idag. Elektronisk signatur Det bedöms inte att införandet av en bestämmelse om hur intyg som utfärdas i en e-tjänst ska undertecknas medför några extra kostnader. Inom vården är används generellt SITHS-certifikat. Dessa uppfyller kraven på en avancerad signatur. Regleringens överensstämmelse med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen EU:s statistikmyndighet, Eurostat, begär uppgifter om dödsfall bland andra länders medborgare som avlidit i annat land än hemlandet. På det nya dödsorsaksintyget ska därför uppgift om land lämnas för den som inte varit stadigvarande bosatt i Sverige vid dödstillfället i enlighet med Kommissionens förordning (EU) nr 328/2011 av den 5 april 2011 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1338/2008 om gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet vad gäller statistik om dödsorsaker.

11 SOCIALSTYRELSEN Dnr 33272/ (13) Tidpunkten för ikraftträdande och behovet av speciella informationsinsatser Den nya föreskriften föreslås träda i kraft den 1 januari Socialstyrelsen kommer att hålla informationsmöte för kontaktpersoner från landstingen och de privata vårdgivarna i takt med att e-tjänsten rullas ut. En informationsplan är framtagen, och enligt denna kommer informationsinsatser att påbörjas under hösten Socialstyrelsen kommer att samordna sin information med den information som ska ges av Skatteverket. B Företag Berörda företag Läkare inom hälso- och sjukvården är enligt begravningslagen skyldiga att rapportera in dödsfall till Skatteverket och uppgifter om dödsorsaker till Socialstyrelsen. Det betyder att samtliga landsting och samtliga privata vårdgivare kan beröras av föreskriften. Storleken på företagen varierar från små privata vårdgivare med någon eller några enstaka anställda upp till stora vårdgivare års inrapportering omfattar drygt 200 privata vårdgivare. Antalet privata vårdgivare är svårt att beräkna då det inte finns något tillförlitligt register över vilka vårdgivare som utfärdar dödsbevis och dödsorsaksintyg. Tidsåtgång och konsekvenser för företagens administrativa kostnader Som tidigare nämnts kan en länk till e-tjänsten integreras i journalsystemen. Detta medför en snabbare hantering för vårdgivarna när dessa ska skicka in ett dödsbevis eller dödsorsaksintyg. Eftersom länken kommer från journalen, kommer webbformulären för dödsbevis och dödsorsaksintyget redan vara förifyllda till viss del. Uppgift om namn, personnummer och adress är till exempel redan ifyllt. Jämfört med dagens hantering bedöms tidsåtgången för att fylla i webbformulären när dessa är integrerade i journalsystemet att vara mindre än i dag.

12 SOCIALSTYRELSEN Dnr 33272/ (13) De vårdgivare som istället använder sig av webbformulären på Socialstyrelsens webbsida kommer inte kunna få någon förifyllnad i blanketterna. Tidsåtgången för att fylla i blanketterna bör i dessa fall vara densamma som idag. När pappersblanketterna används blir tidsåtgången densamma som idag. Se även kapitel A Allmänt under avsnittet Kostnadsmässiga och andra konsekvenser av regleringen. Andra kostnader och övriga konsekvenser för företagen Införandet av en e-tjänst för utfärdande och inlämnande av dödsbevis och dödsorsaksintyg innebär en säkrare och smidigare hantering av data och gör hantering och administration av pappersblanketter överflödig i de flesta fall. Denna möjlighet finns även för mindre företag som inte väljer att inte integrera länken till e-tjänsten i sina journalsystem. Dessa kan då i stället nå e-tjänsten via Socialstyrelsens webbsida. Se kapitel A Allmänt under avsnittet Kostnadsmässiga och andra konsekvenser av regleringen. Regleringens påverkan på konkurrensförhållandena för företagen Läkare är enligt begravningslagen skyldiga att rapportera in dödsfall till Skatteverket och uppgifter om dödsorsaker till Socialstyrelsen. Därför bedöms inte den föreslagna regleringen påverka konkurrensförhållandena. C Tidigare samråd Förslag till föreskrift med reviderade blanketter för dödsbevis och dödsorsaksintyg samt konskevensutredning skickades för samråd till Skatteverket, Rättsmedicinalverket och Polisen den 3 juni Skriftliga synpunkter inkom till Socialstyrelsen den 20 juni. Polisen framförde inga synpunkter. Ett samrådsmöte har hållits med Skatteverket och Rättsmedicinalverket den 24 juni. Större delen av de synpunkter som lämnats av Skatteverket och Rättsmedicinalverket har beaktats och införts i förslaget inför extern remiss. Ett nytt

13 SOCIALSTYRELSEN Dnr 33272/ (13) samrådsmöte planeras att hållas i september/oktober efter att synpunkter från den externa remissen har inkommit. Kontaktpersoner Lars Age Johansson Katarina Baatz Jenny Gaudio