Slutrapport för AFA-projekt DNR
|
|
- Anita Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AFA-RAPPORT, DNR (41) Slutrapport för AFA-projekt DNR Hörselproblem hos musiker inverkan av bullerkänslighet och andra faktorer Projektet har, förutom av AFA också till en mindre del stötts av FAS genom projektet FAS Hearing Disabilities in Working Life and Society. Ekonomisk redovisning till AFA insänds senare. Regionala Etikprövningsnämnden i Stockholm gav studien etiskt tillstånd, nr 2008/ Sammanfattning Projektet avsåg förekomst av hörselskador och hörselproblem hos musiker samt huruvida olika typer av musik ger olika skador på hörseln. Totalt deltog 121 musiker, 77 män och 44 kvinnor. Omfattande hörselmätningar gjordes och en enkät besvarades. I en ljuddagbok uppskattades andel skadlig tid för varje musikalisk aktivitet. Några, 25 personer, bar ljuddosimeter 2 veckor, varvid ljudnivåer kartlades. Musikerna indelades i tre grupper beroende på vilken typ av musik de oftast spelar: konstmusik (Class), pop/rock/jazz (PRJ), eller annan musik (Other). Skillnaderna i gruppernas resultat av hörselmätningarna var dock marginella med undantag av att förekomsten av skador av incidentkaraktär var väsentligt större i PRJ- än i Class-gruppen. Männen i PRJ-gruppen visade sig ha något sämre hörtrösklar än personer med samma ålder som inte utsatts för buller (ISO 7029). Kvinnorna i gruppen Class hade vid 2 khz hörtrösklar som överensstämde med standarden, annars var de något sämre. De övriga hade trösklar som i stort sett överensstämde med standarden. De flesta uppfattade tal i fluktuerande brus betydligt sämre än normalhörande åringar trots att alla tre grupperna hade bra forward-masking resultat. Bland dem som upplevde besvär med ljudförvrängning upplevde de i PRJ-gruppen (N=17) signifikant större besvär än de i Class-gruppen (N=22). En tredjedel var ofta ljudtrötta efter arbetet. De tydliga skadorna var få och kan ha berott på individens känslighet Två individer hade extremt dåliga inre hårceller med extremt dåligt resultat för tal i brus, och fyra hade starkt uttalade impulsbullerskador. Ytterligare några personer hade enstaka resultat som pekade på sådana skador. Dessa skadetyper ger påtagligt flata och jämna audiogram, ofta helt normala. Personer med sannolik ärftlig belastning hade dåligt reglersystem, vilket kan medföra snabbare försämring av hörseln i buller. Personer som sade sig ha tinnitus och nackbesvär upplevde tinnitus värre än de som sade sig ha tinnitus men ej nackbesvär. Enligt ISO 1999, som avser bullrig industri, är risken att ha en hörselnedsättning 11,5 % efter 30 års arbete i 90 db(a). Det svarar väl mot den bedömning musikerna med dosimeter gjorde, där 89 db(a) motsvarade 11,5 % skadlig tid: Musik med viss ljudnivå tycktes uppfattas som lika skadlig som industribuller med samma nivå. Vi rekommenderar regelbundna hörselkontroller med både audiogram och någon avancerad metod. Vid ärftlig belastning eller efter incident med mycket starkt ljud bör fler mätningar utföras.
2 AFA-RAPPORT, DNR (41) Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Metod... 3 Försökspersoner... 3 Hörselmätningar... 4 Frågeformulär... 5 Dosimetermätningar och ljuddagbok... 5 Analyser... 5 Resultat... 5 Hörselmätningar... 5 Békésyaudiogram...5 Otoakustiska emissioner, TEOAE...7 Otoakustiska emissioner, DPOAE...10 Psychoacoustical modulation transfer functions, PMTF...11 Forward masking...14 Tal i brus...15 Frågeformulär Frågor om musik, Q1-Q Frågor om hörsel, Q10-Q20, samt Q33 om stress...18 Samband mellan mätvariabler Frågor relaterade till eventuell hörselpåverkan, Q21-Q Tinnitusegenskaper i relation till hörselmätresultat och andra faktorer...20 Pigmentering och rökning i relation till tontrösklar...21 Tal i brus i relation till tontrösklar och forward masking...23 Dosimetri och ljuddagbok Dosimetri, 22 personer i gruppen Class...24 Hörselskydd...26 Ljuddagbok...26 Diskussion Kan man som musiker bedöma sin egen risknivå? Kan vi genom avancerade mätningar på innerörat och ljudkartläggning finna indikatorer för vilka musiker som lättast blir hörselskadade av höga ljudnivåer? Skiljer sig hörseln hos rock-/popmusiker från hörseln hos musiker som främst utövar konstmusik? Jämförelser med andra kategorier med och utan hörselbesvär Efterord Appendix Beskrivning och tolkning av mätmetoder Békésyaudiometri...30 Otoakustiska emissioner...30 Psychoacoustical modulation transfer function, PMTF...30 Forward masking...32 Tal i 100 % modulerat brus...32 Utrustning Ljuddagbok Frågeformulär... 35
3 AFA-RAPPORT, DNR (41) Inledning Musiker har jämfört med andra yrkeskategorier ett särskilt stort behov av en väl fungerande hörsel i sin yrkesutövning. Professionella musiker utsätts dock ofta för ljudnivåer, som kan vara så höga att de ger hörselskada efter en längre tids exponering. Med hörselskada menar vi här alla avvikelser från normal hörsel, inte bara försämrade hörtrösklar utan också tinnitus, försämrad analysförmåga, försämrad taluppfattning och hyperakusis (ökad känslighet för starka ljud). De senare problemen kan uppstå trots att hörtrösklarna klassificeras som normala. För en musiker innebär en hörselskada att möjligheten att utöva sitt yrke hotas i betydligt högre grad än för de flesta andra yrkesutövare. Risken att få sin hörsel skadad av starkt ljud är individuellt mycket varierande. Orsaken till detta kan ligga i ytteröra och hörselgång, stapediusreflexens skyddseffekt i mellanörat, innerörats egenskaper och/eller ärftlighet. Det innebär att en del personer kan få sin hörsel skadad av ljud som de flesta andra klarar utan att skadas. Projektets ursprungliga frågeställningar: 1. Kan vi genom avancerade mätningar på innerörat och ljudkartläggning finna indikatorer för vilka musiker som lättast blir hörselskadade av höga ljudnivåer? 2. Kan man som musiker bedöma sin egen risknivå? Delfrågor som också kunde tänkas bli besvarade var: - Skiljer sig hörseln hos rock/popmusiker från hörseln hos musiker som främst utövar konstmusik? - Skiljer sig hörseln hos frilansmusiker från hörseln hos musiker med fast anställning? - Skiljer sig ljudexponeringen hos frilansmusiker från ljudexponeringen hos musiker med fast anställning? De två senare delfrågorna gick inte att besvara på grund av att alltför få fast anställda pop/ rock/jazzmusiker och alltför få frilansande konstmusiker deltog i projektet. Metod En mer detaljerad beskrivning av mätmetoderna finns i Appendix. Försökspersoner Totalt deltog 121 musiker i projektet. De rekryterades via annonser och egna kontaktnät. I en paus i hörselmätningarna besvarades en enkät. Se Appendix. Utifrån svaren på fråga 6 i enkäten delades de in i tre musikergrupper med avseende på vilken typ av musik de oftast spelar: en grupp för dem som mest spelar klassisk musik (Class), en för dem som spelar pop-, rock- och/eller jazzmusik (PRJ), samt en grupp för dem som inte passade i någon av dessa två grupper (Other). Se tabell 1. Den sista gruppen är liten men trots detta väldigt heterogen. Många i gruppen spelar många olika typer av musik, men om vi delat upp i fler grupper hade några av grupperna blivit för små.
4 AFA-RAPPORT, DNR (41) Grupp Antal Ålder, män Ålder, kvinnor Medel (median) Antal Medel (median) Antal Class 61 41,9 (40,5) 28 44,8 (45) 33 PRJ 44 39,0 (36) 36 34,8 (36) 8 Other 16 35,7 (32) 13 30,3 (31) 3 TOTALT ,5 (39) 77 42,0 (41,5) 44 Tabell 1. Försökspersonernas medelålder (och medianålder) och antal personer, män och kvinnor, uppdelade i tre grupper efter dominerande musiktyp (=grupp). De fick också svara på om de var fasta anställda eller frilansmusiker. Se tabell 2. Grupp Class PRJ Other Totalt Anställda Frilans TOTALT Tabell 2. Antal försökspersonernas som är anställda respektive frilansar i de olika grupperna. Tre personer gick av olika skäl inte att kategorisera. De instrumenttyper som förekommit mest var violin/viola (13), piano/klaviatur (12), slagverk/trummor (11), gitarr (10). Även 20 sångare deltog, liksom 4 ljudtekniker, två i gruppen PRJ och två i gruppen Other. Alla försökspersoner deltog i avancerade hörselundersökningar och svarade på ett frågeformulär (se Appendix). En del jämförelser har gjorts med resultat från en tidigare grupp normalhörande personer i åldersgruppen år utan hörselbesvär. Hörselmätningar (En mer detaljerad beskrivning av mätförfarande och utrustning finns i Appendix.) Hörselmätningarna tog ca 3 timmar inkl. kaffepaus och ifyllande av frågeformulär. En del av mätningarna utfördes enbart på ett öra. Mätnivåer, som försökspersonen uppfattade som för starka, utelämnades. Följande mätningar gjordes: Enkel otoskopi och tympanometri. Békésyaudiometri, 1, 1.5, 2, 3, 4, 6, 8, 12 khz, bägge öronen. PMTF (psychoacoustical modulation transfer function), bägge öronen, 2kHz, 5 Hz modulation samt 4 khz, 10 Hz modulation; db SPL i 10-dBsteg. Otoakustiska emissioner, TEOAEs, bägge öronen, insignalnivå 85 db pespl.
5 AFA-RAPPORT, DNR (41) TEOAEs, som ovan men med kontralateral brusstimulering 60 db SPL, för att mäta suppression. Distorsionsprodukter, DPOAEs, vänster öra, 2 khz, insignalnivå 65 db SPL, utan och med bredbandigt till-och-från-brus på 65 db SPL i höger öra. Tal i modulerat brus, vänster öra, brusnivå 85 db SPL. Forward masking, bägge öronen, 75 db SPL, 5 och 50 ms tidsfördröjning. Frågeformulär I pausen vid mättillfället fick försökspersonerna besvara ett frågeformulär, se Appendix. Dosimetermätningar och ljuddagbok Tjugofem av deltagarna i studien använde dosimetrar under två arbetsveckor för att noggrant ta reda på vilka ljudnivåer de utsattes för. Ljudnivån för varje aktivitet (L eq, db(a)) har jämförts med deras egen bedömning av eventuell hörselskadlighet för motsvarande aktivitet, vilken de skrev ned i en ljuddagbok. Övriga deltagare skrev ljuddagbok under två veckor. Analyser Analyser har gjorts med programmet Statistica 9.1, främst variansanalyser (ANOVA) och korrelationsanalyser. När post-hoc analyser har förekommit har vi valt Tukey s HSD-test. Resultat Hörselmätningar Första delen av redovisningen avser jämförelser av de tre gruppernas resultat. Tanken var också att analysera faktorn fast anställd eller frilansare. Eftersom den faktorn var så starkt kopplad till den musiktyp som spelades ansåg vi det inte vara möjligt att göra någon oberoende analys av denna (tabell 2 ovan). Békésyaudiogram Variansanalys, med öra, kön, grupp och frekvens som faktorer, visade signifikant huvudeffekt endast för faktorn frekvens. Faktorerna öra och grupp var inte signifikanta. Figur 1 visar medelaudiogram för de tre grupperna uppdelat på kön. Medelkurvornas felmarginaler (95 %) är för tydlighets skull inte utritade. Från 1 till 8 khz ökar de från ±1,7 till ±3,7 db för gruppen Class, från ±2,0 till ±4,4 db för gruppen PRJ och från ±3,3 till ±7,2 db för gruppen Other. För 12 khz är felmarginalen för medelkurvan ±6, ±7, och ±12 db för grupperna Class, PRJ respektive Other. En signifikant interaktionseffekt fanns för kombinationen frekvens och musiktyp. Post-hoc test enligt Tukey HSD visade dock att den enda signifikanta skillnaden mellan grupperna vid någon viss frekvens var mellan Class och Other på 12 khz. Den kan bero på åldersskillnaden mellan grupperna. En jämförelse har gjorts med ISO 7029 som är en standard för mediantröskel för normalhörande utan bullerbelastning vid olika åldrar och för frekvenser upp till 8 khz. Hänsyn har alltså tagits till kön och gruppens medelålder vid jämförelsen. Det 95- procentiga konfidensintervallet för männen i gruppen Class innefattar den ISO-kurva som gäller för dem. De kan alltså betraktas som normalhörande för sin ålder. Motsvarande
6 AFA-RAPPORT, DNR (41) gäller för männen i gruppen Other utom vid 3 och 4 khz. Den gruppen har alltså en liten hörselnedsättning vid dessa två frekvenser. Männen i PRJ-gruppen har däremot sämre hörsel än normalt för åldern vid alla frekvenser, mest uttalat vid 3 och 4 khz (jämför med männen i Other). Kvinnorna i gruppen Class hade någon db sämre hörsel än normalt på alla frekvenser utom vid 2 khz. Kvinnorna i de övriga grupperna är för få för att en jämförelse skall vara trovärdig. Sammanfattningsvis kan man alltså säga för gruppen Class att männen hörde normalt medan kvinnorna hörde aningen sämre än normalt och att PRJ gruppen hörde sämre än normalt, särskilt vid 3 och 4 khz, allt med hänsyn taget till ålder. Det kan då tyckas märkligt att inte statistiken visade signifikant skillnad mellan grupperna. Det beror på att bägge grupperna ligger mycket nära, men på var sin sida om, ISO-standarden. Resultatet stämmer väl med många andra studier om musikers hörsel, där man ibland finner avvikelser från normalt audiogram. Det skall dock nämnas att det vanliga kriteriet för normal hörsel är att hörtröskeln (upp till och med 8 khz) skall vara bättre än eller lika med 20 db HL. Medelaudiogrammen i Figur 1 klarar precis det. Värden vid 12 khz finns inte med i kriteriet db HL Män khz Kvinnor 8 12 khz Class PRJ Other Figur 1. Medelaudiogram (vä+hö) för de olika grupperna. Förklaring till gruppernas beteckningar ges i texten ovanför tabell 1 ovan. Observera att datapunkterna för åskådlighetens skull är något förskjutna i sidled.
7 AFA-RAPPORT, DNR (41) Otoakustiska emissioner, TEOAE De otoakustiska emissionerna mättes på vänster öra vid insignalnivån 85 db pespl, och dessutom med eller utan brus på motsatta örat (höger). Det bruset reglerar normalt ner svarets styrka. Skillnaden mellan svaren utan resp. med brus kallar vi suppression. Vi mäter både det svar som är korrelerat till stimulussignalen och den del av signalen som inte är det och som ofta betraktas enbart som en störning. Vi har dock sett att även den delen av signalen kan påverkas av stimulus. Vi har delat in frekvensområdet i tre delar, Low (0,5-2,5 khz), Mid (2,5-5 khz) och High (5-8 khz). Variansanalys av det korrelerade svaret, med musiktyp (grupp) och kön som faktorer och frekvensområde som s k repeated factor, visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna, men däremot för kön (p=0,016), vilket huvudsakligen härrörde från grupperna Class och Other i frekvensområdet Mid (2,5-5 khz). Se figur 2. Kvinnorna hade nästan 3 db starkare totalsvar än männen. Bland icke bullerbelastade personer brukar kvinnor ha något starkare emissioner än män. Hur förhållandet blir vid bullerbelastning vet vi inte. Som väntat var det mycket stark signifikant skillnad mellan vissa av de tre frekvensområdena, eftersom männens svar var mycket svaga i Mid och High och kvinnornas var svaga i High. I frekvensområdet High är det korrelerade svaret så svagt att man kan misstänka att det faktiskt åstadkommits av slumpen db SPL Frekv. Low Mid High Män Frekv. Low Mid High Kvinnor Class PRJ Other Figur 2. Medelvärden av de korrelerade otoakustiska emissionssvaren på vänster öra vid insignalen 85 db pespl för de tre grupperna i frekvensområdena Low, Mid och High utan brus på motsatta örat. De vertikala staplarna visar 95 % konfidensintervall. Antalet mätta är för grupperna Class, PRJ och Other, 28, 36 och 13 män respektive 33, 8 och 3 kvinnor.
8 AFA-RAPPORT, DNR (41) Den okorrelerade delen av signalen brukar vanligen räknas som bakgrundsbrus. Men hos öron med tinnitus eller ljudöverkänslighet eller efter bullerbelastning kan både det okorrelerade, kaotiska svaret, och det korrelerade, ordnade, svaret i vissa frekvensband bli extra starka. Vi brukar kalla det upprörda yttre hårceller och förklara det med att den återhållande regleringen av de yttre hårcellerna fungerar dåligt. För den okorrelerade signalen fick vi endast signifikant effekt för faktorn frekvensområde. Se figur 3. PRJgruppen hade något högre okorrelerad aktivitet, om än ej signifikant högre db SPL FREQ: Low Mid High Män FREQ: Low Mid High Kvinnor Class PRJ Other Figur 3. Medelvärden av de okorrelerade otoakustiska emissionssvaren för de tre grupperna i frekvensområdena Low, Mid och High utan brus på motsatta örat. De vertikala staplarna är 95 % konfidensintervall. Antal mätta personer i grupperna Class, PRJ och Other är för männen 28, 36, 13 och för kvinnorna 33, 8, 3.
9 AFA-RAPPORT, DNR (41) Suppressionseffekten av brus på motsatta örat var mycket liten. Medelvärdena över hela frekvensområdet för de olika grupperna Class, PRJ och Other var 0,14, +0,10 respektive +0,24 db. De skilde sig inte signifikant åt. Se figur 4 nedan. Negativ suppression, dvs att svaret ökar något då motsatta örat samtidigt stimuleras av brus, som här för männen i gruppen Class och vid vissa frekvenser för kvinnorna i PRJ- och Other-grupperna, har vi tidigare sett kring 2 khz i en grupp åringar utan hörselbesvär. Negativ suppression förekommer även hos yngre normalhörande personer med tinnitus eller andra hörselbesvär enligt våra tidigare undersökningar db Frekv. Low Män Mid High Frekv. Low Mid Kvinnor High Class PRJ Other Figur 4. Medelvärden av suppressionen av de korrelerade otoakustiska emissionssvaren för de olika grupperna över de tre frekvensområdena Low, Mid och High. De vertikala staplarna är 95 % konfidensintervall. Antal mätta personer i grupperna Class, PRJ och Other är för männen 28, 36, 13 och för kvinnorna 33, 8, 3.
10 AFA-RAPPORT, DNR (41) Otoakustiska emissioner, DPOAE Vid mätning av DPOAE stimuleras örat med två sinustoner med frekvenserna f 1 och f 2, som båda ligger nära mätfrekvensen. Man mäter styrkan på en svag ton med frekvensen 2f 1 -f 2, som örat då genererar. Vi mätte på vänster öra vid 2 khz. Mätningar gjordes också med samtidigt brus på motsatta örat. I åtta fall var svaret så svagt att det låg mindre än 3 db från brusnivån. Dessa värden fördelade sig någorlunda proportionellt över grupperna och har inte räknats in. Av misstag mättes höger öra i stället för vänster i 9 fall. Dessa värden har inte heller räknats in. För hela gruppen var medelsvaret vid 2 khz 5,3 db SPL. Analysen visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna för DPOAE-tonsvaret. Vi mäter också bakgrundsnivån i ett snävt frekvensområde kring 2f 1 -f 2. Den nivån skapas till en del av brus i mätsystemet, men ibland också av kraftig aktivitet i örat. Kvinnorna i gruppen Class hade signifikant högre sådant svar än männen i grupperna Class och PRJ. Vi kan inte förklara resultatet och har heller ingen hypotes. Se figur Bruset runt tonsvaret, db SPL Män Kvinnor Class PRJ Other Figur 5. Medelvärden av bakgrundsnivån kring emissionssvaren 2f 1 -f 2 för de olika grupperna vid 2 khz på vänster öra utan brus på motsatta örat. De vertikala staplarna är 95 % konfidensintervall. Antal mätta personer i grupperna Class, PRJ och Other är för männen 25, 30, 12 och för kvinnorna 29, 5, 3. Det görs 20 mätningar av tonsvaret. Ett bra öra har väldigt lika värden på alla dessa, men så är det inte för alla. Vi beräknar därför också standardavvikelsen för dessa svar. Medelvärdet för dessa var 1,7 db, median 1,1 db och range 0,2 till 6,0 db. Det var så många som 17 personer som hade över 3 db standardavvikelse, dvs klart instabila svar. Ingen signifikant skillnad erhölls dock mellan grupper eller kön.
11 AFA-RAPPORT, DNR (41) För att undersöka hur de två öronen kan reglera varandras känslighet görs mätningen också med till-och-från-brus på det motsatta örat. Svarets styrka minskar normalt en aning de 12-sekundersperioder då bruset är på. För varje öra beräknas medianerna av tonsvaren från de fem 12-sekundersintervallen då bruset var av respektive på. Ingen signifikant skillnad erhölls mellan grupper eller kön vid analys med brus från respektive brus till som s k repeated factor. I genomsnitt blev svaret 5,3 db SPL med brus från och 4,9 db SPL med brus till, dvs en liten men signifikant suppression på 0,4 db (p<0,0001). Psychoacoustical modulation transfer functions, PMTF PMTF-mätningen innebär att man tar tröskeln för en 4 ms kort ton i närvaro av 100 % sinusformigt modulerat brus (se Appendix). Dels mäter vi topptröskeln, då tonen är placerad där bruset är som starkast, dels mäter vi daltröskeln då tonen är placerad mitt i dalen där bruset är tyst. Detta görs vid flera olika styrkor på bruset, varför man får två kurvor för tröskelvärdet som funktion av brusnivån: topptröskelkurvan och daltröskelkurvan. Enligt tidigare erfarenhet är maxvärdena för dessa kurvor mest användbara, men även den brusnivå där maxpunkten inträffar kan ge viktig information. Se appendix. Variansanalyser av maxvärdena och av brusnivåerna för dessa maxvärden gav inga signifikanta skillnader mellan de tre grupperna Class, PRJ och Other för någon av dessa parametrar. Övergripande resultat visas i tabell 3 och 4. Kurva Frekvens Öra Antal öron Medelvärde St. dev. Topp- Dal- 2 khz 4 khz 2 khz 4 khz Vänster ,5 3,5 Höger ,6 3,5 Vänster ,8 5,6 Höger ,8 5,7 Vänster 116 8,0 5,1 Höger 118 9,8 6,9 Vänster ,7 5,6 Höger ,6 6,3 Tabell 3. Medelvärden och standardavvikelser i db relativt brusnivån, för PMTFmaxvärden för topp-, respektive dalkurvor.
12 AFA-RAPPORT, DNR (41) Kurva Frekvens Öra Antal öron Medelvärde St. dev. Topp- Dal- 2 khz 4 khz 2 khz 4 khz Vänster ,6 8,3 Höger ,2 7,7 Vänster ,9 9,3 Höger ,0 7,6 Vänster ,4 11,2 Höger ,3 10,1 Vänster ,7 10,9 Höger ,5 10,8 Tabell 4. Medelvärden i db SPL och standardavvikelser i db relativt brusnivån. för de brusnivåer där PMTF-maxvärden inträffat för topp-, respektive dalkurvor. En nackdel vid analysen av resultaten från en grupp personer med så blandad ljudexponering som musikerna är dock att resultaten från öron med impulsbullerskada och skador från kontinuerligt buller avviker på helt olika sätt från normaldata. Se figur i Appendix. Detta medför att standardavvikelserna blir stora och medelvärdena dras mot de normala, medelhöga, värdena. Detta gäller både för maxvärdena på kurvorna och för de brusnivåer där maxpunkterna inträffar. För att undersöka förekomsten av impulsljudskador har vi därför indelat de olika utseendena på PMTF-kurvorna i klasserna 0 till 4, där 4 är indikation på impulsbullerskada s k hyper-pmtf, och 3 är misstänkt hyper-pmtf, se vidare i Appendix. Arton personer hade hyper-pmtf eller misstänkt sådan på minst ett öra och minst en frekvens. Det inträffade oftast vid 4 khz. Fyra personer hade det dock på båda öronen och båda frekvenserna. Antalet personer per instrumenttyp är för litet för att dra slutsatser huruvida något visst musikinstrument innebär större risker. Däremot kan vi notera en högst signifikant överrepresentation (Fisher-test, p<0,0001) av skador för gruppen PRJ jämfört med gruppen Class, särskilt om vi slår ihop de icke avläsbara (Ptyp=0) med Ptyp=3 eller 4. Förekomsten av skada för PRJ är 25 av 44 och för Class 10 av 61. I vår tidigare rapport till AFA visade sig de som klassades som hyper-pmtf (Ptyp=4) och även nästa klass (Ptyp=3) ha ovanligt flata audiogram. Det ser vi här också i Figur 6, men inte så tydligt, eftersom personerna med hyper-pmtf eller misstänkt sådan är få och skadorna, som kan gälla inre hårceller, inte är så uttalade som i den tidigare undersökningen. Frekvensen 12 khz fanns inte med i den tidigare undersökningen. Notera att för de övriga, lite högre frekvenserna, ligger audiogrammen för Ptyp=3 eller 4 bättre än övriga.
13 AFA-RAPPORT, DNR (41) db HL Ptyp=4, Hyper-PMTF Ptyp=0, de som inte kan klassificeras , Frekvens, khz Ptyp 0 Ptyp 1 Ptyp 2 Ptyp 3 Ptyp 4 Figur 6. Medelaudiogram för höger öra för personer med olika typer av PMTF-kurvor vid 4 khz på samma öra enligt subjektiv klassning. Observera att datapunkterna för åskådlighetens skull är förskjutna i sidled. Antalet personer för de fem olika typerna 0 till 4 är 17, 60, 34, 4 och 5, respektive, totalt 120.
14 AFA-RAPPORT, DNR (41) Forward masking Vid mätning av forward masking tittar vi framför allt på skillnaden mellan tröskeln för den korta 2 khz-tonen då den kommer redan 5 ms efter att maskeringsbruset tystnat och motsvarande tröskel då tonen kommer 50 ms efter att bruset tystnat. Skillnaden bör normalt vara minst 25 db. Dåligt resultat, dvs liten tröskelskillnad, tyder på skada på inre hårceller, eventuellt från impulsbuller. Variansanalys med faktorerna kön, öra och grupp, samt testretest som s k repeated factor visade inga signifikanta skillnader mellan kön, öron eller grupp. De flesta musiker hade mycket bra resultat på denna mätning. Se figur Forward masking skillnadströskel, db Class PRJ Other Figur 7. Medelvärden för de tre grupperna över bägge öronen för tröskelskillnaden vid mätning av forward masking. De vertikala staplarna är 95 % konfidensintervall. Antal mätta personer är från vänster till höger på bilden 61, 43, 16.
15 AFA-RAPPORT, DNR (41) Tal i brus Taltröskeln i brus mättes med Hagermans meningar i fullt modulerat brus på vänster öra vid brusnivån 85 db SPL. Samtliga de 121 försökspersonerna har gjort den mätningen, men tre personer mättes vid brusnivån 70 db SPL och två vid 80 db SPL, eftersom de inte tolererade högre nivå. Ju svagare tal som kan uppfattas i bruset, desto bättre. Man bör alltså ha så stort negativt resultat som möjligt. Den s k S/N-tröskeln avser skillnaden i db mellan den talnivå där 40 % av orden uppfattas, och brusnivån. Inga signifikanta skillnader erhölls mellan grupperna (figur 8). Musikerna hade klart sämre värden än vår grupp år gamla utan hörselbesvär, vars medelresultat låg på db med standardavvikelsen 2,2 db S/N-tröskel, db Class PRJ Other Män Kvinnor Figur 8. Medelvärden av tal-i-brus-tröskeln för de tre grupperna och olika kön. De vertikala staplarna är 95 % konfidensintervall. Antal mätta personer i grupperna Class, PRJ och Other är för männen 28, 36, 13 och för kvinnorna 33, 8, 3.
16 AFA-RAPPORT, DNR (41) Frågeformulär I pausen vid mättillfället fick försökspersonerna besvara ett frågeformulär, se Appendix. Frågor om musik, Q1-Q9 Tabell 5 nedan visar vi resultatet av svaren på de sex första frågorna: Q1. Hur länge har Du spelat dina instrument? (år) Q2. Vid vilken ålder började du spela något musikinstrument? (år) Q3. Hur många timmar i genomsnitt per vecka är du engagerad för spelning och/eller repetition och/eller undervisning? (Övning enligt fråga 4 nedan skall inte räknas in.) Q4. Hur många timmar i genomsnitt per vecka övar du ensam på ditt instrument? Q5. Hur många timmar per vecka exponeras du i genomsnitt för musikljud (även inkluderande enbart lyssning)? Q6. Hur stor andel, i %, spelar du nedanstående typer av musik? a: Konstmusik = Klassisk, symfoni, opera, seriös ; b: Pop/rock; c: Jazz; d: Dansbandsmusik: e: Folkmusik; f: Annat Fråga Antal svar Medel Median St. dev. Min Max Q ,5 29,5 12, Q ,6 7 2, Q , , Q ,5 7 6, Q , , Q6a , , Q6b ,0 5 33, Q6c ,3 0 25, Q6d 121 1,2 0 5,6 0 47,5 Q6e 121 1,8 0 8, Q6f 121 9,9 0 20, Tabell 5. Antal svar, medelvärde, standardavvikelse, min- och maxvärde för de sex första frågorna i frågeformuläret. Elva personer hade lägre siffra på fråga Q5 än summan av fråga Q3 och Q4, troligen på grund missuppfattning av fråga Q5.
17 AFA-RAPPORT, DNR (41) Tabell 6 visar svaren på fråga Q7: Vid vilka av nedanstående musiktyper används elektroakustisk förstärkning när du spelar? (Konstmusik = Klassisk, symfoni, opera, seriös ). Elektroakustisk förstärkning Konstmusik 23 Pop/rock 75 Jazz 45 Dansbandsmusik 11 Folkmusik 11 Annat 27 Antal Tabell 6. Antal svar för de olika svarskategorierna i fråga 7. Tabell 7 visar svaren på fråga Q8: Hur många musiker brukar du oftast spela med? Antal medmusiker fler än Antal Tabell 7. Antal svar för de olika svarskategorierna i fråga Q8. (Av misstag var det första kategorialternativet 0-4 i stället för 0-5.) Tabell 8 visar svaren på fråga Q9: Kryssa i om du ofta använder elektronisk medhörning på scenen då du spelar. Elektronisk medhörning via högtalare 77 via utanpåliggande lurar 15 via in-ear-monitoring system 7 Antal kryss Tabell 8. Antal svar för de olika svarskategorierna i fråga Q9. Åttiotre personer (69 %) hade kryssat i minst ett alternativ på denna fråga (Q9).
18 AFA-RAPPORT, DNR (41) Frågor om hörsel, Q10-Q20, samt Q33 om stress Frågorna Q10-Q20 rörde försökspersonernas hörsel. Tabell 9 nedan visar resultat på skalbedömningsvärdena som gjorts för de flesta av dessa frågor. Se appendix för formuleringarna av frågorna och innebörden av de olika skalvärdena. Fråga Antal svar Medel Median St. dev. Min Max Q ,8 6 2,0 0,5 9,25 Q ,4 3 2,0 0,5 9 Q ,9 6,2 3,4 0,5 10 Q ,4 3 2,5 0,0 9,0 Q16a 88 5,3 5 2,2 0,5 9,1 Q16b 120 4,9 5 2,7 0,0 10 Q ,6 3 2,5 0,1 10 Q ,5 4 3,0 0,0 10 Q ,2 2 2,9 0,1 9,0 Q ,1 4 2,3 0,0 9,8 Q ,2 6,5 2,0 1,0 10 Tabell 9. Antal svar, medelvärde, median, standardavvikelse, min- och maxvärde för de bedömningsvärden som gjorts på skala på frågorna om hörsel, samt på frågan Q33 om stress, i frågeformuläret. Svaren på frågorna i tabell 9 fördelar sig i stort sett över hela skalan 0 till 10. Variationen mellan individer är alltså stor. Separata variansanalyser har gjorts för varje fråga i tabell 9 med faktorerna kön och grupp. Endast fråga 18 visade signifikant påverkan av någon faktor. Den handlade om hur ofta ljudförvrängningen var obehaglig/besvärlig i deras öron. PRJ-gruppens besvär av ljudförvrängning (medelvärde 6,25, N=17) var signifikant större än Class-gruppens (medelvärde 3,59, N=22). Siffra 3 motsvarar ganska sällan besvärande och siffra 7 ganska ofta besvärande. Det fanns också en tendens till att PRJgruppen upplevde ljudförvrängning oftare än gruppen Class, oavsett om den var besvärande eller ej (fråga 17). Man bör dessutom notera att försökspersonerna i genomsnitt anser sig vara aningen mer känsliga för bullerskador än andra människor. Se fråga 10, där 5 innebär lika känslig som andra, men där medelsvaret var 5,8. Det kan möjligen tolkas som en viss men liten snedvridning av försökspersonurvalet. Men vi vet varken hur icke-musiker eller hur musiker generellt bedömer sin känslighet relativt andra. Det fanns ett tydligt samband mellan svaren på fråga Q10, om den egna känsligheten för hörselskada, och Q16b, besvär av ljudtrötthet efter arbetet (p=0.0015, r=0.29).
19 AFA-RAPPORT, DNR (41) Samband mellan mätvariabler Frågor relaterade till eventuell hörselpåverkan, Q21-Q36 De frågor, Q21-Q36, som gällde eventuell hörselpåverkan, var i första hand tänkta att kopplas ihop med hörselmätresultat av olika slag. Variansanalyser av békésyaudiogrammen och faktorerna Q21, Q24 och Q26 gav ingen signifikans. Om man hade utsatts för starka ljud på fritiden, om man använde smärtstillande medel, eller om man tog kosttillskott påverkade alltså inte audiogrammet på ett påvisbart sätt. Gruppen Other lyssnade i genomsnitt 6.9 timmar i veckan på mp3-spelare eller motsvarande, fråga Q22. Detta var signifikant längre än för gruppen Class (2,4 timmar). PRJ-gruppen lyssnade 4,1 timmar i veckan. Antalet timmar individen lyssnade var inte signifikant korrelerat till medeltröskeln på 3, 4, 6 khz, där eventuell hörselpåverkan först borde märkas. Vid variansanalys av audiogram och svar på fråga Q23, om man hade utsatts för olyckshändelse med plötsligt starkt ljud (N=82), visade interaktionen mellan frekvens och svaret på Q23 signifikans (p=0,034). Post-hoc-test enligt Tukey HSD visade att det var tröskeln vid 12 khz som skilde sig nästan signifikant (p=0,081). Se figur 9. För dem som dessutom hade kvarstående besvär (N=27) så var medelaudiogrammet ytterligare 3-4 db sämre mellan 3 och 8 khz, men skillnaden var inte signifikant eftersom antalet personer då var färre. De som angav att de hade utsatts för olyckshändelse med plötsligt starkt ljud hade också signifikant sämre tal-i-brus-tröskel (-12,8 db) än de som inte råkat ut för det (-13,7 db). Däremot var det inte så många som hade indikation på impulsbullerskada (N=18) db HL , khz JA NEJ Figur 9. Medelaudiogram för dem som svarat JA resp. NEJ på fråga Q23 om de hade utsatts för olyckshändelse med plötsligt starkt ljud. De vertikala staplarna visar 95 % konfidensintervall. Antalet mätta personer är 120, varav 82 JA och 38 NEJ.
20 AFA-RAPPORT, DNR (41) Tinnitusegenskaper i relation till hörselmätresultat och andra faktorer I vår förra AFA-rapport, om tinnitus, visade vi på ett starkt signifikant samband mellan matchad tinnitusstyrka och forward-masking-resultat. Sämre forward-masking gav starkare tinnitus. Däremot var det inget samband mellan matchad tinnitusstyrka och upplevda besvär. Denna gång matchade vi inte tinnitusstyrkan utan frågade bara om hur besvärande deras tinnitus var (i den mån de hade tinnitus, 85 personer), fråga Q14. Det fanns ingen tendens till samband mellan deras svar på den frågan och tröskelskillnaden vid forwardmasking-mätningen, vilket kan anses överensstämma med det tidigare resultatet. Med variansanalys undersökte vi också om det fanns samband mellan svaren på fråga Q14, tinnitusbesvär och besvär med bett, käkar, nacke, fråga Q27 eller med huvudvärk, fråga Q28. Nackbesvär visade signifikant samband med tinnitusbesväret, p=0,027. Se figur Q14, grad av tinnitusbesvär JA Q28, besvär/värk i nacke NEJ Figur 10. Medelvärden av svaren på fråga Q14, angående hur besvärlig tinnitus är för dem som svarat JA resp. NEJ på fråga Q28 om besvär/värk i nacke. De vertikala staplarna visar 95 % konfidensintervall. N=83. Korrelationsanalys mellan svaren på fråga Q14 och fråga Q33, dvs mellan upplevda tinnitusbesvär och allmän stress, visade ingen tendens till samband.
21 AFA-RAPPORT, DNR (41) Vi har i vår första begränsade tinnitusstudie sett samband mellan ärftlighet och TEOAEsuppression i frekvensband speciella för individen, varför vi nu gjorde variansanalys med TEOAE-suppressionen som beroende variabel och svaret (JA/NEJ) på fråga Q34 om släkting med hörselnedsättning eller tinnitus, som oberoende faktor. Svaren VET EJ betraktades som missing values. Frekvensområde (Low, Mid, High) var faktor inom individ. De som svarat JA på frågan hade signifikant lägre suppression än de som svarat NEJ (p=0,020). Se figur 11. 2,0 1,5 TEOAE suppression, db 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5 Freq. Low Mid High NEJ JA Figur 11. Medelvärden av suppressionen av de korrelerade otoakustiska emissionssvaren över de tre frekvensområdena Low, Mid och High i relation till svaren JA/NEJ på fråga Q34 om eventuell släkting med hörselnedsättning eller tinnitus. De vertikala staplarna är 95 % konfidensintervall. N=78. Pigmentering och rökning i relation till tontrösklar Från svaren på fråga Q25 om rökning räknade vi ut totalt antal rökta cigaretter (och/eller gram snus) för varje person. Alla tontrösklar 1-12 khz på bägge öronen var signifikant korrelerade till detta antal. Starkast blev korrelationen för 4 khz-tröskeln på höger öra (0,59). Större antal rökta cigaretter innebar sämre hörtröskel. Se figur 12. Även om hänsyn togs till åldern kvarstod signifikansen (p=0,002).
22 AFA-RAPPORT, DNR (41) db HL Totalt antal Figur 12. Samband mellan totalt antal rökta cigaretter (och/eller gram snus) och hörtröskeln på höger öra vid 4 khz. N=52 (dvs endast rökare och snusare är med). Ur frågeformuläret fick också vi kännedom om försökspersonernas pigmentering, både genom ögon-, hår- och hudfärg. Se tabell 10. Bedömning Ögonfärg Hårfärg Hudtyp 0 svart 0,5 svart+brun 1 brun svart aldrig röd/bränd 1,5 brun+grön 2 grön eller brun+grön+grå mörkt måttligt röd/bränd 2,5 grön+grå 3 grå eller blå+grön(+grå) ljust röd/bränd 3,5 blåmelerade 4 blå rött Tabell 10. Bedömningssiffror för försökspersonernas brist på pigmentering, pigmenteringsvärdet. För att få ett övergripande pigmenteringsvärde har vi summerat de tre bedömningsvärdena för varje person och dragit ifrån 1, så att vi fått en skala från 1 till 10. Vi har beräknat korrelationen mellan detta pigmenteringsvärde och alla hörtrösklar, men fann inget samband alls. I vårt tidigare AFA-projekt om tinnitus erhölls ett svagt signifikant samband.
23 AFA-RAPPORT, DNR (41) Tal i brus i relation till tontrösklar och forward masking Tal-i-brus-tröskeln mättes på vänster öra i modulerat brus med styrkan 85 db SPL. Resultaten har jämförts med diskanttontrösklarna på samma öra. Den var signifikant korrelerad till tontröskeln på alla frekvenser, 1-12 khz, med korrelationer mellan 0,46 och 0,62. Korrelationen var störst vid 3 khz (0,62; p<0,001). Se figur 13. Det är redan känt att taltröskeln i brus är starkt korrelerad till diskanttontrösklar, men kanske inte lika känt då det gäller fullt modulerat brus, som vi använt här. S/N-tröskel, db Hörtröskel vid 3 khz, db HL Figur 13. Tal-i-brus-tröskeln på vänster öra i relation till hörtröskeln vid 3 khz på samma öra. Korrelationen är 0,62. N=121. Heldragen sned linje är regressionslinje. Den streckade horisontella linjen visar normalvärden för åringar (m=-15,5; st.dev=2,2).
24 AFA-RAPPORT, DNR (41) Vi har också fått fram ett signifikant samband mellan tal-i-brus-trösklarna och tröskelskillnaden i forward masking-mätningen. Se figur S/N-tröskel, db Tröskelskillnad vid forward masking, db Figur 14. Tal-i-brus-tröskeln på vänster öra i relation till tröskelskillnaden vid forward masking-mätning på samma öra. Korrelationen är -0,34 (p<0,001). N=120. Heldragen linje är regressionslinje. Dosimetri och ljuddagbok Dosimetri, 22 personer i gruppen Class Tyvärr blev det bara två personer i gruppen PRJ och en i gruppen Other, som bar dosimeter, varför vi nedan bara redovisar resultaten för de 22 personer i gruppen Class som bar dosimeter. Medelvärdet av ljudnivåerna för alla bedömda aktiviteter (N=1020) var 87,2 db(a), men den genomsnittliga dagliga exponeringen, L eq,8h, var 84,1 db(a) eftersom dosimeteranvändarna utövade musik bara drygt 20 timmar i veckan. Det vi var mest intresserade av när det gällde dosimetermätningarna var dock ifall musikerna själva kunde bedöma ljudnivåernas hörselskadlighet. Fyra av dessa tyckte inte att ljudnivåerna var hörselskadliga någon gång. Antal bedömda ljudaktiviteter per person (och motsvarande uppmätta ljudnivåer) varierade mellan 14 och 81, med ett medelvärde på 47,2 bedömningar. Genomsnittlig total bedömd tid per person var 41,1 timmar och genomsnittlig bedömd skadlig tid var 3,5 timmar, dvs 8,5 %. Alla ljudnivåresultaten med tillhörande bedömningar från de 22 personerna lades ihop i en enda datafil. Resultatet visas i figur 15. Dessa data har sedan analyserats ytterligare. För varje 10%-intervall av bedömd procent skadlig tid beräknades medelvärdet av motsvarande mätta ljudnivåer. Resultatet visas i figur 16 nedan.
25 AFA-RAPPORT, DNR (41) % skadlig tid Leq, db(a) Figur 15. Bedömd procent skadlig tid som funktion av ljudnivå. Alla de 22 personernas datapunkter ( aktiviteter ), totalt 1020 st, är med i figuren % skadlig tid Medelvärde Leq, db(a) Figur 16. Medelvärden av L eq -resultat för varje 10%-intervall (0-4, 5-14, osv. Antalet datapunkter som ligger till grund för varje punkt är 702, 127, 54, 34, 27,28, 8, 15, 8, räknat nerifrån och upp i figuren. (En ensam bedömning med 90 % skadlig tid och L eq = 89 db(a) har betraktats som outlier och har uteslutits ur figuren).
26 AFA-RAPPORT, DNR (41) Enligt ISO 1999 är det 11,5 % risk att ha fått en hörselnedsättning efter 30 års arbete i en ljudnivå på 90 db(a). Detta bygger på resultat från bullriga industrier. I vår undersökning motsvarades 11,5 % skadlig tid av ca 89 db(a) (figur 16). Musikernas bedömningar antyder att man inte tror sig tåla starkare ljud bara för att det är musik och/eller önskvärda ljud i stället för industribuller. Hörselskydd Användningen av hörselskydd tycks inte vara relaterad till ljudnivån. Se figur 17. De två personer i dosimetergruppen som använt hörselskydd nästan hela tiden trots relativt måttlig ljudnivå var en manlig och en kvinnlig violinist i gruppen Class. De två personer som inte använt hörselskydd alls, trots ljudnivåer kring 92 db(a), tillhör båda PRJ-gruppen. Den ena är saxofonist, den andra är ljudtekniker % hörselskyddsanvändning L EX, 8h, db(a) Figur 17. Användning av hörselskydd, i procent av tiden, som funktion av exponering i form av ekvivalent ljudnivå 8 timmar per dag, för de 22 personer i gruppen Class som burit dosimeter. Av alla 121 deltagare hade 47 använt hörselskydd ibland. De hade gjort det i medeltal 30 % av tiden. Ljuddagbok Även de som inte bar dosimeter skrev ljuddagbok under ca två veckor. Det blev dock ett visst bortfall: Bara 107 personer lämnade in en sådan (inklusive dosimeterbärarna, N=25). Se tabell 11. Dosimetergruppen har bedömt skadlig tid lägre än de andra grupperna, men inga skillnader i % bedömd skadlig tid mellan grupperna i tabell 11 är signifikanta. Skillnaden i bedömd skadlig tid mellan dem som hade dosimeter (8,5 %, N=22) och dem som inte hade det (15,4 %, N=36) inom gruppen Class, var inte heller signifikant (p=0,12).
27 AFA-RAPPORT, DNR (41) Grupp Antal Tim. hörselskadligt Tim. totalt % tid hörselskadligt Alla 107 7,8 48,1 16,2 Dosimeter 22 3,5 41,1 8,5 Class 58 6,5 46,4 12,9 PRJ 38 9,4 51,4 19,2 Other 11 9,2 46,2 17,5 Tabell 11. Medelvärden av antal timmar som bedömts vara hörselskadliga, totalt antal bedömda timmar, samt medelvärdet av de individuella kvoterna mellan dessa uttryckt i procent, för olika grupper. OBS! I gruppen Class ingår även de 22 som burit dosimeter. Vi har också jämfört procent skadlig tid, enligt bedömningarna, med resultat av de olika hörselmätningarna. Det enda signifikanta sambandet som erhölls gällde förmågan att höra tal i brus. Figur 18 visar dock att det statistiska sambandet speglar verkligheten mycket dåligt Tid bedömd som skadlig, % Taltröskel i brus, S/N, db Figur 18. Procent skadlig tid, enligt bedömningarna, som funktion av resultatet på test av förmågan att höra tal i brus. N=107. Sambandet är signifikant (p= 0,024). Röd linje är regressionslinje. Korrelationen är 0,22. Diskussion Inför projektet formulerades ett antal frågor som vi önskade få besvarade. Två av dessa frågor visade sig orealistiska. Det var för få av de deltagande pop-/rock-/jazzmusikerna som var fast anställda och för få konstmusiker som frilansande för att kunna ge svar på frågorna Skiljer sig hörseln hos frilansmusiker från hörseln hos musiker med fast anställning? respektive Skiljer sig ljudexponeringen hos frilansmusiker från ljudexponeringen hos musiker med fast anställning? Svar på frågor, som till någon del kan besvaras, följer nedan under egna rubriker, liksom jämförelser med personer i andra yrkeskategorier respektive utan hörselnedsättning eller hörselbesvär.
28 AFA-RAPPORT, DNR (41) Kan man som musiker bedöma sin egen risknivå? Enligt ISO 1999, som avser bullrig industri är det 11,5 % risk att ha en hörselnedsättning efter 30 års arbete i 90 db(a). De 25 dosimeterbärarna ansåg att 11,5 % av tiden varit skadlig när den genomsnittliga ljudnivån (L eq ) för en aktivitet var 89 db(a). Risken för bullerskada är enligt lika-energiprincipen direkt kopplad till tiden för exponering av buller. Därför tror vi att dessa siffror faktiskt kan vara jämförbara och att musikerna som burit dosimetrar, som grupp, varit kapabla att någorlunda bedöma risken för bullerskada, trots att 11 av de 25 inte angav en tydligt ökad risk med ökande ljudnivå (L eq ). Likheten i L eq -siffrorna antyder också att musikerna bedömer risken för bullerskada från musikljud som lika stor som för industribuller med samma nivå. Att musikerna tycker om musik spelar alltså ingen roll. När vi sett på de individuella bedömningarna visar det sig att de skiljer ganska mycket mellan individer. Eftersom det var så få som bar dosimeter kunde vi tyvärr inte göra det intressantaste av allt; nämligen att jämföra individernas egna bedömningar av risk med deras hörselstatus. Däremot kan vi konstatera att det var ett signifikant samband mellan egen bedömning av risk relativt normalpersonen och ljudtrötthet men vi vet inte om man ansåg sig extra känslig innan man började vara ljudtrött. Kan vi genom avancerade mätningar på innerörat och ljudkartläggning finna indikatorer för vilka musiker som lättast blir hörselskadade av höga ljudnivåer? Det enda vi funnit som kan avslöja något om individens risk att bli skadad av buller gäller personer med sannolik ärftlig disposition. Vi fann, att de som svarat att de har någon nära släkting som före 60 års ålder haft hörselnedsättning eller tinnitus, hade sämre reglersystem (uppmätt dålig suppression av transientemissioner) än de som svarat nej eller vet ej. Det är känt från litteraturen att god suppression har en viss bullerskyddande effekt. Av någon enstaka artikel, samt av vårt normalmaterial med åringar utan hörselbesvär och utan bullerbelastning, framgår att suppressionen normalt försämras då man blir medelålders innan någon påverkan på audiogrammet syns. Detta överensstämmer med resultaten av ett tidigare litet projekt med personer som hade tinnitus trots normala hörtrösklar. Den karakteristiska skadan för de sannolikt ärftligt belastade gällde just reglersystemet. De unga individerna i det projektet hade, förutom dålig suppression, också lite sämre audiogram än normalt för åldern trots ringa bullerbelastning. Det kan stämma även för musikerna. Skiljer sig hörseln hos rock-/popmusiker från hörseln hos musiker som främst utövar konstmusik? I gruppernas audiogram för kvinnor och män framkom vissa marginella skillnader mellan utövare av olika typer av musik, med sämsta trösklarna för män som spelar pop, rock eller jazz. Skador orsakade av plötsliga starka ljud eller skador som givit så höga korttonströsklar att impulsljudsanalys var omöjlig, var mycket vanligare i PRJ-gruppen än i Classgruppen (57% resp. 16 %). Det var också väsentligt fler i PRJ-gruppen som svarat att de utsatts för plötsliga starka ljud någon gång (77 % resp. 57 %). Man kan dessutom notera att en del av personerna med påvisbara skador faktiskt angav att de inte hade utsatts för plötsliga starka ljud. Ingetdera är anmärkningsvärt, dels eftersom olika människor gör så olika bedömningar av vad som är starkt, dels på grund av frågans formulering någon gång. Det finns uppenbarligen skillnader mellan grupperna Class och PRJ som kan upptäckas med mer avancerade mätningar än standardaudiogram.
29 AFA-RAPPORT, DNR (41) Jämförelser med andra kategorier med och utan hörselbesvär Männen i PRJ-gruppen visade sig ha något sämre hörtrösklar än personer vid samma ålder som inte utsatts för buller (ISO 7029). Kvinnorna i gruppen Class hade vid 2 khz hörtrösklar som överensstämde med standarden, i övrigt var de något sämre. De övriga hade trösklar som i stort sett överensstämde med standarden. De flesta uppfattade tal i fluktuerande brus betydligt sämre än normalhörande åringar utan hörselbesvär. Detta verifierar den bild vi fått i TAs tidigare projekt om tinnitus respektive tinnitus eller andra hörselbesvär trots normala eller nästan normala hörtrösklar i vilka 10 resp. 38 personer som arbetade med musik, deltog. Ingen av de mätmetoder vi använde i dessa projekt visade någon för musiker eller musikergrupp karakteristisk och starkt uttalad skada. Detsamma gällde denna gång, då vi testat musiker oavsett eventuella hörselbesvär. Möjligen kan nämnas, att när innerörats reglersystem fungerade så dåligt att transientemissionssvaret ökade istället för minskade då brus presenterades på andra örat, gällde det högre frekvenser än för våra åringar vars problem uppträdde kring 2 khz. Den skillnad vi funnit i skadefrekvens mellan deltagare i pop-/rock-/jazzgruppen och konstmusiker gäller både starkt uttalade och misstänkta skador på grund av plötsliga starka ljud. Vi kan tänka oss att skillnaden speglar skillnaden i risk t ex för plötslig rundgång när man arbetar med teknisk utrustning, snarare än musiktypen i sig. De tydliga skadorna var få och kan ha berott på individens känslighet, möjligen med undantag av de fyra personer som hade starkt uttalade impulsbullerskador på båda öronen och båda frekvenserna. De kan ju ha varit med om extrema händelser. Ytterligare några personer hade enstaka resultat som pekade på sådana skador. Två individer hade extremt dåliga inre hårceller med extremt dåligt resultat för tal i brus, problem vi tidigare påvisat för industriarbetare och lärargrupper. Dessa skadetyper ger ofta påtagligt flata och jämna audiogram, ofta helt normala. För musiker med tinnitus bedömdes tinnitus som värre om personen också hade nackbesvär. Frågan är här i vilken mån dessa personers tinnitus genereras av skador i hörselsystemet. Den skulle till och med kunna vara helt och hållet genererad av nackbesvären. Efterord Musiker arbetar i en ljudmiljö som i genomsnitt är på gränsen att kunna ge hörselskada. Det visar denna undersökning i likhet med många andra. Det innebär att en del personer kan få en hörselskada i sitt arbete som musiker. Därför bör de kontrollera sin hörsel regelbundet, inte bara med konventionellt audiogram, utan helst också med några av de känsliga metoder som beskrivits här och kan ge tidigare indikation på skadad hörsel, t ex tal i brus, forward masking och PMTF enligt vår metod. Man bör definitivt göra en kontroll med dessa mätningar efter att man råkat ut för en incident med mycket starkt ljud som gett lockkänsla eller tinnitus en stund efter. De musiker som har ärftligt påbrå för hörselnedsättning eller tinnitus bör vara extra noga med att kontrollera sin hörsel. Resultatet av den del av studien, som berör dosimeterresultat, har skickats i mars 2011 i form av ett manuskript för publikation i tidskriften International Journal of Audiology: Björn Hagerman Musicians ability to judge the risk of aquiring noise induced hearing loss. Denna rapport har författats av Björn Hagerman och Ann-Cathrine Lindblad.
Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön
Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot
Läs mer5. Nytta av hörapparat
5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merHörselvetenskap B, Tillämpad hörselvetenskap I [HÖ1410]
Kod: Hörselvetenskap B, Tillämpad hörselvetenskap I [HÖ1410] Audiologisk diagnostik, 10 hp provkod 0201 2014 01 17 5 timmar Kursansvarig: Peter Czigler Rättande lärare: Helena Stålnacke och Ramesh Zarenoe
Läs merÄr sjukvården jämställd och går det åt rätt håll?
Inledning Som titeln antyder är syftet med den här undersökningen att ta reda på om svensk hälso- och sjukvård är jämställd. Det är en fråga som kan analyseras utifrån olika perspektiv, vilka i huvudsak
Läs merAppendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Läs merStatistik och epidemiologi T5
Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer
Läs merTesta din hörsel. - det är inte svårt
Testa din hörsel - det är inte svårt 2 Känner du tvekan inför ett hörseltest? Det är troligtvis det enklaste test du kan göra. Ett hörseltest går fort, är enkelt och är absolut inte obehagligt. I det flesta
Läs merBuller. Definition av buller. Vad använder vi hörseln till?
Buller Vad använder vi hörseln till? Kommunikation Tal-Hörsel Extremt god förmåga att urskilja små förändringar i ljudbilden, alltid lyssning på måttligt starka ljud God kognitiv förmåga Orientering, varning
Läs mer10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat
10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv
Läs merHÖRSELBESVÄR OCH TINNITUS HOS FÖRSKOLEPERSONAL
HÖRSELBESVÄR OCH TINNITUS HOS FÖRSKOLEPERSONAL Kerstin Mattsson AB Previa Box 119 39 404 39 Göteborg tel: 031-61 57 00 (vx) fax: 031-80 66 88 kerstin.mattsson@previa.se Handledare: Prof. Mats Hagberg Avd
Läs merStudien. Teknik. Akustik. Enkätundersökning. En kvalitativ, explorativ studie av ett case. Bestående av tre delar:
Studien En kvalitativ, explorativ studie av ett case Bestående av tre delar: Teknik Akustik Enkätundersökning Redovisning av Enkätsvar: från lyssnare, musiker, anställda Subjektiv hörselstatus Ljudkvalitet
Läs merDnr. U2008/5466/SAM 2007-02-12
Dnr. U2008/5466/SAM PM 2007-02-12 Utbildningsdepartementet SAM, analysfunktionen Mats Björnsson Telefon 08-405 15 15 E-post mats.bjornsson@education.ministry.se 37 internationella kunskapsmätningar under
Läs merVARFÖR LJUD OCH HÖRSEL?
Ljud och hörsel VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen VARFÖR
Läs merStuderandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013
Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget
Läs merHögskolebiblioteket vid Mälardalens högskola
Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Biblioteksenkät 2009 1 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Metod... 3 Redovisningen... 3 Antal svar... 4 Förhållandet mellan orterna... 4 Användarkategorier...
Läs merKönsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet
Sid 1 (23) Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet Könsfördelningen vid Umeå universitet är förhållandevis jämn 1. Trots en jämn könsfördelning råder det en kvinnlig
Läs merNacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola
Nacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola 65 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms
Läs mer2011-01-24. F2 Psykoakustik + SDOF. Psykoakustik. Psykoakustik. Örat. A ytterörat. B mellanörat. Örats uppbyggnad och hörseln. Skador.
0-0-4 Psykoakustik Örats uppbyggnad och hörseln Skador Maskering F Psykoakustik + SDOF Subjektiva mått Binaural effekt Psykoakustik Örat Söker samband mellan ett ljuds fysikaliska parametrar och hur ljudet
Läs merFaktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2014
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merÄmnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1
Hälsoakademin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 1 Datum 211 11 3 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare
Läs merAttityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning
Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merResultatrapport över uppföljning av fallet Partille Centrum
Resultatrapport över uppföljning av fallet Partille Centrum Sammanställd av Östen Axelsson för Gösta Ekmans laboratorium för sensorisk forskning September 2009 Östen Axelsson 08-530 602 89 osten.axelsson@decorumcommunications.se
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merhttp://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts.
Dokumentet är från sajtsidan Matematik: som ingår i min sajt: http://www.leidenhed.se/matte.html http://www.leidenhed.se Minst och störst Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att
Läs merStuderandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014
Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa
Läs merBilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling
1 (17) Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen Nedanstående material utgick från resultatet av förundersökningen och har legat till grund för dimensioneringen
Läs merPM NÄTAVGIFTER Sammanfattning.
PM NÄTAVGIFTER Uppdragsansvarig Anna Werner Mobil +46 (0)768184915 Fax +46 105050010 anna.werner@afconsult.com Datum Referens 2013-12-10 587822-2 (2a) Villaägarna Jakob Eliasson jakob.eliasson@villaagarna.se
Läs merVärmdö kommun Värmdö kommun - Föräldrar Familjedaghem
Värmdö kommun Värmdö kommun - Föräldrar Familjedaghem 52 respondenter Kundundersökning Pilen Marknadsundersökningar Mars 214 Om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning
Läs merHörseljämförelser mellan flygande och icke flygande personal på Malmen
Hörseljämförelser mellan flygande och icke flygande personal på Malmen Buller Författare: Berit Sydbom Handledare: Bengt Ståhlbom Projektarbete, 5 p, Företagssköterskeutbildning 2005-2007 Oktober 2007
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs merFÖRDJUPAD ARBETSMILJÖUNDERSÖKNING KUNGLIGA MUSIKHÖGSKOLAN VÅREN 2003
FÖRDJUPAD ARBETSMILJÖUNDERSÖKNING PÅ KUNGLIGA MUSIKHÖGSKOLAN VÅREN 2003 Några reflektioner. Av Musikhögskolans anställda har 186 personer svarat på enkäten. Den svarsfrekvensen innebär att man inte kan
Läs merTyresö kommun. Elev- och föräldraenkät 2015 Föräldrar Pedagogisk omsorg 60 respondenter Genomförd av CMA Research AB Mars 2015
Tyresö kommun Elev- och föräldraenkät 2015 Föräldrar Pedagogisk omsorg 60 respondenter Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Om undersökningen Tyresö kommun, Elev- och föräldraenkät 2015, sida 1 Bakgrund
Läs merVisstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna
Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport
Läs merDenna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.
Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen
Läs merÄmnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle
Institutionen för hälsovetenskap och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle Datum 2013-08-19 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna
Läs merKod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Uppsamlingstentamen.
Kod: Ämnesområde B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: Tentamenstillfälle Uppsamlingstentamen Datum 2013-08-16 Tid 3 timmar Kursansvarig Övrig information Resultat: Lärandemål Provkod: 0620 Varje
Läs merKA RKUNSKAP. Vad vet samhällsvetarna om sin kår? Julius Schmidt, Hannes Jägerstedt, Hanna Johansson, Miro Beríc STAA31 HT14
KA RKUNSKAP Julius Schmidt, Hannes Jägerstedt, Hanna Johansson, Miro Beríc Vad vet samhällsvetarna om sin kår? STAA31 HT14 Handledare: Peter Gustafsson Ekonomihögskolan, Statistiska institutionen Innehållsförteckning
Läs merPhonak TargetTM 3.1. Programmeringsguide komma igång. Förberedelse av hörapparaterna
Phonak TargetTM 3.1 Programmeringsguide komma igång Den här guiden ger dig detaljerad introduktion till hörapparatanpassning med Phonak Target. Innehåll 1 Navigation 2 Före anpassning 3 Börja anpassning
Läs mer& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4
Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning
Läs merListen Only CutOff FM Radio Dual. Nyhet! Dual Pro. FM Radio CutOff Listen Only. det kompletta hörselskyddet
Listen Only CutOff FM Radio Dual Nyhet! Dual FM Radio CutOff Listen Only det kompletta hörselskyddet Sordin erbjuder högklass hörselskydd till låga prise för fritid och yrkesmässigt bruk Musik och kommunikation
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merUpplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport
Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning
Läs merBIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09)
LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) Aktuella avsnitt i boken är Kapitel 7. Lektionens mål: Du
Läs merHörselskadlig bullerexponering
SLUTRAPPORT SLO-920 Hörselskadlig bullerexponering medvetenhet, attityd och riskbeteende hos lantbrukare Qiuqing Geng Box 7033, 750 07 Uppsala 2 Bakgrund Under de senaste åren har jordbrukare varit den
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merP1071 TÖREBODA KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071
TÖREBODA KOMMUN Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupp... 3 1.4 Metod... 4 1.5 Register
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merMätning av lågfrekvent buller i Gråbo
Mikael Ögren Akustiker Göteborg den 2 maj 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) ADRESS Box 414, 405 30 Göteborg BESÖK Medicinaregatan
Läs merVad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?
Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik
Läs merLaboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)
Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska
Läs mer3. Metoder för mätning av hörförmåga
3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest
Läs merÖverklagande av länsstyrelsens beslut om återförvisning av ärende om fläktbuller, Rindögatan 6, fastighet Nummerhästen 9
Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2014-03-04 Handläggare Robert Eriksson Telefon: 508 28 951 Till Stockholms miljö- och hälsoskyddsnämnd Överklagande av länsstyrelsens beslut om återförvisning
Läs merUnder min praktik som lärarstuderande
tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko
Läs merTENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod TENTAMEN KVANTITATIV METOD (205) Examinationen består av 11 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt anslutning
Läs merKommentar till bilderna. Att spara hörsel för framtiden. Bara det värdefulla är vi beredda att skydda! Hörseln vad kan vi förstå?!
Kommentar till bilderna Att spara hörsel för framtiden SIS-seminarium i Stockholm 2010-11-10 Anders Jönsson Dessa bilder är gjorda att tala till och innehåller inte en sammanfattning av föredraget. Dessutom
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merAlkohol, tobak, narkotika och dopning
7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika
Läs merHÖRAPPARATER MED RIKTNINGSMIKROFON: TALUPPFATTNING I BRUS OCH RIKTNINGSHÖRSEL
ISSN -X HÖRAPPARATER MED RIKTNINGSMIKROFON: TALUPPFATTNING I BRUS OCH RIKTNINGSHÖRSEL Erik Borg Karin Skoglund AHLSÉNS FORSKNINGSINSTITUT Rapport nr Mars Tryckning HÖRAPPARATER MED RIKTNINGSMIKROFON:
Läs merBilden av Lidingö. Rapport från attitydundersökning, november 2004
Bilden av Lidingö Rapport från attitydundersökning, november 24 Innehållsförteckning 1. Allmänt 3 2. Syfte 3 3. Metod och urval 4 4. Vem har svarat 5 5. Resultat 6 6. Slutsatser 16 För frågor angående
Läs merSEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI
SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning I Sverige beräknas 560 000 vuxna personer ha så stor hörselnedsättning att de kan ha nytta av hörapparat. Ungefär 270 000 vuxna har hörapparat, varav mer än
Läs merResultatet av ditt hörseltest
Din hörsel Resultatet av ditt hörseltest Dina hörtrösklar är: Frekvens i hertz (Hz) 125 250 500 1000 2000 4000 8000 0 10 20 30 40 50 Hörtröskel i decibel (db HL) 60 70 80 90 100 110 120 2 Noteringar: 3
Läs merLinjär regressionsanalys. Wieland Wermke
+ Linjär regressionsanalys Wieland Wermke + Regressionsanalys n Analys av samband mellan variabler (x,y) n Ökad kunskap om x (oberoende variabel) leder till ökad kunskap om y (beroende variabel) n Utifrån
Läs merATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION
ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010
Läs merVäxtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007
Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Susanne Gustafsson Limnolog Lunds universitet Bild 1. En kiselalg, av släktet bandkisel, har dominerat Ivösjöns växtplanktonsamhälle i 25 av de undersökta
Läs merBild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren.
Bild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren. Bilden är tagen av Lotta Westerberg, Sidas handläggare
Läs merett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?
ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas
Läs merGäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning
Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning MS Naturfakta Mikael Svensson Box 107 283 22 Osby 0479-10536, 0705-910536 Gäddan i Hammarsjön Enligt uppgifter från vissa håll är gäddorna
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,
Läs merMSG830 Statistisk analys och experimentplanering - Lösningar
MSG830 Statistisk analys och experimentplanering - Lösningar Tentamen 15 Januari 2015, 8:30-12:30 Examinator: Staan Nilsson, telefon 073 5599 736, kommer till tentamenslokalen 9:30 och 11:30 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merDatorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning
Statistik, 2p PROTOKOLL Namn:...... Grupp:... Datum:... Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta den statistiska
Läs merBCA. Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning. Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd. Björn Samuelson Björn Andersson BCA 2002:1
BCA Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning Björn Samuelson Björn Andersson BCA 2002:1 Varför lämnar byggnadsarbetare branschen en enkätundersökning
Läs merFördjupningsuppgift: Buller
Fördjupningsuppgift: Buller Basgrupp 1 Mårten Carlsson Johanna Hermanson Hannah Johansson Henrik Olsson Erik Rofors Vad är buller? Buller definieras av Nationalencyklopedins ordbok som ljud som uppfattas
Läs merP1046 LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046
LIDINGÖ STAD ATTITYDMÄTNINGAR BLAND MEDBORGARNA I LIDINGÖ STAD 2009 P1046 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 4 1.1 Inledning... 4 1.2 Resultatsammanfattning... 4 2. INLEDNING... 7 2.1
Läs merHur stor blir pensionen?
Hur stor blir pensionen? En rapport om kompensationsgrader hos användare av Minpension.se år 2015 Ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen Frida Öjemark Sammanfattning Pensionen i det svenska pensionssystemet
Läs merMEDBORGARUNDERSÖKNING
MEDBORGARUNDERSÖKNING AVSEENDE SERVICE OCH LIVSKVALITET I ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 GÖRAN QVARNSTRÖM KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2005-12-21 DNR 1252-2005 2 Innehållsförteckning Service och livskvalitet i
Läs merHörselvetenskap B, Audiologisk rehabilitering, 13,5 hp
Hörselvetenskap B, Audiologisk rehabilitering, 13,5 hp 2011-05-27 4 timmar Kursansvarig: Sara Båsjö Svaren poängsätts med svarens fullständighet som grund. Besvara varje fråga på separat papper och skriv
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merP1071 GULLSPÅNGS KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071
GULLSPÅNGS KOMMUN Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupp... 3 1.4 Metod... 4 1.5 Register
Läs merVad säger miljöbalken om buller i och kring bostäder?
Vad säger miljöbalken om buller i och kring bostäder? 1 Buller Utbrett miljö- och folkhälsoproblem Miljöstörning som påverkar flest antal människor i Sverige Samhällsbuller består av ljud från exempelvis
Läs merFråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.
HFD 2014 ref 50 Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. Lagrum: 21 första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol
Läs merKan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
Läs merTEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING
TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The
Läs merTentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 24 januari 2004, kl. 09.00-13.00
Karlstads universitet Institutionen för informationsteknologi Avdelningen för statistik Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen, 5p 4 januari 004, kl. 09.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Ansvarig lärare:
Läs merRiktlinjer för bullerreducering mellan restauranger och bostäder
Linköpings kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Miljönämnden 2001-06-20 91 58 Riktlinjer för bullerreducering mellan restauranger och bostäder ÄRENDE I dagsläget är många människor i Linköping
Läs merdiskriminering av invandrare?
Kan kvinnliga personalchefer motverka diskriminering av invandrare? ALI AHMED OCH JAN EKBERG Ali Ahmed är fil. lic i nationalekonomi och verksam vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO)
Läs merNationella Kataraktregistret och PROM
Nationella Kataraktregistret och PROM Mats Lundström Registerhållare, Nationella Kataraktregistret EyeNet Sweden Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår: 1992 Täckningsgrad: 100% av alla kliniker, 98.5%
Läs merUtredning av lågfrekvent ljud från vindkraftpark Grönhult Layout A, Tranemo och Gislaveds kommuner. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft
PM01 1 (10) Handläggare Paul Appelqvist Tel +46 10 505 60 24 Mobil +46 70 184 57 24 Fax +46 10 505 00 10 paul.appelqvist@afconsult.com Datum 2014-11-20 Vattenfall Vindkraft AB Att: Ivette Farias Uppdragsnr
Läs merGRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006
GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning
Läs merNyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013
Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året
Läs merPOPULATION OCH BORTFALL
RAPPORT POPULATION OCH BORTFALL En teknisk rapport om populationen och bortfallet i den internetbaserade Örebro-undersökningen om mobbning vid mätningarna 2012 och 2013. Björn Johansson Working Papers
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER
Läs merÖvergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning
Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2010-01-26 2010/1 Övergång till utifrån föräldrarnas Ju högre föräldrarna har, desto mer troligt
Läs merOpinion och attityder till förvaring av använt kärnbränsle
Opinion och attityder till förvaring av använt kärnbränsle Centrum för Riskforskning, HHS SKB:s samhällsseminarium Gimo Herrgård, Östhammar 17 november 2006 Disposition Projektets uppläggning Förändring
Läs merRapport från Läkemedelsverket
Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Läs mer