Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 maj (18) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl

Transkript

1 Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 maj (18) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl Beslutande: Per Gruvberger, ordf Torbjörn Parling Britt-Marie Wall Harry Johansson Björn Stålhamma Övriga deltagande:agneta Svensson, Ann-Britt Hedlund, Näringsliv & turism 38 Torleif Rosvall, Personalenheten 30, 31, 37, 39 Claes Hultgren, sekreterare Justerare Torbjörn Parling Justeringens plats och tid: Kommunstyrelsens kansli 19 maj 2011 Underskrifter: Sekreterare Claes Hultgren Paragrafer Ordförande Per Gruvberger Justerande Torbjörn Parling Organ Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 16 maj 2011 ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Anslagsdatum: 19 maj 2011 Datum för anslags nedtagande: 8 juni 2011 Förvaringsplats Kommunstyrelsens kansli Underskrift Annika Jansson

2 Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 maj Kommunstyrelsen 26 maj Kommunfullmäktige 11 maj Au 29 Ks 55 Kf 31 Dnr 93/10 Motion ang. värdighetsgaranti inom äldreomsorgen I motion 22 april 2010 anför Bengt Sjöberg följande: Regeringen beslutade torsdagen den 25 februari 2010 att lämna en proposition om Värdigt liv i äldreomsorgen. Tre lagändringar föreslås i propositionen. Den ena är en ny bestämmelse om en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Den stadgar att de äldre ska kunna leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Den andra handlar också om att den äldre personen, så långt möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Den tredje lagändringen ger kommunerna befogenhet att lämna kompensation till en enskild person. Lagändringen stärker framför allt möjligheten att upprätta lokala värdighetsgarantier. Värdighet i omsorgen ska belönas skriver äldreminister Maria Larsson i ett pressmeddelande. Hon utlovar ekonomisk kompensation till de kommuner som inför värdighetsgarantier i äldreomsorgen. Lokala värdighetsgarantier bör kunna tillämpas av såväl kommunen som enskild verksamhet. Enligt regeringens bedömning bör en lokal värdighetsgaranti innehålla ett förtydligande och en konkretisering av hur kommunen arbetar med lagreglerade, nationella krav och hur man arbetar med Socialstyrelsens föreskrifter exempelvis: den nationella värdegrundens tillämpning, den enskildes möjligheter att göra egna val inom ramen för de insatser som beviljats henne eller honom, upprättandet av individuell plan, samt samordnare för insatser. Garantin kan även innehålla information om hur kommunen använder det nationella instrumentet för behovsbedömning, personalens kompetens, hanteringen av synpunkter och klagomål, tid från ansökan om insats till beslut och genomförande samt möjligheter till promenader. Regeringen ser positivt på att lokala värdighetsgarantier utformas inom äldreomsorgen vilka bör kunna tillämpas av såväl kommunen som enskild verksamhet. Jag är tacksam för att Filipstads kommun arbetar aktivt med dessa frågor. Även om vi redan nu arbetar med frågorna är det enligt min åsikt viktigt att vi tydliggör de etiska värden och normer som ska vara grunden för arbetet och som ska styra hur verksamheten bedrivs.

3 Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 maj Kommunstyrelsen 26 maj Kommunfullmäktige 11 maj Den ska överensstämma med gällande regler inom området och bidra till en ökad tydlighet för ledningen, de anställda, kunderna eller samhällets medborgare med flera. Det är vanligt att enskilda företag, organisationer och institutioner formulerar en egen värdegrund som kan bestå av etiska regler och riktlinjer för exempelvis jämställdhet, mångfald och miljöarbete. Exempelvis har skolan, polisen och försvaret utvecklat olika värdegrunder som alla anställda ska arbeta efter och förhålla sig till. Olika ramlagar, främst Socialtjänstlagen, styr äldreomsorgen och biståndsbedömare bedömer äldres behov och hur deras rättigheter förhåller sig till vad lagen medger och vad kommunen tillåter. Äldre och deras anhöriga kan uppleva att det är svårt att veta vad äldreomsorgen konkret kommer att leverera och vad de kan förvänta sig av hemtjänsten eller av den service som finns i det särskilda boendet. Relationen och samarbetet mellan den äldre och personalen inom äldreomsorgen har stor betydelse för äldre människors livskvalitet såväl i särskilt boende som inom hemtjänsten. Många situationer ställer höga krav på personalens förmåga att visa empati och ge ett gott bemötande och det påverkar också i sin tur omvårdnadsresultatet och kvaliteten i äldreomsorgen. Personalen i sin tur har ofta ett stort behov av reflektion och att få diskutera svåra prioriteringar som de ställs inför i en stressig vardag. Såväl för de äldre som för personalens skull finns ett behov av en lokal värdighetsgaranti. Den ska vara vår kommuns utfästelse gentemot de äldre som får olika äldreomsorgsinsatser. Den kvalitet som Filipstads kommun erbjuder utformas efter lokala förhållanden och därför bör också en värdighetsgaranti utformas lokalt. Grunden för insatserna i äldreomsorgen är biståndsbeslut. Inom ramen för dem beviljas även sådant som utevistelser och andra kulturella och sociala aktiviteter sådant som är väldigt viktigt för att bibehålla ett värdigt liv när man blir äldre. En lokal värdighetsgaranti bör också konkretisera hur Filipstads kommun arbetar med de krav som finns i nationell lagstiftning och i Socialstyrelsens föreskrifter. Den kommer också att stimulera personalen att diskutera innehållet i sina arbetsuppgifter och därmed bidra till kvalitetsutvecklingen. Ett värdigt liv kan ha olika betydelser för olika personer men en viktig del i ett värdigt liv måste vara att var och en ska kunna behålla sin identitet och kunna fortsätta vara den person man varit tidigare i livet Vad som gör att människor upplever välbefinnande och känner meningsfullhet i tillvaron är individuellt.

4 Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 maj Kommunstyrelsen 26 maj Kommunfullmäktige 11 maj Äldreomsorgen bör vara inriktad på att se den enskilda människan och säkerställa inflytande och valfrihet. Jag föreslår kommunfullmäktige fatta beslut om att införa en lokal värdighetsgaranti. Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutar att remittera motionen till socialnämden. Beslutsexp: SOC Socialnämnden avlämnar följande förslag till svar på motionen: Socialnämnden har tagit del av motionen och har valt att avvakta med att ta ställning till om ett utvecklingsarbete skall starta. Socialnämnden valde att avvakta i frågan tills den nya nämnden installerats efter valet. Nämnden har dock inför budget 2011 infört en värdegrund "Alla invånare i kommunen ska leva ett gott liv med trygghet i sin livssituation. Sedan motionen skrivits har beslut fatta s i motionärens frågeställningar. Inom socialtjänstlagen (2001:453) införs från och med 1 jan 2011 två nya bestämmelser: I 5 kap 4 SoL införs en bestämmelse om en nationell värdegrund för äldreomsorgen, och i 5 kap 5 SoL införs en bestämmelse som ty dliggör den äldre personens ökade möjligheter till inflytande vid genomförande av insatserna. Sålunda införs i 5 kap 4 SOL Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) 15 kap 5 SOL ändras paragrafen genom att ett nytt stycke införs En äldre person ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges

5 Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 maj Nämnden kommer att, på en arbe tsdag i maj, arbeta med att implementera ovanstående förändringar inom sitt målarbete inför resterade delen av 2011 och inför En disk ussion kommer att företas med anledning av motionär ens tredje punkt, kring så kallade lokala värdighetsgarantier. Bilaga: Meddelandeblad 1/2011 Socialstyrelsen Socialnämnden beslutade vid sammanträdet 12 april 2011, 43 att godkänna ovanstående förslag som svar på motionen. Arbetsutskottet beslutar att återremittera motionen till Socialnämnden med hänsyn till att planerad arbetsdag ej genomförts. Beslutsexp: SOC

6 Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 maj Beslutsexp: Pers. Au 30 Dnr 90/10 Personalekonomisk redovisning 2010 Personalchef Torleif Rosvall meddelar vid sammanträdet att sammanställningen av personalekonomisk redovisning inte är klar. Arbetsutskottet beslutar att sammanställningen tas upp på septembersammanträdet samt att nästa års redovisning ska tas upp under april månad för att kunna utgöra planeringsförutsättningar inför budgetarbetet.

7 Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 maj Kommunstyrelsens arbetsutskott 14 mars Au 31 Au 14 Dnr 91/11 Information om personalsamverkan Kommunchef Claes Hultgren och personalchef Torleif Rosvall rapporterade om det pågående översynen av möjlighet till samverkan inom personalområdet, mellan kommunerna i Östra Värmland. En arbetsgrupp har erhållit uppdraget att ta fram förslag på hur en gemensam löneadministration kan förverkligas liksom ett gemensamt personaladministrationssystem. Detta arbete har medfört en djupgående processanalys där löneadministrativa flöden kartlagts och jämförts. För varje kommun har sedan en åtgärdslista upprättats, i syfte att förbereda eventuell samverkan. Nästa åtgärd är att upprätta en konsekvensanalys på en samverkande situation avseende både personaladministrativt system och gemensamt kontor. Arbetsgruppen kommer eventuellt föreslå att en gemensam nämnd bildas och att ett gemensamt kontor upprättas, med säte i Kristinehamn. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar lägga informationen till handlingarna. Personalchefen Torleif Rosvall och Kommunchefen Claes Hultgren lämnar vid mötet muntlig information om läget avseende samordnat lönekontor. Något färdigställt beslutsunderlag med beslutsförslag och konsekvensbeskrivning är ej klart vid dagens datum. Ambitionen är att färdigställa underlag för möjligt beslut före sommaren men beslut efter sommaren kan inte uteslutas. I samband med Kommunstyrelsens sammanträde den 25 maj 2011 kommer särskild information att lämnas av representant för arbetsgruppen. Arbetsutskottet beslutar att lägga informationen till handlingarna. Beslutsexp: Pers.

8 Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 maj Au 32 Dnr 78/11 Ändringar av stadgar för stiftelsen Filipstadsbostäder Stiftelsen Filipstadsbostäders styrelse beslutade vid sammanträde , att anta förslag till nya stadgar. Enligt gällande stadgar för Stiftelsen Filipstadsbostäder, skall kommunfullmäktige ge sitt medgivande innan stadgeändringar sker, såvida det finns ett kommunalt borgensåtagande för stiftelsen. I dagsläget föreligger ett sådant borgensåtagande. De föreslagna ändringarna i stadgarna syftar dels till att stadgarna skall vara tidsenliga, dels till att möjliggöra en eventuell framtida bolagisering av stiftelsen. Eftersom de föreslagna stadgeändringarna påverkar ändamålet med stiftelsen, är det Kammarkollegiet som har att slutligen besluta om ett godkännande. Inför ett sådant beslut, krävs således kommunfullmäktiges medgivande. Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta att godkänna föreslagna ändringar av stadgar för Stiftelsen Filipstadsbostäder.

9 Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 maj Au 33 Dnr 86/11 Kommunal borgen för stiftelsen Filipstadsbostäder Ref. besök Kommuninvest finansrådgivare Åke Nilsson 29/ Ref. beslut kf 89, 27 november, Filipstad kommuns borgensåtagande gentemot stiftelsen Filipstadsbostäder. I det fall stiftelsen ska omsätta lån som innebär oförändrad skuldbörda har konstaterats att vissa borgensåtagande är äldre än 10 år. Kommunfullmäktige kan besluta om borgen upp till ett högsta lånebelopp. Borgensbeslutet kan då omfatta flera lån utan att ett nytt borgensbeslut behöver fattas. Ekonomienheten lämnar följande förslag till beslutsformulering att kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Stiftelsen Filipstadsbostäder org. Nr låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 134,5 mkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Beslutsförslag Att så som för egen skuld ingå borgen under 2011 för stiftelsen Filipstadsbostäders låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 134,5 mkr, jämte där på löpande ränta och kostnader. Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsens föreslå Kommunfullmäktige besluta att så som för egen skuld ingå borgen under 2011 för stiftelsen Filipstadsbostäders låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 134,5 mkr, jämte där på löpande ränta och kostnader.

10 Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 maj Au 34 Dnr 63/11 Budgetuppföljning april 2011 Ekonomienheten har upprättat en sammanställning utvisande budgetuppföljningen för april månad 2011 för de verksamheter som ingår i kommunstyrelsens arbetsutskotts verksamhetsområde. Arbetsutskottet beslutar att föra ärendet vidare till kommunstyrelsen.

11 Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 maj Au 35 Dnr Information om svarstider m m Kommunchefen Claes Hultgren lämnar vid sammanträdet en rapport om pågående arbete med riktlinjer för svarstider. Arbetsutskottet beslutar att förslag till riktlinjer redovisas till arbetsutskottet i oktober månad 2011 med inriktning att riktlinjerna ska börja att tillämpas från 1 januari Beslutsexp: KC

12 Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 maj Au 36 Dnr Riktlinjer för information på välkomstskyltar Kommunens nya digitala skyltar vid de tre stora infarterna till Filipstad beräknas tas i bruk under första veckan i juni Kanslichef Catrin Marsell föreslår att riktlinjer för vilken informationstext som kan visas antas av kommunstyrelsens arbetsutskott. Vidare föreslås även att princip om fastställande av kostnad för annonsering av näringsidkare antas. Förslag till riktlinjer: Den som är arrangör för ett evenemang kan anmäla intresse för infartsskyltning via webb-formulär på kommunens hemsida. Anmälan skall ske senast en vecka innan informationen skall publiceras. Evenemanget skall vara av publikt intresse. Om många evenemang inträffar samtidigt, väljer kommunen att publicera det som bedöms ge Filipstad bäst marknadsföring och har ett brett publikintresse. Vid tillgång på plats på infartsskyltarna kan även andra typer av meddelanden av allmänt intresse publiceras, t ex erbjudanden om jobb, affärer som har något jubileum eller liknande. Det är endast företag, föreningar eller andra organisationer som kan anmäla meddelanden till infartsskyltning. Räddningstjänstens meddelanden prioriteras vid akuta händelser som berör invånare eller förbipasserande. Arrangören får 2 rader till sitt förfogande, varje rad har plats för ca 24 tecken, inklusive mellanslag. Inga förkortningar godkänns om de inte är allmänt vedertagna. För att kunna hjälpa till ytterligare med marknadsföring av evenemanget samt svara på förfrågningar från kunder, vill kommunen också ha uppgifter om plats för evenemang, klockslag, kontaktperson, pris, biljettförsäljning samt arrangörens fakturaadress. Utan fakturaadress publiceras inte evenemanget. Kommunkansliet bedömer tillämpningen av dessa riktlinjer. Kostnad för näringsidkares annonsering fastställs av kommunkansliet vid varje tillfälle.

13 Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 maj Arbetsutskottet beslutar att anta förslaget till riktlinjer. Beslutsexp: Kanslichef

14 Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 maj Kommunstyrelsens arbetsutskott 14 mars Au 37 Au 10 Dnr 82/10 Utredningsuppdrag personalkläder I samband med att Ekonomisk plan behandlades i kommunstyrelsens arbetsutskott 25 oktober 2010, 76, uppdrog arbetsutskottet till Personalavdelningen att utreda arbetskläder i förskoleverksamheten enligt skrivelse från barn- och utbildningsnämndens ordförande och förvaltningschef. Personalavdelningen avlämnar följande delrapport daterad : Uppdraget har avsett att ta fram jämförelser inom kommunen och jämförelser med andra kommuner om förekomsten av arbetskläder i förskolor Vad är arbetskläder? Arbetskläder skall skiljas från skyddskläder som regleras i arbetsmiljölagstiftningen. Arbetsgivare är skyldig att tillhandahålla skyddskläder och annan skyddsutrustning. Till skyddskläder räknas sådana kläder som täcker eller ersätter privata kläder och som är speciellt utformade för att skydda användaren mot situationer där man riskerar att få skador på kroppen i samband med arbetets utförande. Behovet av skyddskläder etc. utgår från en riskutvärdering som visar vilka typer av risker som arbetet medför och som man därför skall skydda sig mot. Riskerna kan vara av flera slag; tekniska, kemiska, mekaniska, biologiska, elektriska, påkörningsrisker mm. Skyddskläderna anpassas till resp. risk och det föreligger skyldighet för arbetstagaren att använda dem. Arbetskläder och/eller så kallade profilkläder är inte skyddskläder enligt ovanstående och således inte reglerade av arbetsmiljölagstiftningen. Andra lagar kan dock föreskriva särskilda arbetskläder. Exempelvis inom sjukvård p g a smittorisker eller inom livsmedelshantering och mathantering. Motivet för att tillhandahålla eller subventionera arbetskläder kan vara att arbetet utsätter privata kläder för onormalt slitage. Det kan också vara en önskan från arbetsgivaren att personalen skall ha en tydlig och enhetlig profilering.

15 Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 maj Kommunstyrelsens arbetsutskott 14 mars Hur ser det ut i Filipstads kommun Lena Kåräng utredde förhållandet 2006 och bilden är densamma idag. I korthet: Omvårdnadspersonal inom äldreomsorg har viss frihet att välja inom ett speciellt sortiment av profilerade arbetskläder för c:a 300 kr/år och anställd. Budget :- Gäller tillsvidareanställda och långtidsvikarier. Kostenheten har arbetskläder av hygienskäl. Livsmedelslag! Bidrag till skor med 416:-/år. Halkningsrisker på golv p g a fett och vatten. Inköps från särskild leverantör. Kläderna får inte lämna arbetsplatsen och skall tvättas där. Städpersonal får långbyxa och tunika vartannat år enligt ett avtal med Kommunal. Teknisk personal vid gata/park- och fastighetsenheten har anpassade yrkeskläder som rubriceras som skyddskläder. Beroende av var arbetet utförs utomhus gäller också s k varselkläder (färg och reflexmärkning). Andra kommuner Vid en rundfrågning till de andra kommunerna i Värmland framkom en något brokig bild som i stort överensstämmer med Lena Kårängs beskrivning. Utan att komma in på varje kommun i detalj förefaller det som att ingen har infört fria arbetskläder som är personliga generellt ännu. Olika lösningar finns alltifrån inget till inköp av varma vinterjackor/motsv. eller regnplagg. I någon kommun har tidigare utgetts ett lönebidrag som växlats in mot högre lön istället. Detta senare sammanhänger med att fackliga organisationer på arbetsmarknaden tidigare ganska ofta förhandlade sig till en förmån genom att avstå något av löneavtalen. Slutsats Det är ju inte orimliga anspråk som förskolepersonalen ändå har och därför bör någon åtgärd kunna vidtas. Dock ger inte denna inventering en entydig bild om vad som skall ske. Inköp av vissa typer av kläder är ett alternativ. Ett annat kan ju vara modellen som äldreomsorgen har med ett klädbidrag för personligt inköp av profilerade arbetskläder.

16 Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 maj Kommunstyrelsens arbetsutskott 14 mars Vid förvaltningschefsmöte genomgicks rapporten och beslutet blev att rekommendera ett införande av ett klädbidrag i likhet med vad som gäller för omvårdnadspersonalen inom äldreomsorgen. Bidraget skall gälla enbart för förskolorna. Beloppet och vilka befattningsgrupper som skall omfattas kommer att preciseras. Personalchef Torleif Rosvall presenterade ärendet och besvarade frågor i anslutning härtill. Under föredragningen uppdrogs till personalchefen att komplettera utredningen avseende; avsatta medels storlek, om ett klädbidrag eller tillhandahållande av kommunalt upphandlade arbetskläder är lämpligt samt vilka arbetsgrupper som berörs av förslaget. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar Beslutsexp: Pers. att förslag till beslut skall presenteras arbetsutskottet senast i maj månad år Personalchef Torleif Rosvall meddelar i skrivelse 12 maj 2011 att utredningsuppdraget kompletterats efter samråd med förvaltningsledningen. Personalkläder införes för personalen i förskolor och fritidshem f o m år Samma modell som för omvårdnadspersonal inom Socialförvaltningen föreslås. D v s inköp av lämpliga kläder genom kommunal upphandling. Kläderna skall vara profilerade. Värdet föreslås bli max. 300:- / år. Detta innebär en budget på för närvarande kr räknat efter 110 personal sammanlagt. Personalenheten föreslår KSAU att rekommendera Barn- och utbildningsnämnden att fatta beslut enligt ovan samt uppdra till personal inom BUN att genomföra den praktiska handläggningen av införandet. Arbetsutskottet beslutar att godkänna förslag till upplägg och översända ärendet vidare till Barnoch utbildningsnämnden för vidare ställningstagande. Beslutsexp: BUN

17 Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 maj Au 38 Dnr 15/11 Näringslivsfrågor Ann-Britt Hedlund och Agneta Svensson från Näringslivsenheten informerar vid sammanträdet om TEM-undersökning 2010 (Turistekonomisk modell). Omsättning 127 mkr mots ca 95 sysselsatta. Dagbesök ökning med 6% övernattning ökar med drygt 7000 nätter. Trots detta minskar omsättningen mkr. Aktiviteter uppgår till 7% medan transporter(bensin) ligger på 38%. Arbete med att få besökarna att spendera mer pengar i kommunen måste prioriteras. TV programmet Sommartorpet med Ernst Kirsteiger kommer att sändas från kommunen under sommaren med start den 8 juni Ombyggnad har påbörjats av äldre byggnad vid Saxån, ägd av Carl-Jan Granqvist. Kommunen har fått möjligheten att medverka i marknadsföring. Arbetsutskottet beslutar Beslutsexp: KC Näringsliv att i marknadsföringssyfte avsätta max kronor ur Kommunstyrelsens tillgängliga medel.

18 Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 maj Au 39 Dnr 41/11 Personalfrågor Personalchefen Torleif Rosvall lämnar kort rapport om semestersituationen och om pågående lönediskussion. Arbetsutskottet beslutar att med godkännande lägga rapporterna till handlingarna.