Slutrapport för Områdesprogram för ett socialt hållbart Holma och Kroksbäck

Transkript

1 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum Vår referens Linda Johansson Planeringssekreterare Linda.Johansson20@malmo.se Tjänsteskrivelse Slutrapport för Områdesprogram för ett socialt hållbart SOFV Sammanfattning Kommunstyrelsen fattade den 3 mars 2010 beslut gällande ärendet Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. Programmet beskrivs i ärendet som en långsiktig satsning under fem år för att dels förbättra levnadsvillkoren i områden där välfärden är som lägst, och dels utveckla den fysiska miljön. Stadsområde Väster har ansvarat för utvecklingen i. En slutrapport har tagits fram för att rapportera om de lärdomar som dragits. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Väster föreslås besluta att godkänna föreliggande rapport Beslutsunderlag Slutrapport, Områdesprogram för ett socialt hållbart Tjänsteskrivelse, slutrapport Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Västers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Väster Ansvariga Siv Jensen Gisela Gréen SIGNERAD

2 Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart Stadsområdesförvaltning Väster Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Siv Jensen Stadsområdesförvaltning Väster Avdelning för områdesutveckling

3 Innehållsförteckning Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart Holma och Kroksbäck... 1 Bakgrund... 3 Organisering i Malmö stad... 4 Finansiering... 5 Följeforskning... 5 Inriktning och arbetssätt: 3 gemensamma spår... 6 Framtidens lärande... 6 Framtidens jobb... 7 Framtidens boende... 8 Holma Infocenter... 8 El Sistema... 9 Kulturbro - en kraft för hållbar stadsutveckling Trygghetsprogram och forskningscirkel Engagemangsguider- ett fördjupat samarbete med Rädda Barnen Framtidsbild för den fysiska miljöns utveckling i Holma och Kroksbäck Har Områdesprogram gjort någon skillnad? Erfarenheter och vägen framåt Stadsområdesförvaltning Väster Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart

4 Bakgrund Hälsan och välfärden är ojämnt fördelad mellan olika grupper av befolkningen och mellan olika geografiska områden i Malmö. Kommunstyrelsen fattade därför den 3 mars 2010 beslut i ärendet Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. Fyra delområden i Malmö, stadsdelsfullmäktige med ansvar för Herrgården,, Lindängen samt Seved, omfattades initialt. Ett femte områdesprogram, Områdesprogram Segevång, tillkom efter kommunstyrelsens beslut den 7 september 2011 (KS-KOM ). En arbetsgrupp, med två representanter per förvaltning samt en koordinator från stadskontoret, tillsattes med uppdraget att utforma områdesplaner för respektive delområde. I underlaget fanns även ett förslag på en gemensam målbild (som presenteras längre ner i stycket), samt förslag på hur man når denna utveckling: Vi utgår från behov, utmaningar och möjligheter i de fem områdena Områdena blir Malmös nya innovationsområden Vi sätter Malmöborna i centrum. Vi går från åt och för, till med och tillsammans Vi stimulerar öppen och jämlik samverkan mellan offentlig, privat och ideell sektor Vi stimulerar ett prövande och experimenterande arbetssätt Vi testar och skalar upp metoder och idéer som kan spridas lokalt, nationellt och internationellt Arbetsgruppens underlag med målbild och medel att nå målen formulerades i den tjänsteskrivelse som kommunstyrelsen fattade beslut om den 8 september 2010 i ärendet Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö (KS-KOM ). Programmet beskrivs i ärendet som en långsiktig satsning under fem år för att dels förbättra levnadsvillkoren i områden där välfärden är som lägst, dels utveckla den fysiska miljön. Områdesprogrammens inriktning och arbetssätt sammanfattas i tjänsteskrivelsen på följande sätt: Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö syftar till att skapa en ur alla aspekter hållbar stad. Genom att prioritera arbete i fyra avgränsade områden - Herrgården, Holma- Kroksbäck, Lindängen och Seved - ges möjlighet att utgå från platsens behov och dynamik. Med start i konkreta utmaningar i dessa områden arbetar hela staden för att dra in många olika aktörer medborgare, näringsliv, föreningar, Malmö högskola/utbildningsinstitutioner, statliga myndigheter osv. i en medskapande process för att generera och realisera lösningar för den hållbara staden med betoning på sociala problem. Fokus ligger på ett prövande och experimenterande arbetssätt, där olika modeller testas och de som fungerar gradvis skalas upp. På så sätt förflyttas de fyra områdena från problemområden till innovationsområden. Ambitionen är att göra innovationsarbetet i dessa områden så intressant att en lång rad parter i samhället med kompetens och resurser vill ansluta sig till förändringsprocessen. På så sätt kan Malmö bli en stad där miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet ömsesidigt stärker varandra och en förebild för städer runt om i världen som brottas med likartad problematik. 3 Stadsområdesförvaltning Väster Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart

5 Följande långsiktiga mål för områdesprogrammet formulerades: Holma-Kroksbäck/Herrgården/Lindängen/Seved/Segevång ska vara attraktiva och trygga områden där människor med olika bakgrund och förutsättningar väljer att bosätta sig och vistas och där olika typer av fastighetsägare väljer att investera. I Holma-Kroksbäck/Herrgården/Lindängen/Seved/Segevång ska den fysiska utvecklingen vara en bärande kraft som leder den sociala utvecklingen framåt i den grad att det blir en förebild för arbetet med sociala förändringar. Skolorna i Holma-Kroksbäck/Herrgården/Lindängen/Seved/ Segevång ska utveckla en verksamhet som gör att elever från hela Malmö och Skåne söker sig till dessa skolor. Näringslivs- och innovationsklimatet i Holma-Kroksbäck/ Herrgården/ Lindängen/ Seved/ Segevång ska vara så stimulerande att många företag och entreprenörer väljer att etablera sig där. Innehållet i kultur- och fritidsaktiviteter i Holma-Kroksbäck/ Herrgården/Lindängen/ Seved/Segevång ska hålla en sådan nivå att människor från hela Malmö och Skåne väljer att ta del av dem. De övergripande målen är framför allt av visionär karaktär och har inte redovisats separat i del- och helårsrapporter. Inom respektive områdesprogram har målområdena däremot brutits ner till en lokal struktur, med tillhörande resursgrupper och inriktningar. Arbetet har rapporterats till stadskontoret årligen i Årsredovisningen. Organisering i Malmö stad Områdesprogrammet har inneburit ett åtagande, både i tid och i resurser, för samtliga förvaltningar i Malmö stad. Ambitionen har varit att de satsningar som gjorts, i den mån det varit möjligt, involveras i de reguljära verksamheterna. Stadskontoret har ansvarat för samordningen av de centrala kommunikationsinsatserna och uppföljning av områdesprogrammet, vilket innebär att förse kommunstyrelen med lägesrapporter tre gånger per år. Stadskontoret har även ansvarar för slutrapporteringen vilket omfattar föreliggande tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen, en populärversion och en slutkonferens den 10 december Slutkonferensen kommer att innehålla en utställning och ett flertal seminarier med syftet att sprida lärdomar och erfarenheter från områdesprogrammet samt sprida populärversionen. Områdesprogrammet avslutas officiellt vid slutkonferensen den 10 december, Stadsområdesförvaltning Väster Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart

6 Finansiering Finansieringen av områdesprogrammens genomförande ingår i de olika förvaltningarnas ordinarie budget, vilket har krävt tydliga prioriteringar och att insatserna i programmet arbetats in i befintliga verksamhetsplaner och budget. Vissa kostnader, bland annat lönekostnader för de fem områdeskoordinatörerna, finansieras dock centralt. Vid sitt sammanträde den 11 januari 2012 fattade kommunstyrelsen beslut om fördelning av anslag till områdesprogram (KS-KOM ). Ur kommunstyrelsens anslag om 17,2 miljoner kronor (Mkr) för områdesprogrammen 2012 fördelas 2 Mkr till kulturnämnden samt 3,04 Mkr till vardera stadsdelsfullmäktige i Fosie, Hyllie, Kirseberg, Rosengård och Södra Innerstaden. Kommunstyrelsen fattade dessutom beslut om att ur anslaget för projekt och utredningar anslå 0,6 Mkr för 2012 till stadsdelsfullmäktige Kirseberg för att täcka lönekostnaden för förvaltningens områdeskoordinator. I budgeten för 2014 förändrades de ekonomiska förutsättningarna för områdesprogrammet genom beslutet att 2 Mkr (av ca 3,8 Mkr) per områdesprogram skulle avsättas för en långsiktig utveckling av lokala mötesplatser för unga (Medelsanvändning för utveckling av mötesplatser för flickor och pojkar inom områdesprogrammen STK ). I de fall det inte fanns någon mötesplatsverksamhet för unga, som finansierades av områdesprogrammen, innebar det att en sådan skulle byggas upp. I de fall det redan fanns mötesplatser skulle dessa stärkas till att åtminstone omfatta 2 miljoner av budgeten för områdesprogrammen. I arbetet skulle de lokala förutsättningarna och föreningslivet tas tillvara och arbetet med jämställdhet och mötesplatspolicyn skulle vara ledande. Åtgärderna har på sedvanligt sätt följts upp i delårsrapporter och årsredovisning. Under programtiden har förvaltningen även sökt externa medel för att driva eller följa upp olika processer. Avdelningen för Områdesutveckling har bland annat beviljats medel från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (f.d. Ungdomsstyrelsen), samt Region Skåne. Följeforskning Tidigare satsningar har framför allt blivit utvärderade i slutet av programtiden, vilket inneburit att erfarenheter och lärdomar först har kunnat användas i framtida satsningar. När Områdesprogrammet skulle starta formulerades därför behovet av följeforskning som löper under projektets gång, från start till slut, med målsättningen att genom kontinuerlig dialog och återkoppling av relevanta observationer hjälpa projektet att uppfylla sina målsättningar inleddes diskussioner för att Malmö stad och Malmö högskola gemensamt skulle upprätta en följeforskningsgrupp. Finansieringen skulle ske gemensamt. Av oklar anledning genomfördes aldrig följeforskningen i samarbete med Malmö högskola. 5 Stadsområdesförvaltning Väster Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart

7 Inriktning och arbetssätt: 3 gemensamma spår Arbetet med områdesprogrammet har sedan 2012 varit inriktat på tre gemensamma spår: lärande, jobb och boende. Arbetet har bedrivits i så kallade resursgrupper, där aktörer bjudits in till samverkan. I grupperna har det arbetats fram olika insatser. Framtidens lärande Insatser framtidens lärande El Sistema, Kroksbäcksskolan och Holmaskolan El Sistema i förskolan Mentorprogrammet, Näktergalen på Holmaskolan Upplevelsebaserat lärande på Holmaskolan, Kulturbro som kraft för hållbar stadsutveckling Öppen skola, Kroksbäcksskolan Världens bästa sommarjobb till ungdomar (16-19 år) Engagemangsguider i fritidsverksamheten (DOIT) (2 personer under 3 år) Lovverksamhet i Holma och Kroksbäck Jämställdhetsintegrering i skola och fritid (Holmaskolan, Kroksbäcksskolan, Lyktan och Aktivitetshuset) Frukostklubb, Kroksbäcksskolan Läxakuten, Kroksbäcksskolan Bamsegympa på Bellevuestadion Babycafé, Barnavårdscentralen/Lyktan i Kroksbäck Samverkanspartners Kulturförvaltningen, Holmaskolan och Kroksbäckskolan Förskolan i Malmö högskola, Holmaskolan Grundskoleförvaltningen (Holmaskolan), Kulturförvaltningen, Malmö högskola Hyllie Stadsdelsförvaltning, Kulturförvaltningen (finansiär av halvtidstjänst fritid), BRÅ, Brottsförebygganderådet (finansiär), Region Skåne, Folkhälsa (finanisär av aktiviteter riktat till ungdomar, utifrån dialog med ungdomar "Ungdomars röst") Fritid, Ung i sommar, Kulturförvaltningen (Lagret) Rädda Barnen (arbetsgivare och finansiär), Fritid (verksamhet och finansiär), Ungdomsstyrelsen (finansiär) Fritidsförvaltningen (finansiär till bussar och jojo kort till barnen) Barn och ungdom, Stadskontoret (finansiär) i samverkan med Fosie Stadsdelsförvaltning Röda Korset (Finansiär och organisatör) Afghanska kulturförvaltningen, Barn och ungdom i Hyllie Stadsdelsförvaltning Förskolor i Holma, Bellevuestadion Förskoleförvaltningen, Individ och familjeomsorgen, Barnavårdscentralen, Barn och ungdom i Hyllie Stadsdelsförvaltning, Arbetsförmedlingen 6 Stadsområdesförvaltning Väster Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart

8 Föräldramöten på Holma och Kroksbäcksskolan, där Arbetsförmedlingen bjöds in Temalekplats Äventyr i Holma Sommarscen i Kroksbäck- Utomhusbio på Kullarna Scouterna i Gatukontoret Sommarscen, Kulturförvaltningen Scouterna Inom lärande och arbete, som starkt sammankopplade system, har fokus hamnat på att främja sociala faktorer som lyckad skolgång och självförsörjning. I socialtjänstens arbete med barn ungdomar och deras familjer har det riktats insatser till hela familjen och deras nätverk som avgörande för att nå framgång. Familjen ska ges förutsättningar att vara självförsörjande och kunna vara ett stöd för sina barn i skolarbetet. Förkolor, skolor, Individ- och familjeomsorg (IoF) och Jobb Malmö har provat att kraftsamla kring sammanhållna insatser med fokus på den unge och med familjen i centrum. Framtidens jobb Insatser framtidens jobb Holma Infocenter Kroksbäck Infocenter Samverkan med NCC angående Hylliebadet (6 månaders anställning och lärlingsplatser) Förhållningssätt "Hela familjen" inom IoF och Mobb Malmö, "0808 möten" Bryggans uppsökande verksamhet i Jobbmässa på Kroksbäcksskolan (årskurs 6) Praktikplats på ICA Bellevuegården Sommarpraktik inom Vård och omsorg (Rekryteringsmässa) Servicepatruller (ungdomar i arbete under 1 år) Coacher inom fritidsverksamheten Utökade öppettider på Lyktan Samverkanspartners Aktiva kvinnor i Hyllie, Röda Korset, Juristjouren Lund, Arbetsförmedlingen, Jobb Malmö, Individ och familjeomsorgen, Bellevuegårdsbiblioteket Afghanska kulturföreningen, Jobb Malmö, Arbetsförmedlingen NCC, Arbetsförmedlingen Individ och familjeomsorgen, Jobb Malmö (Barn och ungdom i Hyllie Stadsdelsförvaltning) Individ och familjeomsorgen, Mötesplatser för unga i Holma och Kroksbäck Kroksbäcksskolan, Arbetsförmedlingen, Jobb malmö, Individ och familjeomsorgen, Fritid Arbetsförmedlingen Individ och familjeomsorgen, HR, Vård och omsorg Serviceförvaltningen (Jobb Malmö), Arbetsförmedlingen, Hyllie stadsområdesförvaltning Arbetsförmedlingen, Individ och familjeomsorgen, Jobb Malmö, Fritid Fritid 7 Stadsområdesförvaltning Väster Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart

9 Framtidens boende Insatser framtidens boende 10 punktsprogram för ett tryggare Holma Hylliebadet- boendemöten, arkitektmöte där boende bjöds in, information till boende, etc Planering av Badhusparken (aktivitetsyta och odlingslotter) Sociala Insatsgrupper Förtätning Holma (punkthus och torg) Planering av Holmastan (medborgardialoger, samverkansmöte, etc) Trygghetsvandringar i området med vuxna och barn Beskärning av buskage i Kroksbäcksparken, förbättrad belysning i området Framtidsbild av Holma och Kroksbäck (inkluderade bla förslag på cykelboulevard) Samverkansavtal: Trygg Väster Samverkanspartners Gatukontoret, Stadsdelsförvaltning Hyllie, Fritid, MKB, Polisen Stadsfastigheter, Gatukontoret Gatukontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret Individ och familjeomsorgen, Polisen Riksbyggen och MKB Stadsbyggnadskontoret, Miljöförvaltningen, Gatukontoret Gatukontoret, Polisen Gatukontoret Stadsbyggnadskontoret, Miljöförvaltningen, Gatukontoret, MKB Polis, Individ och familjeomsorgen, fritid, grundskoleförvaltningen Fokus inom boendespåret har varit att skapa samband och sammanhang som kan generera förändringar i bostadsområdet samt bidra till att stadsplaneringsprocesser främjar ökat lokalt engagemang och tillit. Utmaningar som också stått i diskussionens brännpunkt: Vad behövs för att trygghet ska rangordnas högre och därmed prioriteras i större utsträckning inom stadsplaneringshierarki? Hur ska vi se till att sociala villkor involveras i mycket större utsträckning vid exploateringsmonopol? Några exempel på insatser som initierats, genomförts samt involverats i de reguljära verksamheterna: Holma Infocenter Arabiska kvinnoföreningen Aktiva kvinnor i Hyllie tog initiativet till att starta Holma Infocenter. Detta med utgångspunkt i att fler kvinnor och män på området ska bli självförsörjande och att tilliten till myndigheter ska öka. Infocentrets verksamhet arbetar utifrån medborgarnas behov av och efterfrågan på bland annat kontakter med myndigheter, hjälp med översättningar av blanketter och allmän samhällsinformation. Holma Infocenter ligger mitt i området och bemannas med en person från området som har lokal kännedom och en samhällelig förankring och engagemang. Infocentret är dessutom en samverkansplattform för olika aktörer som medborgarna önskar kontakt med. Till exempel stod MKB för lokalkostnader medan Arbetsförmedlingen bemannade Infocenter tre dagar i veckan med två 8 Stadsområdesförvaltning Väster Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart

10 arbetsförmedlare för att bistå arbetssökande. Även samverkades det med Juristjouren i Lund, samt med Individuell Människohjälp (IM), som bestod av språkcafé, cykelskola för kvinnor i samverkan med Röda korset och studenter från Lunds universitet angående information i juridiska frågor. Holma Infocenter är ett initiativ från medborgare, som blivit en del av den reguljära verksamheten och är framtaget bland 20 goda exempel för Sociala innovationer inom EU. Ungdomar och vuxna från området får stöd i att bli samhällsaktiva i området och i andra delar av Malmö samt kommer närmare arbetsmarknaden. Många har redan fått anställning. Holma infocenter är nu organiserat under stadsområdesförvaltningens avdelning för områdesutveckling och en del av ordinarie verksamhet. Infocenters största framgångsfaktor är att det bidrar till att Malmöbors förtroende för offentlig sektor och Malmö stad förbättras genom att skapa en verklig förändring i människors vardag. El Sistema Musikskolan El Sistema kommer ursprungligen från Venezuela och bygger på en pedagogik och filosofi som handlar om lärande genom musik. Verksamheten drivs på sskolan av Kulturförvaltningen via Malmö Kulturskola. Det är ett exempel på samarbete mellan flera förvaltningar (Stadsområdesförvaltning Väster, Kulturförvaltningen, Grundskoleförvaltningen, Föskoleförvaltningen) och andra aktörer, i detta fall Malmö symfoniorkester (MSO) med ett gemensamt syfte och mål; att stärka skolresultaten. Samarbetet skapar även förutsättningar för Kulturskolan och Malmö symfoniorkester att nå ut till flickor och pojkar i socioekonomiskt svaga områden. Verksamheten riktar sig till 4-5 åringar i form av en förskolekör och förskolerytmik samt 6-9- åringar genom celloundervisning, rytmik och orkester samt kör med instrumenten fiol och flöjt. Eleverna har haft flera konserter tillsammans med MSO, bland annat vid invigningen av det nya badet i Hyllie, en Nallekonsert och medverkat på nationaldagsfirandet på Konserthuset och Malmö Live. På Holma- och Kroksbäckskolan finns nu många stolta barn och föräldrar. Resultatet av insatsen kommer att följas upp av Musikhögskolan men pedagogerna har redan sett ett oväntat resultat, att skolor nu tack vare El Sistema lättare når ut till och får kontakt med föräldrarna som tidigare varit svåra att nå. Föräldrarna bjuds till skolan varje onsdag till evenemanget Vänsday för att lyssna på när barnen spelar och sjunger samt träffas, pratar och fikar. Genom denna insats upplever även medverkande pedagoger att de kommer närmare barnen. El Sistema är ett arbetssätt och en metod som kommer att fortsätta efter Områdesprogrammet avslutas. Det motiveras med att verksamheten bidrar till ökad social inkludering i hänseende att det medverkar till skapandet av ett större socialt nätverk och ökad gemenskap i området vilket genererar känslor av samhörighet och framtidstro. Elevers självtillit stärks dessutom, vilket i sin tur leder till en högre måluppfyllelse. 9 Stadsområdesförvaltning Väster Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart

11 Finansiering beviljades av Kulturnämnden (2 Mkr) och Postkodlotteriets kulturstiftelse finansierar att alla barn som medverkar får tillgång till instrument. Kulturbro - en kraft för hållbar stadsutveckling I samvekan mellan Stadsområdesförvaltning Väster, Kulturförvaltningen och Grundskoleförvaltningen startades Kulturbro, ett upplevelsebaserat lärande i förskolan och årskurs ett. Idén initierades av Holmaskolans rektor och gick ut på att hjälpa barnen med den språkliga och kognitiva utvecklingen genom att organisera utflykter från området för skolans yngre elever. Flickorna och pojkarna upplever genom Kulturbro mer av samhället, än bara sitt eget boendeområde. Utflykterna sker i organiserad form med buss tillsammans med ordinarie personal. Detta används sen i undervisningen i förskolan och skolan för att sätta ord och begrepp till upplevelserna. På det sättet ökar elevernas måluppfyllelse och hjälper eleverna med den språkliga och kognitiva utvecklingen. Arbetssättet följs upp av Lärarhögskolan. Trygghetsprogram och forskningscirkel I och med att följeforskningen på centralnivån inte blev av, har Stadsområdesförvaltning Väster på egen hand inlett ett samarbete med Malmö högskola, Urbana studier. Professor Per-Olof Hallin tog 2012 initiativ för att starta en forskningscirkel1, med särskilt fokus på. Magisterstudenter inom samhällsplaneringsprogrammet hade dessutom Holma och Kroksbäck som case för sina magisteruppsatser. Tack vare samverkan med Malmö högskola - i form av forskningsrapport, handledning, magisteruppsatser - har förvaltningen och områdesprogrammet fyllt kunskapsluckor både när det gäller bakomliggande orsaker för vissa utmaningar i bostadsområden och tänkbara lösningar. Samverkan med Malmö högskola fortsätter att utvecklas ytterligare efter Områdesprogrammet avslutas. På uppdrag av SSP-ledningsgrupp har Malmö högskola tagit fram en samverkansavtal; Trygg Väster. Samverkansavtalet går ut på att systematisera och strukturera förebyggande och främjande arbete i stadsområde Väster i syfte att skapa ännu bättre förutsättningar för att uppfylla Malmö stads centrala trygghetsmål att minska brottsligheten samt öka trygghetsupplevelsen. Samverkansavtalet blir inte juridiskt bindande, utan kommer fungera som ett åtagande. Testbäddar och pilotområden för samverkansmodellen är följande: 1 Forskningscirkel = en form av deltagarbaserad forskning och kunskapsprocess i syfte att utveckla en mer djupgående förståelse av de sociala processer som utvecklas i bostadsområden. En samverkansprocess och utvecklingsmetod som huvudsakligen går ut på att praktiker och teoretiker gemensamt bearbetar utmaningar kring ett fokusområde (ämne eller hotspot), kommer fram till en gemensam lägesbild vilket kan effektivitera tänkbara investeringar och samverkansformer 10 Stadsområdesförvaltning Väster Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart

12 Holma, Kroksbäck, Bellevuegården, Lorensborg, Lindeborg och Annestad. Utifrån analys av testbäddar tas sedan en handlingsplan för hela Väster fram. Resursfrågan, som inte så sällan blir ett hinder för samverkan mellan offentlig förvaltning och akademin, har Malmö högskola löst genom statliga anslag huvudsakligen från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Kontentan av samverkan mellan Malmö högskola och Stadsområdesförvaltning Väster är att den mentala och organisatoriska beredskapen inför utmaningar har hamnat på ett annat, högre, plan. Parterna bidrar även till att utveckla en ny kollaborativ samverkans- och finansiell modell mellan offentlig förvaltning och akademin (kunskapsallians), som i sin tur kommer att bidra till den organisatoriska effektiviteten och trovärdigheten. Engagemangsguider- ett fördjupat samarbete med Rädda Barnen I syftet att främja ökat deltagande i föreningslivet bland barn och unga i Holma och Kroksbäck samt för att tillgången till fritids- och föreningsaktiviteter ska öka i områdena startade Stadsområdesförvaltning Väster ett fördjupat samarbete med Rädda Barnen. Insatsen fick benämning Engagemangsguider (DOIT) och var en satsning på barn och ungdom mellan 7 och 24 år. Arbetsmetoden grundade sig på uppsökande verksamhet, coachning, prova påverksamhet, föreningssamverkan, praktikverksamhet och kommunal samverkan. Två engagemangsguider anställdes av Rädda Barnen som jobbade för att barn och ungdomar ska ha en rolig, aktiv och meningsfull fritid. De fungerar som en länk mellan unga i områdena och föreningar i Malmö. De informerade, hittade eller hjälpte till att skapa kulturoch fritidsaktiviteter. Engagemangsguiderna besökte skolor, fritidsgårdar och andra arenor i och fanns på Aktivitetshuset i Holma. Det har visat sig att engagemangsguider som metod redan gjort och gör skillnad och därför har Rädda Barnen implementerat den i sin reguljära verksamhet, ( dock i en reviderad form). Den mest unika med metoden är att den har särskild inriktning mot att främja engagemang inom bestämda målgrupper och miljöer utifrån individers egna förutsättningar, villkor, behov och intressen. Stadsområdesförvaltning Väster och Rädda Barnen skickade en gemensam ansökan till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (f.d. Ungdomsstyrelsen) och äskade tre års finansiering av två tjänster; med delfinansiering av Malmö stad och Rädda Barnen. Framtidsbild för den fysiska miljöns utveckling i Framtidsbilden utarbetades inom ramen för Områdesprogrammet och var resultatet av ett utvecklingsarbete genomfört av en stadsutvecklingsgrupp med representanter från fem förvaltningar, samt byggherrar. Förslaget byggde på en gemensam analys baserat på pågående fysiska förändringar i området, identifierade behov och målsättningar för Områdesprogrammet samt den potential som fanns för att med den fysiska utvecklingen bryta segregation och föra den sociala utvecklingen framåt. 11 Stadsområdesförvaltning Väster Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart

13 Framtidsbilden var ett idéarbete som pekade på framtida möjligheter och innehöll två förslag: att bygga Malmös första cykelboulevard samt att utveckla Spelplanen för dialog med byggbranschen. Invånarna och föreningslivet i har deltagit i flera dialoger genom åren och i olika sammanhang. Framtidsbildens idéarbete är hädanefter kopplat till Planprogram för Holma och Kroksbäck. Ett planprogram anger stadens avsikter med platsen och utgör grunden för kommande detaljplaner. har goda förutsättningar att vara platsen där staden växer innanför yttre ringvägen på ett sätt som förenar och läker samman en idag segregerad stad. Det geografiska läget på gångavstånd från Hyllie station och den där uppväxande stadsdelen bidrar till att även marknadsmässiga krafter ser möjlighet att satsa på området. Utbyggnaden av Hyllie kan bli ett stort integrationsprojekt och det som händer där är av stor betydelse även för. Läget med den centrala Kroksbäcksparken och det nya badhuset bidrar med dragkraft och förstärker förutsättningarna för förtätning med ledorden grön och blandad stad. Initialt har MKB och Riksbyggen redan tagit initiativen och ambitionen till förnyelse och förtätning av Holma och en viktig utgångspunkt för detta är att utveckla området omkring Pildammsvägen. Den största framgångsfaktorn avseende framtagning av handlingsplanen är att Stadsområdesförvaltning Väster medvetet arbetat för att få andra centrala förvaltningar att inse mervärdet i att ha ett inkluderande förhållningssätt, försökte se helheten, arbetade på tvären och föredrog samverkanslösningar. Småningom lyckades man med att skapa tydliga samband mellan en lokal handlingsplan och Malmö stads övergripande exploateringsplaner. Flera centrala förvaltningar insåg kopplingen mellan handlingsplanen för och det egna uppdraget och därmed fick Framtidsbilden för den fysiska miljöns utveckling i ingå i ett tydligare och större från centrala hållet sett investeringssammanhang också (kopplat till den uppdaterade Översiktsplanen för Malmö samt Holmastan-konceptet). 12 Stadsområdesförvaltning Väster Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart

14 Har Områdesprogram gjort någon skillnad? Några reflektioner följer nedan: Genom att lägga fokus på miljonprogramsområden (utmaningsområden) har det nödvändiga utvecklings- och förändringsarbetet, med mål att få utveckla reguljära verksamheter för att möta nya behov, legitimerats och stärkts. Genom koncentration på delområdena blev det lättare att utnyttja platsernas dynamik, lättare att hitta naturliga samarbetspartners som kan samlas kring konkreta, avgränsade arbetsuppgifter och område. Områdesprogrammet har haft fokus på människors livsvillkor i miljonprogramsområden, vilket har visat sig varit av oerhört stor vikt för Stadsområdesförvaltning Väster och hela Malmö. Inte minst för att dessa stigmatiserade bostadsområden och marginaliserade befolkningsgrupper väldigt ofta hamnar i skymundan i linjeorganisationens planerings-, utbyggnads - och investeringsstrategi. Områdesprogrammet har fungerat som ett redskap med vilket förvaltningen har prövat nya arbetssätt. Ett Områdesprogramstänk har formats. Flera av de involverade aktörerna har insett mervärdet i att ha ett inkluderande förhållningssätt, att arbeta på tvären och att föredra samverkanslösningar. Områdesprogrammet har på så sätt blivit en plattform för samverkan mellan de så kallade hårda och mjuka förvaltningarna. Flera aktörer har tillsammans fått testa att se helheten, samt utvecklat olika former för samfinansiering, vilket stimulerat och legitimerat tvärsektoriell samverkan. Erfarenheter och vägen framåt Samtidigt som ärendet om Områdesprogram skrevs fram tillsatte kommunstyrelsen Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, med uppdrag att ta fram vetenskapliga underlag för att minska ojämlikheten i hälsa i Malmö. Arbetet med Områdesprogrammet är viktiga att ta tillvara gällande det framtida uppdraget med att jobba för ett socialt hållbart Malmö. I samverkan med institutionen för Urbana studier vid Malmö högskola har det arrangerats två lärandeseminarier vars syfte har varit att samla erfarenheter och lärdomar från de aktörer som ingått i Områdesprogrammet för Holma och Kroksbäck. Följande har diskuterats: Framtida Områdesprogramliknande insatser bör på ett mycket tydligare sätt passa in i en långsiktig strategi och på ett mer explicit sätt kopplas till Malmö stads budgetmål, uppföljningen av förvaltningarnas och de kommunala bolagens måluppfyllelse. Det är viktigt att satsa på strategiska ankarverksamheter som stimulerar samverkan, lockar samarbetspartners och motiverar boende till engagemang. Glöm inte att involvera reguljära verksamheter i processen från första början 13 Stadsområdesförvaltning Väster Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart

15 Kartlägg från första början inom vilka områden behoven finns, vad som pågår idag och vad kan utvecklas? Bestäm indikatorer samt se över mekanismer för uppföljning. (Vad räknas som resultat? Hur gör vi relevanta mätningar)? I arbetet måste vi våga se havererade insatser som innovation i arbetet framöver. Det är viktigt att öppna upp för ett förhållningssätt, där vi lär av misstagen. Organisationen bör ha en mer tillåtande attityd att få testa idéer. Organisationen måste ha tillit som en grundförutsättning i mötet med Malmöbor. De tjänstepersoner som arbetar med malmöborna måste ha ett empatiskt förhållningssätt så att de kan leva sig in i en annan människas känslor och vardagssituationer. Medborgardialog är ett exempel på viktigt utvecklingsområde för stadens demokratiarbete. Staden brottas idag med komplexa utmaningar och vi som organisation är endast en del av lösningen. Malmö stad behöver utveckla förhållningssättet gentemot andra aktörer. Vi behöver även inse mervärdet av att samverka även med akademin (ex: följeforskning, forskningscirklar). Ett område att vidareutveckla är att ta fram socialt orsakade kostnader i bostadsområdet, samt sammankoppla fysiska och sociala investeringar. Viktigt att inse tjänstepersonens förändrade roll. Globalisering, migration och urbanisering präglar vår samtid och överskådlig framtid, vilket ställer nya krav på dess roll. Morgondagens tjänsteperson processleder utvecklingsfrågor, arbetar tvärsektoriellt och i samverkan, samt finner former för samfinansiering. Med huvuduppdrag att bidra till gemensamma samhällsmål; att förbättra livsvillkoren för de mest marginaliserade grupper i staden och samhället. 14 Stadsområdesförvaltning Väster Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart