Universitetsbibliotekets årsberättelse Årsberättelse Universitetsbiblioteket

Transkript

1 Universitetsbibliotekets årsberättelse 215 Årsberättelse 215 Universitetsbiblioteket 1

2 Universitetsbibliotekets årsberättelse 215 Produktion Universitetsbiblioteket Linnéuniversitetet Redaktion Carina Cederblad, Alastair Creelman, Henrik Evertsson, Richard Jansson, Tove Lorentzon, Anna Wolke Grafisk form Richard Jansson, Tove Lorentzon Foto & bildbehandling Carina Cederblad, Daniel Blom, Henrik Evertsson, Anna Hallberg, Jonas Ljungdahl, Tove Lorentzon, Liv Ravnböl, Johannes Rydström, Markus Svensson, Kristina Wirén, Anna Wolke Illustrationer Richard Jansson Tryck CopyCenter, Linnéuniversitetet februari 216 Adress och telefon Kalmar/ Växjö Internet Lnu.se/ub

3 Universitetsbibliotekets årsberättelse 215 Innehåll Inledning 4 Universitetsbiblioteket Medicinska e-biblioteket ett uppdrag för Landstinget i Kalmar län 14 Internationalisering 16 Utvecklingsarbete på UB Internkommunikation 18 Utställningar och arrangemang 2 Kompetensutveckling, konferenser, nätverk och publikationer 22 Universitetsbiblioteket i siffror 26 Personalförteckning, biblioteksstyrelse 3 3

4 Universitetsbibliotekets årsberättelse 215 Inledning Åter igen är det dags att reflektera över och försöka sammanfatta ett verksamhetsår på UB. Vad sticker ut? Vad är anmärkningsvärt? Självklart är mycket business as usual. Studenterna strömmar in i våra byggnader, fyller studieplatser och grupprum. Vi lägger mycket möda på att försöka förstå hur de använder våra lokaler. Ständiga studier och uppföljningar. Förbättringar och justeringar. Just i år har arbetet med att skapa ljudzoner stått i fokus. Vi har mycket kunskap kring det vi kallar informella lärmiljöer. Kunskap som nu används i planeringen av nya lokaler på Universitetskajen i Kalmar. Ja, det har präglat året! Äntligen kom beslutet om att det ska byggas och alla våra visioner kring gemensamt Infocenter, kreativa studiemiljöer och allt annat som vi förberett kommer att kunna förverkligas. Slående när vi ser tillbaka på 215 är också att visningstiden för våra digitala lärresurser har ökat med 6 % jämfört med föregående år. Det är hit vi vill! Att oberoende av tid på dygnet kunna ta del av instruktioner och handledningar. Att hitta vad man söker när man behöver det. Ett tecken är även att antalet unika webbplatsbesök har ökat med 55. Under 215 har mycket förberetts. Förberedelser för ett utökat uppdrag kring publiceringsfrågorna. Förberedelser för upphandling av nytt bibliotekssystem. Ovan nämnda förberedelser för nya lokaler på Universitetskajen i Kalmar. Förbättringar, förenklingar och en strävan efter att bidra till kärnverksamheten på bästa sätt. Att vara delaktiga i Linnéuniversitetets framgångar. mediaförsörjningsfrågan bygger på så kallat användarstyrt förvärv. Att vi köper vad forskarna behöver. Här får vi dagliga bekräftelser på att våra system fungerar och att man uppskattar våra snabba och effektiva leveranser. Så ska det va! UB:s olika delar och verksamheter etableras allt mer. Utbildningsmiljö har nu funnits i tre år och vi vet att vi erbjuder en mycket välfungerande digital lärmiljö och fantastiska möjligheter vad gäller t.ex. LnuPlay. Vi är övertygade om att det finns en potential inom Lnu för att flytta fram positionerna inom e-lärande och en diskussion kring detta initierades under året parallellt med att underlag kring mediaproduktion plockades fram. Vi ser med spänning fram emot vilka steg som kommer att tas på detta område under kommande verksamhetsår. Sist men inte minst vill vi påminna om att 215 var startåret för det Medicinska e-biblioteket ett samarbete med landstinget i Kalmar län som invigdes 1 mars 215. Läs mer på sidan ! Tack för alla insatser under 215 och allt gott samarbete. Ett speciellt stort tack till Bo Bergbäck som vid årsskiftet lämnade uppdraget som ordförande i biblioteksstyrelsen efter fem framgångsrika år. Ett gott exempel på ett kreativt ledarskap. Catta Torhell 4 Har forskarna vad de behöver vad gäller informationsresurser? Kan vi tillfredsställa behoven när forskningen expanderar och förändras? Hur kvalitetssäkrar vi? Vi har under året utarbetat en ny medieplan för att stödja detta arbete. Det innebär fortsatta satsningar på e-media att välja elektroniskt före tryckt i de fall det är möjligt för att nå största möjliga spridning och tillgänglighet. Hela

5 Universitetsbibliotekets årsberättelse 215 5

6 Universitetsbibliotekets årsberättelse 215 Universitetsbiblioteket 215 Lärandestöd 6 Hur har verksamhetsåret 215 upplevts? Spontana svar från några kollegor inom sektionen blev inspirerande och utmanande, kreativt med ett flöde av idéer, nästan för många, arbetsformer och strukturer på plats och respekt och lyhördhet för studenternas och forskarnas behov. Lärmiljöer för kreativitet och studiero Nya studiemiljöer har skapats för att möta de behov som framkommit i omfattande undersökningar. Det handlar både om avgränsade grupparbetsmiljöer, tysta studieplatser och undervisningslokaler. Miljöerna har utvärderats för att skapa ett bra underlag inför planerade förändringar i Växjö och helt nya lokaler på Universitetskajen i Kalmar. Genom ett flertal konferenser och studiebesök, nationellt och internationellt, har vi samlat ytterligare inspiration och byggt upp en gedigen kunskapsbank rörande framför allt informella lärmiljöer. Undervisning med nya verktyg och metoder Jämfört med föregående år har vi lagt mindre tid på undervisning i informationssökning och det är också färre studenter som har deltagit. Däremot har vi fler inspelade föreläsningar. De digitala lärresurserna används allt mer i undervisningen och den totala visningstiden har ökat med nästan 6 % jämfört med 214. För erfarenhetsutbyte och inspiration har workshoppar hållits, bland annat om flipped classroom, hur vi utvecklar digitala lärresurser med varierande tekniker, om presentationsverktyg och om metoder och verktyg för formativ utvärdering. Kontaktbibliotekariernas roll i forskningsstödet Kompetensutvecklingen i frågor som rör vetenskaplig publicering har fortsatt och en diskussion har förts om kontaktbibliotekariens roll i UB:s forskningsstöd. Diskussionen har resulterat i en ny uppgift för kontaktbibliotekarien att tillsammans med Funktion publicering vara ett stöd för forskare och forskarstuderande i deras val av publiceringskanal. Tidskriftskollen, ett internt verktyg för att kontrollera tidskrifter inför publicering, har utvecklats. För framgångsrika studier En del av de studenter vi möter har stort behov av stöd för att leva upp till de krav som ställs på dem. I syfte att underlätta inträdet i universitetsvärlden har vi i samarbete med Kommunikationsavdelningen färdigställt fyra filmer om att studera på universitet, akademiskt skrivande och studieteknik dels för svenska, dels för internationella studenter. Vidare har stödet i studieteknik utvecklats och etablerats. Föreläsningsserien Så lyckas du med dina studier som är ett samarbete mellan Studenthälsan, Karriärvägledningen och Studieverkstaden har varit

7 Universitetsbibliotekets årsberättelse 215 Filmer om universitetsstudier Använd QR-koden för att se filmen Studeieteknik bli framgångsrik i dina studier (5.36 min.) Använd QR-koden för att se filmen Akademiskt skrivande så funkar det (7.22 min.) Använd QR-koden för att se filmen Att studera på universitetet - så funkar det (5.36 min.) mycket välbesökt. En nyhet är att korta filmer som ger en introduktion till ämnet har skapats till en del av föreläsningarna. Med utgångspunkt i en holistisk syn på sök- och skrivprocessen har vi fortsatt att samverka mellan texthandledare och kontaktbibliotekarier. En gemensam undersökning har genomförts om hur studenterna uttrycker sitt behov av stöd vid bokning av handledning i informationssökning, akademiskt skrivande och studieteknik. Detta för att kunna utveckla ett relevant och integrerat pedagogiskt stöd. Antalet studenter som laddar ner talböcker fortsätter öka. Under året har vi varit aktiva i ett projekt som leds av Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) och syftar till att underlätta för distansstudenter i behov av talböcker. Välbesökt webb som snart blir alldeles ny Under våren genomfördes en del justeringar på UB:s förstasida, bland annat lyftes välanvända tjänster, dynamiska öppettider, chatten och nyhetsflöden från Twitter och Facebook fram. Antalet unika webbplatsbesökare har ökat med 55 jämfört med föregående år. Antalet besvarade chattar ökar för varje år och är 15 % fler än 214. En redaktion för sociala medier har skapats för regelbunden publicering av inlägg i olika kanaler. Samtidigt har förberedelserna inför Lnu:s nya webb varit i fokus och vi har lagt engagemang både i utvecklingen av ny grafisk form för Lnu-webben och i översynen av struktur och innehåll för UB:s del. En gemensam grund att stå på För att höja kvaliteten i mötet med användarna har ett antal baskunskaper för UB:s informationstjänst definierats. Mycket engagemang har lagts på att samordna och digitalisera lathundar och riktlinjer för informationstjänsten och därmed har vi blivit varse olikheter mellan orterna som vi inte tidigare var medvetna om. Nu har vi åstadkommit ett samlat, sökbart och ortsoberoende stödmaterial. Många kreativa idéer har lagt grunden till ett interaktivt digitalt informationsverktyg för besökarna på UB. Här ska studenterna under nästa år kunna få vägledning till UBs tjänster och hjälp att hitta rätt på biblioteket. Lotta Gustafsson, sektionschef 7

8 Universitetsbibliotekets årsberättelse 215 Media och publicering Gemensamma arbetsflöden och uppdaterad medieplan Mycket har under året handlat om att fortsätta på inslagen linje. Vi har arbetat med översyn och utveckling av våra tjänster och arbetsprocesser med målet att erbjuda hög kvalitet, snabb tillgång till nya medieresurser, vara resurs- och kostnadseffektiva samt mindre personberoende. UB:s medieplan har uppdaterats. Ett fokus är prioritering av e-medier framför tryckta. De ger snabbare leveranser, är tillgängliga oberoende av tid och plats, ger i många fall möjlighet till flera samtidiga användare, lägre hanteringskostnader och ett minskat behov av förvaring. Ett annat fokus är efterfrågestyrt förvärv som sker i samarbete med universitetets forskare, lärare och studenter. Användningen av e-medier är helt dominerande jämfört med den fysiska utlåningen och precis som på andra universitetsbibliotek fortsatte minskningen av förvärvade tryckta böcker under 215. Detta beror framförallt på en minskning av antalet tryckta avhandlingar, rapporter och liknande som istället finns tillgängliga i digital form, samt att vi tar emot färre bokdonationer. När det gäller nyinköpta böcker ligger antalet ungefär på samma nivå som tidigare. Kurslitteratur köps in utifrån information i Kursinfo, Linnéuniversitetets databas för kurs- och utbilningsplaner. Förutom prioritering av e-böcker för att ge fler studenter tillgång till litteraturen, ändrade vi inför höstterminen lånetiden från 14 till sju dagar på kursböcker. I början av året implementerades Viola, ett nytt system för stöd till fjärrlån och beställningar, som möjliggör att vi kan skapa en gemensam ingång för inköpsönskemål och fjärrlån. Detta innebär en förbättring eftersom vi alltid ser ett fjärrlåneönskemål som ett potentiellt inköp. Med ett formulär kan vi snabbare och effektivare behandla önskemål som inkommer. Att samla alla beställningar och förslag i ett system möjliggör också en effektivare uppföljning av vårt förvärv. Under 215 har knappt hälften av de ca 5 böckerna som donerats till UB från Torsten Huséns arbetsbibliotek registrerats och är därmed sökbara och tillgängliga för forskning. Arbetet kommer att fullföljas under 216. Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond. Serie om vetenskaplig kommunikation och ett samlat publiceringsstöd Vi har under året på olika sätt satsat på kompetensutveckling inom vetenskaplig kommunikation, både för personal på UB och genom en seminarieserie som vi arrangerade för universitetets forskare och forskningsadministratörer. I april hölls Forskningsdata hantering, publicering och upphovsrätt, en halvdag med nationell såväl som internationell utblick över viktiga aktörer, nätverk och riktlinjer och behandlade grundläggande terminologi och juridiska aspekter. Seminariet filmades och finns tillgängligt i LnuPlay: Använd QR-koden för att se filmen Forskningsdata hantering, publicering och upphovsrätt (2 tim. 24 min.) Övriga teman i serien var Lnu:s bibliometriska modell, Parallellpublicera i DiVA, Hantera din publiceringsstrategi i ett mätande tidevarv, Samarbeta smartare sociala medier för forskare och Open Access-tidskriftspublicering vid Lnu. Open Access-tidskriftspubliceringen har fortsatt att utvecklas. HumaNetten, en av landets första onlinetidskrifter som utkommit sedan 1997 gick under 8

9 Universitetsbibliotekets årsberättelse 215 året över till utgivning via Open Journal Systems. Förutom att nya nummer kommer ut i systemet, har tidigare nummer och artiklar tillgängliggjorts och komplett tillgång till tidskriften finns nu samlad: Använd QR-koden för att komma till Open Journal Systems Ett stående inslag i UB:s uppdrag är att leverera statistik över forskningspublikationer till universitetets årsredovisning och till den bibliometriska utvärderingen som används som en del av fördelningen av forskningsmedel till universitetets fakulteter. I detta arbete ingår att granska och belägga poster i DiVA, ett arbete som ökat för varje år. 211 registrerades 1747 poster i DiVA och siffran för 215 var Förutom att granska Lnu:s interna användning arbetar vi med kvaliteten på DiVA-posterna då de överförs till SwePub som är en nationell publikationsdatabas med specifika krav på datakvalitet. Helena Carlsson Juhlin, sektionschef Under hösten kom ett rektorsbeslut om samlat stöd för utgivning av publikationer vid Lnu och att universitetets förlag, Linnaeus University Press, skulle placeras på UB från årsskriftet. Beslutet innebär också en strävan mot elektronisk Open Access-utgivning. 9

10 Universitetsbibliotekets årsberättelse 215 Infrastruktur Arbetet inom Infrastruktur präglades under inledningen av 215 mycket av övertagandet av det medicinska biblioteket från Landstinget i Kalmar län. Infrastruktur skapade bl.a. en egen webbplats för det medicinska biblioteket i WordPress och upprättade möjlighet för landstingets anställda att över webben skapa lånekortskonton i bibliotekssystemet som även kunde fungera som konton för inloggning till databaser hemifrån. Parallellt med ovanstående arbete färdigställdes fjärrlånesystemet Viola. Systemet, som ger studenter, forskare och lärare ett bra gränssnitt för bok- och artikelbeställningar och bibliotekarierna ett bra verktyg för att hantera inkomna beställningar, sjösattes under mars månad. Från Viola skapades även en koppling så att studenter, lärare och forskare kan se sina beställningar under Mina lån. Till första kvartalets arbete hörde även installation och implementering av Open Conference System (uppsatt på egen server liksom Open Journal System). Systemet OCS ger stöd för ett peer review-förfarande av inlämnade konferensbidrag och publicering av bidragen i samband med konferenser anordnade vid Linnéuniversitetet. Antiplagieringsguiden Refero behövde flyttas till en ny, modernare plattform och Infrastruktur bidrog med installation av Refero på WordPress. Under första halvåret 215 genomfördes också en rad förbättringar på UB-webben som krävde aktivt deltagande av Infrastruktur. Bland annat gjordes presentationen av öppettiderna om till ett dynamiskt flöde som varje dag visar dagens öppettider. Som en förberedelse för det omfattande arbetet med en ny UB-webb i den nya webben för hela Linnéuniversitetet som planeras till 216, har en av systembibliotekarierna inom Infrastruktur fr.o.m. maj månad arbetat halvtid tillsammans med övriga webbutvecklare på IT-avdelningen. I början av sommaren genomfördes så en serverflytt av bibliotekssystemet Voyager från Stockholms universitets nätverk till Örebro universitet. Serverflytten var tvingande då Stockholms universitet inte längre själva kommer att ha Voyager som bibliotekssystem och därmed inte längre ville ta ansvar för konsortiets (GSLG - Borås högskolebibliotek, Örebros UB, Linnéuniversitetets UB) bibliotekssystemsserver. Serverflytten skedde utan några större missöden, med endast några dagars nertid, och Örebros IT-avdelning ordnade med samma tillgång till servern för konsortiets systembibliotekarier som Stockholms universitetsbibliotek tidigare bidragit med. Under sommaren genomfördes ett omfattande byte av datorer i undervisningssalarna på UB, både i Kalmar och i Växjö. I samband med detta byte installerades en ny programvara, Netop Vision, som tillåter styrning av undervisningsdatorerna och möjlighet för läraren att skicka ut sin skärmbild till hela salens datorer. Inför terminsstarten sjösattes den nya funktionen som ger möjlighet för studenterna att betala sina böter via PayEx (samma konto som de använder för att betala sina utskrifter) i Mina lån. 1 Under hösten 215 skedde en uppgradering av den övergripande söktjänsten OneSearch som innebar en

11 Universitetsbibliotekets årsberättelse 215 tydligare sökning på tidskriftstitlar och ett betydligt bättre gränssnitt för resursadministratörerna. Infrastruktur har i samband med detta och vidare under andra halvåret 215 genomfört ett omfattande arbete för att förbättra funktionalitet och sökbarhet i OneSearch, och även undervisat e-resurspersonalen i administratörsverktygen. Icke fungerande länkar till fulltextartiklar har systematiskt gåtts igenom och Infrastruktur har även skapat en funktion för anmälan av trasiga länkar. Stödet för e-böcker har avsevärt förbättrats med speciella hjälptexter som är direkt åtkomliga vid respektive fulltextlänk. Systembibliotekarien för det medicinska biblioteket har under året gjort stora förbättringar av medicinska bibliotekets webbplats, inklusive förbättringar av systemet för bok- och artikelsökningar. Fjärrlånesystemet Viola har förberetts under 215 för att kunna fungera som stöd även för landstingsanställda och bibliotekarier inom medicinska biblioteket, med sikte på implementering under första kvartalet 216. Under hela året har Infrastruktur deltagit aktivt i arbetet med att skapa ett upphandlingsunderlag för ett nytt ärendehanteringssystem vid Linnéuniversitetet. Upphandlingen beräknas gå ut på annons under första kvartalet 216. Vidare har förberedelser skett under senare delen av 215 för upphandling av nytt bibliotekssystem, inklusive s.k. discoverysystem, också det med sikte på annonsering under första kvartalet 216. Jonas Barck, förvaltningsledare Nya möjligheter och ökad service i Lnu:s nätbaserade utbildningsmiljö 215 var förvaltningsobjektet Utbildningsmiljös tredje verksamhetsår från starten 213. Det är ett flertal stora system som ska förvaltas och tas vidare i en föränderlig värld där den tekniska utvecklingen hela tiden går framåt och med tiotusentals användare vars varierande behov ska tillgodoses på bästa möjliga vis, och arbetet har nu hittat sin form. Under året implementerades vårt videosystem LnuPlay även för examination och kommunikation genom integrationen med lärplattformen MyMoodle. Studenter kan spela in och ladda upp videofilmer för uppgifter som lärare ska bedöma och betygssätta direkt i MyMoodle, men också presentera sig själva med en inspelning eller föra videodialog i diskussionsforum och på andra ställen där man tidigare varit hänvisad till att använda text. Den förbättrade integrationen med MyMoodle innebär också att användarna kan göra betydligt mer med sin video direkt i lärplattformen och att arbetssättet för personalen är likadant som i portalen play.lnu.se. Det har gjorts många tester och förberedelser för Capturespace, ett verktyg för att spela in video och ljud till LnuPlay. Programmet laddas ned och installeras på någon minut direkt från LnuPlay och blir tillgängligt för all personal och våra studenter. 11

12 Universitetsbibliotekets årsberättelse 215 Arbetet med detta fortsätter våren 216 med en snar implementering som mål. MyMoodle är nu väletablerad som Lnu:s lärplattform, och under 215 satsades på att ta fram en portal för att med ökad automatik skapa alla de tusentals kurs- och programrum som Lnu använder varje år. Lärare kommer att själva kunna skapa sitt rum i MyMoodle, ett helt nytt eller en kopia av ett redan befintligt, och få tillgång till rummet inom några minuter med kollegor och studenter kopplade. Lanseringen av Kursrumsportalen sker under 216. Arbetet med att uppdatera MyMoodles tema, det vill säga dess utseende med bakomliggande funktioner, inleddes under hösten som ett led i arbetet för en attraktiv och kreativ kunskapsmiljö. Systemet ska fungera bättre med mobila enheter och få ökad funktionalitet vad gäller exempelvis navigation, samlade översikter och betygsrapporter. Det nya temat ska lanseras under 216. så att verksamhetens intressen inom förvaltningsobjektet kan bevakas och hanteras från olika håll. UB och Utbildningsmiljö organiserar även två årliga stormöten, ett höstinternat och en heldag på våren, då samtliga som arbetar med IKT-frågor på fakulteterna träffas för att ta upp mer övergripande frågor. Vid höstens internat var chefen för Göteborgs universitets sektion för medieteknik inbjuden för att berätta om hur man där har organiserat arbetet med medieproduktion. Utbildningsmiljö medverkar sedan 215 också i projekten Tenta x3 som handlar om system för anonym digital salstentamen, Global Classroom som är ett övergripande koncept för internationalisering inom Lnu:s olika program och Tempus BLATT, ett projekt för att utveckla e-lärande vid Pristina Universitet i Kosovo. Peter Diedrichs, förvaltningsledare Survey & Report är sedan rektorsbeslut 214 det system som ska användas för kursutvärdering inom Lnu, och varje år utvärderas tusentals kurser. Under 215 byggdes en integration med Lnu.se/Student, så att det visas ett meddelande och en påminnelse i studentens kurslista när en kursvärdering väntar. Ett av Utbildningsmiljös mål är att effektivisera för användarna genom att automatisera processer där så är lämpligt och möjligt. Ladok 3, som ska lanseras 217, är en av förutsättningarna för effektivisering av processen med kursvärderingar, men det går att ta vissa steg redan nu. Detta planerades och förbereddes under 215 och kommer att pilottestas och implementeras under 216. Under året utvecklades Survey & Report för att även kunna fungera som valsystem, vilket användes under höstens val av fakultetsstyrelser. En involverad verksamhet Utbildningsmiljö sammankallar månadsvis den verksamhetsnära förvaltningsgruppen, VFG, med bland andra representanter från IKT-verksamheten på fakulteterna. Då diskuteras aktuella frågor och behov 12

13 Universitetsbibliotekets årsberättelse

14 Universitetsbibliotekets årsberättelse 215 Medicinska e-biblioteket ett uppdrag för Landstinget i Kalmar län Medicinska e-biblioteket är samlingsnamnet för de tjänster som UB vid Linnéuniversitetet tillhandahåller för Landstinget i Kalmar län. Verksamheten startade den 1 mars 215 men föregicks av en ganska lång planeringstid. Redan i januari 213 kom en förfrågan till Lnu genom den samrådsgrupp som finns mellan Lnu, Landstinget i Kalmar län och Region Kronoberg. Inom Landstinget i Kalmar län hade det gjorts en utredning kring biblioteksfrågan och i samband med detta framfördes förslaget om ett närmare samarbete med universitetet. I mitten av hösten 213 inleddes mer skarpa diskussioner och det beslutades då att landstinget skulle göra en förutsättningslös utredning kring hur vårdens informationsförsörjningsbehov såg ut. Utredarna kom med sin slutrapport i april 214 och uppmärksammade då framför allt svårigheterna med att nå de digitala resurserna samt att tillgången till bibliotekstjänster var ojämnt fördelad inom landstinget. Landstinget har ca 6 anställda spridda på de tre sjukhusen i Kalmar, Västervik och Oskarshamn samt på ett stort antal hälsocentraler. Innehåll i databaser och det utbud av informationsresurser som landstinget erbjöd verkade vara tillfredsställande men både kunskap för att nå informationen och system/gränssnitt för tillgängliggörandet var bristfälliga. Det följde en tid av spännande diskussioner som efter några månader ledde fram till ett förslag att i första hand utveckla ett digitalt bibliotek med ett digitalt baserat stöd för handledning kompletterat med ett distributionssystem för tryckt material och med möjlighet till handledning och undervisning på plats på sjukhusen om det fanns behov av detta. Självklart hade vi under arbetets gång sneglat på vad som skedde på andra håll i landet vad gällde medicinsk biblioteksverksamhet och samarbeten mellan vården och universiteten. Vi var övertygade om att den form vi valde för Landstinget i Kalmar län skulle kunna tillfredsställa och möta de behov som hade identifierats i utredningen genom att både förbättra tillgången till den digitala informationen och skapa ett mer distribuerat system för handledning. Den största svårighet vi stötte på under arbetet med att skriva avtal mellan landstinget och universitetet gällde den landstingsanställda personal i det här fallet två personer som skulle föras över till universitetet genom en så kallad verksamhetsövergång. Processen drog ut på tiden och först i december 214 skrevs avtalet på. Avtalet är femårigt med möjlighet till förlängning. En styrgrupp med två representanter från respektive organisation borgar för att avtalet fullföljs och har även som sin uppgift att föreslå mediabudget för nästkommande år. Hur har det då gått? Vilka hinder har vi stött på i arbetet? Vad gjorde vi? Det går inte att förneka att starten var lite kaotisk. Ett intensivt arbete hade pågått för att få upp en ingångssida till det Medicinska e-biblioteket där de landstingsanställda skulle kunna nå sina tjänster men det hade inte varit så lätt att nå ut med information om nyordningen 14

15 Universitetsbibliotekets årsberättelse 215 inom organisationen. Inledningsvis arbetade tre personer på UB i Kalmar med servicen Görel Gunnarsson, Ewa Nilsson, Evelina Svedlund och efter två månader anställdes Jakob Nylin Nilsson. Gruppen var därmed fulltalig. Inledningsvis var det alltså svårt att nå ut med information om det nya biblioteket. Nyheter på landstingets intranät rullar snabbt ner och får ge plats för annan information men det fanns också glädjeämnen under den första tiden och inte minst uppskattades att man nu kunde nå artiklar och databaser hemifrån. Tjänsten BrowZine som innebär att man på ett enkelt sätt kan läsa artiklar på sin egen läsplatta uppskattades också. Sakta men säkert har landstingets anställda börjat hitta tillbaka till sitt bibliotek och inser att de fortfarande kan få mycket hjälp av bibliotekarierna som bemannar chatt och telefon och på alla sätt finns tillgängliga för att hjälpa till. Arbetet med det Medicinska e-biblioteket har väckt nyfikenhet och intresse hos kolleger inom sjukhusbiblioteksverksamheten på andra håll i landet och vid den Medicinska bibliotekskonferensen våren 215 presenterades verksamheten genom en poster. Likaså har det Medicinska e-biblioteket presenterats, med fokus på webb och organisation, vid möte för representanter inom EIRA-samarbetet. Gruppen som arbetar med Medicinska e-biblioteket har under året gjort studiebesök vid NU-biblioteket i Uddevalla och vid Medicinska biblioteket i Örebro för att utbyta erfarenheter och idéer kring arbetssätt och marknadsföring. Vidare har ett utbyte mellan Medicinska e-biblioteket och Hälsobiblioteket i Region Kronoberg börjat byggas upp. Medarbetare från Medicinska e-biblioteket deltog även i Fortbildningsdagar för medicinska bibliotekarier. Sammanfattningsvis vågar vi nog påstå att första året med Medicinska e-biblioteket varit framgångsrikt även om vi naturligtvis önskat att ännu fler av landstingets medarbetare tagit del av tjänsterna. Idag finns 5 registrerade användare, dvs. knappt 1 % av landstingets anställda. Ett hinder som vi ser är att biblioteket inte är tillräckligt synligt på Landstingets intranät och att marknadsföringsinsatserna inte varit så kraftfulla som vi önskat. Vi ser också ett hinder i att alla landstingsanställda inte har tillgång till datorer och annan utrustning på ett sätt som stödjer informationsinhämtningen. Dock kan vi med stolthet konstatera att under de 1 månader som Medicinska e-biblioteket varit igång så har vi försett de anställda med 2 utlånade böcker och artikelkopior. Från databaser har ca 2 artiklar hämtats och e-bokskapitel har laddats ned. Catta Torhell 15

16 Universitetsbibliotekets årsberättelse 215 Internationalisering Även 215 har varit ett händelserikt år vad gäller internationella utbyten. Genom vårt utbytesprogram med Auraria Library, University of Colorado, Denver, gästades vi av Niraj Chaudhary och Mary Somerville och från Lnu åkte två medarbetare till Denver. I och med detta har vi avslutat vårt nästan femåriga utbyte. Vi har även fått möjlighet att delta i tre Erasmusutbyten där sammanlagt sex medarbetare från UB deltagit. Här följer några reflexioner från Denver, Dublin, Liverpool och Sheffield. Liverpool Jag träffade Sarah Roughley på årsmöte för EDSnordic i Lund 214 och skuggade henne på hennes lärosäte, University of Liverpool, i en vecka som avslutades med den brittiska årliga EDS-konferensen som den här gången var i Norwich och där Sarah var en av arrangörerna. Det som lämnade mest spår hos mig och som gör att jag tycker att det är viktigt med den här sortens utbyte är alla människor man träffar med liknande eller helt annorlunda erfarenheter och som man sedan kan ha fortsatt utbyte och kontakt med. I Liverpool har deras sätt att arbeta med reading lists, i vilka alla lärare lägger in sin kurslitteratur på ett enkelt sätt, väsentligt underlättat arbetet med kurslistor för både lärare och bibliotekspersonal. Det var också intressant att se hur de har utnyttjat tak på byggnader till ekologisk odling och väggar med utsmyckning av ätbara växter eller bara vacker grönska. De arbetar mycket med sociala medier och har fått flera priser för detta arbete. Det var intressant att följa hur många studenter som kommenterar och delar deras inlägg på Twitter. Konferensen i Norwich innehöll goda exempel på biblioteksundervisning i informationssökning som går att använda på hemmaplan, och efter två veckor kom en bibliotekarie därifrån och hälsade på och tittade på Lnu:s bibliotek. I maj 216 kommer Sarah Roughley hit och för att se hur vi arbetar. Anna Hallberg Denver Det jag tar med mig från mitt utbyte med Denver var den stora satsning som Auraria Library gör på att integrera tre yrkesroller som är nära studenten: bibliotekarier, lärare och IT-personal. Dessa tre yrken arbetar tillsammans inom samma lokal för att stödja studenternas arbete i det nybyggda och renoverade biblioteket. När ombyggnaden blir klar finns inga vattentäta skott mellan yrkesgrupperna utan det är istället studentens arbete som står i fokus. Något som berörde mig var den kraft och tyngd amerikanerna lägger i ordet hospitality. Att ge service och låta students upplevelse stå i fokus kan låta som en självklarhet, men för mina medkollegor i USA är det verkligen en springande punkt både att ge gästfrihet och att förvänta sig det när man själv är gäst. En annan sak som gjorde ett starkt intryck på mig är den kraft som finns i begreppet peer education. Auraria Library satsar medvetet på att det ska vara medstudenter och kollegor, som bidrar till att uppmärksamma och undervisa om bibliotekets resurser. Genom att bryta förgivettagna normer om bibliotek och avdramatisera användandet av bibliotekets resurser tror jag att vi skulle få ett ännu mer utnyttjat och därtill levande bibliotek! Markus Svensson 16

17 Universitetsbibliotekets årsberättelse 215 Sheffield I maj besökte vi Sheffields båda universitet. Vårt starkaste intryck var att man i alla sammanhang sätter studenternas behov i centrum och utformar verksamheten utifrån det. Studenterna betraktas och behandlas som kunder. Biblioteken har öppet 24/7 året om för studenter och anställda. Passerkort krävs och väktare bemannar dygnet runt. Bibliotekens informationsdiskar har öppet under dagtid, övrig tid kan man ställa frågor via chatt som besvaras från USA. Frontline bemannas av studenter och information advisors. Alla ärenden registreras och ligger till grund för systematisk fortbildning. Bibliotekarierna har inte informationstjänst, men har schemalagd bakjour i så kallad second line. Till stöd för studenterna arrangeras öppna workshoppar beroende på behoven under året. Bibliotekarierna tillgängliggör, ofta i samråd med lärarna, interaktiva självstudieguider och on-linekurser via webben. De skapar sällan egna lärresurser, istället används de som finns tillgängliga via olika leverantörer. Studiemiljöerna präglas av flexibilitet och valmöjlighet. Grupparbetsplatser görs om till enskilda studieplatser efter behoven under studieåret. Studenter kan använda undervisningsrum när det inte är undervisning där. Ljuddämpande material och svag allmänbelysning med punktbelysning ger en lugn miljö. Det var väldigt tyst på biblioteken, trots många besökare och pågående grupparbeten. Marie Fredriksson, Gisela Kjellberg och Anna Wolke På spaning i Dublin - inspiration från James Joyce Library Under en inspirerande vecka i maj besökte vi biblioteket vid University College Dublin (UCD). Vi var även med på ett möte med Irlands nationella nätverk för undervisning på bibliotek. Dublinbiblioteket är inrymt i fem byggnader, som inte är öppna för allmänheten. Huvudbiblioteket James Joyce Library bär namn efter lärosätets mest berömda student. Undervisningssalar och ämnesguider En del av de tankar och idéer vi tog med oss har redan omsatts i vår Växjövardag, exempelvis i en ommöblering av en av våra undervisningssalar. Vi inspirerades också av UCD:s speciella satsning på digitala ämnesguider. UCD har samma programvara som vi (LibGuides), men användningen av ämnesguiderna är mer mångfacetterad. En utökad användning av LibGuides skulle kunna ge oss möjlighet att presentera mer av Linnéuniversitetet och UB. Satsning på studenter från studieovana hem Irland präglas av en uttalad politisk vilja att locka studenter från studieovana hem. UCD Library erbjuder studiestöd i både akademiskt skrivande och matematik. Bärbara datorer finns för uthyrning. Speciella boksamlingar med tema livsfrågor har inköpts för att förbättra den studiesociala situationen. Rikligt med studieplatser i en ovanligt tyst miljö skapar också goda förutsättningar för lärande. Berit Linden och Ulla-Britt Oscarsson 17

18 Universitetsbibliotekets årsberättelse 215 Utvecklingsarbete på UB Internkommunikation Resultaten av den medarbetarundersökning som genomfördes vid Linnéuniversitetet under 213 samt uppföljningen av UB:s organisation under hösten 213/våren 214 visade på behov av förbättringsåtgärder kring internkommunikationen. Därför initierades ett uppdrag och det tillsattes en arbetsgrupp som fick i uppgift att se över former och rutiner för kommunikationen inom UB. Gruppen bestod av Sofia Boxe, Carina Cederblad, Alastair Creelman, Marie Fredriksson, Ulla-Britt Oscarsson, Andreas Westin och Anna Wolke. Uppdraget utfördes under slutet av 214 och början av 215. Tre mål definierades: Att ge förslag på hur de kommunikationssystem som finns inom Lnu kan användas mer effektivt på UB. Att ge förslag på rutiner och former med tydlig ansvarsfördelning för kommunikationen inom UB. Att ge förslag på åtgärder som kan förbättra resultatet på kommande medarbetarundersökning gällande den interna kommunikationen. Uppdraget resulterade i en rapport där förslag till åtgärder presenterades. Bland annat uppmärksammades att det saknades en given och permanent plats för internkommunikationen inom biblioteksorganisationen. Att utse en person eller grupp med ansvar för detta bedömdes därför vara grundläggande för nå framgång. I rapporten beskrivs även hur möten kan bli mer effektiva och när olika typer av mötesformer är att föredra. Genom att förlänga diskussionen före, under och efter mötet med hjälp av olika mötestjänster och metoder kan förutsättningar för mer kommunikativa möten skapas. Här finns även tankar kring de gemensamma arbetsytor som Lnu erbjuder och rekommendationer kring användandet av kalenderfunktionen i Outlook. Olika kommunikationsformer och informationskanaler finns beskrivna, inklusive hur kanalerna kan användas beroende av vilket budskap som ska förmedlas och vilken effekt man vill uppnå. Vidare har ett antal punkter ur Linnéuniversitetets kommunikationspolicy omformulerats för att passa UB:s behov. För att skapa goda förutsättningar för implementeringen föreslås i rapporten att en prioritets- och tidplan för de förslag som anses aktuella upprättas. Ansvariga för genomförandet av åtgärderna utses lämpligen i samband med detta. Förändringar som beslutas bör kommuniceras och motiveras väl. Vid behov bör medarbetarna erbjudas utbildningar i relevanta digitala system/verktyg och i mötesteknik. 18

19 Universitetsbibliotekets årsberättelse 215 UB:s utkast till uppdragsmodell användes som stöd i arbetet. De erfarenheter som gjordes under uppdragets gång ledde till att UB:s uppdragsmodell justerades något för att bättre kunna motsvara de praktiska behoven. Vad har vi då genomfört under året? Vilka åtgärder utfördes utifrån gruppens förslag och hur gick vi vidare med arbetet? Funktion kommunikation fick ett utökat uppdrag att stödja och ta initiativ till att utveckla den interna kommunikationen på UB. Funktionsansvarig knöts till ledningen i syfte att stärka det organisationsövergripande uppdraget kring strategisk kommunikation. Personaldagen den 19 augusti 215 fick rubriken Bilden av UB kommunikation som verktyg och ägnades uteslutande åt kommunikationsfrågor under ledning av Ingrid Persson och Christina Dahlgren från Kommunikationsavdelningen. En lyckad och inspirerande dag som dels fungerade som upptakt till UB:s arbete med frågan på bredare front och dels gav fördjupad kunskap kring kommunikationsfrågorna. En ständig diskussionsfråga är hur vårt intranät vid Lnu, Medarbetare, ska, kan och bör användas. Funktion kommunikation genomförde en enkätundersökning för att få fram synpunkter och kreativa förslag för ett bättre utnyttjande av möjligheterna i Medarbetare i syfte att stödja och förbättra kommunikationen. Arbetsgruppens uppdrag innehöll även att titta på hur vi använder olika kommunikationssystemen på UB och det genomfördes utbildningar i Outlook och Box. Utbildningsinsatsen hade föregåtts av en inventering av att alla hade rätt utrustning för att kunna använda systemen. Detta främst med avseende på mer mobila enheter som bärbara datorer och ipads. Efter utbildningen utformades riktlinjer för användningen av Outlook och Box. Ytterligare utbildningsinsatser för att alla ska känna sig bekväma med systemen kommer att genomföras. Sammanfattnings vågar vi konstatera att medvetenheten kring kommunikationsfrågorna ökat och fördelarna med att använda Outlook för möten och bokningar har börjat märkas. Kommunikationsfrågorna kommer naturligtvis alltid att vara aktuella och uppmärksammas även om vi håller på att runda av den satsning som gjorts under året. En avslutande insats kommer att ske den 18 mars 216 då vi bjudit in Charlotte Simonsson från Lunds universitet som ska tala om Kommunikation i en modern, kunskapsintensiv organisation. Med detta kan vi också säga att vi knyter ihop internkommunikationsarbetet med det arbete med fokus på medarbetarskap och ledarskap som kommer att ske under 216. Marie Fredriksson och Tove Lorentzon 19

20 Universitetsbibliotekets årsberättelse 215 Utställningar och arrangemang 2 Utställningar i Kalmar Kalmar Zontaklubb har haft en utställning på temat Zonta says NO på UB i Kalmar. Dessutom har FN-föreningen i Kalmar haft en utställning med anledning av att FN firade 7 år under hösten. Liksom tidigare år har små utställningar arrangerats på Litterära kuben. I år har bland annat tatueringar, vedhuggning, Tomas Tranströmer, Pippi Långstrump, uteliv i skog och mark, Svetlana Aleksijevitj, 215 års pristagare i Smålands Akademi och 2-lappen uppmärksammats på kuben. Arrangemang i Kalmar Studenthälsan höll i ett av arrangemangen under året, en tvättlina i vilken studenterna kunde fästa lappar med sina bästa hälsotips som de ville delge andra studenter. Ett annat arrangemang under året var Trasiga cyklar och regniga dar som Smålands Akademipristagaren Johan Bernander med musikern Ove Lindqvist höll i och som ingick som en del i firandet av universitetets femårsjubileum. I bibliotekets cafédel har några olika organisationer haft informationsbord om sin verksamhet, bl.a. Röda korsets ungdomsförbund, YLB Young Ladies in Business, AIESEC in Kalmar, Drivhuset och LUSA Summer Academy. Uställningar i Växjö Året inleddes med Bakom kulisserna på Universitetsbiblioteket i samband med Öppet hus på universitetet. I utställningen mötte smått och gott, större och förvånande ting, böcker mm som finns i våra samlingar. Under sommaren visades Utställning Levande verkstad, med bland annat porträtt från sommarkursen med samma namn. Höstens fotoutställning Nya bilder av forskning i Föreningen Humsamverkans regi ville uppmärksamma hur de bilder som idag används för forskning och innovation i regel är hämtade från naturvetenskapen. Föreningens projekt ville skapa nya bilder av hum/sam-forskning. I december öppnade En arbetsmarknad för poeter, där två svenska poeter möttes. Författaren och poeten Ragnar Thoursies arkiv finns på Linnéuniversitets bibliotek i Växjö. Tomas Fransson har beforskat arkivet och 214 gavs hans biografi Den nya människan och den gamla om Thoursie ut. Författaren och poeten Tomas Tranströmer avled under våren 215. På Linnéuniversitet i Växjö arbetar hans vän och översättare till grekiska Vasilis Papageorgiou. Men det finns mer än Växjö och att vara i ordets tjänst som förenar dessa män. Ragnar Thoursie arbetade i över trettio års tid som utredare på Arbetsmarknadsstyrelsen och Tomas Tranströmer arbetade som psykolog på Arbetsmarknadsinstitutet bokstavligt en arbetsmarknad för poeter. Liksom tidigare år har små utställningar arrangerats på bokhyllan Zinken i Växjö. Först ut var böcker om Suzhou, en ort i Kina, i ett samarbete med Regionförbundet södra Småland. Att Hanna Hallgren, lektor i genusvetenskap på Linnéuniversitetet, var månaden junis diktare i Sveriges radio uppmärksammades. Under titeln Bokbärare bortom förlägenheten lyfte vi fram att universitetsbibliotekets personal under året medverkat i två antologier. I Bokbärare - Biblioteket, bokhandeln och antikvariatet medverkar överbibliotekarie Catta Torhell med bidraget Från bokbärare till digitala tyngdlyftare. I Bortom förlägenheten bibliotekariens pedagogiska roll i utveckling medverkar bibliotekarierna, Tove Lorentzon och Ulla-Britt Oscarsson, med bidraget Inte lärare men ändå pedagog. Som vanligt uppmärksammades också årets pristagare i Smålands akademi och 215 års nobelpristagare i litteratur, Svetlana Aleksijevitj. Arrangemang i Växjö Omröstningar offentlig konst i Växjö, Studenthälsan, Amnesty international, Växjö internationella studenter, Växjö FN-förening, Röda korsets ungdomsförbund är exempel på arrangemang under året i Växjö. Berit Linden och Anna Wolke

21 Universitetsbibliotekets årsberättelse

22 Universitetsbibliotekets årsberättelse 215 Kompetensutveckling, konferenser, nätverk och publikationer I följande sammanställning listas olika former av kompetensutveckling och nätverk som UB:s medarbetare deltagit i under 215. Vidare förtecknas publicerade artiklar av UB-medarbetare. Internationella konferenser och föreläsningar ACRL 215, Portland Canvas user network konferens, Oslo EdReNe Educational Repositories Network, Köpenhamn EDS Nordic User Group, Lund From the inside out EDS conference, Norwich Kaltura Customer Advisory Board, New York Learning to learn, Reykjavik LINQ 215 The Need for Change in Education: Openness as Default?, Bryssel Moodle Moot, Dublin NUAS joint conference 215: Co-creating new learning environments collaboration across expertise, Aarhus NVL Nordiskt nätverk för vuxnas lärande, jubileumskonferens, Oslo Nya forskere og ph.d-studerende: De underviser, de forsker og de publicerer Hvordan kan bibliotekernes services indrettes for at stötte bedst?, Nyborg Re-think it: Libraries in a new age, Grand Rapids Scholarly e-books in your native language - Why, why not or when?, Köpenhamn Tempus BLATT, Salzburg och Bologna Verktyg för engagerat lärande, Åbo VOFO Voksenopplæringsforbundet, konferens, Oslo Nationella konferenser Alma-dag, Södertörns högskola ARLIS Creative Learning Environments, Umeå Bibliometrikurs i SUHF:s regi, KTH, Stockholm Biblioteksdagarna, Lund Bok- och biblioteksmässan, Göteborg ChALS 215 Make Your Mark, om Altmetrics, Göteborg Datahanteringsutbildning, forskningsdata, Svensk Nationell Datatjänst, Göteborg Digitalisering-seminarium, stadsbiblioteket, Växjö Diskussionsforum om forskningsdata, Svensk Nationell Datatjänst, Göteborg Ebsco Discovery System, Lund EBSCO User research day, Stockholm EdTech Sweden seminarium Sveriges Riksdag, Stockholm Ekonomi i högskolan, Stockholm EU-projekt i högskolan, Stockholm Forskningsadministration i fokus, Stockholm Fortbildningsdagar för medicinska bibliotekarier, Uppsala Forskarworkshop om forskningsdata, Svensk Nationell Datatjänst, Göteborg Framtidens högskolemiljöer, Stockholm GSLG årsmöte, Växjö Koha-konferens, Halmstad Koha/Viola, Stockholm Ledning och styrning i högre utbildning, Stockholm Medicinska bibliotekskonferensen, Stockholm MOOCs in Scandinavia, Stockholm Moodle Moot, Malmö Möte om samverkan kring lokala e-resursavtal, Stockholm Mötesplats Open Access, KB och MAH, Malmö Nätverksmöte om förvärv på KB, Stockholm Nätverksträff Nationellt nätverk för forskarstöd vid universitet och högskolor, Karlskrona och Göteborg Rethinking Learning, Malmö Riksdagskunskap för bibliotekarier, Stockholm Seminarium om best practice för utvärderande bibliometri / SUHFs bibliometrigrupp Seminarium om metoder för ämnesklassificering och beskrivning av forskningspublikationer / SUHFs bibliometrigrupp Sharing is caring en heldag om digitala utmaningar för informationsförsörjning och resursdelning, KB, Stockholm Sociala medier Hur når vi ut på ett bra sätt?, Växjö Specialistmöte, DiVA-konsortiet, Uppsala och Gävle Sunet/ITHU, Stockholm och Umeå Viola-möte, Stockholm Vässa dina dyslexikunskaper, Växjö 22

23 Universitetsbibliotekets årsberättelse 215 Nationella/Internationella nätverk Bibliotekarienätverk ekonomi och statistik Bibliometrinätverk för små och mellanstora lärosäten Discoveryverktyg på bibliotek E-böcker på akademiska bibliotek EDC European Documentation Centre EDEN European Distance and E-learning Network EDS Nordic user group Förvärv av e-resurser på akademiska bibliotek ISO teknisk kommitté PC288 Educational organisations management systems ITHU Nätverk för IT inom Högre Utbildning KIMHUB Kommunikation, information och marknadsföring på högskole- och universitetsbibliotek Metrics nätverk för svenska bibliometriker Nationellt nätverk om forskningsdata, ORDER Nationellt nätverk för forskarstöd vid universitet och högskolor NISSAG Nätverk för ämnesbibliotekarier i sociologi, socialt arbete och genusvetenskap NVL Nordiskt nätverk för vuxnas lärande, Nordiska rådet Nätverk för lärarutbildningsbibliotek Nätverk för text- och studieverkstäder Nätverk för undervisning vid forskningsbibliotek Nätverket för forskningsbibliotekens pedagogiska roll Nätverket för service och bemötande Referensgrupp för UKÄs granskning av öppen utbildning och MOOCs (regeringsuppdrag) SIS/TK 34 - Svensk Standardisering, Kvalitetsledning Språknätverk Syd Statistik på akademiska bibliotek SUHF Forum för bibliotekschefer, ledarskapsnätverk Svenska musikbiblioteksföreningen SVERD Svensk Riksorganisation för Distansutbildning Sveriges sjukhusbibliotekschefer SweSCom Swedish Scholarly Communication network Nationella styrelser, styr-, expert- och arbetsgrupper BIBSAM:s styrgrupp DiVA-systemägarmöte Kungliga Bibliotekets insynsråd Nationella referensgruppen, KB Styrgruppen för LIBRIS nationella infrastruktur LIBRIS användargrupp för katalogisering SUHF:s Forum för bibliotekschefers arbetsgrupp för bibliometri Praxisgruppen för nationella riktlinjer för dataleverans till SwePub Programkommitén för Mötesplats Open Access Referensgrupp till Kammarkollegiet angående ev. upphandling av tryckta och elektroniska böcker Utbildningar och konferenser vid Lnu Alma-visning, Exlibris Dilemmas conference Easit, systemvisning, ärendehanteringssystem ERM, systemvisning, LM Framtidens lärmiljöer Google Analytics IKT-internat Innehållstänk & webbpublicering i EpiServer Kompetensutbyte med Jönköpings högskolebibliotek kring upphandling av bibliotekssystem + discovery Kompetensutbyte med Niraj Chaudhary, Information and Educational Technology Services, Auraria library, Denver Marval, systemvisning, ärendehanteringssystem Nilex, systemvisning, ärendehanteringssystem OCLC, systemvisning av Worldshare Management Services, Bibliotekscentrum Pedagogisk konferens, UPE ServiceDesk Plus, systemvisning, ärendehantringssystem Service Now, systemvisning, ärendehanteringssystem Undervisa i det internationella klassrummet Utredning, bedömning och utveckling (4PE65, 15 HP) Workshop i normkreativitet 23

24 Universitetsbibliotekets årsberättelse 215 Utbildningar för Lnu Seminarieserie i sex delar vetenskaplig kommunikation för forskare och forskningsadministratörer vid LNU: Forskningsdata hantering, publicering och upphovsrätt Lnu:s bibliometriska modell Parallellpublicera i DiVA Hantera din publiceringsstrategi i ett mätande tidevarv Samarbeta smartare sociala medier för forskare Open Access tidskriftspublicering vid Lnu Undervisning/workshops på kursen 2BO325, Vetenskaplig kommunikation och bibliometri med momenten: Citeringsanalys i Web of Science mfl., Strategisk publicering samt Open access och poängberäkning enligt Norska listan 3 min om X internutbildning inom UB A till Ö ClaroRead Creative Commons E-böcker E-plikt Forskning på The British Library LnuPlay Nya Lnu.se OpenAccess SwePub Zotero Webinars Alma, Ex Libris EDS, Content, EBSCO EDS, FTF, EBSCO Projekt Partner i ett Nordplus-projekt, Silent learners, Partner i ett Nordplus-projekt, Webinar for interactive and collaborative learning, sept 214 sept 216 Partner i EU Tempusprojekt Blended Learning Advanced Teacher Training Partner i EU-projektet LangOER, OER på mindre språk, till 216 Studiebesök/utbyten Erasmusutbyte Sheffield Erasmusutbyte UCD Library, Dublin Erasmusutbyte University of Liverpool Studiebesök Medicinska biblioteket, Örebro Studiebesök på NU-biblioteket, Uddevalla Denver exchange program Publikationer Danielsen, M. & Torhell, C. (215). Från bokbärare till digitala tyngdlyftare. I Smedberg, C., Ullgren, P. & Eriksson, B E. (red.) Bokbärare biblioteket, bokhandeln och antikvariatet. Stockholm: Carlsson. Lorentzon, T. & Oscarsson, U-B. (215). Inte lärare men ändå pedagog. I Androls, H., Lucassi, E. & Wallén, C. (red.) Bortom förlägenheten bibliotekariens pedagogiska roll i utveckling. Stockholm: Kungliga Biblioteket. Somerville, M., Cooper, L., Torhell, C. & Hashert, C. (215). At home in the world. IFLA Journal 41 (4), ss Wolke, A. (215). Digitala lärresurser ska de va nå t? InfoTrend 68 (2), ss