Från patogenetisk och behandlingssynpunkt är det praktiskt att indela akut hjärtinfarkt utifrån initiala EKG-utseendet:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från patogenetisk och behandlingssynpunkt är det praktiskt att indela akut hjärtinfarkt utifrån initiala EKG-utseendet:"

Transkript

1 A. AKUT KORONART SYNDROM I. Definitioner Med akut koronart syndrom avses i detta sammanhang akut hjärtinfarkt, såväl transmural ST-höjningsinfarkt (STEMI), som subendokardiell, icke SThöjningsinfarkt (NSTEMI) och instabil angina pectoris (IAP). Akut koronart syndrom orsakas av akut ischemi i en större eller mindre del av myokardiet. Genesen till myokardischemin är oftast en plaqueruptur i en aterosklerotiskt plaque i en koronarartär med efterföljande aktivering av trombocyt och koagulationsmekanismer som leder till trombbildning samt koronarspasm. Tillståndet leder snabbt till myokardischemi i det drabbade kranskälsområdet beroende på förekomst och utbredning av kollateralcirkulation och risk för påföljande myokardnekros. Vanligtvis brukar man uppfatta en angina som instabil om: den är nydebuterad (inom en månad) och är progredierande om tidigare stabila symtom plötsligt progredierar (Crescendoangina) vid tillkomst av vilosmärtor (viloangina), eller debuterar första 4 veckorna efter en hjärtinfarkt Vid instabil angina kan EKG vara helt normalt, men ej sällan finns ischemitecken i form av T-negativitet eller ST-sänkning. Distinktionen mellan akut hjärtinfarkt och instabil angina är delvis arbiträr och beror på vilka metoder och definitioner som används för att detektera myokardcellsnekros, men givetvis också på medicinska faktorer som graden och durationen av ischemin. Akut hjärtinfarkt anses föreligga om det i samband med typisk anamnes eller karakteristiska EKG-förändringer också finns typisk stegring (och fall) av biokemiska markörer som tecken på myokardskada. På SUS, Lund-Malmö används i första hand högsensitivt Troponin-T (TnT) då den är mer sensitiv och specifik för hjärtskada än tidigare använda metoder. Från patogenetisk och behandlingssynpunkt är det praktiskt att indela akut hjärtinfarkt utifrån initiala EKG-utseendet: Om det således vid insjuknandet konstateras ST-höjning (och ibland nytillkommet vänstergrenblock, LBBB) på EKG är sannolikheten hög att det i den infarktrelaterade koronarartären föreligger transmural ischemi sekundärt till en helt ockluderande tromb varvid det föreligger indikation för akut rekanalisering med kranskärlsröntgen med PCI. Om detta misslyckas, eller om det föreligger svår utbredd sjukdom som inte lämpar sig för PCI, kan akut hjärtkirurgi i form av CABG övervägas. Trombolytiska läkemedel används numera endast i extrema undantagsfall och om akut PCI inte kan genomföras inom rimlig tid ( min efter första medicinska kontakt). Visar EKG däremot ST-sänkning, T-negativisering eller är normalt, föreligger det sannolikt en intrakoronar plackruptur utan totalt ockluderande tromb av kärlet, dvs endast ett partiellt upphört blodflöde i kärlet föreligger, vilket leder till A1

2 subendokardiell ischemi. För dessa patienter föreligger ingen indikation för akut kranskärlsröntgen med PCI. En viktig behandling är däremot att förhindra fortsatt tromb- tillväxt genom att inhibera koagulationssystemet och trombocytaggregationen. Dessa patienter skall i första hand vårdas på HIA, kranskärlskliniken Lund-Malmö med kontinuerlig arytmi- och ischemiövervaknning och ställningstagande till invasiv kranskärlsutredning inom 24 timmar. Diagnostik enl Riks-HIA, SUS Lund-Malmö anpassad Akut hjärtinfarkt (I21.0 I21.9) föreligger om något av följande kriterier uppfylls a. Stegring av minst ett Troponin-T med minst ett värde >15 µg/l och där upprepade troponinbestämmningar (med 3 timmars mellanrum) visar ett stigande eller sjunkande förlopp, tillsammans med minst ett av följande: typiska symtom (se nedan) utveckling av patologisk Q i minst 2 EKG-avledningar (duration >0.03 sek och >25 % av R-vågs amplitud) EKG-förändringar tydande på ischemi (nytillkomna ST-Tförändringar eller nytillkommen vänstergrenblock) Bilddiagnostiskt (MR, UKG, Myokardscintigrafi) bevis för nytillkommen förlust av viabelt myocardium eller ny regional väggrörelsestörning b. Typiska symtom och ST-höjning eller angiografisk påvisad färsk kornoartrombos och avsaknad av möjligheter till fortsatt diagnostik c. Myokardnekros eller koronartrombos vid obduktion med ålder motsvarande symtom Typiska symtom Bröstsmärta av ischemisk karaktär med duration mer än 15 minuter Lungödem utan förklaring i form av signifikant vitium Chock utan misstanke på blödning, hypovolemi, anafylaxi, sepsis eller intoxikation Arytmi i form av VT/VF eller AV-block II-III Reinfarkt (I22.0 I22.9) ny infarkt inom 4 veckor från första insjuknandet definieras på samma sätt som akut hjärtinfarkt enligt ovan. Vid tidig reinfarkt (inom ca två veckor) med förhöjd markörnivå redan vid återinsjuknandet krävs ny stegring och högsta värde >50% över utgångsnivån för diagnos. Instabil angina (I20.0) Typiska symtom med/utan nya EKG-förändringar och med/utan lätt förhöjda infarktmarkörer: A2

3 EKG Känd angina som inom senaste 4 veckorna påtagligt ändrat karaktär, blivit daglig, mer lättutlöst, mer långdragen, svarar sämre på nitroglycerin, uppträder i vila Nydebuterad angina med progredierande symtom inom de senaste 4 veckor Lättutlöst angina pectoris under de första 4 veckorna efter akut hjärtinfarkt Övergående eller bestående ST- och/eller T-vågsförändringar utan Q- vågsutveckling eller R-vågsförlust Biokemiska markörer Eventuellt stegrade men ej så att definitionen för infarkt uppfylls Misstänkt hjärtinfarkt ICD-10 saknar denna diagnos. Vanligen används I20.0 (instabil angina), i speciella fall I24.8 (andra specificerade former av akut ischemisk hjärtsjukdom) Observation för misstänkt hjärtsjukdom Z03.4/Bröstsmärta R07.4. Skall endast användas då anamnes och objektiva fynd ej ger belägg för myokardischemi. II. Handläggning 1. Akut omhändertagande av patienter med hjärtinfarkt a. Fri venväg Perifer venkateter (PVK) sättes omedelbart, inga i m injektioner. b. Syrgas Syrgas på mask (min 5 lit/min) eller i grimma (max 4 lit/min). Vid svår obstruktiv lungsjukdom kontrolleras blodgaser. Om tecken på CO 2 - retention ges 0,5 lit/min initialt, därefter enligt blodgassvaret. c. EKG Alltid EKG kontroll vid ankomst. d. Akut provtagning Vid inkomsten: CRP, Hb, vita, trombocyter, Na, K, kreat, ASAT, ALAT, GT, ALP, INR, APTT, glukos, Troponin- T (akut samt efter 3 och 6 timmar) A3

4 Inför CABG kontrolleras att blodgruppering är utförd. Dag 1(fastande) Lipidstatus (kolesterol, LDL-kolesterol, HDLkolesterol, triglycerider), P-glukos, HbA1c Vid tolkning av stegrade hjärtskademarkörer är det viktigt att komma ihåg att hjärtat liksom andra vitala organ kan påverkas av annan allvarlig sjukdom eller skada såsom myokardit, lungemboli, pneumoni, akut njursvikt mm. Detta definieras inte som hjärtinfarkt och behandlingen skall riktas mot den aktuella unerliggande sjukdomen. Förhöjda hjärtskademarkörer är således inte lika med akut koronarsjukdom med plackruptur (Hjärtinfarkt typ 1) även om detta är den vanligaste genesen. e. Akuta undersökningar Samtliga prehospitalt diagnosticerade STEMI-patienter skall dirigeras till Angiolab/HIA Lund. Angiolabet i Lund är öppet dygnet runt samtliga årets dagar. Kontakta HIA-jouren i Lund ( , kortnummer 71414). Måndag till fredag kl utförs akut kranskärlsröntgen/pci även på Angiolab, Malmö på patienter diagnosticerade med STEMI på akutmottagningen eller övriga sjukhuset i Malmö. Kontakta Kardiologjouren i Malmö (tel: , kortnummer 38877). Utanför kontorstid skickas även på sjukhuset i Malmö diagnostiserade STEMI-patienter till SUS, Lund (se ovan). 2. Allmän behandling av akut hjärt infarkt Alla patienter med akut hjärtinfarkt skall genomgå behandling enligt följande, om kontraindikationer inte föreligger: a. Syrgas på mask (min 5 l/min) eller grimma (max 4 l/min) b. ASA mg p.o vid inkomsten som engångsdos och sedan 75 gm/dag, tillsvidare. Behandling med ASA har visats reducera dödligheten i akut hjärtinfarkt och att minska risken för hjärtinfarktutveckling vid instabil angina. Vid intolerans mot ASA, klopidogrel 75 mg/dag är rutinbehandling vid all koronarsjukdom. c. Brilique 180 mg p.o, laddningsdos och därefter 90 mg 1x2 som underhållsdos i 12 månader. Under senare åren har Ticagrelol (Brilique) som är en mer potent trombocythämmare visat i en stor studie signifikant reducerad risk för A4

5 kardiovaskulär död, hjärtinfarkt eller stroke jämfört med klopidogrel. Detta grunden till att Ticagrelor (Brilique) är nu förstahands prepparat för kombinationsbehandling med ASA hos alla patienter med STEMI, NSTEMI och IAP. Ett annat alternativ är en nyare ADP-receptoblockerare, Prasugrel (Effient) som ges i addningsdos 60 mg och ddärefter 10mg/dag som underhållningsdos till patienter < 75 år, utan tidigare genomgången stroke/tia. d. Morfin 5 i.v. (kan upprepas upp till totalt 15 mg) e. Nitroglycerin (sublingualt, buccalt eller i.v.) f. Primperan 5-10 mg, iv (antiemetikum) g. I selekterade fall och under den akuta skedde får iv B-blockad användas med stor försiktighet och endast vid starkt sympatikuspådrag iform av antirytmika enligt följande: Inj. Seloken 5 mg i.v. Kan upprepas upp till totalt 15 mg i.v, om inte kontraindikationer föreligger (ex: grav hjärtsvikt, allvarlig astma/kol, lungrassel, hypotoni <120 mmhg systolisk, hjärtfrekvens <60 slag/min eller AV-block II-III, försiktighets regel bör också gälla vid AV-block I med mycket lång PQ-tid). Denna typ av läkemedel har en anti-ischemisk och smärtstillande effekt genom att minska hjärtmuskelns syrebehov. Hjärtats syrebehov ökar med ökande hjärtfrekvens, ökad myokardiell kontraktilitet och ökad afterload ( arteriellt blodtryck). Eftersom flera studier har visat att långtidsbehandling med B-blockerare har signifikant effekt i form av reducerad återinsjuknande och död i hjärtinfarkt hos patienter som har haft akut koronart syndom (AKS) skall bör alla patienter dagen efter sättas på B-blockad peroralt (Metoprolol mg x 1 eller Bisoprolol 2,5-10 mg x 1). 3. Specifik behandling av ST-höjningsinfarkt (STEMI eller nytillkommet LBBB) ST-höjning (eller nytillkommet LBBB) indikerar transmural ischemi som relaterar till ett ockluderat kranskärl. Det absolut viktigaste i behandlingen är snabb reperfusion. Detta uppnås i första hand med akut kranskärlsröntgen med PCI och om detta misslyckas eller om det föreligger complex kranskärlssjukdom som inte lämpar sig för PCI, kan akut CABG-operation vara aktuellt. I extrema undantagsfall kan trombolytisk behandling övervägas, vilket är speciellt välfungerande om kort symptomduration föreligger (se nedan) A5

6 Allmän infarktbehandling enligt ovan påbörjas. Kardiolog tillkallas för skyndsam transferering av patienten till koronarangiografi/pci-lab. Vid beslut om akut koronarangiografi med PCI skall patienten snarast ges: a. ASA mg p.o. (Kan ges i ambulans prehospitalt) b. Brilique 180 mg p.o. (Kan ges i ambulans prehospitalt, OBS OBS endast om det föreligger ST elevationer, avvakta annars med Brillique tills ytterligare utredning utförts på sjukhus.) c. Heparin 5000 E i.v. (Kan ges i ambulans prehospitalt) Vid känd intolerans för Brilique kan denna behandling ersättas av alternativ ADP-receptorblockerare. Efient i laddningsdos om 60 mg (därefter 10 mg dagligen) alternativt Clopidogrel i laddningsdos om 600 mg (därefter 75 mg/dag). Detta beslut skall diskuteras med Kardiolog. Vid beslut om trombolytisk terapi (extrema undantagsfall!) kan följande trombolytiska läkemedel övervägas i kombination med p.o. ASA och Clopidogrel: Streptokinase (vid patient > 75 år pga. mindre risk för intrakraniell blödning) Metalyse (+ Klexane) Indikationer för trombolysbehandling Bröstsmärtor eller andra hjärtinfarktsuspekta symtom Symtomduration mellan 20 minuter och 12 timmar ST-höjning > 1mm i två konsekutiva extremitetsavledningar eller ST-höjning > 2mm i två konsekutiva prekordialavledningar eller Grenblock Kontraindikationer mot trombolysbehandling Aktuell blödningskälla, t ex ulcus, färskt trauma eller nyligen genomgången operation (<10 dagar) Ökad blödningsbenägenhet pga blodsjukdom, malignitet etc Tidigare genomgången hemorragisk stroke Bestående diastoliskt blodtryck >120 mmhg Traumatisk eller långvarig (> 10 min) hjärtmassage A6

7 Farmakologiskt trombolys Trombolysmedlet (Metalys ) doseras enligt FASS och skall kombineras med Heparininfusion samt Clopidogrel och ASA enligt rutinerna vid direkt-pci. Efter trombolysbehandling av STEMI skall patienten genomgå koronarangiografi under vårdtiden. Heparinbehandling Dosering och APTT-kontroll enligt följande Heparin, inj vätska 5000 IE/ml. 500 IE/kg/dygn, blandas i isoton NaCl-lösning. Blanda för 12 timmar åt gången. Nomogram för inställning av patienter som får heparininfusion. 1. a) E iv som bolus b) E i 500 ml 5% glukos eller NaCl; dropptakt: kroppsvikten i kg/2 ml/tim.; ex. 70 kg 35 ml/tim 2. 4 timmar efter infusionsstart bestäms APTT om APTT Bolus Stäng av Ändra dropptakten Nytt APTT (sek) (E) (min) (ml/tim) < efter 6 tim efter 6 tim nästa morgon nästa morgon efter 6 tim > efter 6 tim Om patienten ofta har besvär med gastrit/ulcus, bör man ge inj Pepcidin 20 mg långsamt iv. Upprepad trombolys vid utebliven reperfusion är sällan indicerad. Överväg istället mekanisk rekanalisering med PCI vid tecken på omfattande transmural ischemi och ännu ej utvecklade Q-vågor. e. Annan specifik behandling ACE-hämmare: Patienter med akut koronart syndrom och kliniska tecken på svikt/ nedsatt VKEF eller blodtryck >120/80 mmhg bör insättas på peroral ACE-hämmare (primärt T Ramipril (måldos 5mg x 2) så snart de är hemodynamiskt stabila. Vid intolerans mot ACE-hämmare kan behandling med T Atacand (måldos 32 mg x 1) övervägas A7

8 Lipidsänkande behandling Alla patienter med akut koronart syndrom och oavsett lipidnivåer skall behandlas med lipidsänkande, primärt Lipitor 80 mg x1 ( 40mg 1x1 vid gravt nedsatt njurfunktion). Målsättning med behandling : totalkolesterol 4,5 mmol/l, HDL 1,0 mmol/l för män, och 1,2 mmol/l för kvinnor, LDL 1,8 mmol/l samt triglycerioder 1,7 mmol/l. 4. Specifik behandling av icke ST-höjningsinfarkt och instabil angina Allmän infarktbehandling enligt ovan (inkluderande laddningsdos ASA mg p.o, därefter underhållsdosen 75 mg/dag och Brilique laddningsdos180 mg p.o, därefter underhållsdosen 90 mg 1x2). Peroral betablockad, T Metoprolol Retard 50 mg (Cave kontraindikationer enligt ovan!) Arixtra (fondaparinux) 2,5 mg s.c. akut och därefter en gång dagligen (5-7 dygn). Fondaparinux doseras efter njurfunktion: Kreatininclearance: > 30 ml/h (2,5 mg x 1 sc) ml/h (1,5 mg x 1 sc) < 20 ml/h (undvik hels behandling) OBS! Om koronarangiografi planeras inom 24 timmar skall Arixtra inte ges. 5. Diabetes mellitus och akut koronart syndrom Ca 25 % av patienterna på en hjärtinfarktavdelning har diabetes och möjligen upp till 50 % nedsatt glukostolerans. Generellt sett har patienter med diabetes en allvarligare prognos och större risk för komplikationer vid akut koronart syndrom än patienter utan diabetes. Aktiv och intensiv behandling av patienter med diabetes är således angelägen och det är viktigt att påpeka att diabetes ej är kontraindikation för reperfusionsbehandling och därmed associerad antikoagulation. Diabetes är inte heller kontraindikation för behandling med betablockerare. Behandling med ACE-hämmare är ofta av stor nytta. Pga. den ansenligare risken för komplikationer har patienter med diabetes snarast större nytta av aktiv behandling jämfört med patienter med normal glukosmetabolism A8

9 Effektiv behandling av diabetes är viktig i det tidiga infarktskedet. Dåligt inställd diabetes är ogynnsam för hjärtats metabolism och (diastoliska) funktion vid myocardischemi, varför aktiv behandling är indicerad. Vanligen stiger blodsockret påtagligt i det akuta infarktskedet. Insulininfusion ordineras vid p-glukos > 10 mmol/l individuellt enligt schema, varefter ansvarig sköterska styr behandlingen enligt nedanstående riktlinjer om ej annat ordinerats. OBS! Ordinarie insulinterapi och perorala antidiabetika skall utsättas så länge patienten erhåller insulininfusion. Infusionsberedning 24 E Actrapid i 250 ml 5% glucos. Använd alltid infusionspump eller droppräknare. Rekommenderad tillförsel (styrs av kapillära B-glukos-värdet) P-glukos (mmol/l) < >22 Infusionstakt (ml/tim) (droppar/min) B-glukos bör ligga i intervallet 4-8 mmol/l. P-glukos-kontroller Kapillärt med Reflolux 1 gång/tim de första 4 timmarna, därefter var 4:e timme eller enligt läkares ordination. Venöst B-glukos tas vid inkomsten samt fastande varje morgon. Hypoglykemi Om B-glukos sjunker under 4 mmol/l avstänges droppet under 4 timmar och 15 ml 30%-glucos ges iv, därefter ny kontroll av B-glukos. Kostbehandlad diabetes Bör kontrolleras med P-Glukos profil x 4 de första dygnen. Uppföljning av patienter med diabetes Vid utskrivning skall samtliga patienter som varit inneliggande på HIA, kranskärlskliniken i Malmö med känd diabetes som är dysreglerad (HbA1c > 6 %) och alla patienter med under vårdtiden nydiagnostiserad diabetes sättas upp för bedömning på Behandlingskonferens Hjärta-Diabetes (BHD). Detta noteras i epikrisen under uppföljning och arrangeras via kranskärlsmottagningen. BHD verksamhet finns tyvärr ej i Lund A9

10 På BHD bedöms patienten gemensamt av sekundärpreventiv kardiolog och diabetolog med avseende på optimal antidiabetisk behandling. Gemensamma behandlingsrekommendationer ges därefter till primärvården alternativt föranstaltas fortsatt uppföljning på Endokrinologen. Om tveksamhet råder rörande diabetesdiagnos skall patienten remitteras till kranskärlmottagningen för peroral glukosbelastning inför bedömning på BHD. 6. Kardiogen chock Avseende handläggning av kardiogen chock hänvisas till separat vårdprogram för HIA i Lund A10

A. AKUT KORONART SYNDROM. I. Definitioner

A. AKUT KORONART SYNDROM. I. Definitioner A. AKUT KORONART SYNDROM I. Definitioner Med akut koronart syndrom avses i detta sammanhang akut hjärtinfarkt, såväl transmural ST-höjningsinfarkt (STEMI), som subendokardiell, icke ST-höjningsinfarkt

Läs mer

den är nydebuterad (inom en månad) och är progredierande om tidigare stabila symtom plötsligt progredierar (Crescendoangina)

den är nydebuterad (inom en månad) och är progredierande om tidigare stabila symtom plötsligt progredierar (Crescendoangina) A. AKUT KORONART SYNDROM I. Definitioner Med akut koronart syndrom avses i detta sammanhang akut hjärtinfarkt, såväl transmural ST-höjningsinfarkt (STEMI), som subendokardiell, icke ST-höjningsinfarkt

Läs mer

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,

Läs mer

Akut Koronart Syndrom (AKS) Gäller för: Region Kronoberg

Akut Koronart Syndrom (AKS) Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Akut koronart syndrom Giltig fr.o.m: 2017-05-08 Faktaägare: Olle Bergström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

MEQ-fråga 1 OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR.

MEQ-fråga 1 OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR. MEQ-fråga 1 Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, ht13t14 Totalt 20 poäng OBS ATT I DENNA VERSION FINNS RÄTTNINGSMALL MED. DET KAN FINNAS FÖRSLAG TILL SVAR SOM INTE ÄR MED HÄR. Anvisning: (Examinationen

Läs mer

STEMI, ST-höjningsinfarkt

STEMI, ST-höjningsinfarkt Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Akut koronart syndrom Giltig fr.o.m: 2017-04-24 Faktaägare: Olle Bergström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan

Läs mer

ISCHEMISK KRANSKÄRLSSJUKDOM

ISCHEMISK KRANSKÄRLSSJUKDOM ISCHEMISK KRANSKÄRLSSJUKDOM med fokus på akut koronärt syndrom Eva Velebová ISCHEMI = LOKAL SYREBRIST I VÄVNAD ISCHEMISK HJÄRTSJUKDOM = BRIST PÅ TILLRÄCKLIG BLODTILLFÖRSEL TILL HJÄRTMUSKELN VIA HJÄRTATS

Läs mer

Akuta koronara syndrom på vårdcentralen. Hjärta, smärta Info från VLL Stabil angina / AKS. Bröstsmärta - Diffdiagnoser

Akuta koronara syndrom på vårdcentralen. Hjärta, smärta Info från VLL Stabil angina / AKS. Bröstsmärta - Diffdiagnoser Akuta koronara syndrom på vårdcentralen Per Ottander, Kardiologen Hjärtcentrum. Hjärta, smärta 90 000 -Info från VLL -1177 Stabil angina / AKS Bröstsmärta - Diffdiagnoser AKS (STEMI, NSTEMI, Instabil angina)

Läs mer

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre September 2007 MEQ1 MEQ 1 Sida 1 En 63-årig kvinna söker på VC pga tryck i bröstet vid ansträngning sedan ungefär 6 månader tillbaka. I vanliga fall brukar hon gå rejäla promenader dagligen med sina två

Läs mer

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag

Läs mer

Del 2. Totalt 17p. EKG: Se bifogad kopia.

Del 2. Totalt 17p. EKG: Se bifogad kopia. Totalt 17p. Som primärjour på ett länsdelssjukhus ca sju mil från universitetsstaden blir Du sökt av en sjuksköterska kl 22.15. Man har mottagit ett EKG från ambulansen, det gäller en 73-årig kvinna med

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 KARDIOLOGI - HJÄRTINFARKT 2 129B Differentialdiagnos vid bröstsmärtor 2 130B Akuta koronara syndrom definitioner, diagnoskriterier 3 Akuta koronara syndrom antiischemisk

Läs mer

Ischemi/reperfusion T3

Ischemi/reperfusion T3 Ischemi/reperfusion T3 Lena Jonasson Ischemi obalans O 2 supply/demand Stabil angina OBS! Koronarflödesreserv Instabil angina/icke-sthöjningsinfarkt ST-höjningsinfarkt Aterotrombos - repetition Substrat/agonist/ligand

Läs mer

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år

Läs mer

Del 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p

Del 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p Du tjänstgör på Hjärtinfarktavdelningen på ditt sjukhus. På ronden bestäms att Herr Andersson skall skrivas hem Det rör sig om en 67-årig man som tidigare arbetat som ingenjör

Läs mer

Del 8_6 sidor_21poäng

Del 8_6 sidor_21poäng Del 8_6 sidor_21poäng Du arbetar som underläkare på akuten när sjuksköterskan Eva kommer och meddelar dig att ett larm är på väg in med ambulans. Eva ursäktar sig över larmrapporten, allt hon vet är att

Läs mer

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt 2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.

Läs mer

EKG GUIDEN. För dig som vill veta mer om EKG-tolkning. Magnus Simonsson

EKG GUIDEN. För dig som vill veta mer om EKG-tolkning. Magnus Simonsson Magnus Simonsson EKG GUIDEN För dig som vill veta mer om EKG-tolkning EKG-GUIDEN för dig som vill veta mer om EKG-tolkning EKG är en viktig rutinundersökning vid många tillstånd. Till sin hjälp att tolka

Läs mer

Akut kranskärlssjukdom

Akut kranskärlssjukdom Akut kranskärlssjukdom - primärt omhändertagande Jonas Oldgren Överläkare, universitetslektor Kardiologklin och Inst f med vet Akademiska sjukhuset Uppsala Akut kranskärlssjukdom Instabil angina Icke-ST-höjningsinfarkt

Läs mer

Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009. Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi

Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009. Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,

Läs mer

Läkemedel enligt generella direktiv, barn

Läkemedel enligt generella direktiv, barn Läkemedel enligt generella direktiv, barn Datum: 2014-05-20 Akutmottagningen i Västervik Version: 3 Ansvarig: Karl Landergren Godkänd av: Gäller från: 2014-05-20 Gäller till: 2015-05-19 I enlighet med

Läs mer

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Kranskärlssjukdom Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Johan Pontén, överläkare Medicinkliniken, Hallands sjukhus Halmstad Kliniska riktlinjer - Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Division HHLK, Kranskärlskliniken Hjärtintensivvårdsavdelningen Lund Vårdprogram

Division HHLK, Kranskärlskliniken Hjärtintensivvårdsavdelningen Lund Vårdprogram Reviderat senast 2012-10-08/SJ,JJ 1 56 Innehåll Sid. 1. Inläggning på HIA 6 1.1 Intagningskriterier HIA - MAVA 1.1.1 Inläggning i första hand på HIA för: 1.1.2 Inläggning i första hand på MAVA för: 1.2

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p) Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna

Läs mer

Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet

Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet Frågor Energimetabolism Varför ökar pulsen vid arbete Kontraindikationer för arbetsprov När ska man avbryta ett arbetsprov Vilka är de arbetsinducerade tecknen

Läs mer

1. Ange 3 sjukdomstillstånd som kan ge upphov till troponinstegring och förklara varför troponin I är förhöjt vid varje tillstånd.

1. Ange 3 sjukdomstillstånd som kan ge upphov till troponinstegring och förklara varför troponin I är förhöjt vid varje tillstånd. Du är kardiologjour och blir uppringd av medicinjouren som vill att du kommer och bedömer en patient på akutrummet. Patienten söker för bröstsmärta sedan igår kväll, just nu smärtlindrad med morfin och

Läs mer

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414 Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants

Läs mer

Akut endokrinologi. Inger Friberg 2014

Akut endokrinologi. Inger Friberg 2014 Akut endokrinologi Inger Friberg 2014 Karin 68 år Hypertoni sedan 5 år tar ACE hämmare i kombination med tiazid Osteoporos diagnos efter radiusfraktur tar bisfosfonat och Calcium D vitamin Tröttare senaste

Läs mer

Integrerande MEQ fråga DX1. Totalt 18 poäng. Anvisning:

Integrerande MEQ fråga DX1. Totalt 18 poäng. Anvisning: Integrerande MEQ fråga DX1 Totalt 18 poäng Din skrivningskod: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig

Läs mer

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan Trombyl 75mg/d. Laddninsdos 300 mg. 46% riskreduktion av MACE efter hjärtinfarkt Hemofili/Trombocytopeni.

Läs mer

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre - definition Hur många sjukdomar? Åldersgräns? Annat kriterium? Varför behöver vi en definition? Förslag till omvänd definition

Läs mer

Lokala riktlinjer för vård vid hjärtsjukdom

Lokala riktlinjer för vård vid hjärtsjukdom Lokala riktlinjer för vård vid hjärtsjukdom 2010 1 Innehåll Viktiga telefon- och sökarnummer...6 Förord...7 Intagningsindikationer...8 Akuta koronara syndrom...9 ST-höjningsinfarkt...9 Handläggning vardagar

Läs mer

Journalföreläsning DSM2 121029. Hanna Lenhoff/Simon Wajntraub

Journalföreläsning DSM2 121029. Hanna Lenhoff/Simon Wajntraub Journalföreläsning DSM2 121029 Hanna Lenhoff/Simon Wajntraub Läkarjournal på SÖS Anamnes Intagnings-/besöksorsak. Remittent Tidigare sjukdomar Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet

Läs mer

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har svaret för betydelse för hur patienten behandlas? Vad har klinikern för nytta av diagnostik

Läs mer

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Del 7_10 sidor_16 poäng

Del 7_10 sidor_16 poäng Du arbetar som kardiologjour i Uppsala. Du blir uppringd av en husläkare på en mottagning 40 km från sjukhuset efter att fått ett EKG (se EKG 1 på nästa sida) överfaxat. Husläkaren berättar att han har

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Dugga Klinisk Kemi, DS

Dugga Klinisk Kemi, DS Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång

Läs mer

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 RUTIN Handläggning av TIA-patienter

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 RUTIN Handläggning av TIA-patienter Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 Innehållsansvarig: Claes Gustafsson, Sektionschef, Läkare (clagu1) Godkänd av: Christina Raner, Chefläkare, Säkerhet och kvalitetsutveckling

Läs mer

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015 Akut kardiologi Christina Christersson 2015 Hjälp, jag är medicinjour!! Vad händer nu? STEMI NSTEMI Bröstsmärta, riskvärdering enl Heartscore Lungödem Smal QRS-takykardi Bred QRS-takykardi Bradykardi Bröstsmärta

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

Behandling av Lungemboli IVA

Behandling av Lungemboli IVA Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Cirkulation Giltig fr.o.m: 2018-03-08 Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Annica Grimsdal, verksamhetschef anestesikliniken Revisions

Läs mer

[Ischemisk hjärtsjukdom] [Hjärtinfarkt orsak och behandling] Health Department, the33

[Ischemisk hjärtsjukdom] [Hjärtinfarkt orsak och behandling] Health Department, the33 [Ischemisk hjärtsjukdom] [Hjärtinfarkt orsak och behandling] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Abstrakt.....2 Definition...3 Indelning.....3 Orsaker...3 Icke påverkbara Påverkbara Klassificering...

Läs mer

Behandling av Lungemboli IVA. 1 Allmänt. 2 Diagnos. 3 Riskfaktorer. 4 Klinisk bild. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö

Behandling av Lungemboli IVA. 1 Allmänt. 2 Diagnos. 3 Riskfaktorer. 4 Klinisk bild. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Cirkulation Giltig fr.o.m: Faktaägare: Pär Lindgren, Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions nr: 1 Gäller för: Anestesikliniken

Läs mer

Hypertoni och graviditet

Hypertoni och graviditet Kvinnokliniken i Norrköping Hypertoni och graviditet 1(5) Hypertoni och graviditet Kronisk hypertoni och graviditet Definition: Hypertoni som har förelegat före graviditeten eller har diagnostiserats före

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Central bröstsmärta (CBS) vuxen C01. Peri-/myokardit

Central bröstsmärta (CBS) vuxen C01. Peri-/myokardit Central bröstsmärta (CBS) vuxen C01 Orsak Akut koronart syndrom Aortaaneurysm/-dissektion Pleuritsmärta (pleurit, lungemboli) Peri-/myokardit Muskuloskeletal smärta Hög buksmärta (esofagit, gastrit, perforation,

Läs mer

Diabetes med ketoacidos BARN

Diabetes med ketoacidos BARN 2018-09-27 37568 1 (5) Definition ketoacidos: ph

Läs mer

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17 Hjärtstopp Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17 Innehåll Hjärtstopp (bakgrund-hjärtstoppsregistret) Hjärtstopp på DS Nya riktlinjer 2011 Defibrillator och mediciner

Läs mer

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR IV Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR 63 Bröstsmärta Vid samtidig andnöd se även avsnitt Andnöd s 66. Vid säkert trauma mot bröstkorgen se även avsnitt Symtom från rörelseapparaten s 34. Vid feber + andningskorrelerad

Läs mer

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsynteshämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. 126 Allmänt Risken för hjärt-kärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärt-kärlhändelser,

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Bröstsmärta på Akuten. Axel Åkerblom MD, PhD Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Bröstsmärta på Akuten. Axel Åkerblom MD, PhD Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Bröstsmärta på Akuten Axel Åkerblom MD, PhD Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Bakgrund Bröstsmärtepatienter Utgör 20% av de intermedicinska patienterna på akutmottagningen.

Läs mer

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län Generella direktiv 1 Generella direktiv för en enhet kan enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschefen vid enheten eller om verksamhetschefen inte är läkare av läkare som verksamhetschefen utser. Verksamhetschefens

Läs mer

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Glukoselimination, per os, venöst provtagning. 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)

Läs mer

Årsrapport 2007. Utgiven 2008. Ulf Stenestrand och Lars Wallentin. Bertil Lindahl, Patrik Tydén och Kristina Hambraeus. Stefan James och Bo Lagerqvist

Årsrapport 2007. Utgiven 2008. Ulf Stenestrand och Lars Wallentin. Bertil Lindahl, Patrik Tydén och Kristina Hambraeus. Stefan James och Bo Lagerqvist Årsrapport 27 Utgiven 28 presenterad av Ulf Stenestrand och Lars Wallentin presenterad av Bertil Lindahl, Patrik Tydén och Kristina Hambraeus presenterad av Stefan James och Bo Lagerqvist Årsrapport 27

Läs mer

Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt

Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt Bång A, Kihlgren S, Herlitz J, Grip L, Karlsson T, Caidahl K, Hartford M Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Bakgrund Bröstsmärta som väljer

Läs mer

Vägledning. För TIA registrering i Riksstroke Version 6.0

Vägledning. För TIA registrering i Riksstroke Version 6.0 Vägledning För TIA registrering i Riksstroke Version 6.0 Vägledning för TIA-registrering i Riksstroke Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2015-01-01 och därefter. Formulärets

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Preoperativa rutiner (PM baserat på riktlinjer från Anestesi)

Preoperativa rutiner (PM baserat på riktlinjer från Anestesi) Kvinnokliniken i Linköping Preoperativa rutiner 1(3) Preoperativa rutiner (PM baserat på riktlinjer från Anestesi) Ur anestesiologisk synvinkel behöver inga labprover tas på fullständigt friska patienter

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska HJÄRTSJUKDOM & TOBAK Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska TOBAKENS HISTORIA ü - Tobak framställs av blad från växter inom tobaksläktet Dess historia sträcker sig åtminstone bak till år

Läs mer

NYA PERORALA ANTIKOAGULANTIA

NYA PERORALA ANTIKOAGULANTIA NYA PERORALA ANTIKOAGULANTIA NOAK Stellan Bandh,Västerås 130411 NOAK Dabigatran-etexilat Pradaxa Rivaroxaban Xarelto Apixaban Eliquis Indikationer för NOAK Profylax mot venös trombos/lungemboli efter

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Välkommen till Kardiologen!

Välkommen till Kardiologen! Välkommen till Kardiologen! Hoppas att du under dina två veckor på Kardiologen känner att du får tid för att såväl träffa patienter som att både teoretiskt och praktiskt förkovra dig. Det är omöjligt att

Läs mer

Akut kranskärlssjukdom

Akut kranskärlssjukdom Svenska Kardiologföreningen Akut kranskärlssjukdom Rekommendationer för bedömning, behandling och sekundärprevention Svenska Kardiologföreningen / 1 Redaktion: Sasha Koul, Emil Hagström, J. Gustav Smith

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

Delexamination 1 Klinisk Medicin vt16 25 poäng MEQ

Delexamination 1 Klinisk Medicin vt16 25 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 160301 vt16 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta

Läs mer

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (LE) 9:e plats bland diagnoser på akutmedicinsektionen, Akademiska sjukhuset, 1999 2/3 av patienter med fatal

Läs mer

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1

DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 2013-04-22 Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

MEQ DX1 HT 2014 facit

MEQ DX1 HT 2014 facit MEQ DX1 HT 2014 facit Du jobbar som medicinjour på akutmottagningen. En av sjuksköterskorna tar tag i dig och säger att du nog snarast bör titta på en patient. Det rör sig om Lars, en 61 årig man som jobbar

Läs mer

Körschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning

Körschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning AKUT STROKE Bernice Wiberg, al Akutsjukvården, Stroke 85 AM, Akademiska Patientfall Akut handläggning Neuroanatomi Cirkulation Symtom Sekundärprofylax Epidemiologi Körschema Katarina 56 år Soc: Gift, vuxna

Läs mer

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock 1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och

Läs mer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

GLUKOSBELASTNING, PERORAL

GLUKOSBELASTNING, PERORAL GLUKOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Glukosbelastning kan användas som stöd vid fastställandet av nedsatt glukostolerans, diagnosen Diabetes Mellitus samt ibland i samband med

Läs mer

MEQ-fråga. Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset. 2016 04 19 Totalt 22 poäng. Anvisning:

MEQ-fråga. Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset. 2016 04 19 Totalt 22 poäng. Anvisning: Integrerande MEQ-fråga Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset VT16/HT16 2016 04 19 Totalt 22 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (exklusive detta försättsblad) där nästföljande sidas

Läs mer

TroponinT en känslig spelare?

TroponinT en känslig spelare? TroponinT en känslig spelare? En klinisk utvärdering av TroponinT provtagning på Medicinakutmottagningen CSK Janaki Brolin ST-Läkare, Internmedicin Centralsjukhuset i Karlstad Regionmöte i hjärtsjukvård,

Läs mer

Akut kranskärlssjukdom. Karolina Szummer, Specialistläkare Dina Melki, ST-läkare Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Akut kranskärlssjukdom. Karolina Szummer, Specialistläkare Dina Melki, ST-läkare Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Akut kranskärlssjukdom Karolina Szummer, Specialistläkare Dina Melki, ST-läkare Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Förekomst incidens och dödlighet Dödsorsaker 2013, Socialstyrelsen Förekomst

Läs mer

Premedicinering till dagkirurgiska patienter An Piteå sjukhus

Premedicinering till dagkirurgiska patienter An Piteå sjukhus Premedicinering till dagkirurgiska patienter An Piteå sjukhus Berörda enheter Anestesin, Piteå sjukhus Syfte Rutin Premedicinering till polikliniska patienter Processbeskrivning Paracetamol används som

Läs mer

AKUTA KORONARA SYNDROMET

AKUTA KORONARA SYNDROMET AKUTA KORONARA SYNDROMET Akut koronart syndrom AKS Definition Den kliniska bild som betingas av en plötslig förändring f i det koronara blodflödet det pga blodproppsbildning i anslutning till en ateromatös

Läs mer

Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30

Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30 Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl. 08.30-11.30 Namn:_Pers.nr:_ Bokstavskombination: _ VIKTIGT: Skriv ovannämnda bokstavskombination

Läs mer

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk 1 1 Förbättring-vad är det och hur? På fm patienternas mätbara uppgifter på vårdcentralen X, de ger en mycket begränsad bild DAL: 1 2 3 4 5 6 DAS: 1 2 3 4 PATIENT 2 2Vad

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Trombolys vid ST-höjningsinfarkt - Checklista

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Trombolys vid ST-höjningsinfarkt - Checklista Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 27302 su/med 2018-10-02 7 Innehållsansvarig: Annica Ravn-Fischer, Överläkare, Verksamhet Kardiologi (annra9) Godkänd av: Charlotta Ljungman, Verksamhetschef,

Läs mer

Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering. Patientinformation www.xarelto-patient.se

Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering. Patientinformation www.xarelto-patient.se 1 Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering Patientinformation www.xarelto-patient.se Konvertering en behandling som syftar till att försöka återställa ditt hjärtas normala hjärtrytm

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,

Läs mer

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades

Läs mer

Bilaga III Tillägg till relevanta avsnitt i Produktresumén och Bipacksedeln

Bilaga III Tillägg till relevanta avsnitt i Produktresumén och Bipacksedeln Kommittén fann också att trimetazidin kan orsaka eller förvärra parkinsonsymtom (tremor, akinesi, hypertoni). Uppträdandet av motoriska störningar såsom parkinsonsymtom, restless leg-syndrom, tremor och

Läs mer

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen. Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för

Läs mer

AV-block II och III, samt sjuksinusknutesyndrom utan pacemaker. Patienter indikation. som behandlas med dipyridamol (Persantin). Svår obstruktivitet.

AV-block II och III, samt sjuksinusknutesyndrom utan pacemaker. Patienter indikation. som behandlas med dipyridamol (Persantin). Svår obstruktivitet. J. HJÄRTLÄKEMEDEL FÖR INTRAVENÖST BRUK ADENOSIN Styrka 5 mg/ml Indikation Paroxysmal supraventrikulär takykardi Kontra- AV-block II och III, samt sjuksinusknutesyndrom utan pacemaker. Patienter indikation

Läs mer

SU Med. Ger- Akutmottagning Akutmottagningen Omr2. 2 st po 1 gång

SU Med. Ger- Akutmottagning Akutmottagningen Omr2. 2 st po 1 gång Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17882 su/med 2017-10-03 8 Innehållsansvarig: Tobias Carlson, Chef, Akututvecklingscentrum (tobka1) Godkänd av: Maria Taranger, Verksamhetschef, Verksamhet

Läs mer

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor! Delex 2 Klin med SöS. Restskrivning 2011-04-26 1(6) Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR Examinationen består av två MEQ-frågor om 41

Läs mer

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för

Läs mer

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 Lokalt dokument om diabetes hos äldre Med Åsa Theanders och Anders Nilssons goda minne vidareskickar vi deras uppdaterade PM som gjorts för VC Åstorp. Vi vet att deras

Läs mer

Del 2_7 sidor_14 poäng

Del 2_7 sidor_14 poäng Del 2_7 sidor_14 poäng 70-årig kvinna inkommer till akutmottagningen pga. svårigheter att få luft och obehag i bröstet. Hon har en tablettbehandlad hypertoni sedan många år och har gått på kontroller hos

Läs mer

Behandlingsprogram för Capio S:t Görans sjukhus Danderyds sjukhus Karolinska universitetssjukhuset Norrtälje sjukhus Södersjukhuset Södertälje

Behandlingsprogram för Capio S:t Görans sjukhus Danderyds sjukhus Karolinska universitetssjukhuset Norrtälje sjukhus Södersjukhuset Södertälje Behandlingsprogram för Capio S:t Görans sjukhus Danderyds sjukhus Karolinska universitetssjukhuset Norrtälje sjukhus Södersjukhuset Södertälje sjukhus Visby lasarett 2012 Innnehållsförteckning Indikationer

Läs mer

Ischemisk hjärtsjukdom

Ischemisk hjärtsjukdom Ischemisk hjärtsjukdom Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Hjärtats syresättning Kranskärlen är ändartärer, dvs det saknas kontakt till andra artärer, s k kolateralförsörjning. Hjärtmuskeln är

Läs mer