Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005"

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 Margareta Lindén-Boström Carina Persson

2 Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting ISSN: Samhällsmedicinska enhetens uppgift är att med vetenskapligt baserad fakta- och metodkunskap stötta arbetet för en bättre hälsa bland befolkningen i Örebro län. Samhällsmedicinska enhetens målgrupp är beslutsfattare och verksamma i landsting och kommuner. Vi vänder oss också till andra myndigheter och organisationer som har ansvarsområden som påverkar förutsättningarna för hälsans utveckling. Omslagsfoto: Elisabeth Fardelin Bergslagens Grafiska AB, 2007

3 Förord Vid redovisning av resultat från undersökningen Liv & hälsa ung framkom att den psykiska ohälsan är mest uttalad bland flickor och att den ökar markant mellan årskullarna. Med anledning av den oro som detta resultat medförde fick Samhällsmedicinska enheten i uppdrag av landstingets hälso- och sjukvårdnämnd att fördjupa analysen kring flickors psykiska ohälsa, vilket har resulterat i den här rapporten. I uppdraget ingick även att redovisa några av de åtgärder som redan görs i länet för att främja de ungas psykiska hälsa samt att ge förslag inför det fortsatta arbetet. Bidrag till det avslutande kapitlet om åtgärder har givits av Yvonne Skogsdal, Barncentrum, och medarbetare på Samhällsmedicinska enheten. Resultaten från undersökningen Liv & hälsa ung 2005 har tidigare redovisats i både muntlig och skriftlig form för politiker och tjänstemän inom kommun och landsting samt i flera andra sammanhang. Den här rapporten är ytterligare ett led i redovisningen av resultaten. Det är en förhoppning att den ska vara en kunskapskälla och komma till användning för beslutsfattare och personer som på olika sätt och på olika nivåer i samhället arbetar med de yngre länsinvånarnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Örebro i februari 2007 Thomas Falk Chef Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting Håkan Bergman Landstingsråd och ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden Örebro läns landsting

4

5 INNEHÅLL Inledning... 1 Liv & hälsa ung Uppdraget... 2 Rapportens uppläggning... 2 Bakgrund... 3 Psykisk hälsa och ohälsa... 3 Utveckling av psykisk hälsa bland ungdomar... 4 Risk- och skyddsfaktorer... 6 Material och metod... 9 Undersökningen Liv & hälsa ung... 9 Svarsfrekvens Den psykiska hälsan bland länets unga Olika mått på psykisk ohälsa Lokala skillnader Faktorer som samvarierar med ungas psykiska hälsa Livsvillkor Familj Relationer till kamrater Skoltrivsel Levnadsvanor Fritid Fysisk aktivitet Mat Kroppsvikt Drogvanor Psykisk hälsa i relation till annan hälsa Psykisk hälsa i relation till funktionsnedsättning Samband livsvillkor, levnadsvanor och psykisk hälsa... 43

6 Sammanfattande diskussion och förslag till åtgärder Undersökningen Psykisk hälsa Psykisk ohälsa och förslag till åtgärder Livsvillkor Levnadsvanor Övriga förslag Referenser Bilaga: Oddskvoter och relativa risker för nedstämdhet Faktorer som ingår i analysen Raka oddskvoter och relativa risker Metod multivariat logistisk regression Resultat multivariat logistisk regression för flickor Resultat multivariat logistisk regression för pojkar... 64

7 Inledning I såväl Sverige som i andra länder ses psykisk ohälsa som ett allt större folkhälsoproblem. Speciellt oroande är att den rapporterade psykiska ohälsan hos ungdomar, och speciellt bland flickor, har ökat. Nyligen har en statlig utredning analyserat och kommit med förslag till åtgärder angående ungdomars stress och psykiska ohälsa (SOU 2006:77). Problemet med psykisk ohälsa är inte nytt men har accentuerats under senare tid. Redan 2002 gjordes på uppdrag av dåvarande hälso- och sjukvårdberedningen inom Örebro läns landsting en sammanställning av barns och ungdomars situation i länet, den så kallade BUS-rapporten (Nyman, Lindén-Boström 2002). Liv & hälsa ung 2005 I Örebro län finns en lång tradition av att följa drogvaneutvecklingen bland länets ungdomar genom enkätundersökningar i skolår 9. Detta har gjorts vart tredje år sedan mitten av 1990-talet. I 2005 års undersökning, kallad Liv & hälsa ung 2005 i analogi med undersökningen Liv & hälsa i den vuxna befolkningen, utvidgades den till att omfatta alla länets elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet. Frågeområdet utvidgades också till att inte bara gälla alkohol, narkotika och tobak utan även andra aspekter av ungdomars levnadsvanor, livsvillkor och hälsa. Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län

8 Uppdraget I den första resultatsammanställning som gjordes framkom att den psykiska ohälsan är mest uttalad bland flickor och den ökar markant mellan årskullarna. Med anledning av den oro som detta resultat medförde fick Samhällsmedicinska enheten i uppdrag av landstingets hälso- och sjukvårdnämnd att fördjupa analysen kring flickors psykiska hälsa utifrån materialet från Liv & hälsa ung. Syftet med rapporten är att beskriva och analysera främst flickornas psykiska hälsa med utgångspunkt i undersökningen Liv & hälsa ung. Även om uppdraget i första hand gäller flickor går det inte att bortse ifrån den psykiska ohälsan bland pojkar. Den ligger generellt på en lägre nivå men uppvisar samma utvecklingstendenser som hos flickorna. Resultatredovisningen görs därför för båda könen. Rapportens uppläggning I ett bakgrundskapitel tas kortfattat upp vad som avses med psykisk hälsa/ohälsa och hur utvecklingen sett ut över tid. I kapitlet Material och metod ges en beskrivning av hur undersökningen Liv hälsa ung 2005 gått till. Därefter följer ett kapitel om den psykiska hälsan bland länets unga. I detta kapitel, liksom i de följande, beskrivs den psykiska hälsan uppdelat på kön och skolår. Det finns många faktorer som har samband med psykisk hälsa och dessa beskrivs i nästa kapitel som är uppdelat efter livsvillkor, levnadsvanor, annan hälsa och i relation till funktionsnedsättning. Rapporten avslutas med en sammanfattande diskussion och förslag till åtgärder. 2 Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005

9 Bakgrund Psykisk hälsa och ohälsa Trots många försök att definiera begreppet psykisk hälsa saknas en samstämmig sådan. Psykisk ohälsa ses ofta som en motpol till psykisk hälsa men någon klar gräns när hälsan övergår till ohälsa finns inte. I de flesta rapporter där psykisk hälsa beskrivs är det oftast den psykiska ohälsan som det handlar om. Undantag kan vara när istället utgångspunkten sker utifrån frågor om välbefinnande och känsla av sammanhang (KASAM). Socialstyrelsen har försökt precisera psykisk ohälsa genom följande indelning: Psykisk sjukdom är en allvarlig psykisk avvikelse, som kännetecknas av störd verklighetsuppfattning. Tillståndet känns igen och accepteras inom den medicinska professionen, och förorsakar allvarligt lidande hos den drabbade och/eller omgivningen. Det går att fastställa en tidpunkt då sjukdomen debuterade. Psykisk störning är något vidare, eftersom det inte förutsätter en störd verklighetsuppfattning eller en fastställd debuttid. Kännetecknande är att det finns en från normaliteten psykisk avvikelse, som är beskriven i något av de accepterade diagnostiska systemen (DSM 1 eller ICD 2 ). Även dessa tillstånd känns igen och accepteras inom den psykiatriska professionen. 1 Diagnostic and statistical manual of mental disorders 2 International classification of diseases Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län

10 Psykisk ohälsa beskrivs slutligen som subjektivt upplevda och självrapporterade besvär som har en psykisk karaktär. Dessa kan, men behöver inte, ha samband med en psykisk sjukdom eller störning. Begreppet psykiskt funktionshinder har ersatt begreppet psykisk långtidssjukdom samtidigt som det introducerar ett funktionshinderperspektiv inom psykiatrin bekräftat i WHO:s klassifikationssystem från 2001 (ICF 3 ). I denna rapport är utgångspunkten psykisk ohälsa grundat på ungdomars självrapporterade besvär. Utveckling av psykisk hälsa bland ungdomar Psykisk ohälsa har blivit vanligare bland ungdomar under de senaste två decennierna. Detta framkommer i flera undersökningar av självrapporterade besvär. Här kommer några av resultaten från två nationella, representativa undersökningar att beskrivas. Det har även genomförts flera regionala undersökningar som till exempel Ung i Värmland (Hagquist, Starrin, Sundh 2004). Också i den övriga CDUST-regionen, det vill säga i Sörmlands, Uppsala och Västmanlands län, har under senare år flera Liv & hälsa ung-undersökningar gjorts. Data från dessa visar på samma utvecklingstendenser som andra undersökningar. I Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) visas att andelen i åldern år med besvär av ängslan, oro eller ångest har ökat sedan början av 1990-talet (Statistiska centralbyrån 2005). Andelen flickor/kvinnor med besvär har under hela perioden varit ungefär dubbelt så hög som bland pojkar/män. Utvecklingstendensen är dock densamma för båda könen var andelen flickor med ängslan, oro eller ångest nio procent. Fram till år 2003 hade den 3 International classification of functioning and health 4 Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005

11 siffran tredubblats. För pojkarna var motsvarande andelar fyra och tretton procent. Även andelen som uppgivit sömnbesvär och trötthet har grovt räknat tredubblats sedan slutet av 80-talet. Olika värksymtom som kan vara tecken på psykisk ohälsa har också ökat bland åringarna. Förekomst av återkommande huvudvärk har fördubblats sedan talets början. När det gäller värk i skuldror, nacke eller axlar har det skett en tredubbling av rapporterade besvär. Av den internationella undersökningen Skolbarns hälsovanor, Health Behavior in School-aged Children, där Sverige deltagit, framgår att såväl nedstämdhet, dåligt humör som nervositet har ökat mellan åren 1985 och 2001 (Danielsson 2003). Det är 11-, 13- och 15- åringar som har tillfrågats om sin hälsa. Andelen som känt sig nere mer än en gång i veckan har mer än fördubblats under perioden, från 14 procent bland flickorna 1985 till 35 procent år Motsvarande ökning har för pojkarna gått från 5 till 13 procent. Andelen flickor i 13- respektive 15-årsåldern som inte trivs bra eller inte alls med livet har ökat sedan 1985 (Wennerholm, Danielsson 2005). Sömnbesvär, mätt som att ha svårt att somna mer än en gång i veckan har ökat bland 15-åringarna, från 17 till 28 procent hos flickorna och från 14 till 22 procent bland pojkarna. Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län

12 Risk- och skyddsfaktorer Det är viktigt att skapa förutsättningar för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. I det första fallet handlar det om att stärka frisk- eller skyddsfaktorer och i det andra om att reducera riskfaktorer. Risk- och skyddsfaktorer finns såväl på individ-, grupp- som samhällsnivå. Dessa så kallade bestämningsfaktorer, eller orsaker om man så vill, påverkar förekomsten av ohälsa. När bestämningsfaktorer utgör grunden för analysen är det främst sambandet mellan en given faktor och ett hälsoutfall som är av intresse. Nedan sammanfattas ett antal faktorer utifrån ett programarbete som genomförts av Uppsala läns landsting (2002). Dessa har tidigare också beskrivits i BUSrapporten (Nyman, Lindén-Boström 2002). Risk- och skyddsfaktorer på individnivå: Nedärvd eller tidigt förvärvad sårbarhet. Vissa personlighetsdrag utgör riskfaktorer exempelvis aggressivitet, bristande impulsförmåga, dåligt självförtroende och nedsatt förmåga till lek. Andra personlighetsdrag utgör skyddsfaktorer exempelvis intelligens, kreativitet, initiativförmåga, förmåga att visa empati, att ta hand om sig själv, att lösa problem, optimism och god impulskontroll. Risk- och skyddsfaktorer i det sociala samspelet med andra: En trygg anknytning mellan barn och föräldrar har en avgörande betydelse för den psykiska hälsan under uppväxten och senare i livet. Många föräldrar förmår inte utveckla ett lyhört samspel med sina barn. Relationsproblem inom familjen som gräl, bråk och misshandel har en negativ inverkan på barnets psykiska hälsa. Ogynnsamma sociala förhållanden som en ansträngd ekonomi eller arbetslöshet, kan bidra till konflikter i familjen. 6 Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005

13 Stark känslomässig samhörighet mellan barn och föräldrar, men också andra personer i familjen som syskon, mor- och farföräldrar kan kompensera sviktande relationer i övrigt. Klara regler och gemensamma värderingar liksom ömsesidig respekt, förmåga att prata med varandra och lösa konflikter på ett konstruktivt sätt i familjen är exempel på skyddsfaktorer. Betydelsefulla andra är kamrater, lärare och fritidshemspersonal, som utgör skyddsfaktorer, likaväl som brist på kamrater och fritidsintressen eller alltför starkt kamratberoende kan ha ett negativt inflytande på den psykiska hälsan. Risk- och skyddsfaktorer på samhällsnivå: Familjens samlade ekonomiska, sociala, politiska och kulturella resurser har stor betydelse för barnets hälsa. Barn och ungdomar i missgynnade miljöer har generellt sett en sämre hälsa både fysiskt och psykiskt. Den kommunala basverksamheten, exempelvis förskola och skola, skolhälsovård och elevvård, spelar en viktig roll för barns och ungdomars psykiska hälsa. När dessa fungerar optimalt utgör de ett viktigt komplement för utsatta barn när det gäller att tillfredsställa behovet av såväl intellektuell som känslomässig utveckling. I ett gemensamt utvecklingsprogram kring metoder att följa folkhälsan har olika arbetsgrupper utvecklat indikatorer för folkhälsan och dess bestämningsfaktorer utifrån tillgänglig kunskap. År 2003 presenterades ett förslag på indikatorer för psykisk hälsa i Europa (Korkeila m.fl. 2003). En modell över samspelet mellan olika faktorer och psykisk hälsa beskrevs också. En modifierad version av den modellen användes i analysen av den psykiska hälsan i den vuxna befolkningen baserad på undersökningen Liv & hälsa 2004 som genomfördes i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län, den s.k. CDUST-regionen (Molarius m.fl. 2006). Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län

14 Modellen, som har anpassats något ytterligare, är användbar även för att beskriva ungas psykiska hälsa och dess bestämningsfaktorer (figur 1). Flertalet av de indikatorer som anges finns med i Liv & hälsa ung och vissa som anknyter till vuxenlivet har här modifierats för att passa ungdomar. Faktorer med kursiverad stil i modellen ingår inte i Liv & hälsa ung. I modellen framgår det ömsesidiga beroendet mellan de olika faktorerna. Centralt finns den psykiska hälsan och individens inneboende resurser. Bakgrundsfaktorer som livsvillkor och olika aspekter på personens hälsa ingår. Den aktuella situationen belyses med frågor om socialt stöd och levnadsvanor. Samhälle och kultur Predisponerande faktorer: Bakgrundsfaktorer Genetik Graviditet/förlossning Tidig barndom Familj Kön Ålder Etnicitet Sociala villkor Skola Boende Fysisk miljö Utlösande faktorer Livshändelser Psykisk hälsa Individuella resurser Aktuell social situation Socialt stöd & Levnadsvanor Samhälle och kultur Konsekvenser: Personens hälsa Välbefinnande Fysisk hälsa Symtom Kunskap och förmåga Relationer Sexualitet Vårdutnyttjande Delaktighet Säkerhet Figur 1: En modell över ungdomars psykiska hälsa, dess jordmån och bestämningsfaktorer. Av figuren framgår att det finns en mängd olika faktorer bakom den psykiska hälsan. Exempelvis har det visats att socialt belastande förhållanden, som att föräldrar är arbetslösa, att man lever i storstadsmiljö eller att man är invandrare kan vara en delförklaring till utvecklingen av psykisk sjukdom (Hjern, Wicks, Dallman 2004; Wicks m.fl. 2005) 8 Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005

15 Material och metod Undersökningen Liv & hälsa ung Undersökningar av ungdomars alkohol-, narkotika- och tobaksvanor (ANT) genomförs kontinuerligt i många län och kommuner. I Örebro län har sådana gjorts vart tredje år på samtliga elever i skolår 9 sedan mitten av 1990-talet. Under senare år har det upplevts ett behov av att ta upp fler aspekter av ungdomars liv och leverne än enbart ANT-vanor. Det har även funnits ett behov av att utöka den studerade gruppen till ungdomar i andra åldersgrupper, det vill säga till elever i framför allt skolår 7, 9 och gymnasiets andra årskurs. En sådan bredare undersökning genomfördes på samtliga elever i nämnda årskurser i Örebro län våren Eleverna besvarade anonymt ett frågeformulär i klassrummet under en lektionstimme. Tillvägagångssättet överensstämmer med det som vanligen används vid den här typen av undersökningar, exempelvis Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings årliga drogvaneundersökningar (CAN 2005). Det frågeformulär Liv & hälsa ung som har använts är i stora delar utarbetat gemensamt av representanter för landstingen i Sörmland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro län. Dessa län har sedan tidigare ett etablerat samarbete, det så kallade CDUSTsamarbetet, runt undersökningar riktade till den vuxna befolkningen, undersökningen Liv & hälsa. Frågeformuläret riktat till ungdomar tar upp ett brett spektrum av frågor som rör livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Till livsvillkoren räknas till exempel sociala bakgrundfaktorer som vilka man bor till- Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län

16 sammans med, förhållande till föräldrar, regler hemma, relationer till kamrater, skolmiljö som trivsel, elevinflytande, skolk m.m. Frågor om mat-, motions-, alkohol-, narkotika- och tobaksvanor räknas in bland levnadsvanorna. Ett område rör specifikt elevernas psykiska hälsa men även andra hälsofrågor finns med. Svarsfrekvens Totalt svarade 84 procent av alla elever i skolår 7, 9 och 2 på gymnasiet (tabell 1). Bäst är svarsfrekvensen i sjuan med 88 procent, följt av skolår 9 med 86 procent. För gymnasieskolans del har det i vissa fall varit svårt att samla alla elever vid ett och samma tillfälle för att besvara enkäten och svarsfrekvensen har också blivit lägre här, 77 procent. Inom gymnasieskolan är det flera hela klasser som inte varit med, vilket främst gäller inom olika praktiskt inriktade program och individuella program. Könsfördelningen är jämn bland de svarande. I skolår 7 är 50 procent flickor och i både skolår 9 och år 2 på gymnasiet är andelen flickor 51 procent. Tabell 1: Antal och andel svarande elever uppdelat efter skolår. Skolår Elevantal Antal svar Svarsprocent Totalt Det interna bortfallet, det vill säga det bortfall som uppstår genom att vissa elever väljer att inte svara på en enskild fråga, är mellan en och tre procent för de flesta frågor. Observera att de olika diagrammen i rapporten har antingen skalan maximerad till 50 eller 100 procent. De flesta av diagrammen är uppdelade på kön samt skolår 7, 9 och gymnasiets år Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005

17 Den psykiska hälsan bland länets unga Olika mått på psykisk ohälsa Psykisk ohälsa kan mätas med olika mått som var för sig kan ge olika utfall. I det frågeformulär som eleverna besvarat är det framför allt ett antal frågor om hur man känt sig de tre senaste månaderna som kan användas som indikatorer på psykisk ohälsa men även andra. Dessa frågor överensstämmer innehållsmässigt delvis med dem som ställts i befolkningsundersökningen Liv & hälsa 2004, som omfattar åldersgruppen år (Molarius m.fl. 2006). I figuren på nästa sida redovisas förutom andelar som ofta eller alltid känt sig nedstämda, nervösa, ängsliga/oroliga eller irriterade även andelen som har låg känsla av sammanhang (KASAM) för elever i skolår 9 och gymnasiets år 2. Gränsen för låg KASAM har definierats utifrån den fjärdedel av befolkningen år i CDUST-regionen som besvarade Liv & hälsa undersökningen hösten Att ha låg KA- SAM samvarierar mycket med den psykiska ohälsan, vilket redovisas i rapporten "Jordmån för psykisk hälsa - resultat från enkätundersökningen 2004" (Molarius m.fl. 2006). 4 KASAM är ett frågebatteri med 13 frågor, vilka tillsammans skapar ett index som speglar hur individen upplever sin vardag som begriplig, hanterbar och meningsfull. Värdet för låg KASAM har definierats som 59 poäng eller lägre, vilket motsvarar en fjärdedel av de svarande i undersökningen Liv & hälsa 2004 med lägst poäng. Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län

18 Det går att urskilja ett visst mönster för de olika måtten på psykisk ohälsa (figur 2). Generellt sett upplever flickor mer psykisk ohälsa än pojkar och oavsett kön är det framför allt mellan skolår 7 och 9 som ohälsan ökar. Andelen som ofta eller alltid under de tre senaste månaderna känt sig antingen nedstämda, nervösa, ängsliga/oroliga eller irriterade varierar mellan 15 och 23 procent bland flickorna i skolår 7. Motsvarande andel bland de äldre flickorna är cirka en fjärdedel (24-28 procent). För pojkarnas del varierar andelen för samma mått mellan 6 och 16 procent i skolår 7 och mellan 10 och 18 procent bland de äldre pojkarna. Andelen med låg KASAM är betydligt högre bland flickorna, 56 respektive 62 procent, än bland pojkarna, 43 respektive 41 procent. Pojkar Flickor Nedstämd Nervös Ängslig/orolig Irriterad Låg KASAM Nedstämd Nervös Ängslig/orolig Irriterad Låg KASAM Procent Figur 2: Andel med olika slag av psykisk ohälsa uppdelat efter kön och skolår Av de olika måtten kommer, att ofta/alltid under de tre senaste månaderna ha känt sig nedstämd, att användas i den fortsatta analysen. Det finns flera skäl till detta. Frågan mäter direkt psykisk ohälsa och den är lätt att förstå och förklara. Den har även, om än i annan tappning, använts i analysen av den psykiska hälsan i den vuxna befolkningen som grundar sig på Liv & hälsa undersökningen 2004 (Molarius m.fl. 2006). 12 Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005

19 Lokala skillnader För skolår 7 och 9 är det möjligt att se om det föreligger lokala variationer med avseende på psykisk hälsa. När det gäller gymnasiet är förutsättningen en annan. Gymnasieskolor finns inte i alla kommuner och dessutom väljer gymnasieelever i många fall linjer och skolor utanför den egna kommunen även om det finns möjlighet att gå kvar i hemkommunen. På grund av detta kan inte data för gymnasieeleverna redovisas på kommunnivå. Även för grundskoleelever är det möjligt att välja skola men flertalet stannar i sin hemkommun. Lekeberg och Kumla är de kommuner som har störst andel flickor i skolår 9 som sagt att de ofta eller alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna. Detta gäller nästan fyra av tio flickor. Även i skolår 7 ligger dessa kommuner relativt högt med avseende på psykisk ohälsa. Andelen nedstämda är högre bland flickor i skolår 9 än bland de i skolår 7 i samtliga kommuner utom i Nora (figur 3). Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län Procent Figur 3: Andel flickor som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna uppdelat efter kommun och skolår Skolår 9 Skolår 7 50 Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län

20 För pojkarnas del är det främst Hällefors som har en hög andel som upplevt nedstämdhet i nian. Andelen nedstämda är högre bland pojkar i skolår 9 än bland de i skolår 7 i samtliga kommuner utom i Karlskoga. Hallsberg är en kommun med förhållandevis låg andel med psykisk ohälsa (figur 4). Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län Skolår 9 Skolår Procent Figur 4: Andel pojkar som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna uppdelat efter kommun och skolår. 14 Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005

21 Faktorer som samvarierar med ungas psykiska hälsa Livsvillkor Familj Familjen är viktig ur en rad olika aspekter. En sådan aspekt är boendeförhållandena, det vill säga vem eller vilka man bor tillsammans med. De flesta ungdomar bor tillsammans med sin mamma och pappa. I skolår 7 är det 65 procent, i nian 63 procent och i tvåan på gymnasiet 61 procent. Ungefär en tredjedel bor antingen hos en förälder, växelvis hos båda föräldrarna eller i en familj med någon styvförälder. I framför allt gymnasiet är det ett antal elever som bor ensamma, fyra procent, eller med någon annan vuxen än föräldrar, vilket gäller fem procent. Det finns även ett fåtal elever i skolår 9 som bor ensamma eller med en annan vuxen. Det finns en skillnad i psykisk hälsa mellan dem som bor tillsammans med både mamma och pappa jämfört med dem som bor med antingen en förälder, har ett växelvis boende mellan föräldrarna eller bor i en familj med en styvförälder. Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län

22 Andelen elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna är lägre bland dem som bor tillsammans med båda sina föräldrar jämfört med andra (figur 5) Bor med mamma och pappa Bor hos en förälder/växelvis/styvfamilj Procent Flickor Pojkar Figur 5: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna i relation till att bo med både mamma och pappa respektive hos en förälder/växelvis hos föräldrarna/i styvfamilj. Skillnaden i psykisk hälsa mellan att bo med båda sina föräldrar gäller även i förhållande till att bo ensam eller med annan vuxen. I det senare fallet är dock materialet inte tillräckligt stort för att redovisa per skolår. Studeras däremot samtliga som bor ensamma sammantaget för skolår 9 och 2 på gymnasiet framkommer att andelen som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna är högst bland de ensamboende jämfört med andra kategorier. Vilken etnisk bakgrund man har utgör en del av livsvillkoren och den samvarierar med hälsa. Infödda svenskar har generellt sett en bättre hälsa än utrikesfödda. För ungdomarnas del är det möjligt att studera om den psykiska hälsan skiljer sig mellan elever som har helt svensk bakgrund jämfört med dem som själva är födda utomlands eller har utlandsfödda föräldrar. 16 Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005

23 Majoriteten elever, omkring 80 procent, har svenskt ursprung, det vill säga de har svenskfödda föräldrar och är själva födda i Sverige. Cirka tolv procent har minst en förälder som är utlandsfödd och omkring åtta procent är själva födda utomlands. Av resultaten framgår att andelen flickor som ofta/alltid under de tre senaste månaderna upplevt nedstämdhet är högst i gruppen som är födda i Sverige men har minst en utlandsfödd förälder (tabell 2). Bland pojkarna i nian och gymnasiet däremot är det i gruppen som själva är födda utomlands som har den högsta andelen nedstämda. Tabell 2: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna i relation till eget och föräldrars födelseland. Procent. Flickor Pojkar Född i Sverige & svenskfödda föräldrar Född i Sverige & minst en utlandsfödd förälder Född utomlands En annan aspekt är föräldrars sysselsättning, det vill säga om de förvärvsarbetar eller inte, vilket visat sig ha starkt samband med barnens psykiska hälsa. Detta har tidigare beskrivits bland annat i rapporten Föräldrars livsvillkor och barns hälsa som grundar sig på material från undersökningen Liv & hälsa 2000 (Lindén-Boström 2003). Förvärvsarbetande föräldrar uppgav i mindre utsträckning nedstämdhet hos sina barn jämfört med förtids-/sjukpensionerade eller arbetslösa föräldrar. Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län

24 I Liv & hälsa ung framkommer tydligt att i gruppen elever som har två föräldrar som arbetar är andelen nedstämda som lägst (figur 6). Och med ett undantag, flickor i skolår 7, är den högst bland dem som inte har någon förälder alls som arbetar Båda föräldrarna arbetar En förälder arbetar Ingen förälder arbetar 37 Procent Flickor Pojkar Figur 6: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna i förhållande till föräldrars sysselsättning. Ytterligare en familjerelaterad aspekt är vilka relationer man har med sina föräldrar. Det stora flertalet säger att de har bra kontakt med sina föräldrar. De kan prata med dem, tycker om att vara med dem, de gör roliga saker tillsammans, litar på dem och får beröm av dem. Det finns dock en grupp på cirka tio procent där detta inte stämmer. Andelen varierar något beroende på vilken fråga och vilket skolår det gäller. Gruppen är något större bland flickorna i skolår 7 och 9 men i gymnasiet är det snarare pojkarna som har sämst kontakt med föräldrarna. Svårast är det för eleverna att prata om känslor med föräldrarna. 18 Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005

25 Elever som uppger att de kan prata med sina föräldrar är i mindre utsträckning nedstämda än de som inte kan det. Bland dem som inte instämmer i påståendet Jag kan prata med mina föräldrar om nästan allt är andelen nedstämda minst dubbelt så stor som bland dem som instämmer. Denna skillnad är ännu mer uttalad för flickor i skolår 7 och 9 där det är tre gånger så hög andel nedstämda i gruppen som inte kan prata med sina föräldrar. Relationer till kamrater Goda kamratkontakter är viktigt för den psykiska hälsan. Nio av tio elever har kamrater i skolan att vara tillsammans med. De som inte har det uppvisar en betydligt högre andel nedstämda (figur 7). Bland flickor i skolår 7 är skillnaden så stor som 50 procentenheter i andel som rapporterar nedstämdhet mellan dem som har respektive inte har skolkamrater att vara med. 100 Har kamrater i skolan 80 Har inte kamrater i skolan 64 Procent Flickor Pojkar Figur 7: Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda under de tre senaste månaderna bland dem som säger att det stämmer respektive inte stämmer att de har kamrater att vara med i skolan. Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 Margareta Lindén-Boström Carina Persson Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Att höra eller nästan inte höra

Att höra eller nästan inte höra Elevantal, antal och andel svarande elever i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet uppdelat efter skolår för samtliga skolor i länet samt separat för specialskolor för döva och hörselskadade 7 9 2 Totalt

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85 Resultat 2014 Länet Svarsfrekvens* % Länet 85 * Här ingår även inkomna tomma enkäter samt helt eller delvis oseriösa vilket för hela länet utgörs av 2,8 respektive 3,5 procent. Undersökningen genomfördes

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Att tänka på innan du börjar:

Att tänka på innan du börjar: Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra

Läs mer

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Fredrik Söderqvist Epidemiolog Tel: 021-174670 E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se Andel elever i skolår 9 10 9 8 7 6 5 4 Mår bra eller mycket bra 1995 1998 2001

Läs mer

Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv

Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv ÖREBRO LÄNS LANDSTING Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Margareta Lindén-Boström Carina Persson Samhällsmedicinska enheten, Ledningskansliet, Örebro läns landsting Samhällsmedicinska enhetens

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Folkhälsoenkät barn och unga 2012

Folkhälsoenkät barn och unga 2012 2013-01-14 Tomelilla kommun Folkhälsoenkät barn och unga 2012 Innehåll Från vaggan till graven... 2 Folkhälsoenkät barn och unga... 2 Hälsa och välbefinnande... 3 Övervikt och fetma... 3 Kroppsuppfattning...

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever

Läs mer

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Den psykiska hälsans skyddsfaktorer bland ungdomar med och utan funktionsnedsättning

Den psykiska hälsans skyddsfaktorer bland ungdomar med och utan funktionsnedsättning ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Den psykiska hälsans skyddsfaktorer bland ungdomar med och utan funktionsnedsättning Margareta Lindén-Boström Carina Persson Den psykiska hälsans skyddsfaktorer

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa

Ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län Margareta Lindén-Boström Elin Löfwenhamn Carina Persson Ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Liv & hälsa ung i Örebro

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola Liv & hälsa ung 214 Grundskolan Skolår 7 och 9 1 8 Andel som sover 6 timmar eller mindre på vardagar 6 34 35 4 31

Läs mer

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg 2012. SLF Strategisk samhällsplanering

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg 2012. SLF Strategisk samhällsplanering Folkhälsoenkät Barn och Unga i och 212 Under våren 212 svarade alla elever i och i i åk 6, 9 och 2 i gymnasiet på frågor om hälsa T ex om hälsa, fritidsvanor, matvanor, alkohol, narkotika, spel, sex och

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor Trender i relationen mellan barn och föräldrar Resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 Maria Corell, utredare Petra Löfstedt, utredare och projektledare för Skolbarns hälsovanor Om Skolbarns hälsovanor

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2009/2010 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa En rapport från enkätundersökningen Liv & hälsa 2000. Ett samarbete mellan landstingen i Södermanlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år)

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år) Kommun: Genomförande -Sjunde gången - Årligen från och med år 28 (ej samma elever udda och jämna år) - Webbenkät i skolår 7 och 2 på gymnasiet - År 9 pappersenkät och färre frågor pga. andra undersökningar

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten Namn och personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum för hälsosamtalet: Skola: Längd:...cm Vikt:...kg BMI: Kön: ARBETSMILJÖ Sätt ett kryss i rutan

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Fysisk aktivitet och Hälsa

FRÅGEFORMULÄR. Fysisk aktivitet och Hälsa Serienummer FRÅGEFORMULÄR Fysisk aktivitet och Hälsa Vi skulle vilja att du svarar på några frågor om vad du gör på dagarna, hur du mår och hur mycket du rör dig (fysisk aktivitet). Det är viktigt att

Läs mer

Psykisk besvär och BMI

Psykisk besvär och BMI Psykisk besvär och BMI - om eventuella samband hos ungdomar på gymnasiet Författare: Håkan Karlsson, Gotahälsan, Jerikodalsgatan 8, 595 30 Mjölby 0142-299890 Hakan.karlsson@gotahalsan.se Handledare: Martin

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om.

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Liv & hälsa ung är en enkätundersökning som genomförts i Örebro län år 2005, 2007, 2009, 2011 och 2014. Det är en så kallad totalundersökning

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Sammanställning av Folkhälsoenkät Ung 2015 GYMNASIET ÅR 2

Sammanställning av Folkhälsoenkät Ung 2015 GYMNASIET ÅR 2 Sammanställning av Folkhälsoenkät Ung 2015 GYMNASIET ÅR 2 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Är du? 7 I vilket skolår går du? 9 Vilka bor du tillsammans med? 10 Var är du och dina föräldrar födda? 11 - Du själv

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Liv och hälsa Ung 2004

Liv och hälsa Ung 2004 Årskurs 7 Liv och hälsa Ung 2004 Vad är Liv och hälsa Ung 2004? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och hälsa Ung 2004. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du

Läs mer