Vi blir bättre och bättre som skolkommun!

Transkript

1 BUF-Nytt Nr Vi blir bättre och bättre som skolkommun! Fredagen den 16 september var Skolinspektionen på plats i Halmstad för att redogöra för sitt beslut utifrån inspektionen av alla Halmstads kommuns förskolor och skolor. Skolinspektionen har under ett halvår genomfört sin regelbundna tillsyn av Halmstads kommuns förskoleoch skolverksamhet. Under den här tiden har vi haft ett gott samarbete med Skolinspektionen. Det är otroligt värdefullt att en utomstående part på detta sätt granskar oss och sätter fingret på de områden där vi kan förbättra oss. Mycket glädjande är att Halmstads kommun har tre skolor utan någon anmärkning alls från inspektionen. Hittills i år har Skolinspektionen inspekterat cirka 600 skolor och av dem är 11 utan anmärkning. Och Halmstads kommun har alltså tre utav dem; Haverdals byskola, Frennarps byskola och Slättåkraskolan! Men bara genom att få syn på avvikelserna kan vi bli bättre! Efter inspektionen har varje rektor och förskolechef ett utmärkt underlag för att fortsätta utvecklingsarbetet i verksamheterna. Och på kommunnivå kommer jag tillsammans med våra politiker att analysera vad bristerna beror på och vilka åtgärder vi måste göra för att nå visionen Elevlyftet att alla barn och elever ska lyckas och nå sin fulla potential. Fortsättning på nästa sida...

2 BUF-Nytt Nr Information till anställda...fortsättning från föregående sida Skolinspektionens Peter Ekborg inledde sin redogörelse med att slå fast att Halmstad är en bra skolkommun och att vi blivit ännu bättre sedan förra tillsynen Positiva exempel som lyftes fram var att förskolorna generellt fungerar bra med ett gott arbete inom språkutveckling och matematik. För grundskolans del blev jag särkskilt glad för att Skolinspektionen berömde rektorernas goda pedagogiska ledarskap och vår gedigna uppföljning, utvärdering och analys i svenska, matematik och engelska. Men alla skolor följer inte upp resultaten systematiskt i alla ämnen och i alla årskurser och här har vi ett mycket viktigt område att förbättra. Men Fyllingeskolan har bra systematik för detta så det finns goda exempel i vår egen förvaltning att lära av. Fritishemmen fortfarande ett bristområde men utvecklingsarbete pågår Redan 2006 fick vi kritik för fritidshemsverksamheten. Vi har blivit lite bättre men vi erbjuder fortfarande inte en tillräckligt meningsfull och intresseväckande verksamhet för de äldre barnen (10-12 år). Variationen mellan de olika fritidshemmens kvalitet är alltför stor och vi behöver bland annat analysera gruppernas storlek och sammansättning. Sedan ett år har vi inlett ett utvecklingsarbete och det finns nätverk för all personal inom fritidshemmen. I november är en gemensam kompetensutvecklingsdag planerad. Och nämnden har fördelat 6 miljoner kronor till fritidshemmen i år. Vi tar till oss kritiken men vi har inga felaktigt placerade elever i särskolan Även mottagande i särskolan fick kritik. I media kan man få uppfattningen att vi har elever felaktigt placerade i särskolan men så är det inte. I de fall där det saknas utredningar har det gällt elever med så grava utvecklingsstörningar att en utredning inte gått att genomföra. Men det borde vi ha dokumenterat och nu tar vi ett samlat grepp och skapar blanketter för alla beslut kring de olika utredningsperspektiven och för föräldrars godkännande och underskrift. Det är väldigt viktigt att vi har ett fungerande system för detta då placering i särskola får stora konsekvenser för elevers framtida valmöjligheter. Vad händer nu? Nu inleds en analys av kommunrapporten. Och vi är i full gång med att samla in rektorernas sammanställning av respektive skolas bristområden och åtgärder. Det här ska vi redovisa till Skolinspektionen efter årsskiftet men innan dess ska ärendet passera både BUN, KS och KF. Vi kommer sedan få ett nytt besök av Skolinspektionen som en uppföljning på redovisningen. Halmstads kommun har både vilja och förutsättningar Skolinspektionen avslutade fredagens redogörelse med att säga att de ser att Halmstads kommun har både vilja och förutsättningar att bli ännu bättre och jag kan inte annat än hålla med. Hälsningar Margaretha Perborg Förvaltningschef Sida 2

3 Reggio Emilia inspirerad förskola på Kärleken Hösten 2012 öppnar vi Kärlekens förskola på Kärleken som skall vara Reggio Emilia inspirerad. Du som är nyfiken på vad det kan innebära att jobba utifrån de tankarna är välkommen till ett informationsmöte den 11 oktober kl på Kärnhuset. Det är begränsat antal platser så anmäl dig till Kristina Andersson på skolkontor Centrum via e-post: Hör du inget ifrån oss så är du välkommen. Varmt välkommen! Agneta Ödmark, förskolechef Ann Granström Andersson, verksamhetsutvecklare Subventionerade kulturresor Region Hallands satsning på att rabattera resor till kulturella besöksmål fortsätter. Det finns fortfarande möjlighet att boka in sig för besök under resten av höstterminen 2011 och naturligtvis går det bra att redan nu boka studieresor till vårterminen Våren 2012 kommer besöksmålen att utökas med Äskhults by, Naturum Getterön och Teater Albatross. Subventionen innebär en reseersättning på max 50 kronor/resenär och gäller barnomsorg och skola i Halland (3-19 år). Resmålet ska ligga utanför den egna kommunen och ett pedagogiskt program, som betalas av skolan, ska ingå i besöket. Läs mer om möjigheterna som finns här: Sida 3

4 Var med och påverka - var med i medarbetarundersökningen Svarstiden för medarbetarundersökningen är förlängd. Sista dag att svara är den 14 oktober i stället för som tidigare den 7 oktober. Orsaken till det är att tidplanen inte riktigt höll, enkäterna blev försenade med nästan en vecka. Resultatet av undersökningen kommer till kommunen vid månadsskiftet oktober/november i stället och efter det startar arbetet med att diskutera resultat och ta fram handlingsplaner för att stärka och förbättra verksamhet och arbetsmiljö. Förhoppningen är stor att du besvarar undersökningen och använder den här möjligheten till att påverka och utveckla verksamheten och arbetsmiljön. Har du inte fått din enkät via mail, kontakta förvaltningskontoret på barn- och ungdomsförvaltningen så skickar de en pappersenkät istället. OBSERVERA Det går inte att svara på genom att gå in på någon annans länk och försöka svara. Systemet känner av att denna länk någon redan har svarat via den. /Eva Berg, HR-utvecklare, tfn: , e-post: eva.berg@halmstad.se Extrajobb för teknikintresserade på Komtek Känner du någon ungdom, pensionär eller någon mittemellan som är teknikintresserad och skulle kunna tänka sig att jobba timmar på KomTek ibland? Kika gärna in på: Hör av dig till verksamhetschef Catarina Carlsson för mer information Catarina Carlsson catarina.carlsson@halmstad.se, tfn Extrajobb? Sida 4

5 Dags att ansöka om legitimation! Nu kan du som har lärar- och/eller förskollärarexamen som är uttagen före 1 juli 2011 ansöka om legitimation hos Skolverket. Du behöver ditt examenbevis och ett tjänstgöringsintyg som intygar att du arbetat minst ett läsår på heltid eller motsvarande (t ex två år på halvtid) som förskollärare eller lärare. Enklast ansöker du via Skolverkets webbplats. Tjänstgöringsintyg begär du via mejl till HR-assistenten på skolkontoret i ditt skolområde. Mejladresserna ser du nedan. Med anledning av att vi har flera hundra förskollärare och lärare i varje skolområde är handläggningstiden 3 veckor från din begäran. Om möjligt kommer intygen givetvis utfärdas tidigare. Legitimationen är kostnadsfri för dig som redan är anställd och som tagit ut din lärar- eller förskollärarexamen före den 1 juli i år. För lärare och förskollärare med examen efter den 1 juli 2011 kommer en avgift om kr att tas ut. När du fått din legitimation från Skolverket vill arbetsgivaren ha in en vidimerad kopia som kommer att förvaras i din personalakt. Denna skickar du till berörd HR-assistent. Har du frågor eller funderingar som gäller lärarlegitimation eller tjänstgöringsintyg är du välkommen att kontakta din HR-assistent eller undertecknad. HR-assistent skolområde Norr; Carina Lundh, carina.lundh@halmstad.se HR-assistent skolområde Söder; Karin Nilsson, karin.g.nilsson@halmstad.se HR-assistent skolområde Centrum; Yvonne Rydberg, yvonne.rydberg@halmstad.se Länk till Skolverkets webbplats: /Alexandra Almén, HR-utvecklare, förvaltningskontoret, alexandra.almen@halmstad.se Barnstolar och byglar Lokes förskola har behov av 4 stycken barnstolar och 5 byglar till tripptrapp-stolar. Ring avdelning Snäckan, telefon om du kan hjälpa till så kommer deras vaktmästare och hämtar! Sida 5

6 Rutin för klagomålshantering nyhet i den nya skollagen Barn- och ungdomsnämnden (BUN) har fastställt Rutiner för klagomålshantering. BUN måste nämligen från och med detta läsår ha skriftliga rutiner för klagomål enligt den nya skollagen. Varför har lagstiftaren (riksdagen) lyft in detta nya krav i den nya skollagen? Jo, det har visat sig att i huvuddelen av de anmälningar som Statens Skolinspektion tar emot har huvudmannen, (dvs. BUN) inte fått tillfälle att själv först agera. Ofta har denne inte ens kännedom om ärendet som nästan alltid rör förhållanden vid en förskole- och skolenhet. Detta beror sannolikt på att elever och föräldrar inte känner till möjligheterna att få frågan utredd eller hur de ska gå till väga om kontakterna med förskolechef och rektor inte leder till önskat resultat. Föräldrarna har då vänt sig direkt till Skolinspektionen utan att först kontakta huvudmannen. Därför lagstiftade riksdagen om att det ska finnas skriftliga rutiner för hur klagomål ska hanteras och att dessa ska kommuniceras på lämpligt sätt så att alla vårdnadshavare nås av dem. Detta är en del i den nya skollagen som knyter an till att riksdagen vill ge större rättssäkerhet för elever och vårdnadshavare i Sveriges skolväsende. BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN Rutinen finns både att hämta i Portal035 under BUF all personal samt att ladda ned som en pdf-fil på BUFs hemsida. /Ann-Mari Mäkikangas Funktionschef utveckling och kvalitet 1 Det enda som så här års påminner om sommaren är fjärilar i magen. Sida 6

7 BUFs nya åtgärdsprogramsmaterial En ny skollag har trätt i kraft och därmed även de nya bestämmelserna om arbetet med elever i behov av särskilt stöd. BUFs nya material om åtgärdsprogram är färdigt och ligger klart för användning i Portal035 och mappen BUFs skrifter BUFs åtgärdsprogram. Materialet består av två olika delar: 1. Rutin för åtgärdsprogram inklusive fyra beslutsblanketter Denna skrift Rutin för åtgärdsprogram är utformad i enlighet med den nya skollagen (2010:800) i syfte att främja en juridisk kvalitetsbedömning, dvs. att främja att arbete med åtgärdsprogram sker enligt skyldigheter, ansvar och rättigheter som den nya lagen fastställer. Enligt den nya skollagen kan vårdnadshavare överklaga flera olika beslut kopplat till skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd. Krav på handläggning har också tillkommit. Materialet ska även bidra till likvärdighet i hantering av dessa frågor oavsett i vilken av kommunens grundskolor eller grundsärskola eleven går i. Materialet är obligatoriskt att använda i BUFs samtliga grundskolor, förskoleklasser, fritidshem och grundsärskola från och med augusti Blanketterna finns som ifyllningsbara word-filer. Det gamla BUF-materialet åtgärdsprogram ska inte längre användas. 2. Stödmaterial om åtgärdsprogram inklusive tre blanketter Denna skrift Stödmaterial för åtgärdsprogram kompletterar skriften Rutin för åtgärdsprogram. Detta stödmaterial syftar till att förtydliga, stödja och underlätta arbetet kring upprättandet av åtgärdsprogram och det innehåller stödfrågor för användning under arbetsprocessen. Blanketterna finns som ifyllningsbara word-filer. Detta material är ett stödmaterial och frivilligt att använda utifrån de behov skolan har och de beslut rektor tar. Från och med augusti 2011 måste även dokumentationen förvaras systematiskt i elevakter på skolan i brandsäkra skåp, se mer om det i materialet. I samma mapp hittar du dessutom mer material från Skolverket om de nya bestämmelserna. I slutet av läsåret 2011/2012 ska en utvärdering av det nya åtgärdsprogramsmaterialet göras. Utifrån utvärderingen kan materialet sedan behöva revideras till nästkommande läsår. /Ann-Mari Mäkikangas, funktionschef utveckling och kvalitet Sida 7

8 BUF-Nytt Nr Information till anställda Oj, vilken Färgexplosion! Gissa om många var nyfikna på hur färg och konst kan stimulera och främja flickors och pojkars lärmiljöer! Tisdagen den 20 september samlades drygt 160 personer, verksamma i våra förskolor, i området kring Hallands konstmuseum och Örjansskolan för att delta i kulturarrangemanget Färgexplosion!. Arrangemanget är ett samverkansprojekt mellan BUF, KUF och Kulturkanalen, Konst i Halland, Hallands Konstmuseum samt Mjellby Konstmuseum, som syftar till att stärka möjligheterna för pedagogerna att arbeta med kreativt skapande i förskolorna genom att ge en inspirerande, kreativ och lekfull introduktion till olika konstformer och uttryckssätt. Under kvällen gavs möjlighet att se filmen Linnea i målarens trädgård på Hallands Konstmuseum samt få en lekfull vägledning och inspirerande introduktion till museets konstlådor av musielektor Evelina Lindblom. I Örjansskolans annex hade ett stort, ljust rum inretts enbart för kvällen och där skapdes färgsprakande golvmålningar av deltagarna själva under handledning av Anne Lang, utvecklare på Konst i Halland och intendent på Laholms Teckningsmuseum. Anne arrangerade också en utställning med inspirerande material från naturen och närmiljön. Örjansskolans gamla matsal fungerade som lagerförvaring för material till en Kreativ låda (med tillhörande inspirationspärm där personalen kan samla idéer, tips och goda exempel) som BUF inskaffat till alla deltagande förskoleavdelningar kvällen till ära. I lokalen fanns 14 packstationer till bredden fyllda med ritpapper, lim, akvarellpennor, kritor, målarfärg, sudd, blyertspennor m.m! Här var det bara att grabba tag i en packlista, spänna musklerna och plocka till sig material enligt anvisningar. Det var tungt och skrymmande, men gissa om det uppskattades! Fortsättning på nästa sida... Sida 8

9 BUF-Nytt Nr Information till anställda...fortsättning från föregående sida I anslutning till packstationerna kunde pedagogerna kika på alster som skapats av materialet i den kreativa lådan samt få beskrivningar till olika tekniker. Personal från BUF och KUF:s kultursamordnare Hanna Norling och Karin Fält fanns tillgängliga för ytterligare frågor, input och inspiration. Inne i matsalen fick pedagogerna också möjlighet att träffa Sofia Pettersson, konstpedagog i Halmstads kommun och verksam på Mjellby Konstmuseum. Sofia visade material från Mjellby och delade ut färdiga handledningar om kreativt lärande kring Halmstads offentliga konst. Hon berättade också om Mjellby Konstmuseums pedagogiska arbete med Halmstadgruppen och hade med sig konstnärerna själva i form av dockor Kvällen var verkligen fantastiskt färgsprakande och vi vill tacka alla medverkande och deltagare för den härliga stämningen! /Malin Lindwall & Göran Frisk Arrangörer på BUF Elisabeth säger tack och hej efter 36 år! Hur många elever tror ni har lärt sig spela piano med hjälp av Elisabeth Johansson under de 36 år hon arbetat som musik-lärare på Halmstads kulturskola? Tanken svindlar. Tänk att få samla alla eleverna i en stor lokal med varsitt piano... Hon anställdes med början den 1/ Efter många år som musiklärare i piano arbetade Elisabeth sitt sista halvår som vikarierande chef på kulturskolan. Nu går hon i pension och avtackades med blommor, middag och presenter av kollegorna. Ha det så gott, Elisabeth! Maria Wikland Informatör Sida 9

10 Skolinspektion 2011 Vad är regelbunden tillsyn och hur har den genomförts? Den statliga Skolinspektionen har tillsynsansvar för förskolan, fritidshemmen, grundskolan, särskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Sverige. Inom ramen för den så kallade regelbundna tillsynen granskar myndigheten löpande verksamheten i landets alla skolor. Skolinspektionen har under 2011 genomfört tillsynen i Halmstad kommuns skolorganisationer genom besök under perioden den 1 mars till den 26 maj Andra metoder som använts vid tillsynen är: intervjuer med lärare/förskollärare/personal på fritidshem, rektorer/förskolechefer, vårdnadshavare, förvaltningsledning och barn- & ungdomsnämndens presidium, enkäter till elever och vårdnadshavare, dokumentanalys av material som skolorna skickat in som är kopplat till myndighetsutövning enligt skollag och läroplaner. Tillsynen har riktats mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat trygg lärandemiljö ledning och utveckling tillgång till utbildning. Målet med tillsynen är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Syftet med tillsynen är att bidra till en bättre skola med bättre resultat. Tillsynen gör tydligt vad som behöver utvecklas på skolan för att bättre nå målen för verksamheten. Skolinspektionens mål är att alla elever ska nå minst godkänt i alla ämnen och att barnen och elever måste känna sig trygga för att kunna prestera i skolan. Beslutet efter tillsynen är viktigt för Halmstads kommun och kommunfullmäktige för att de nya skoljuridiska konsekvenserna, kopplat till huvudmannens ansvar för bristområden, är betydligt skarpare och påtagligare än vid den förra inspektionen för Halmstad som genomfördes år Hur blev beslutet för Halmstads kommuns barn- och ungdomsförvaltning? Skolinspektionen har i tillsynen av Halmstads kommun identifierat följande brister inom kommunens ansvarsområden som måste åtgärdas: Kommunen ger inte alla grundskoleelever förutsättningar att nå lägst mål att uppnå i alla ämnen. Kommunen ser inte till att rektorerna i alla delar genomför sitt uppdrag och fattar beslut i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna. Kommunen följer inte upp och utvärderar sina verksamheter till fullo och tar inte i tillräcklig grad tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Kommunen erbjuder inte den omsorg, den undervisning och de valmöjligheter barn, elever och studerande har rätt till. Sida 10

11 Tillsynen har identifierat följande brister inom förskoleverksamheten som kommunen måste åtgärda: Alla förskolor arbetar inte i tillräcklig grad för att få ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen och för att ge föräldrarna möjlighet att påverka verksamheten. Det saknas i vissa fall ett tillräckligt utvecklat samarbete mellan förskolor, förskoleklasser och fritidshem. Förskolorna arbetar inte i tillräcklig grad för att medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket Förskoleverksamhetens målinriktade arbete för att förebygga och motverka kränkande behandling dokumenteras inte alltid i en plan mot kränkande behandling som uppfyller författningarnas krav. Kommunen gör inte kontinuerliga utvärderingar av barngruppernas storlek och sammansättning. Tillsynen har identifierat följande brister inom skolbarnsomsorgen som kommunen måste åtgärda: Kommunen vidtar inte tillräckliga åtgärder för att kunna erbjuda alla barn en meningsfull fritid och stöd i sin utveckling. Kommunen och fritidshemmen planerar, följer upp och utvärderar inte skolbarnsomsorgens verksamhet tillräcklig omfattning, och omsätter inte resultaten i åtgärder för att nå de nationella målen. Verksamheten i kommunens skolbarnsomsorg formas inte alltid utifrån barnens ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. Skolbarnsomsorgens arbete för att förebygga och motverka kränkande behandling dokumenteras inte i en plan mot kränkande behandling som uppfyller författningarnas krav. Kommunen gör inte en kontinuerlig utvärdering av gruppernas sammansättning och storlek. Barn i kommunens fritidshem som av olika skäl är i behov av särskilt stöd i sin utveckling får inte alltid den omsorg som deras speciella behov kräver. I Skolinspektionens beslut framgår också att: Utbildningen i Halmstads kommun är organiserad med den avsikten att rektorerna ska ha möjlighet att utöva ett nära ledarskap med fokus på barns, elevers och studerandes lärande och utveckling. Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan olika nivåer i kommunen från politisk- till verksamhetsnivå. Förvaltningarna och flertalet rektorer visar god kunskap om skolans nationella uppdrag och arbetar målinriktat för att fullgöra detta. Särskilt inom barn- och utbildningsförvaltningen påtalar förvaltningen sin roll att vara stöd åt verksamheten för att rektorerna ska kunna fullfölja sitt statliga och kommunala uppdrag. Barn- och ungdomsnämnden har omfattande sammanställningar av de samlade kunskapsresultaten i de årskurser där betyg sätts som systematiskt utvärderas och analyseras i förhållande till de nationella målen. I Halmstads kommun arbetar ledning och personal i förskolorna för att utveckla verksamheten och det pedagogiska innehållet med utgångspunkt i läroplanens mål. Generellt präglas förskolornas verksamhet av språk- och matematikutveckling samt av ett målinriktat värdegrundsarbete. Verksamheten följs upp och utvärderas i förhållande till läroplanens mål. I den nuvarande tillsynen av Halmstads kommun ser Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete har skett inom flera av de områden som Skolverket år 2006 påtalade behöv de förbättras. Då framkom att Halmstads kommun behövde förbättra kommunens systematiska kvalitetsarbete och att kommunen behövde verka för att läroplaner och kursplaner i högre grad skulle styra utbildningen. Elevernas inflytande över utbildningens innehåll behövde öka och rektorernas ansvar för det statliga rektorsuppdraget behövde stärkas. Skolinspektionen kan konstatera att vid denna tillsyn har förbättringar till stora delar skett inom dessa områden när det gäller barn- och ungdomsnämndens ansvar. Exempelvis bedrivs ett väl utvecklat systematiskt kvalitetsarbete som består av både nationella och kommunala mål samt långsiktiga och kortsiktiga mål vilka följs upp kontinuerligt. Genomgripande analyser av resultaten från uppföljningarna genomförs och omsätts i olika åtgärder för att förbättra barns och elevers måluppfyllelse. Komptensutveckling erbjuds personalen i syfte att de ska erbjuda eleverna en utbildning i överensstämmelse med det nationella uppdraget. Sida 11

12 BUF-Nytt Nr Information till anställda Vid den muntliga återkopplingen lyftes även att den obligatoriska särskolan hade god kvalitet med avseende på omsorg, lokaler, utrustning och engagerad personal. När det gäller fritidshem finns goda exempel på nätverksbyggande och lärande möten. När det gäller grundskolan lyftes det systematiska kvalitetsarbetet, det nära ledarskapet och rektors kunskap om det nationella uppdraget, se ovan. Peter Ekborg, enhetschef vid Skolinspektionen i Lund och ansvarig för tillsynen av Halmstad, uttryckte vid den muntliga återkopplingen ungefärligen att Redan i inspektionen 2006 bedömde vi att Halmstad var en bra skolkommun, och genom tillsynen 2011 kan vi konstatera Halmstad blivit en ännu bättre skolkommun i vissa avseenden. Hur kommer beslutet av tillsynen att hanteras? Kommunen har ansvar för att åtgärder vidtas, såväl på skolnivå som på huvudmannanivå. Redovisning av vilka åtgärder som kommunen avser att vidta för respektive bristområde ska lämnas till Skolinspektionen senast den 11 januari Dock kommer respektive förvaltning att begära om anstånd med svaret till slutet på februari Nu pågår ett arbete på varje skola kring de åtgärder som måste vidtas. Parallellt sker ett liknande arbete med de förvaltningsgemensamma åtgärderna kring förskoleverksamhet och fritidsverksamhet. Detta arbete kommer att sammanfattas i en tjänsteskrivelse som kommer att behandlas av barn- och ungdomsnämnden i slutet av året. Ett likadant arbete sker parallellt inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen/-nämnden. BUNs och UANs beslut sammanförts därefter, så att det bildar underlag för beslut i kommunfullmäktige i februari Den nya skollagen speglar tydligare ansvarsfördelningen mellan stat och huvudmän, och klargör de uppgifter som beslutsfattare och verksamma ska ha i ett decentraliserat system. Detta innebär till exempel att rektorn/förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation, medan huvudmännen ansvarar för att utbildningarna håller hög kvalitet och att de är likvärdiga. Barn och ungdomar har enligt lagen rätt till utbildning av sådan kvalitet att de får likvärdiga förutsättningar att nå utbildningens mål. I den nya skollagen slås det även fast att alla barn och elever ska få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. /Ann-Mari Mäkikangas Funktionschef utveckling & kvalitet Sida 12

13 Logopeden i skolan Till F-klasslärare och lärare i åk 1: Informationsträff om förändringar i screeningen i fonologisk medvetenhet, tisdag den 18 okt kl 14:00-16:00 Logopederna inbjuder till ett informationsoch diskussionstillfälle om förändringar i screeningen i fonologisk medvetenhet i förskoleklass på Kärnhuset. Tid: Tisdagen den 18 oktober kl 14:00-16:00 Plats: Multisalen, Furulundsskolan Anmälan: Sker till birthe.holmqvist@utb.halmstad.se senast den 12 oktober Välkomna är ni som arbetar i förskoleklass samt år 1! Johanna Kristensson, leg. logoped Kärnhuset E-post: johanna.kristensson@utb.halmstad.se Följ Johannas blogg: logopedeniskolan. blogspot.com Intranätprojektet igång - Nu kör vi! I maj anordnades en visionsdag där representanter från samtliga förvaltningar deltog. Där skapade vi tillsammans visionen av ett fullt utrustat intranät. Förväntningarna och förhoppningarna om det kommande intranätet är stora och det ska bli ett spännande projekt för kommunen. Första etappen av projektet har startat och det börjar med inventering av det informationsinnehåll som fi nns i dag. Inventeringen kommer att användas till en strukturworkshop i oktober där representanter från samtliga förvaltningar deltar. Tester på struktur kommer också att genomföras tillsammans med personal i hela kommunen. Mer information kommer att ges löpande. BUF-Nytt BUF-NYTT sammanställs av redaktör Maria Wikland, informatör på barn och ungdomsförvaltningens förvaltningskontor. E-post: maria.wikland@halmstad.se Välkommen med bidrag! Du kan läsa BUF-NYTT på: under Förskola & skola och För anställda inom BUF (syns om du sitter i Halmstads kommuns nät). BUF-Nytt ligger även i Portal035 under BUF all personal På grund av begränsningar i e-postservern är det inte längre lämpligt att skriva ut detta nyhetsbrev. Bilderna är lågupplösta för att fi len inte ska bli så stor utan istället vara lätt för er att hämta ner och läsa på skärmen. Sida 13