Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9 Beredningarna för medborgardialog i Tommy Krizsán Strateg tamas.krizsan@skane.se RAPPORT Datum Dnr (7) Regionfullmäktige Avrapportering av uppdrag till beredningarna för medborgardialog i Budget 2013 Sammanfattning Beredningarna för medborgardialog i har i budgeten för 2013 fått i uppdrag att ta fram lämpliga mätmetoder till budgetens styrkarta inom följande målområden: Medborgaren ska uppleva en hög nytta Medborgarnas kännedom om och dess politiska ledning ska öka Medborgaren ska känna sig informerad och kunna göra smarta val Kunskapen om medborgarnas deltagande i och upplevelse av kulturlivet ska öka I rapporten föreligger en redovisning från beredningarnas aktiviteter och resultat inom respektive strategiska utvecklingsområde, med avsikt att främja Region Skånes övergripande målsättning i strategikartan för om nöjda medborgare. Bakgrund Beredningarna för medborgardialog i (BMD) tilldelades uppdrag i samband med Regionfullmäktiges beslut om 2013 års budget för, i syfte att stödja arbetet med den övergripande målsättningen i strategikartan för om nöjda medborgare. För beredningarnas vidkommande rör det sig främst att, genom sina metoder för medborgardialog, bidra till framtagandet av mätmetoder i s uppföljning, i syfte att få en bättre bild av utvecklingen av medborgarnas upplevelser inom respektive område. De uppdrag/områden som har varit aktuella under 2013 är: Medborgaren ska uppleva en hög nytta Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: J A Hedlunds väg Telefon (växel): Internet:

10 Datum Dnr (7) Medborgarnas kännedom om och dess politiska ledning ska öka Medborgaren ska känna sig informerad och kunna göra smarta val Kunskapen om medborgarnas deltagande i och upplevelse av kulturlivet ska öka Metoder och arbetssätt De fyra beredningarna har utifrån övergripande projektbeskrivningar tagit sig an respektive budgetuppdrag. De fyra ordförandena har utgjort styrgrupp. Tjänstemän från enheten för demokratiutveckling har utgjort stöd till förtroendevalda i respektive uppdrag. Löpande information om upplägg, innehåll och resultat har dels förmedlats internt till beredningarna och deras presidier, dels i förekommande fall vid de återkommande mötena med regionfullmäktiges presidium samt vid möte med regionstyrelsens ordförande. Uppdragen rapporteras även i tertial- och årsrapporter och den löpande kontakten med regionstyrelsen sker med dess särskilda kontaktperson för beredningarna Man har även uppmärksammat regionfullmäktiges ledamöter på arbetet, bland annat genom det nyhetsbrev som delas till respektive ledamot. Ansatsen i beredningarnas arbete med uppdragen har i huvudsak varit kvalitativ, genom samtal och dialog med medborgarna, men även kvantitativa metoder, som enkät- och panelundersökningar har använts som faktaunderlag och stöd. Resultat Medborgaren ska uppleva en hög nytta Uppdraget syftar ytterst till att undersöka hur skåningarna uppfattar sin egen livskvalitet. En del av målsättningen om nöjda medborgare bottnar i Region Skånes vision om Skåne att kunna erbjuda livskvalitet i världsklass. I den kartläggning av Skånes konkurrenskraft och potential som OECD under 2012 genomförde på uppdrag av, bedömdes Skåne som en av de bästa platserna i världen att bo och verka på. OECD är en av flera institutioner och organisationer, som sammanställer ett välfärdsindex (Better Life Index) och som speglar förutsättningarna för respektive upplevelsen av ett gott liv hos medborgarna i olika länder. Uppdraget innefattar även att undersöka vad livskvalitetsbegreppet kan inrymma för skåningarna. Beredningarna har i detta sammanhang redan under 2012 fört dialoger med medborgarna kring det närbesläktade hälsobegreppet och vad de associerar till hälsa respektive ohälsa. I s folkhälsorapport för 2013 har man mätt hälsorelaterad livskvalitet med hjälp av frågeinstrumentet EQ5D. Det är ett standardiserat Beredningarna för medborgardialog i

11 Datum Dnr (7) mått med ett index mellan 0 till 1, där 1 indikerar full hälsa och som kan användas såväl på individ- som befolkningsnivå. I Folkhälsorapporten för Skåne är EQ5D-index 0,84 för män och 0,81 för kvinnor, där männens värde är något högre än kvinnornas i samtliga åldersgrupper. Indexvärdet är högst i den yngsta åldersgruppen år och minskar gradvis med åldern. EQ5D-index visar en tendens till en svag ökning bland skåningarna över tid sedan år Utöver den subjektiva känslan av välbefinnande spelar tilliten till såväl andra människor som samhällsapparaten, så kallat socialt kapitalet en stor roll för medborgarnas människors upplevelse av ett gott liv. Aktuella data och tidsserier om tilliten till andra människor och viktiga samhällsinstitutioner återfinns också i Folkhälsorapport Skåne I s medborgarundersökning, Skåneenkäten, som främst syftar till att undersöka kännedomen om s ansvarsområden och hur regionen styrs, ställs även frågan om hur nöjda medborgarna är med sin tillvaro. I den första frågeomgången under senhösten 2013 uppger drygt nio av tio skåningar att de är nöjda eller mycket nöjda med sin tillvaro. Medborgarens kännedom om och dess ledning ska öka Ambitionen är att en ökad kunskap ska ge medborgarna bättre förutsättningar att kunna påverka beslut som har betydelse för deras vardag. Insatserna kan även bidra till att öka legitimiteten för s verksamheter samt den politiska styrningen av dessa. De tidigare SOM-undersökningarna har visat att kännedomen om Region Skånes ansvarsområden varierar bland skåningarna och kunskapen om vilka politiska partier som styr Skåne har varit tämligen svag. För att få en mer aktuell bild och kunna följa utvecklingen av våra insatser på ett bättre sätt, har beredningarna nu etablerat en återkommande medborgarenkät, Skåneenkäten. Den genomförs tre gånger årligen som en telefonintervju, med 500 svarande vid varje tillfälle. Den första mätningen under 2013 bekräftar bilden från SOMundersökningarna, att kännedomen om s ansvarsområden varierar starkt samt att kunskapen om vilka politiska partier som har majoriteten i, är fortsatt låg. Resultaten ger stöd för att insatserna behöver stärkas för att öka medborgarnas kunskaper och därmed deras förutsättningar för påverkan. Till de mer hoppingivande resultaten hör att mer än hälften av de svarande säger sig vara intresserade av politik och att var femte skåning kan tänka sig att representera ett parti i ett val. Mer än hälften av de som svarat anser också att de upplever att politikerna tar till sig medborgarnas synpunkter. Beredningarna för medborgardialog i

12 Datum Dnr (7) Samtidigt menar man att möjligheterna att påverka är begränsade, särskilt i de fall när besluten fattas på en nivå långt från medborgarna. Fyra av fem tillfrågade tycker nämligen att det är viktigt att medborgare deltar i samtal om hur våra gemensamma resurser används. Skåneenkätens resultat visar en stor samstämmighet med de intryck som beredningarnas ledamöter har från samtalen med tusentals skåningar under 2013 på detta tema. Medborgarna efterfrågar en ökad synlighet och närvaro av förtroendevalda i sin vardag, något som beredningarna även kan verifiera från sina spontana möten med skåningarna, där ledamöternas närvaro uppskattas i hög grad. De som lägger stor vikt vid att känna till de politiker som man avser att rösta på, framhåller såväl kännedomen om vilken politik den förtroendevalde står för och vilka frågor denna avser att driva, som de mer personliga egenskaperna, vilket exemplifieras med framtoning och moraluppfattning. Resultaten från dialogerna om kännedomen om och dess politiker återfinns i en separat rapport. Likaså kan mätningarna i Skåneenkäten läsas i en egen rapport. Sammantaget innebär resultaten från dialogerna och Skåneenkäten, att det finns en mycket stor potential för att fortsätta utveckla medborgardialogen med skåningarna. Medborgaren ska känna sig informerad och kunna göra smarta val Uppdraget syftar till att öka våra kunskaper om medborgarens önskemål, förväntningar och upplevda behov av information för att kunna göra genomtänkta val av sin vård och behandling. Beredningarna har tidigare fört dialog med skåningarna kring faktorer som styr de vårdval som finns i samt vad som påverkar sökmönstret, deras val av vårdnivå. Dessa resultat återfinns i sin helhet i delrapporterna 2 och 3 för framtidens hälso- och sjukvård. Dialogresultaten visar att medborgarna efterfrågar mer information från och att 1177.se samt skane.se är bra kanaler för denna typ av information. Även valet av vårdnivå, när man ska kontakta vårdcentralen, jourcentralen respektive akuten samt 1177 behöver bli mer känt. Det är inte bara information om vårdcentralernas öppettider, utbud och kvalitet som efterfrågas, utan även regler och rättigheter i vården, som en förutsättning för inflytande som patient. Under 2013 har beredningarna främst fokuserat på skåningarnas reflektioner kring vikten av att välja vård. I Vårdbarometerns mätningar under 2013 tyckte närmare fyra av fem medborgare att det är mycket viktigt eller ganska viktigt att själv kunna välja vårdgivare och lika många gav sitt stöd till att Beredningarna för medborgardialog i

13 Datum Dnr (7) fler vårdområden eller specialiteter ingår i Hälso- och vårdval Skåne i framtiden. Denna bild bekräftas vid våra dialoger och flera framhåller att de ser valmöjligheten som en självklar rättighet. Skåningarna känner ganska väl till möjligheten att välja och välja om, när det gäller vårdcentraler, däremot är kännedomen sämre bland ungdomar. Bland dem som inte tycker att valet i sig är viktigt, motiverar man sin hållning med att vården bör vara lika för alla, man inte vill ha besvär med att välja samt att informationen kan vara svår att ta till sig för vissa. Det finns en utbredd kritik mot informationen om utbudet, som fortfarande upplevs som torftig. Kunskapen om medborgarnas deltagande i och upplevelse av kulturlivet ska öka Några av kulturpolitikens viktigaste mål är att vidga deltagandet i kulturlivet samt att göra det tillgängligt för allt fler medborgare. Uppdraget syftar till, att i nära samverkan med kulturnämnden, hitta verktyg och former för att löpande kunna spegla hur skåningarna använder och uppfattar kulturutbudet. Kulturnämnden genomför i dagsläget kulturvaneundersökningar och publikundersökningar omväxlande vartannat år. Den senaste kulturvaneundersökningen genomfördes våren 2012 och en ny planeras under våren Beredningarnas dialoger bedöms främst kunna användas för att fördjupa kunskapen kring utvalda resultat i kulturnämndens undersökningar. I dagsläget finns en planering för aktiviteter under 2014, som en del uppdateringen av kommande kulturplan. Kulturvaneundersökningen ger en uppfattning om skåningarnas kulturvanor i en bred bemärkelse, men inte hur de upplever utbudet. Det senare kan hanteras antingen genom tilläggsfrågor i den befintliga undersökningen eller med frågeställningar i den nyligen etablerade Skånenekäten, som främst mäter kunskap om och attityder till s verksamheter och politiska styrning. Alternativt kan aktuella frågeställningar om kultur hanteras i s webpanel, Skånepanelen. En fördjupning av resultaten kan sedan ske genom samtal i dialoggrupper. Kulturvaneundersökningen 2012 gav bland annat vid handen att skåningarna är flitigare kulturkonsumenter är svenskar i allmänhet, att de flesta är nöjda med kulturutbudet samt att det man intresserar sig för, i huvudsak är åldersberoende. Kvinnor och personer med högre utbildning eller inkomst uppger sig vara mer kulturaktiva. I Skåneenkäten 2013, uppger knappt två av tre att de är nöjda med kulturutbudet där de bor. Kännedomen, att mer än två av fem skåningar Beredningarna för medborgardialog i

14 Datum Dnr (7) känner till att kulturfrågorna ingår i s ansvarsområde, får betraktas som acceptabel. Beredningarna för medborgardialog i

15 Datum Dnr (7) Bilagor Skåneenkäten tertial Medborgarundersökning Rapport medborgarperspektivet 2013 Medborgarnas kännedom om Delrapport 2, 3 och 4; Medborgardialoger om framtidens hälso- och sjukvård (delrapporterna 2 och 3 har tidigare behandlats av BMD) Beredningarna för medborgardialog i

16 Koncernkontoret Regionkansliet Enheten för demokratiutveckling Anne Bengtsson Datum Dnr Dok ID Version 1 (8) Rapport medborgarperspektivet i budgeten 2013: Medborgarnas kännedom om som organisation och dess politiska ledning ska öka Sammanfattning Beredningarna för medborgardialog har haft uppdrag kopplade till medborgarperspektivet i budgeten för Ett av dessa uppdrag berör medborgarnas kunskaper om den politiska styrningen av och s ansvarsområden. Beredningarna har använt olika metoder för detta, bl.a. spontana möten vid inte mindre än 77 tillfällen på olika arenor under hösten och då talat med över tusen medborgare. Beredningarna har också använt Skåneenkäten i detta uppdrag. Resultatet av dialogerna redovisas i en rapport som bl.a. innehåller flera förslag från medborgarna på hur s politiker kan bli mer kända. Bakgrund Beredningarna för medborgardialog har fått uppdrag kopplade till medborgarperspektivet i budgeten för Ett av dessa uppdrag berör medborgarnas kunskaper om den politiska styrningen av och s ansvarsområden. Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: J A Hedlunds väg, Kristianstad Telefon (växel): Internet:

17 Datum Dnr (8) Uppdrag I budgeten för 2013 står följande i strategikartan under Medborgarperspektivet: Syfte Medborgarnas kännedom om som organisation och dess politiska ledning ska öka. Kunskapen om s ansvarsområden. Genom medborgardialog få fördjupad förståelse till resultat i genomförda mätningar kring medborgarnas kännedom och attityd till politik. Att med hjälp av medborgardialoger kunna bidra med olika förklaringar till varför resultaten från kvantitativa mätningar ser ut som de gör. I detta uppdrag avses mätningar om medborgarnas kännedom om s politiska organisation och ledning samt ansvarsområden. Att bidra till ökad legitimitet för s politiska organisation. Pågående relaterade projekt - SOM undersökningar För att ta reda på vad medborgarna i Skåne tycker i olika frågor genomför sedan 2004 SOM-institutet (samhälle-opinion-media) en medborgarundersökning i Skåne vartannat eller vart tredje år. Resultat från SOM-undersökningen 2011 har använts som inspiration till dialogerna och som en del av underlaget till s medborgarenkät, Skåneenkäten. - Den del av uppdraget som berör legitimiteten för har starka kopplingar till arbete som genomförs på s kommunikationsenhet kring varumärkesfrågor. Metoder Följande metoder har använts för att uppfylla uppdraget. Skåneenkäten Skåneenkäten är en årlig enkät med samma frågor över tid som bland annat berör kännedom om s politiska organisation och Region Skånes ansvarsområden. Skåneenkäten genomförs återkommande som en telefonenkät av CMA Research i Linköping.

18 Datum Dnr (8) Skånepanelen Under 2013 har en nätbaserad medborgarpanel, Skånepanelen, startats och en första frågeomgång genomfördes i oktober-november. Frågor om Region Skånes ansvarsområden och politiska ledning användes som bakgrundsvariabler. Spontana möten Spontana möten väljs när beredningarna vill träffa många medborgare. Politiker träffar medborgare på olika platser såsom tågstationer, skolor, bibliotek, torg, affärer, festivaler, marknader och så vidare. Det har varit mycket uppskattat av medborgarna att få träffa politiker som tar sig tid att föra en dialog. Det har med andra ord varit bra för s legitimitet. För detta uppdrag har spontana möten använts vid nedanstående tillfällen under 2013: På marknader och festivaler sommaren 17 tillfällen På bibliotek under hösten 35 tillfällen På gymnasieskolor under hösten 25 tillfällen Resultat Skåneenkäten Mer än hälften av de tillfrågade säger sig vara intresserade av politik och var femte skåning kan tänka sig att representera ett parti i ett val. Mer än hälften av de som svarat tycker att politikerna tar till sig medborgarnas synpunkter. Men samtidigt tycker man att möjligheterna att påverka är begränsade, i synnerhet när besluten fattas långt från medborgarna. Fyra av fem tillfrågade tycker att det är viktigt att medborgare deltar i samtal om hur våra gemensamma resurser används. Kännedomen om s ansvarsområden varierar dock kraftigt och kunskapen om vilka politiska partier som styr Skåne är svag. Skånepanelen Några direkta frågor om kännedom om s politiska organisation och ansvarsområden ställdes inte i Skånepanelen men finns med som bakgrundsvariabler. Skånepanelens deltagare är överlag mer samhällsintresserade och kännedomen om s ansvarsområden och politiska styrning är högre än bland medborgare som deltagit i undersökningar med representativt urval, som Skåneenkäten. Det finns kopplingar till kännedomsuppdraget genom de frågor kring prioriteringar som ställdes till panelen. Ett syfte med att öka kännedomen om och hur styrs, är att kunskapen inte bara

19 Datum Dnr (8) kan öka legitimiteten för hur våra gemensamma medel används, utan också kan ge medborgarna bättre förutsättningar att kunna påverka beslut som har betydelse för deras vardag. Panelen har bland annat gett oss information om att de anser det vara viktigt med inflytande över hur de gemensamma resurserna används och hur detta kan gå till i praktiken, hur beslutsprocessen kan vara utformad. Spontana möten Förutom en dialogmall med två frågor (nedan) hade ledamöterna tillgång till ett material med information om s ansvarsområden, politiska styrning och bilder på ledande politiker i såväl som på riksoch kommunal nivå. Dialog har genomförts på sommarens dialogaktiviteter, på bibliotek samt gymnasieskolor under hösten, och har dokumenterats på den medhavda dialogmallen. Svaren har därefter registrerats och kategoriserats av tjänstemän på enheten för demokratiutveckling. Materialet från sommarens och höstens spontana möten utgörs av 1037 dokumenterade svar från dialog på ovan angivna arenor. Minst 450 svar kommer från dialogen med gymnasieungdomar, d.v.s. drygt 40 procent. Vad kan regionpolitiker göra för att bli mer kända? Det mest förekommande svaret på frågan är inte oväntat olika varianter av att regionpolitiker bör synas mer alternativt visa upp sig för att bli mer kända. En dryg tredjedel av de tillfrågade föredrar personliga möten, öga mot öga. Det tar mycket bättre när man pratar ansikte mot ansikte. Man ger i svaren förslag på olika arrangemang och tillfällen för detta, som festivaler, arbetsplatser, skolor, fritidsgårdar, universitet, affärer, bibliotek, sjukhus, gator och torg, tågstationer, föreningar av olika slag, byaträffar, informationsmöten, paneldebatter, gala-arrangemang. De mindre orterna bör inte glömmas bort. Kontinuitet i kontakten efterfrågas också inte bara under valrörelsen/valår. Vara ute bland folk och verkligen uppfatta allmänhetens olika problem och förutsättningar. Webbaserat budskap/dialog går inte att ersätta ansikte mot ansikte. (Det) hjälper inte riktigt att se dem på TV för det är så lätt att slå över på Sporten eller annat. Om ni ansvarar för sjukvården kan ni väl vara där. En knapp femtedel av de tillfrågade är mer intresserade av att lära känna regionpolitiker genom massmedier som TV och tidningar, både regionalt

20 Datum Dnr (8) och lokalt. Bild på personen ifråga är viktigt även om medverkan i radio också förekommer som svar på frågan. Större deltagande i debatten efterfrågas som t.ex. debattartiklar, insändare och TV-sända paneldebatter. Några påpekar att regionpolitiker inte syns i lokaltidningar och efterfrågar det. Det finns också förslag på en egen tevekanal, Skånekanalen. Några lyfter fram att regionpolitiker bör synas i positiva sammanhang i massmedia medan andra ger uttryck för medvetenhet om svårigheterna att nå ut i dessa sammanhang. Sydnytt och nyheter ser man på. Läser man tidningar hänger man med. Men när det händer något negativt syns ni ju på TV. Medverkan i sociala medier som Facebook, Instagram, Twitter, bloggar och YouTube förespråkas av en knapp femtedel av de tillfrågade. Här hittar vi inte oväntat många av gymnasieeleverna (men många gymnasieelever nämner också TV). Även vuxna föreslår sociala medier som ett sätt att nå yngre medborgare. Men det får inte vara tråkigt. Skriv seriöst på FB (Facebook) men försök att göra det mindre tråkigt med politik. Internet är bra, Youtube och FB. Att visa sig i icke-politiska sammanhang så att man träffar nya människor som inte är insatta. Riktad information som broschyrer och hemsida samt marknadsföring och reklam utgör tillsammans cirka tio procent av svaren. Att regionpolitiker medverkar i reklamsammanhang tycks således inte vara främmande för en del av de tillfrågade, och framför allt inte för ungdomar. Exemplen på marknadsföring rör sig om TV-reklam, annonsering, reklam på bussar och tåg, busshållplatser, vårdcentraler och att presentera politiker i vårdkatalogen med foto och e-post. Förslag om medborgartidning/utskick till alla hushåll nämns av någon enstaka person. s hemsida förekommer inte heller mycket bland de exempel som ges av de tillfrågade som en arena för regionpolitiker att göra sig kända. Någon enstaka person nämner den och då i termer av att den bör göras mer känd för medborgarna och att det ska vara lätt att hitta kontaktuppgifter till regionpolitiker där. Reklam är vad vi ungdomar ser, TV4. Busshållplatser - reklambilder och text. När man står och väntar på bussen kan man bli intresserad.

21 Datum Dnr (8) En mindre grupp bland de tillfrågade lyfter fram synpunkter som kan sammanfattas i att regionpolitiker bör profilera sig mera i sakfrågor och prata mycket och tydligt om vad man står för, för att bli mer kända. Att göra bra saker och hålla det man lovar föreslås också. Profilera sig mera. Visa sig mera i media. Förklara sin politik tydligare och därmed berätta om sammanhanget hur de styr. Det bör också nämnas att en liten grupp av de tillfrågade undrar varför regionpolitiker vill bli mer kända eller ifrågasätter att de bör bli kända eller mer kända. Man hänvisar i svaren bl.a. till att man tycker att det är partiet och partiets politik som är viktigast. Om enskilda politiker är kända eller inte kända anser man är ointressant. Intresse för politik och/eller olika samhällsfrågor spelar sannolikt roll för hur framgångsrika regionpolitiker kan bli i att bli kända. Det finns en grupp motsvarande cirka 14 procent av de tillfrågade som är ointresserade av frågeställningen (och av politiker och politik), struntar i vilket, vet inte, bryr sig inte eller väljer att inte svara på frågan. Men även i andra grupper av svar som omtalats ovan förekommer påpekandet att det ska vara tillräckligt intressant för att man ska engagera sig. Varför tycker du att det är viktigt eller inte viktigt att känna till politiker när du röstar? Den andra frågan vi ställde kan verka enkel men är komplicerad såtillvida att det av de lämnade svaren är svårt att bilda sig en uppfattning om varför man tycker det ena eller det andra. Det framgår t.ex. av svaren att olika respondenter har olika utgångspunkter i begreppet känna till och utifrån det tycker att det är viktigt eller inte viktigt. För ytterligare förbehåll avseende tolkningen av svar på frågan, se under rubriken metoddiskussion. Om man ändå ska försöka sammanfatta resultatet av frågeställningen, är det till att börja med relativt tydligt att majoriteten drygt hälften av de tillfrågade medborgarna tycker att det är viktigt att känna till politiker när man röstar. En tredjedel tycker inte att det är viktigt och övriga fördelar sig bland de som svarar både och eller vet inte. Motiveringarna till varför man tycker det är viktigt varierar från allmänt innehåll till mer specifika svar. Man vill veta vad de står för, vem som ska företräda mig och vem man ska kontakta. Det är också viktigt att det är en bra person. Men man ställer också mer specifika krav. Det ska vara personer som lyfter upp mina frågor eller att man vill veta vad de t.ex. gör för oss ungdomar. Att politiker ska ha kompetens, yrkeserfarenhet och stå med fötterna på golvet samt livserfarenhet, utbildning, vilja att förändra, reformatorisk läggning, är några exempel på mer specifika svar. Det finns också krav på politikers moral och personliga framtoning.

22 Datum Dnr (8) Några tycker det är självklart att det är viktigt att känna till politiker, annars kan man ju inte rösta, medan andra tycker att det är särskilt eller endast viktigt vid personval. I den här gruppen ger man också uttryck för att det är politikerna som styr partiet och att politikern därför är viktigare än partiet när man röstar. Viktigt. Jag måste veta vad han tycker. Om han gillar allt i sitt parti. Enskilda politiker är viktigt. En person kan göra stor skillnad. Jo, det är viktigt. Man måste veta deras synpunkter, tankar och idéer. Röstar hellre på någon jag känner till som jag har förtroende för, än på partier. Det är viktigt att veta vem som representerar en ute. Alla de som babblar på TV är inte viktiga. Bra att veta mer om personen. Får inte vara arrogant! Motiveringarna till svaren att det inte är viktigt att känna till politiker när man röstar pekar i en och samma riktning: Partiet, politiken/ideologin är överordnad politikern/personen. Men här finns också de som svarar att det inte är viktigt med motiveringen att det är viktigare vad de står för, vilket är ett exempel som pekar på den dolda komplexiteten i frågeställningen och hur man tolkar begreppen i den ställda frågan (se ovan). Partiet med partiprogram är viktigast. Nej det är inte så viktigt att veta vilka som bestämmer utan att det är viktigt vad som bestäms och varför, så man kan göra något åt det. Trogen partiet. Även om företrädaren ej är populär. En tredjedel av de tillfrågade motiverar inte sitt svar på varför det är viktigt eller inte viktigt. Resultatdiskussion Direkta frågor om kännedom om s ansvarsområden och politiska ledning förekom inte i dialogen vid spontana möten men från de utvärderingar som gjorts efter dialogen framkommer att beredningsledamöternas intryck är att kännedomen om är låg hos de medborgare man talat med. Skåneenkäten ger en likartad bild medan där-

23 Datum Dnr (8) emot medborgarna i Skånepanelen uppvisar högre kännedom om ansvarsområden och politisk styrning. Metoddiskussion Som nämnts ovan vid redovisningen av resultatet från spontana möten, var frågan om varför det är viktigt eller inte viktigt att känna till politiker när man röstar mer komplicerad än väntat. Det är utifrån de lämnade svaren att döma svårt att bilda sig en uppfattning om varför man tycker det ena eller det andra. En tredjedel av de 1037 tillfrågade ger inget svar alls på frågan varför. Det framgår av övriga svar att begreppen känna till och politiker tolkas på olika sätt av de tillfrågade medborgarna. Känna till kan av svaren att döma handla om alltifrån att veta namnet och partitillhörigheten på personen ifråga, till att ha mer ingående kännedom om erfarenhet såväl politiskt och yrkesmässigt samt hur vederbörande är som person. Politiker kan handla om rollen, yrket eller om personen, människan. Det får antas att utifrån vilken innebörd den tillfrågade lägger i formuleringen känna till respektive begreppet politiker påverkar vilket svar man ger på frågan. Det finns flera exempel på att man använder samma motivering men har kommit fram till olika slutsatser beträffande om det är viktigt/oviktigt. Det bör också nämnas att det av svaren inte går att bedöma om den som svarar tänker på regionpolitiker eller på riksdags-/kommunpolitiker. I materialet som ledamöterna hade tillgång till som underlag för dialogen fanns bilder på Fredrik Reinfeldt respektive Stefan Löfven (riksnivå) förutom på Pia Kinhult och Rikard Larsson (regionnivå) samt aktuella ledande kommunpolitiker för den kommun man befann sig i rent geografiskt när dialogen genomfördes.